Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.
Prop.
1979/80:137
Regeringens proposition
1979/80:137
om beskattning vid uthyrning av fritidshus samt om vissa
ändringar i taxeringslagen (1956:623)
beslulad den 13 mars 1980,
Regeringen föreslår riksdagen alt anlaga de förslag som har
upptagils i bifogade uidrag av regeringsprotokoll.
På regeringens viignar
THORBJÖRN FÄLLDIN
INGEMAR MUNDEBO
Propositionens huvudsakliga innehåll
1 propositionen föreslås en ändring i villabeskaltningen
för alt underlätta uthyrning för främst fritidsändamål. F. n. bryts
schablonbeskattningen vid sådan uthyrning om intäkten översiiger såväl 2 % av
taxeringsvärdet som 2 400 kr. Del sisinämnda beloppel föreslås höjl till 4 000
kr. Vidare föreslås några smärre ändringar i taxeringslagen (1956:623), bl.a.
rörande barns deklarationsskyldighet i vissa fall. De nya reglerna avses bli
tillämpliga första gången vid 1981 års taxering.
1 Riksdagen 1979/80. 1 saml. Nr 137
Prop. 1979/80:137 2
I Förslag till
Lag om ändring i kommunalskattelagen (I928:.370)
Härigenom
föreskrivs alt punkl 6 av ;invisniiig;iriia till 24 S koniimiiKil-skiittelagen (I92S:37())
skall h;i ned;in angivna lydelse.
Nuvarande
lydelse
Föreslagen
lydelse
6.' De i
24 S 2 mom. I'örst;i och andrii stycken;i meddelade beslämmelsema om
upplagande av inläkl efter särskild grund äro lillämpliga även om fastigheten
eller f;istiahels-delen, utöver utrvnimen för bostad
6. licsiämmclscrnii
i 24 S 2 inom. lörslM och ;iiulr;i stvckeii;i om särskild inläkishcräkiiiiig lilläiuiuis
iiven om f;istii:heteii eller fastighetsdelen, förutom utrvnimen för bostad ål
en eller tvä familjer, innehåller n.ni;ot
|
ringa
omfattning kan användas för annat ändamål än som bostad.
|
åt en eller två f;\miljer. innehåller ensuikn rum
för uthyrning eller
någol enst;ik;i rum för uthyrning eller i ringa
omfattning kan användas för annat ändamål än såsom boslad. Till fasliehet,
som i 24 § 2 mom.
Till fastinhet. som avses i 24 S 2
avses, är atl
hänföra även fastighet mom., hänförs även faslighet som
som
nyttjas endast viss del av året används
endast viss del av året eller
eller tillfälligt, såsom sommarvilla, lillfälligt. såsom sommarvilla, sporl-
|
att användas står till ägarens förfogande.
Genom
regeln i 24 S 2 mom. sista stvcket första punkten undantas. under de förutsättnincar
som anges
|
sporlstuga eller jaktstuga, eller som sluga eller jaktstuga, eller som utan
utan atl användas slår lill ägarens förfogande.
Från lillämpningen av bestämmelserna i 24 S 2 mom. försia
och andra slyckena bliva genom regeln i 2
mom. sista stycket första punkten. där.fnin tillämpning av bestämmel-
under där angivna förulsältningar. serna
i 2 mom. första och andra
undantagna exempelvis fastigheter styckena
exempelvis fasligheter som
som under somrarna bruka uthyras under
somrarna brukar hyras ul lill
lill sommargäster men i öviigt bebos sommargäster
men i övrigt bebos av
av ägarna, sommarstugor som regel- ägarna,
sommarstugor som regel
bundel uthyras under somrarna, fas- bundet
hyrs ut under somrarna, fas
ligheler vilka lill viss del upplåtas för ligheler
som till viss del upplåls för
upplagsplats, för rörelse el. dyl. upplagsplats,
för rörelse eller dvlikt
saml fasligheler vilka utnyttjas för saml
fasligheter som utnyttjas för
odling eller tillgodogörande av alster odling
eller lillsiodogörande iiv alster
eller naturtillgångar från fastighe- eller
n;ilurtillsiängar från fasiighe-
I Senaste Ivdelse \91>:259.
Prop.
1979/80:137
Nu varande lydehc
ten. En faslighel bör anses i allenast ringa omfallning
utnyttjad för sådiint ändamål, som här avses, om den därigenom förvärvade årligii
bruiioiniåkien uppgår till högst 2 400 kronor eller översiiger nämnda belopp
men icke 2 procent av fastighetens liixeringsvärde. I brultolnläk-len skiill
dock härvid icke Inräknas intäkt på grund av del i sanifiillig-het.
Fråga
huruvida faslighet skiill iinses inrättad till bostiid ål en eller Ivå fainiljer
skiill bedömas med hänsyn till de förhållanden, som rått vid beskiittnincsårets
ulszång.
Föresliigen lydelse
ten. En lastighet bör ;inses i endasl ringii omliittning iitnyttjiid
för sådant äiKliiniiil, som iivses här. om den årliga briilloinlåkl som
förvärvas därvid uppgär till liiHisI 4 000 kronor eller överstiger r/c»r(
belopp men inte 2 procent av tastighetens liixerings-viirde. I den bnilloinläkl.
som del här är fråga om. skiill dock inte räknas i<i intäkt på grund iiv del
i samfällighei.
Frågan
huruvida fastighet skiill anses inrättad till hostad åt högsl två familjer skiill
bcdömiis med hänsvn till de förhållanden, som rådde vid heskiittnincsårets utsiånc.
Denna lag träder i krafl dagen efler den dag. dä liigen
enligt uppgift på den har utkommit från trycket i Svensk författningssamling,
och tillämpas försia gången vid 1981 års tiixering. Äldre besliimmelser skall
dock tillämpas vid 1981 Ars tiixerini; om den skattskvldiue becär det.
1 Riksdagen I979H0. / sand. Nr 137
Prop. 1979/80:137 4
2 Förslag till
Lag om ändring i taxeringslagen (1956:623)
llärigenom föreskrivs i frågii om taxeringslagen (1956:623)'
dels att i 25. 99. 116 d och 116 m SS ordet "debetseder"
skall bytiis ut mot '"skiittsedel"".
dels all i 111 S ordet ""taxeringslängd""
skiill bytas ut mot "'skiitte-längd"",
dels att i rubriken niirniiist före 96 S ordet ""skatterälls""
skall bytiis ut mot ■"länsrätts"".
dels all
22 S I mom. skall ha nedan angivna Ivdelse.
Nuvarande
Ivdelse
Föreslagen
lydelse
72 S
1 mom.- Nedannämnda skalt-skvldiga äro, dår ej annat
följer av stadgandet i 3 mom., skyldiga alt utan anmaning till ledning för egen
taxering avlämna deklaration (självdeklaration), nämligen:
1)
aktiebolag,
ekonomisk förening och aktiefond ävensom sådan stiftelse, fond eller
inrättning som har till huvudsakligt ändamål att tillgodose viss familjs, vissa
familjers eller bestämda personers ekonomiska iniressen.
2)
annan juridisk
person, o/n (Ve55 bruttointäkter av en eller flera förvärvskällor under
beskattningsåret uppgåll till sammanlagt minsl 100 kronor,
3)
fysisk person,
vilkens bruttointäkter av en eller flera förvärvskällor under beskattningsåret
uppgåll. om
I m o m . Fö/yV(/Jf/f'skallskyldiga är skyldiga att utan iinmaning
iivlämna deklaration till ledning för egen laxering (självdeklaration). om
inte annat följer av 3 mom.
1)
aktiebolag,
ekonomisk förening och aktiefond samt sådan sliftelse. fond eller inrättning
som har till huvudsakligt ändamål att tillgodose viss familjs, vissa familjers
eller beslämda personers ekonomiska intressen.
2)
annan juridisk
person, vars bruttointäkter av en eller flera förvärvskällor under beskattningsåret
har uppgåll lill sammanlagi minst 100 kronor,
3) fysisk person, vars bruttointäk
ter av en eller flera förvärvskällor
under beskattningsåret har uppgåll.
I Liigen omtryckt 1971:399. Senaste lydelse iiv
25 S 1976:86
99 S 1979:175 111 S 1979:17.S 116dS 1979:175 lldm §
1979:175 lagens nibvik 1974:77.' - Senaste Ivdelse 1979:1080.
Prop. 1979/80:137
Nuvarande
lydelse
han varit här i riket bosalt under hela beskattningsåret
och under denna tid icke erlagt sjömansskatt, lill sammanlagt minst 6 000
kronor och c/y'M/ till sammanlagt minst 100 kronor.
4)
fysisk
eller juridisk person, vilkens tillgångar av den art, som angives i } 1 mom.
lagen om statlig förmögenhetsskall, vid beskattningsårels uigång haft ett
värde överstigande 200 000 kronor eller. såvitt angår sådan juridisk person som
avses i 6S 1 mom. b) nämnda lag. 15 000 kronor, saml
5)
fysisk eller
juridisk person, för vilken garantibelopp för faslighel skall upptagas såsom
skattepliktig inkomsi.
Vid bedömandet av fysisk eller juridisk persons
deklarationsskyldighet enligt punkterna 2)) skall hänsyn icke lagas till sådan
inkomst eller förmögenhet, för vilken den fysiska eller juridiska personen Icke
är skatlskyldig enligt kommunalskattelagen, lagen om statlig inkomstskatt
eller lagen om slallig förmögenhetsskatt.
Hava makar, som ingått äktenskap före Ingången av
beskattningsåret och levt tillsammans under slörre delen därav, var för sig
haft inkomsi eller förmögenhel. skall vardera makens deklarationsskyldighet
bedömas med hänsyn till makarnas och boets sammanlagda inkomsi och förmögenhel.
5/io//skatlskyldig enligt lagen om statlig förmögenhelsskalt
taxeras för förmögenhet, som tillhör barn eller
Föreslagen lydelse
om han har varit bosatt här i riket under hela
beskattningsåret och under denna tid inic har erlagt sjö-mansskatl, till sammanlagi
minst 6 000 kronor, och annars till sammanlagt minsl 100 kronor,
4)
fysisk eller
juridisk person, vars lillgångar av den art. som anges i 3 S 1 mom. lagen
(1947:577) om statlig förmögenhetsskatt, vid beskattningsårets utgång har haft
etl värde överstigande 200 000 kronor eller. ; fråga om sådan juridisk person
som avses i 6 S 1 mom. b nämnda lag. 15 000 kronor.
5)
fysisk eller
juridisk person, för vilken garantibelopp för fastighet skall tas upp som
skattepliktig inkomst.
Vid bedömandet av fysisk eller juridisk persons
deklarationsskyldighet enligt punkterna 2-4 skall hänsyn inie las till sådan inkomsi
eller förmögenhel. för vilken den fysiska eller juridiska personen inle är
skallskyldig enligt kommunalskattelagen (1928:370). lagen (1947:576) om statlig
inkomstskatt eller lagen om statlig förmögenhelsskalt.
Om makar, som har ingått äktenskap före beskattningsårets
Ingång och levt lillsammans under större delen av detta, var för sig har haft inkomsi
eller förmögenhel. skall vardera makens deklarationsskyldighet bedömas med
hänsyn till makarnas sammanlagda inkomsi och förmögenhet.
Om skatlskyldig enligt lagen om statlig förmögenhetsskatt
skall laxeras för förmögenhet, som lillhör
Prop. 1979/80:137
Nuvarande lydelse
annan, skall hänsyn dårtill lagas vid deklaralionssk yldiglietens
bedömande.
Vid lillämpning av vad i försia stycket vid 3) är stadgat,
skall svensk medborgare, som under beskallningsårel tillhört svensk
beskickning hos ulländsk makt. svensk permanent delegation hos mellanslatlig
organisation eller lönat svenskt konsulat eller beskickningens, delegationens
eller konsulatels betjäning och som på grund av sin tjänst varil bosatl
utomlands, anses ha varil bosatt här i riket. Detsamma skall gälla sådan
persons make saml barn under 18 år. om de har varit svenska medborgare
och har bott hos honom. Person, som under beskattningsåret tillhört
främmande makts härvarande beskickning eller lönade konsulat eller
beskickningens eller konsulalels betjäning och som icke varil svensk
medborgare, så ock sådan persons make, barn under 18 år och enskilda tjänare,
om de har bott hos honom och icke har varit svenska medborgare, anses däremoi
vid tillämpningen av vad i första stvcket vid 3) år stadgat icke ha varil
här i riket bosatta. I fråga om deklarationsskyldighet
Föreslagen lydelse
barn eller annan, skall deklarationsskyldigheten bedömas
med hänsyn //// detta. För barn under 18 år, vars lill Slallig inkomslskall
beräknade beskattningsbara inkomsi uppgår lill minst 100 kronor, bedöms deklara-tionsskyldighelen
ined hänsvn även tdl sådan annan tillhörig förmögenhet som enligt lagen om slallig
förmögenhelsskalt skall sammanläggas med barnels vid gemensam beräkning av
beskattningsbar förmögenhet.
Vid tillämpning av vad som sägs i första stycket punkl 3
skall svensk medborgare, som under beskattningsåret har tillhört svensk
beskickning hos utländsk makt. svensk permanent delegaiion hos mellanstallig organisalion
eller lönat svenskt konsulat eller beskickningens, delegationens eller
konsulatets betjäning och som på grund av sin tjänst har varit bosalt
utomlands, anses ha varil bosatt här i rikel. Detsamma skall gälla sådan
persons make saml barn under 18 år, om de har varil svenska medborgare och har
boll hos honom. Person, som under beskattningsåret har tillhört främmande
makts beskickning eller lönade konsulat här i rikel eller
beskickningens eller konsulalels betjäning och som Inle har varit svensk
medborgare, saml sådan persons make. barn under 18 år och enskilda
tjänare, om de har bott hos honom och inle har varil svenska medborgare, anses
däremot vid tillämpningen avvadsomsägs i försia stycket/7///(A7 3 inte ha varil
bosatta här i riket. I fråga om deklarationsskyldighet
Prop.
1979/80:137
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
för oskifi dödsbo efter skuttskyldig. för dödsbo efter skjiltskyldlg. som
som
avlidit under beskatlningsiuet. har
avlidit under beskiitlningsiiret.
skall
tillämpas vad som skolat gälla skalltiWämpasvadsomskidtc ha gällt
för den
avlidne. för den avlidne.
Denna lag träder i kraft den I juli 1980 och tillämpas
första gången vid 1981 års taxering.
Prop.
1979/80:137 8
Utdrag
BUDGETDEPARTEMENTET PROTOKOLL
vid regeringssammanträde 1980-03-13
Närvarande: statsministern Fälldin, ordförande, och
statsråden Ullsten. Mundebo, Wikslröm, Friggebo. Dahlgren, Åsling, Söder.
Krönmark. Burenslam Linder, Johansson, Wirtén. Holm. Andersson, Boo, Winberg, Adelsohn,
Danell, Pelri
Föredragande: statsrådet Mundebo
Proposition om beskattning vid uthyrning av fritidshus
samt om vissa ändringar i taxeringslagen (1956:623)
1 Inledning
Ett flertal turistföreningar och andra organisationer
(Gollands turistförening, Kalmar läns turisttrafikförbund, Värmlands turisttrafikförbund,
Dalslands turisltrafikförening, Västergötlands turistlrafikförening, Sveriges
turistråd. Sydöstra Skånes samarbelskommilté, RESO Visby. RESO bokningscentral
Växjö, Sverige Resor Väst samt Till Fjälls Resor) har gjort framställningar om
viss ändring av de skatteregler som gäller vid lillfällig uthyrning för
fritidsändamål av schablonlaxerade fasligheler. Jag avser alt nu ta upp denna
fråga.
Vidare ämnar jag föreslå vissa ändringar i laxeringslagen
(1956:623) som bl. a. rör barns deklarationsskyldighet i vissa fall.
De ändringar jag föreslår är av sådan beskaffenhel atl
lagrådels hörande skulle sakna belydelse.
2 Föredragandens överväganden
2.1 Beskattning vid uthyrning av villor och sommarstugor
Innehavare av egnahem beskallas enligt en schablonmelod.
Som intäkt skall därvid redovisas viss procent av taxeringsvärdet enligt en progressiv
skala. Schablonmetoden lillämpas inle bara för den egna bostaden ulan även för fritidsfasligheter.
Den schablonmässiga intäklsberäkningen gäller även för villafasiigheler som
hyrs ut lill sladigvarande boslad. Däremoi bryts schablonen om fasligheten
brukar användas för tillfällig uthyrning i en
Prop.
1979/80:137 9
omfattning som inte är ringii. Beskattningen sker då enligt
den konventionella metoden, varvid samtliga intiikter och kostnader skall redovisiis.
1 punkt 6 av anvisningarna till 24 S kontmunalskattelagen (1928:370) anges som
gräns för att uthyrning skall anses som ringa att hyresintäkterna uppgår lill högst
2 400 kr. eller översiiger delta belopp men inte 2 % iiv fastighetens taxeringsvärde,
om delta belopp är större.
Alllsediin tillkomsten av villaschablonen år 1953 har
smärre lillfälliga hyresinkomster särbehandliils. Man har ansett atl sådana
inkomster inte lämpligen bör bryta del förenklade deklarations- och
taxeringsförfarande som schablonbeskattningen innebär. En övergång till beskiittning
enligt konventionell metod skulle för dessa fall friimstå som onödigt
komplicerad. Genom lagsliflning år 1961 bestämdes gränsbeloppet till 1 200 kr.
År 1974 höjdes beloppet till 2 400 kr.
Nu har ell flertal luristlrafik- och reseorganisalioner
begärt att beloppsgränsen ånyo höjs. Man har anförl all även sommarulhyrning i
normal omfattning med den nuvarande gränsen kan föranleda alt beskattning skall
ske enligt den konventionella meloden. Della medför alt intresset för uthyrning
minskar kraftigt med därav följande svårigheter för turistnäringen. Jag har
inhämtat alt fritidsboendekommitlén (Bo 1978:01) avser att belysa bl. a. frågan
om hur man på olika säll kan öka intresset för uthyrning av fritidsbostäder.
Enligt min mening bör emellertid en uppjustering kunna ske
redan nu så att schablonbeskattningen inle bryts i onödan. Jag föreslår därför
att gränsbeloppet med hänsyn till prisulvecklingen höjs lill 4 000 kr.
Förslaget föranleder ändring i punkl 6 av anvisningarna till 24 § kommunalskallelagen.
Den nya bestämmelsen bör träda i krafl snarasl och lillämpas försia gången vid
1981 års laxering. Med hänsyn lill alt äldre bestämmelser i enslaka fall kan
vara förmånligare för den skatiskyldige bör dock dessa lillämpas vid nämnda laxering
om den skatiskyldige begär det.
2.2 Vissa ändringar i taxeringslagen (1956:623)
Genom de vid föregående riksmöte fattade beslulen om
höjning av deklarationspliktsgränsen från 4 500 kr. till 6 000 kr. (prop.
1978/79:111 bilaga 7. SkU 1979/80:9. rskr 1979/80:32, SFS 1979:1080) och
slopande av grundavdraget vid laxeringen till slallig inkomstskatt (prop.
1979/80:58, SkU 1979/80:20, rskr 1979/80:137. SFS 1979:1156) har behov uppkommil
av en följdändring i reglerna om deklarationsskyldighet. Ändringen rör
skyldigheten för barn under 18 år att avlämna självdeklaration utan anmaning
på grund av förmögenhelsinnehav.
Höjningen av deklarationspliktsgränsen medför atl barn
under 18 år. som skall laxeras för förmögenhel och påföras förmögenhetsskatt, i
vissa fall ändå inte är skyldiga alt avge deklaration enligt nuvarande regler.
Även slopandet av grundavdraget vid laxeringen lill slallig inkomstskatt verkar
i denna riktning.
Prop.
1979/80:137 10
För en skiittskvldig som har hemiiiiiviiriinde biirn under
18 i°ir bestäms förmögenhetsskatten med hänsyn tiigen även till biiriiets förmiigenhel.
Om biirnets till stiitlig inkomstskiitl beräkniide beskiittningsbiira inkomst
inte uppgår till minst 100 kr. skall enligt SS liigen (1947:577) om stiitlig förmögenhelsskiilt
biirnets torm(>genhet inräknas i förälderns. Denne liixeriis iilltsii i deltii
lall även för biirnets tVirniögenhet. Om iläreniot biirnets inkomster är högre skiill
enligt 12 S siiniiiiii liig biirnet självt liixeriis för sin förmögenhet. 1 detla
fiill beriikniis emellertiti den beskiittiiiiigsbiirii förmögenheten gemensiiml
för föräldriir och biirn. Den samniiinliigclii huiiiögen-lietcn ligger till grund
för beräkning iiv förniögenhelsskiitten. som sediin fördeliis på lämiljemedlemmarnii
efter den förmögenhel som viir och en har taxeriits för.
Enligt 22 S 1 mom. laxeringslagen (1956:623), TL, är
fysisk person - med vissa undantag - skyldig att iitiin anniiining iivlämna självdeklariition
eiulast om någon :iv följande fönitsättningiir föreligger.
1.
Brullointäkterna
av en eller flerii förvärvskällor h:ir under beskattningsåret uppgått lill minsl
6 000 kr.
2.
De skiittepliktiga
förmögenhelstillgängarnii har ett värde som överstiger 200 000 kr.
3.
Garantibelopp
för faslighet skall tas upp som skiittepliktig inkomst.
Efler anmaning föreligger dock alllid
deklarationsskyldighet (22 S 2 mom. TL).
Om barnels inkomster och lillgångiir inte uppgår till de
förut angivna beloppen, är det således inte deklarationsskvldigt utan anmaning,
även om familjens sammanlagda förmögenhet uppgår lill mer än 20(1000 kr. och
barnet har förmögenhet för vilken del självl skall taxeras. För makar som skall
samtaxeras gäller atl deklarationsskyldigheten bedöms med hänsyn till deras
sammanlagda inkomst och förmögenhel (22 S I mom. TL). men någon motsvarande
regel finns inle i fråga om barn.
Med hänsyn till del anförda föreslår jag att i 22 S 1 mom.
TL införs en regel av innebörd atl deklarationsskyldigheten för barn som självii
skall laxeras för sin förmögenhel skall bedömas med hiinsyn till fiimiljens
sammanlagda förmögenhet.
1 övrigt föreslår jag vissa redaktionella iindringar i TL,
föriinledda av tidigare beslul av riksdagen.
3 Hemställan
Med hänvisning lill vad jag nu har anförl hemställer jag
alt regeringen föreslår riksdagen all anlaga inom budgeldeparlemenlel
upprättade förslag till
1.
lag om ändring
i kommunalskattelagen (1928:370),
2.
lag om ändring
i laxeringslagen (1956:623).
Prop.
1979/80:137
4 Beslut
Regeringen iinskiler sig till föredragandens överviiganden
och besliitiir att genom proposition föreski riksdiigen iitt iintiigii de
torslag som ft)retlriigiin-den hiir liigt friini.
GÖTAR M7(i: SliKkhiilm IWl