om bidrag till idrottsföreningar för vissa arbetsgivaravgifter

Proposition 1985/86:82

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Regeringens proposition 1985/86:82

om bidrag till idrottsföreningar för vissa arbetsgivaravgifter

Prop.

1985/86:82

Regeringen föreslår riksdagen att anta de förslag som har tagits upp i bifogade utdrag ur regeringsprolokollet den 16 januari 1986.

På regeringens vägnar

G. Sigurdsen

Bengt Lindqvist

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås att staten svarar för de arbetsgivaravgifter som idrottsföreningar till följd av ändrad rättstillämpning påförts eller kommer att påföras för ersättningar som betalats till idrottsutövare år 1985 eller tidigare år.

1 1985/S6. 1 saml. Nr 82

Socialdepartementet Prop. i985i86:82

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 16 januari 1986

Närvarande: statsrådet Sigurdsen, ordförande, och statsråden Gustafsson, Hjelm-Wallén, Peterson, Bodström, Göransson, Gradin, Dahl, R. Carlsson, Holmberg, Hellström, Johansson, Hulterström, Lindqvist

Föredragande: statsrådet Sigurdsen

Proposition om bidrag till idrottsföreningar för vissa arbetsgivaravgifter

1    Bakgrund

Regeringsrätten fann i en dom i juni 1985 (RÅ85 1:39) att en ersättning på ca 40.000 kr. som en idrottsförening under år 1978 betalat ut till en ishockeyspelare för dennes medverkan i föreningens ishockeylag var att jämställa med ersättning för förvärvsarbete på grund av anställning. Föreningen var därför enhgt domen att anse som arbetsgivare i förhållande till spelaren. Den utbetalda ersättningen skulle läggas lill grund för debitering av tillkommande arbetsgivaravgifter för föreningen för ulgiftsåret 1978.

Den rättstillämpning som kommer till uttryck i domen innebär en förändring i förhållande lill tidigare praxis. Till belysning av det tidigare rättsläget kan nämnas att försäkringsdomslolen, som förut var slutinstans i mål av förevarande slag, i ett avgörande år 1975 rörande sjukpenninggrundande inkomst fann att viss ersättning till en fotbollsspelare inte skulle anses som inkomst av förvärvsarbete.

På grundval av bl.a. det nämnda avgörandet av försäkringsdomstolen har idrottsföreningarna under lång tid utgått ifrån att arbetsgivaravgifter inte skulle komma att beräknas på utbetalda ersättningar till idrottsutövare.

Riksidrottsförbundet har i skrivelse till regeringen i oktober 1985 begärt bl.a. att regeringen förelägger riksdagen förslag som syftar till alt tills vidare återföra situationen beträffande sociala avgifter för ersättningar till idrottsutövare till den som rådde före regeringsrättens dom. Regeringen har även på andra sätt uppmärksammats på den oro som många av idrottsrörelsens representanter känner och som gäller den oförutsedda ekonomiska belastning som kan uppkomma för idrottsföreningar i anledning av all principerna i regeringsrättens avgörande kan tillämpas på andra fall även för förfluten tid.

2     Socialavgifter                                                         Prop. 1985/86:82

Den allmänna försäkringen och vissa andra sociala ändamål finansieras genom anslag på statsbudgeten och, i vissa fall då redovisningen inte sker över statsbudgeten, genom socialavgifter. De grundläggande beslämmelserna om socialavgifter finns i lagen (1981:691) om socialavgifter (socialavgiftslagen). Lagen är tillämplig även på den allmänna löneavgiften enligt lagen (1982:423) om sådan avgift.

En arbetsgivare skall betala socialavgifter i form av arbetsgivaravgifter. Dessa avgifter beräknas på de löner som arbetsgivaren under året har betalat till personer anställda hos honom. Arbetsgivaravgifter skall också beräknas för ersättningar till den som enligt socialavgiftslagstiftningen är att anse som uppdragstagare.

Den som är försäkrad enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring och har inkomst av annat förvärvsarbete än anställning skall betala socialavgifter i form av egenavgifter.

De ändamål för vilka socialavgifter skall erläggas framgår av socialavgiftslagen. I denna lag anges för flertalet av avgifterna även med vilka procentsal-ser de skall las ul. Avgiften lill försäkringen för tilläggspension regleras i särskild lag.

De sammanlagda arbetsgivaravgifterna inkl. den allmänna löneavgiften uppgick för år 1984 lill 36,155 % och för år 1985 till 36,455 % av avgiftsunderlaget.

För arbetsgivare som sysselsätter sjömän gäller särskilda regler för uttag av avgifter till sjukförsäkringen, folkpensioneringen och den allmänna löneavgiften, sådan arbetsgivare skall betala även sjömanspensionsavgifi. Även för staten som arbetsgivare gäller särskilda regler.

Enligt lagen (1983:1055) om nedsättning av socialavgifter och allmän löneavgift i Norrbotlens län gäller fr.o.m. den 1 januari 1984 särskilda regler för vissa i lagen angivna arbetsgivare.

3   Uppbörd av arbetsgivaravgifter

Fr.o.m. den 1 januari 1985 gäller ett nytt uppbördssystem för arbetsgivaravgifterna, som är samordnat med skatteuppbörden. Systemet administreras av de lokala skattemyndigheterna, länsslyrelserna och riksskatteverket. För ulgiftsåret 1984 och tidigare år svarar riksförsäkringsverket för debitering och uppbörd av arbetsgivaravgifterna.

För ulgiftsåret 1984 skall arbetsgivarna ha lämnat en särskild årsredovisning, arbelsgivaruppgifl, före utgången av januari månad 1985. På grundval av denna beräknar riksförsäkringsverket den slutliga avgiften för är 1984. Räkning pä den slulliga avgiften skall arbetsgivaren få senast den 15 januari 1986. Från den slutliga avgiften avräknas belopp som arbetsgivaren debiterats preliminärt och belopp han betalat som fyllnadsinbetalning. Del avgiftsbelopp som återstår att betala, kvarstående avgift, skall med lika belopp betalas senast den 18 februari och den 18 april 1986. Belopp under 500 kr. betalas dock helt i februari. Avgift som debiteras enligt beslul som meddelas

sedan den årliga debiteringen av slutlig avgift avslutals tas ut i form av till-    Prop. 1985/86:82 kommande avgift.

De lokala skaltemyndigheternas arbete med beräkningen av de försäkrades pensionsgrundande inkomster (PGI) för år 1984 kan ge anledning att frångå de uppgifter som en arbetsgivare lämnat i arbelsgivaruppgifl om utgivna löner. Denna beräkning skall ha avslutals före utgången av oktober månad 1985. Frågan om att påföra avgifter kan även komma upp genom alt en försäkrad besvärar sig över ett PGl-beslut som bygger på atl viss utgiven ersättning inte är pensionsgrundande inkomst. Sådant överklagande kan ske till utgången av februari månad 1986. Under vissa förutsättningar kan besvär över ett PGI-beslut prövas även viss lid efter nämnda tidpunkt. I den mån en ändringsuppgift som den lokala skaltemyndigheten upprättat med anledning av PGI- beräkningen inte kunnat beaktas vid den slutliga debileringen kan den utlösa debitering av tillkommande avgifter.

1 del samordnade uppbördssystemel som gäller fr.o.m. den 1 januari 1985 är det skatteadministrationen som ansvarar för hela avgiftsuppbörden. Sedan år 1985 ankommer del pä arbetsgivaren att varje månad redovisa i uppbördsdeklaration och betala den avgift som skall beräknas på föregående månads löner och ersättningar. Om summan av de arbetsgivaravgifter som belöper på 1985 skall beräknas till annat belopp än det arbetsgivaren betalat eller ålagts betala för året och skillnaden uppgår till minst 100 kr. skall arbetsgivaren, med beaktande av lagen (1930:173) om beräkning av lagsladgad tid, senast den 3 mars 1986 lämna en årsuppgifl till den länsstyrelse till vilken uppbördsdeklaralion skall lämnas. I denna redovisning skall arbetsgivaren ange det belopp han ytterligare skall betala. Inbetalning av detta belopp skall ske samtidigt som redovisningen lämnas. Den lokala skattemyndigheten kan under vissa förutsättningar efter den 1 mars 1986 fastställa en årsavgift och ålägga arbetsgivaren betalningsskyldighet för arbetsgivaravgifter som återstår atl betala.

4 Föredragandens överväganden

Regeringen får inte besluta att myndigheterna vid tillämpningen av avgifts-bestämmelserna skall bortse från principerna i ett prejudikatavgörande. Del är de tillämpande myndigheternas uppgift att ta ställning till hur regeringsrättens dom om arbetsgivaravgifter för ersättning till idrottsutövare skall återverka på andra likartade fall. Regeringen har enligt gällande lagstiftning inte heller möjlighet atl ge avgiftsbefrielse eller på annat sätt efterge arbetsgivaravgifter.

Riksförsäkringsverket och riksskatteverket har i skilda skrivelser till de lokala skattemyndigheterna lämnat allmänna råd angående den ändrade rättstillämpningen för arbetsgivaravgifter på grundval av ersättning till idrottsutövare. Ersättning skall enligt dessa råd i princip jämställas med anställningsinkomst, om den inte är alt betrakta som kostnadsersättning. Någon särskild utredning angående avgiftsskyldighelen behöver vidare inte göras när ersättningsbeloppet understiger ett halvt basbelopp eftersom man då

i regel anses kunna utgå från att ersättningen endast varit kostnadstäckande    Prop. 1985/86:82 om inte omständigheterna i övrigt talar för annat.

Genom den under år 1985 ändrade rättstillämpningen beträffande arbetsgivaravgifter för ersättningar till idrottsutövare kommer ett antal idrottsföreningar att kunna drabbas av en oförutsedd ekonomisk belastning. Del finns enligt min mening anledning att söka undvika detta genom atl till berörda idrottsföreningar ge bidrag av statsmedel. Frågan om etl ekonomiskt stöd har jag redan berört i budgetpropositionen 1986. Jag vill nu föreslå atl det ekonomiska stödet skall motsvara de arbetsgivaravgifter inkl. den allmänna löneavgiften som idrottsföreningarna blir skyldiga alt betala på grund av alt principerna i regeringsrättens dom slår igenom i tillämpningen med avseende på utgifLsåret 1985 och tidigare år. Genom ett sådanl ekonomiskt stöd bör det bli möjligt för föreningarna att anpassa sig till rättsläget och betala in arbetsgivaravgifter för senare år på föreskrivet sätt.

Jag föreslår därför alt ett särskilt förslagsanslag inrättas under femte huvudtiteln för budgetåret 1985/86 från vilket det här avsedda stödet kan regleras i den mån avgifterna kan betalas före innevarande budgetårs utgång. Anslaget bör disponeras av riksförsäkringsverket och länsstyrelserna.

För att det ekonomiska stödet skall kunna administreras på etl enkelt och rationellt sätt måste del i princip krävas att berörda idrottsföreningar lämnar årsuppgift för ulgiftsåret 1985. De föreningar som önskar bidrag till arbetsgivaravgifterna får komplettera årsuppgiften med en särskild redovisning om utbetalda ersättningar för idrottsutövande samt idrollsulövarnas namn och personnummer. Detta bör inte innebära något större arbete för idrottsföreningarna eftersom det helt övervägande antalet av dessa ändå blir skyldiga all lämna årsuppgift på grund av den ändrade rättstillämpningen.

De lokala skattemyndigheterna kan på grundval av de lämnade uppgifterna beräkna de avgifter som belöper på ersättningar till idrottsutövare. Det fär sedan ankomma pä länsstyrelserna alt sälla in det belopp som svarar mot avgifterna pä skatlepostgirokontona som betalning av resp. förenings arbetsgivaravgifter. Har en förening själv inbetalt avgifterna skall länsstyrelsen i stället ulanordna motsvarande belopp till föreningen. Visar det sig att en viss ersättning, för vilken stöd utgått, rätteligen inte bort föranleda stöd skall länsstyrelsen återföra beloppet till staten.

Vad härefter angår ulgiftsåret 1984 eller tidigare utgiftsår kan det förutses all ersättningar till idrottsutövare endast undanlagsvis kommer all föranleda debitering av arbetsgivaravgifter. Arbetsgivaravgifter som avser dessa år administreras av riksförsäkringsverket. När en förening undantagsvis blir skyldig atl betala avgifter för år 1984 eller tidigare år bör därför rätt till ekonomiskt stöd förutsätta att föreningarna gör framställning om detta till riksförsäkringsverket. Därvid bör givetvis föreningarna lämna sådana uppgifter att riksförsäkringsverket kan beräkna de belopp som skall betalas ut.

Det kan till sist förutsättas att den här redovisade ordningen kan få en
smidig tillämpning genom att riksskatteverket informerar idrottsrörelsen om
möjligheterna och förutsättningarna för stöd och i övrigt lämnar de råd som
behövs. Dessa råd bör utarbetas i samråd med riksförsäkringsverket och
även omfatta det förfarande som gäller riksförsäkringsverkets ansvarsområ
de,                                                                                                 ■

Enligt gjorda uppskattningar har under år 1985 idroltsersättningar av det Prop, 1985/85:82 slag som skall ligga till grund för beräkning av arbetsgivaravgifter betalats ut lill ett belopp om ca 70 milj, kr. Från denna utgångspunkt skulle avgifter om ca 25 milj. kr. behöva betalas i anslutning till att årsuppgifter för år 1985 lämnas. Avgifterna för tidigare år kan förväntas bli avsevärt lägre. Som jag har redovisat i budgetpropositionen 1986 kan betalningsskyldigheten för avgifter för år 1984 och tidigare är i vissa fall komma alt aktualiseras först under senare budgetår. Jag beräknar därför anslagsbehovet för innevarande budgetår till 30 milj. kr.

5   Hemställan

Med hänvisning lill vad jag nu har anfört hemställer jag alt regeringen föreslår riksdagen atl

1.  godkänna de av mig förordade grunderna för bidrag till idrottsföreningar för arbetsgivaravgifter som debiterats eller kommer all debileras för år 1985 eller tidigare år,

2.  till Bidrag till idrottsföreningar för vissa arbetsgivaravgifter på tilläggsbudget III till statsbudgeten för budgetåret 1985/86 under femte huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 30 000 000 kr.

Med hänsyn till att del är angeläget alt riksdagen snarast kan fatta beslut hemställer jag atl regeringen föreslår riksdagen att besluta atl förkorta motionstiden till sju dagar.

6   Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslular atl genom proposition föreslå riksdagen att anta de förslag som föredraganden lagt fram.