om bidrag till en svensk vetenskaplig expedition till Arktis

Proposition 1978/79:144

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Prop. 1978/79:144 Regeringens proposition

1978/79:144

om bidrag till en svensk vetenskaplig expedition till Arktis;

beslutad den 1 mars 1979.

Regeringen föreslår riksdagen atl aniaga det förslag som har upptagils i bifogade utdrag av regeringsprotokoll.

På regeringens vägnar OLA ULLSTEN

JAN-ERIK VIKSTRÖM

Propositionens huvudsakliga innehåll

Under sommaren 1980 planeras en vetenskaplig expedition till Arktis. Huvudansvariga för expeditionen är Vetenskapsakademien saml Svenska Sällskapet för Antropologi och Geografi. Den är planerad i samråd med internationell expertis och med visst intemalionellt deltagande.

Det vetenskapliga programmet för expeditionen omfaltar i huvudsak almosfärsforskning, geovetenskaplig och marinbiologisk forskning. Expeditionen kan förväntas ge värdefulla vetenskapliga bidrag som leder till mer omedelbar tillämpning inom meteorologi och miljövård liksom bidrag till förståelsen av jordens och de levande organismemas historia och utveckling.

Expeditionen är planerad atl äga rum under ca tre månader sommaren 1980 och förutsätter för sitt genomförande fillgång till en svensk statsisbry-lare, helikoptrar med besättningar. I proposifionen föreslås atl etl särskilt anslag förs upp i statsbudgeten för nästa budgetår under vilket 5 milj. kr. anvisas som bidrag till kostnadema för dessa ändamål.

Riksdagen 1978179. 1 saml. Nr 144

Prop. 1978/79:144

Utdrag
UTBILDNINGSDEPARTEMENTET              PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1979-03-01

Närvarande: slalsminisiern Ullslen, ordförande, och statsråden Sven Romanus, Mundebo, Wikström, Friggebo, Wirtén, Huss, Rodhe, Wahlberg, Hansson, Enlund, Lindahl, Winther, De Geer, Blix, Cars, Gabriel Romanus. Tham, Bondestam

Föredragande: staisrådel Wiksiröm

Proposition om bidrag till en svensk vetenskaplig expedition till Arktis.

1    Inledning

Vetenskapsakademien (KVA), Svenska sällskapet för Antropologi och Geografi samt Kungl. Örlogsmannasällskapet har i april 1978 anhållit atl regeringen skall ställa resurser till förfogande för alt möjliggöra en svensk vetenskaplig expedition till Arktis under sommaren 1980.

Ett stort intemalioneHl iniresse är riktal mot polarregionema och Sverige har av tradition kommit all lämna värdefulla bidrag till utforskningen av dessa områden. På senare tid har visst svenskl deltagande skett i internationella forskningsexpeditioner i Arktis. Den nu aktuella expeditionen är tänkt att drivas i svensk regi med visst deltagande av internationell expertis såväl under planeringsskedet som under själva expeditionen.

KVA vände sig i en skrivelse i januari 1977 lill svenska forskare för atl utröna intresse och vetenskaplig gmnd för att genomföra en eventuell expedition. Ett 40-tal förslag fill projekt inkom då som svar och fler har tillkommit senare. Många av förslagen bedömdes av en speciellt inrättad planeringskommitté ha sådan vetenskaplig tyngd atl en arktisk expedition ansågs vara angelägen atl genomföra.

Den fortsatta bearbetningen av detla underlag har givit upphov till ell forskningsprogram med tyngdpunkten förlagd till i huvudsak tre programområden.

Almosfärsforskning

Omsättning och utbyte i lufthavet

Etl omfattande atmosfärskemiskt program har utarbetats i samarbete mellan meteorologiska institutionen vid universitetet i Slockholm, de fy-

Prop. 1978/79:144                                                                   3

siska institutionerna vid universiteten i Lund och Uppsala och avdelningen för ekokemi vid Sveriges lantbruksuniversitet, .avsikten är att studera hur de almosfäriska förhållandena inom de arktiska områdena inverkar på halten av olika ämnen inom lufthavet över den tempererade zonen. I första hand skall förekomsten av ämnen som tritium och klorerade kolväten studeras liksom spridningen av tungmetaller i form av aerosoler. Resultaten väntas ge en fördjupad kunskap om omsättnings- och utbytesprocesser mellan de arktiska och de tempererade zonemas lufthav. Det arktiska klimatets inverkan på luftspridda miljögifter väntas få betydelse också för miljövårdande ålgärder inom Sveriges gränser.

Polarbassängens värmebalans

Avsikten är atl studera uppbyggnaden av dimmoln över och i anslutning lill packisen. Sommarlid är de akluella regionerna oftast molnläckta och då till övervägande del av dimmoln. De dynamiska faktorer som påverkar dimmolnens utbredning och egenskaper inom polarområdena är ännu ganska ofullständigt kända men avses bli undersökta under expeditionen. 1 kombination därmed skall molnens genomsläpplighel resp. spridning av ljus- och värmestrålning studeras. Resultaten väntas få en avgörande betydelse för förståelsen av polarkalottens värmebalans och hur denna balans påverkar vårt klimat. Bl. a. bör det bli möjligt all med siörre förståelse utnyttja satellitbilder för väderprognoser. I detta projekl är främsi de meteorologiska instilulionema vid universilelen i Stockholm och Uppsala engagerade.

Geovetenskaplig forskning

Huvudprojektet omfatlar studier för atl förslå hur klimatförändringar och därmed sammanhängande variationer i uppbyggnad och utbredning av inlands- och havsisar under kvartärtid har skett. Polarområdenas tidigare klimalulveckling kan anses uigöra nyckeln till förståelsen av den aktuella mer långsikliga klimaiulvecklingen. Tekniken all hämta sedimenikärnor från havsbottnen kommer bl. a. all ge möjlighet lill sådan information och samtidigt erhålles ell jämförelsematerial fiån en mindre nedsmutsad miljö än vår. Vid akluella studier av bl. a. Östersjöns nedsmutsning saknas i dag till slor del adekvat jämförelsematerial, vilket sålunda skulle erhållas inom ramen för delta projekl.

Vidare kommer havsisama i polarområdet all studeras, vilket får betydelse för förståelsen av isbildningen i Östersjön.

De institutioner som i första hand är engagerade i dessa delar av forskningsprogrammet är de geologiska och nalurgeografiska instilulionema vid universilelel i Stockholm saml det maringeologiska laboratoriet vid universitetet i Göteborg.

Prop. 1978/79:144                                                     4

Marinbiohgisk forskning

Huvudprojektet inom denna sektor avser studier av växt- och djurarternas utveckling i Polarbassängen sett mol bakgrund av klimatiska och geografiska förhållanden. Polarbassängen har varit ell isbelagt hav under en från artbildningssynpunkt sett relativt kort period, ca 3,3 milj. år. En förhållandevis snabb övergång från varmlempererade lill arktiska förhållanden har medfört en svår omställning för de tidigare artema om de skulle överleva. Invandringen av arter från Atlanten har skett under lång lid medan förbindelsen med Stilla havet och möjligheler till invandring därifrån uppstått i förhållandevis sen tid. Den från geologisk synpunkt sentida biologiska ulvecklingen i Arktis kan därför ses som ett utvecklingsprojekt i slor skala där yttre faktorer är kända i en utsträckning som är ytterst ovanlig-Sentida förändringar i artförekomsl kan konstaleras bl. a. genom jämförelse med det biologiska material som insamlades under Nordenskiölds färd med Vega för jämnt 100 år sedan. Modem biologisk och cellgenetisk metodik gör det möjligl alt studera artbildningen på elt sätl som inte har varit möjlig med tidigare insamlat museimaterial.

Sammanfattningsvis kan sägas alt de almosfäriska projekten bör ge re-suhat för omedelbar tillämpning medan övriga projekt primärt är av grundvetenskaplig karaktär och berör myckel fundamentala problemställningar om jordens och de levande organismemas historia.

Expeditionen kommer att bedrivas med utgångspunkt i de svenska forskningsgmpper som tidigare har nämnts. Internationell expertis med speciell inriktning mot aktuella forskningsområden har knutits till planeringen av expeditionen och kommer även i viss utsträckning att delta i denna.

De akluella forskningsprojekten har prövats inom naturvetenskapliga forskningsrådet som är berett atl avsätta medel för dessa motsvarande totalt 3 milj. kr. under budgetåren 1978/79, 1979/80 och 1980/81.

Expeditionen avses starta i juni 1980 och pågå ca tre månader. Färden kommer att gå via Barents hav till områdena kring Svalbard och öster därom samt om isförhållandena så medger till områdena öster och norr om Grönland. Avsikten är bl. a. att ta provserier av sedimenikärnor från de grunda områdena av kontinentalsockeln via djupare sådana ner i den s. k. Polarbassängen lill elt djup av ca 3 500 m. Djupområdena är totalt outforskade. Områdena nordost och norr om Grönland har p. g. a. isförhållandena inte tidigare kunnat utforskas. Endasi sporadiska data har erhållits från färder med atomubåtar i dessa senare områden.

Expeditionens tänkta upplänning med färd delvis i eller i nära anslutning till packisen förutsätter tillgång till isgående fartyg. De ansvariga inom planeringskommittén har därför anhållit om att få utnyttja en statsisbrytare med besättning under den tid av ca tre månader som expeditionen beräknas pågå. Vidare har de ansvariga anhålHt om att få tillgång till två heli-

Prop. 1978/79:144                                                    5

koplrar med besättning under nämnda period. Helikoptrarna skall användas i första hand i samband med de planerade forskningsprojekten saml i övrigl ge nödvändig ökad rörlighet. De sammantagna kostnadema i dessa delar har beräknats till ca 6 milj. kr. vari ingår lönekostnader för besättning samt sådana speciella kosinader som sammanhänger med den vetenskapliga utrustningens montering och anpassning till farlygel. De kosinader som bedömts belasta budgetåret 1979/80 har beräknats uppgå till 3,7 milj.kr. medan återstoden, 2,3 milj. kr., skulle belasta budgelårel 1980/81.

2   Föredragandens överväganden

Del arktiska områdei tilldrar sig ell livligt och snabbi ökande inlernaiionelll intresse som speglar den ur nalurresurssynpunkl slora ekonomiska betydelse som tillmäts områdei och som kan väntas bli än siörre i framliden. Områdei har vidare ett unikt värde sett från miljövårdssynpunkt.

Forskningsdata från de arktiska områden som den planerade expeditionen kommer all besöka finns i myckel ringa omfattning. Del vetenskapliga värdet av expeditionen kan därför förväntas bli stort. Därigenom kan den också komma all väsenfligt bidra till den svenska forskningens inlemalionella anseende.

I expeditionen kommer intemalionell expertis inom akluella forskningsområden all delta. Det internationella deltagandet bör kunna främja fortsatt intemalionellt forskningssamarbete och forskamtbyte.

Nalurvelenskapliga forskningsrådet har efter prövning av del vetenskapliga programmet beslutat att inom ramen för tilldelade medel svara för kosinader som sammanhänger med erforderlig utrustning samt material för de vetenskapliga projekten liksom kosinader för planering.

Jag förordar efter samråd med cheferna för försvars- och kommunikationsdepartementen atl resurser i form av en svensk stalsisbryiare saml två försvarsmakten tillhöriga helikoptrar ställs till de för expeditionen ansvarigas förfogande under ca tre månader under sommaren 1980. Kostnaderna för expeditionen i vad avser isbrytare saml helikoptrar inkl. kostnader för anpassning av vetenskaplig utmslning elc. till isbrytaren har beräknats lill ca 6 milj. kr. Jag godtar efter samråd med cheferna för nyss nämnda departement i huvudsak denna kostnadsberäkning.

1 prop. 1978/79:82 om anslag för budgetåret 1979/80 till byggnadsarbeten m. m. inom utbildningsdepartementets verskamhetsområde har regeringen förordal att 600 000 kr. från den under reservationsanslaget Inredning och utrustning av lokaler vid högskoleenhetema m. m. uppförda kostnadsramen Till forskningsrådsnämndens disposition får utnyttjas för anpassning av vetenskaplig utmslning m. m. till del isgående fartyg som skall utnytljas under den aktuella expedifionen.

För övriga kostnader vari ingår löner och förplägnad för besättning.

Prop. 1978/79:144                                                     6

drivmedel etc. beräknar jag 5 045 000 kr. För ändamålet föreslår jag att ett särskilt reservationsanslag. Bidrag till en svensk expedition till Arktis, förs upp under nionde huvudtiteln i statsbudgeten for nästa budgetår.

3    Hemställan

Med hänvisning lill vad jag nu har anfört hemställer jag all regeringen föreslår riksdagen

att till Bidrag till en svensk expedition till Arktis under nionde huvudtiteln anvisa etl reservationsanslag av 5045000 kr.

4   Beslut

Regeringen ansluler sig fill föredragandens överväganden och beslutar att genom proposition föreslå riksdelen att antaga det förslag som föredraganden har lagt fram.

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1979