om basenheten vid 1987 års taxering

Proposition 1984/85:9

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Regeringens proposition

1984/85:9

om basenheten vid 1987 års taxering;

beslutad den 28 juni 1984.

Regeringen föreslår riksdagen att antaga det förslag som har upptagits i bifogade utdrag av regeringsprotokoll.

På regeringens vägnar

OLOF PALME

KJELL-OLOF FELDT

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås en sådan ändring av gällande beslämmelser att den indexuppräkning av basenheten som lillämpades taxeringsåren 1980-1983 inte automatiskt sker inför taxeringsåret 1987. Åtgärden syflar till att etl senare beslut angående basenheten vid denna taxering skall kunna tillämpas även i fråga om skattskyldiga med s. k. brutet räkenskapsår.

1    Riksdagen 1984/85. 1 saml. Nr 9

Prop. 1984/85:9

Prop. 1984/85:9 2

Förslag till

Lag om ändring i lagen (1977:1071) om basenhet

Härigenom föreskrivs att 1-3 §§ lagen (1977: 1071) om basenhet' skall ha nedan angivna lydelse.

1§

Nuvarande lydelse

Basenhet enligt 10 § 1 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomslskall fastställes av regeringen från och med år 1985 varje år före utgången av september månad.

Föreslagen lydelse

Basenhet enligt 10 § I mom. la-.gen (1947:576) om statlig inkomstskall fastslälles av regeringen från och med år 1986 varje år före ulgången av seplember månad.

2§

Basenhet utgör för varje laxeringsår ett belopp som moisvarar 7800 kronor multiplicerat med årels jämförelsetal. Basenheten avrundas nedål fill helt hundratal kronor.

Basenhet ulgör för varje taxeringsår ett belopp som motsvarar basenheten för taxeringsåret 1987 multiplicerad med årets jämförelsetal. Basenheten avrundas nedåt till helt hundratal kronor.

3§

Jämförelsetalet för taxeringsåret är del lal som anger förhållandet mellan det allmänna prisläget i augusti månad två år före laxeringsåret och augusti månad år 1984. Därvid skall förändringarna i det allmänna prisläget beräknas med bortseende från indirekta skaller, lullar, avgifter och ändringar i energipriser samt lillägg göras för subventioner.

Jämförelsetalet för taxeringsåret är del lal som anger förhållandel mellan del allmänna prislägel i augusli månad två år före taxerings-;lrel och augusti månad år 1985. Därvid skall förändringarna i del allmänna prisläget beräknas med bortseende från indirekla skaller, tullar, avgifier och ändringar i energipriser samt tillägg göras för subventioner.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1985 och lillämpas försia gången vid 1987 års taxering. Basenheten vid denna taxering skall vara 7800 kronor.

' Senaste lydelse av lagens rubrik 1982 - Senasle lydelse 1982:418. ' Senaste lydelse 1983: 1048. " Senaste lydelse 1982:418.

418.

Prop. 1984/85:9                                                        3

Utdrag
FINANSDEPARTEMENTET                 PROTOKOLL

vid regeringssammanlräde 1984-06-28

Närvarande: statsministern Palme, ordförande, och statsråden I. Carlsson, Feldt, Sigurdsen, Hjelm-Wallén, Peterson, Andersson, Boström, Bodström, Göransson, Gradin, Dahl, R. Carlsson, Holmberg, Hellström, Thunborg, Wickbom

Föredragande: statsrådet Feldt

Proposition om basenheten vid 1987 års taxering

1    Inledning

Genom lagstiftning år 1979 (prop. 1978/79: 195, KU 39, rskr 359, KU 1979/80: 1, rskr 2, SFS 1979:933) infördes i regeringsformen elt förbud mol retroaktiv skattelagstiftning. Denna regel medför atl allmänna ändringar av inkomstbeskattningen i vissa fall inte kan träda i tillämpning samiidigi i fråga om alla skattskyldiga.

Inkomsttaxeringen elt visst år avser inkomslema under en viss period (beskattningsåret), vanligen del närmasl föregående kalenderåret. I vissa fall kan beskattningsåret emellerlid omfatta en annan period. Denna period kan ha börjat betydligt tidigare än vid del föregående kalenderårets början. Förbudet mot retroaktiv skattelag innebär all en lagändring som medför höjning av beskaltningen inte får tillämpas beträffande inkomsler som redan uppburils. Hinder föreligger visserligen inte all tillämpa de nya reglerna på inkomster som uppbärs senare under beskattningsåret. Vissa allmänna beskaltningsregler, däribland skatteskalorna för den statliga inkomstskatten, kan emellertid inte tillämpas särskilt på inkomslerna under viss del av beskattningsåret. Resullatet blir då atl de nya bestämmelserna inte alls kan tillämpas vid laxeringen.

Som exempel på verkningarna av reglerna kan framhållas alt det beslul om sänkning av basenheten jämfört med tidigare beslut och minskning av de tidigare beslutade marginalskatlesänkningarna som fattades höslen 1983 inte kan börja tillämpas vid samma laxering i fråga om alla skattskyldiga. Molsvarande gäller den höjning av den slatliga inkomstskallen som beslutats under våren 1984 i syfte alt finansiera höjning av barnbidraget och andra familjepolitiska åtgärder.

Jag ämnar nu framlägga ell förslag i syfte atl hindra att molsvarande problem uppkommer vid 1987 års laxering.

Prop. 1984/85:9 4

2    Föredragandens överväganden

2.1 Gällande ordning

Som nyss nämnts sammanfaller beskattningsåret vanligen med kalenderårel. Så är alllid fallet beträffande inkomstslagen tjänsl. kapital, tillfällig förvärvsverksamhet samt schablontaxerad en- eller tvåfamiljsfastighet. 1 fråga om inkomslslagen jordbruksfastighet och rörelse samt inkomsi av konventionellt taxerad annan faslighet eller annan faslighel som ägs av allmännyuigt bostadsföretag eller bostadsrättsförening kan beskattningsåret avse annan period än kalenderåret. Använder den skattskyldiga annat räkenskapsår än kalenderår skall nämligen detta också användas vid beskattningen.

Möjligheterna att använda andra räkenskapsår än kalenderår regleras för bokföringsskyldiga i 12 § bokföringslagen (1976: 125), för enskilda jordbrukare i 8 § jordbruksbokföringslagen (1979: 141) och för övriga fall i anvisningarna till 3 § kommunalskattelagen (1928:370). Bestämmelserna innebär i huvudsak följande.

Räkenskapsår skall normall omfatta tolv månader. Annal räkenskapsår än kalenderår (brutet räkenskapsår) skall omfalla liden den I maj-den 30 april, den I juli—den 30 juni eller den I september-den 31 augusli. När verksamhel påbörjas eller räkenskapsår läggs om får räkenskapsåret förkortas eller utsträckas till högst arton månader. Förkortning av räkenskapsårel kan också ske när verksamheten upphör. Om synneriiga skäl föreligger kan annan tolvmånadersperiod än de nyss angivna få användas som räkenskapsår.

Vid taxeringen ett visst år sker beskattning för det beskattningsår som har slulal närmasl före den I mars under taxeringsåret. I uppbördslagen (1953: 272) används även begreppel inkomstår, varmed avses kalenderåret före taxeringsåret. Detta sammanfaller alltså i slor ulslräckning - l.ex. beträffande inkomst av ijänst - med beskattningsåret men kan också avvika därifrån.

Vad nu sagts innebär atl taxeringen etl visst år kan avse ett beskattningsår som har börjat långt tidigare än inkomståret. Särskilt är detta fallet när en verksamhet har startals och möjligheterna till föriängning av räkenskapsårel har ulnyttjats. Samtidigt kan den skatiskyldige beträffande annan inkomst taxeras för närmast föregående kalenderår.

Innebörden av det nu sagda kan belysas med följande exempel.

Vid taxeringen år 1987 kommer det stora nerialel skattskyldiga ;ilt beskallas för sina inkomster under kalenderåret 1986. En skattskyldig som bedriver en rörelse med räkenskapsår den 1 maj-den 30 april kommer emellertid såvitt avser denna förvärvskälki ;itl beskattas för inkomsternii under beskallningsårel den 1 maj 1985-den 30 april 1986. Är det fiåg;i om en nystartad rörelse kan riikenskapsåret och dårmed beskaiiningsiirel om-

Prop. 1984/85:9                                                                       5

falla liden den I november 1984-den 30 april 1986. 1 dispenslall - t. ex. om riikenskapsåret tillåtits börja den 15 mars - kan bcsk;ittningsårel t.o. m. ha börjat ännu tidigare.

Skattskyldig som bedriver flera verksamheter skall anvånd;i samma räkenskiipsår för samtliga om inte dispens meddelas. Delta hindrar emellertid inte alt beskattning vid samma taxering kan ske för olika beskattningsår. Den skatiskyldige kan ju nämligen - förutom inkomsten från en näringsverksamhet med brutet riikenskapsår - även ha inkomst av tjänsl eller annan inkomsi som alllid skall beskattas med kalenderår som beskattningsår. Denna inkomst kan utgöra allt från en helt obelydlig del av den samlade inkomsten till den helt dominerande delen därav.

Retro;iktivitctsförbudel innebiir att skall eller avgift inte får tas ut i vidare mån än som följer av föreskrifl. som gällde när den omständighet intriiffade som iillösic skattskyldighet. Nya regler som innebär skalte-skärpning får dock enligt elt undiintag från huvudregeln tillämpas från den dag då regeringen eller elt riksdagsutskott har lämnat förslag lill sådana regler till riksdagen. Med förshig från regeringen likställs ett meddelande i en skrivelse atl ett sådant förslag är att vänta.

Som lidigare nämnts beslöts hösten 1983 (prop. 1983/84: 69. SkU 17, rskr 107, SFS 1983: 1047-IO.M)) ändringar av den statliga inkomstskatten. Besluten innebar alt de marginalsk;itlesänkningar som beslutals våren 1982 begränsades, liksom uppriikningen av basenheten som ligger till gmnd för skalorna för den statliga inkomstskatten. Besluten avsåg dels laxeringsåret 1985, dels taxeringsåren fr. o. m. 1986. vilket iilltså för de flesta skattskyldiga motsvarar kalenderåren 1984 resp. 1985. Under våren 1984 har - som lidigare nämnls - beslut fallals (prop. 1983/84:150 bil. 1. SkU 50. rskr 395. SFS 1984: .■<45) om en höjning av inkomstskatten i syfte atl bidra till finansieringen av ålgiirder inom fiimiljepolitiken. Höjningen skall tillämpas första gången vid 1986 års taxering.

Med hånsyn till förbudet mot retioiiktiv lagstiftning har det inte ansetts möjligt att göra dessa skattehöjningar fullt ul tillämpliga på skattskyldiga med bcskatlninpsår som redan hade börjat. För dessa måste alltså de tidigare beslutade skaltereglerna gälla, vilkel innebären liigre skatl. Eftersom skilda skatteskalor inte kan tilliimpas för olika delar av inkomsten under elt år blir de förmånligare reglerna tillämpliga på alla deras inkomster som las lill beskattning vid dessa laxeringar, även om en del av inkomsten hiinför sig till en förviirvskälla för vilken kalenderåret ulgör beskattningsår. Reglerna om sambeskiittning av makars B-inkomster har vidare gjort det ntnlvändigt att tilliimpa de iildre reglerna på båda makarna, om de skall tilliimpas lör en av dem. Del har varit adminislralivt omöjligt all ha ett system diir det i varje fiill skulle prövas om en otillåten retroakli-viiel uppkom cenom s;mibeskattningen.

Del iir redan från administrativ synpunkt olyckligl alt skilda skatteskalor måsle tilliimpas vid en och samma laxering. Merarbeie uppkommer givel-

Prop. 1984/85:9                                                        6

vis också genom att det för varje skatlskyldig måsle fastställas vilken skala som skall tillämpas. Men resultatet är också högst otillfredsställande från materiell synpunkt. Genom atl de äldre reglerna lillämpas på all inkomsi under beskattningsåret kan en person som har sin allt övervägande del av sin inkomst från en förvärvskälla med kalenderår som beskattningsår bli lindrigare beskattad därför atl han har en obelydlig inkomsi från en förvärvskälla med bmtel räkenskapsår. I sammanhanget kan det finnas anledning alt erinra om atl beslul som innebär sänkningar av skallen kan tillämpas fullt ut även på förvärvskällor med brulel räkenskapsår.

2.2 Inkomsttaxeringen år 1987

Som framgått av del föregående kan vissa skallskyldiga vid 1987 års taxering ha ett beskattningsår som har börjal redan under hösten 1984, medan det slora flertalet skattskyldiga har etl beskattningsår som sammanfaller med kalenderåret 1986. Detta innebär enligt huvudregeln att varje beslul som innebär höjning av skatten i jämförelse med nu föreliggande lagstiftning inte kan tillämpas i fråga om alla skattskyldiga vid 1987 års taxering. Undantagsregeln gör dock att möjligheten ännu kvarstår.

Nuvarande lagstiftning innebär i fråga om indexregleringen av skalleskalorna att basenheten som ligger till grund för skalorna lagts fast genom särskilda beslut för taxeringsåren 1984-1986 saml att för åren därefter automatisk uppräkning sker på gmndval av förändringar i det allmänna penningvärdet med vissa justeringar. Basenheten för taxeringsåret 1987 gmndas på prisutvecklingen mellan augusti 1984 och augusti 1985.

Systemet innebär alltså att skatterna vid 1987 års taxering, som i slor utsträckning tas ut som preliminär skatt på 1986 års inkomster, bestäms av prisutvecklingen under en betydligt fidigare period. Kriiik har också -bl.a. från stabiliseringspoliliska utgångspunkter - riktals mot etl automatiskt verkande system av det slag som - med vissa jusleringar — tillämpades taxeringsåren 1980-1983.

Det är inte möjligt att nu ta slutlig ställning till basenheten vid 1987 års taxering. Beslut i denna fråga kan fattas först när de ekonomiska förhållandena under år 1986 kan bedömas med betydligt större säkerhet än som f. n. är möjligt.

Den lagtekniska möjlighet som då står till buds är all nu fatta etl beslul som innebär att basenheten för taxeringsåret 1986 (7 800 kr.) gäller även för taxeringsåret 1987. Retroaklivitetsförbudet hindrar då inte atl elt senare ställningstagande till basenhetens storiek vid 1987 års taxering då också kan tillämpas på samtliga inkomsttagare.

Förslaget innebär ändringar i 1-3 §§ lagen (1977:1071) om basenhet. Lagförslaget är av så enkel beskaffenhet atl lagrådets hörande skulle sakna betydelse.

Prop. 1984/85:9 7

3   Hemställan

Jag hemsläller atl regeringen föreslår riksdagen atl antaga ett inom finansdepartementet upprättat förslag till lag om ändring i lagen (1977:1071) om basenhet.

4   Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslular att genom proposition föreslå riksdagen atl anlaga det förslag som föredraganden har lagt fram.

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1984