om anställningsfrågor för vårdlärare i gymnasieskolan och kommunal högskoleutbildning

Proposition 1979/80:118

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Prop. 1979/80:118 Regeringens proposition

1979/80:118

om anställningsfrågor för vårdlärare i gymnasieskolan och kommunal högskoleutbildning;

beslutad den 6 mars 1980.

Regeringen föreslår riksdagen all antaga de förslag som har upptagits i bifogade uidrag av regeringsprutnknll.

På regeringens vägnar THORBJÖRN FÄLLDIN

BRITT MOGÅRD

Propositionens huvudsakliga innehåll

I vårdutbildningen i gymnasieskolan och den kommunala högskoleutbildningen ingår teoretisk och praktisk utbildning. Den teoreliska utbildningen handhas av lärare med slatligt reglerade ijänster och den praktiska av lärare med kommunalt reglerade tjänster. Enligt pruvisnriska bestämmelser för läsåret 1979/80 får en lärare med knmmunalt reglerad tjänst i sin tjänst uckså räkna in viss teoretisk undervisning. 1 propusitiunen föreslås att dessa pruvisnriska föreskrifter skall förlängas att gälla tills vidare.

Vidare föreslås atl lärare med statligt reglerade tjänster skall ges möjlighel att i sin tjänst räkna in praktisk undervisning i sådana fall där huvudmannen för utbildningen anser detta vara önskvärt uch praktiskt möjligt.

1    Riksdagen 1979180. 1 saml. Nr 118

Prop. 1979/80:118

Utdrag
UTBILDNINGSDEPARTEMENTET               PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1980-03-06

Närvarande: statsministern Fälldin, ordförande, och statsråden Ullsten, Bohman, Wikström, Mogård, Åsling, Krönmark, Burenstam Linder, Johansson, Holm, Boo, Danell och Petri.

Föredragande: statsrådet Mogård

Proposition om anställningsfrågor för vårdlärare i gymnasieskolan och kommunal högskoleutbildning.

Enligt skolförordningen (1971:235) finns i gymnasieskolan tjänster som lärare i vårdkunskap och i vissa andra ämnen inom vårdområdet. Tjänsterna är statligt reglerade. linligt högskoleförordningen (1977:263) skall undervisning inom kommunal högskoleutbildning fullgöras av lärare vid gymnasieskolan. I sådana tjänster kan inte inräknas undervisning i arbelsleknik eller annan undervisning med samma syfte som helt är föriagd till annan institution än skolan (inbyggd utbildning).

För den inbyggda ulbildningen svarar landstingskommunerna, vilka oftast är huvudmän för vårdutbildningen inom gymnasieskolan och den kommunala högskoleutbildningen. Detta sker regelmässigt genom att de tillhandahåller lärare med knmmunalt reglerade tjänster. I de knmmunalt reglerade lärartjänsterna har i allt större utsträckning lagts in även sådan undervisning snm enligt gällande bestämmelser skall fullgöras av lärare med statligt reglerade tjänster. Snm en följd härav har antalet statligt reglerade tjänster inum vårdutbildningen kummit att begränsas i avsevärd utsträckning. Detta förhållande har bl. a. påtalats av Lärarnas riksförbund.

1 prupnsitiunen (1978/79:16) nm vissa anställningsfrågnr beträffande vårdlärare i gymnasiesknlan och knmmunal högskoleutbildning m.m. behandlades frågan hur man innm ramen för skolförordningens och högskoleförordningens bestämmelser skall kunna tillgodose behovet av integra-liun av tenri uch praktik innm vårdutbildningen nch hur man nrganisaturiskl skall kunna åstadknmma en ändamålsenlig tjänsiefördelning. 1 nämnda proposition lade regeringen fram förslag som övergångsvis skulle göra del möjligt för innehavare av kommunall reglerad lärartjänst inom vårdområdet att inom ramen för tjänsten fullgöra teoretisk undervisning i vårdämnen i gymnasieskolan eller den kommunala högskolan. Slalsbidrag till kostnaderna för denna tjänstgöring borde enligt förslaget utgå som om läraren hade varit anställd som timlärare enligt statliga bestämmelser.

Prop. 1979/80:118                                                                   3

Riksdagen (UbU 1978/79:16, rskr 1978/79:126) angav vid sin behandling av förslaget alt det av praktiska skäl för en kortare övergångstid kunde accepteras att den som innehar en kommunalt reglerad lärartjänst på vårdområdet inom ramen för tjänsten fullgör även sådan teoretisk undervisning i vårdämnen som avses i skolförordningen eller högskoleförordningen. Vid utfärdandet av föreskrifterna härom borde, enligt riksdagen, regeringen även undersöka möjligheten att i den statligt reglerade tjänsten lägga in fyllnadstjänstgöring i arbelsleknik. I övrigt framhöll riksdagen atl man burde söka lösa anställningsfrågan snarast uch senast så att nya bestämmelser kunde gälla fr. n. m. den 1 juli 1980.

Regeringen har i förordningen (SÖ-FS 1979: 70) om rätt för lärare som undervisar i inbyggd utbildning inom vårdområdet att fullgöra viss undervisning i gymnasieskolan och kommunal högsknleutbildning, m.m. meddelat föreskrifter som gäller för tiden den I juli 1979-den 30 juni 1980, Enligt dessa kan innehavare av en kommunalt reglerad lärartjänst som avser vårdområdet inom ramen för tjänsten fullgöra teoretisk undervisning i gymnasieskolan eller kommunal högskola. Om en lärare fullgör sådan tjänstgöring, utgår enligt samma förordning statsbidrag för lönekostnaden med samma belopp som skulle ha utgått, om tjänstgöringen hade fullgjorts av timlärare vid gymnasieskolan.

För att behandla anställningsfrågan på längre sikt har en arbetsgrupp bildats inom regeringskansliet (utbildningsdepartementet). Gruppen inledde sitt arbete med att ta kontakter med skolöverstyrelsen. Landstingsförbundet och berörda personalurganisatiuner. För att söka bilda sig en uppfattning nm nmfattningen av de prnblem sum anställningsfrågan innebär, har gruppen sänt ut en enkät. Trnts vissa ufullknmligheler i svaren ger enkätresultaten vissa intressanta uppgifter. Undersökningen visar bl. a. att underlag finns för något över 600 statligt reglerade tjänster samt att ca 300 av dessa tjänster inle har inrättats. I stället inräknas underlaget för dessa 300 tjänster i kommunalt reglerade tjänster. I stort sett samtliga landstingskommuner praktiserar ordningen att lärare med kommunalt reglerad tjänsl i sin tjänst har både teoretisk och praktisk undervisning. Några landstingskommuner har uppgivit att även lärare med statligt reglerad tjänst har både teoretisk och praktisk undervisning. Vidare framgår av enkätsvaren atl ca 75% av innehavarna av kommunalt reglerade lärartjänster har behörighet till extra tjänst som lärare 145 eller 164 (vårdlärare) enligt skolförordningens bestämmelser. Flertalet landstingskommuner lämnar även synpunkter och önskemål på hur anställningsfrågan bör lösas. Samtliga betonar därvid behovet av att undervisning i både teori och praktik ingår i en lärartjänst. Vidare belyses de problem som nuvarande bestämmelser innebär för att skapa en ändamålsenlig tjänstefördelning. Dessa problem är särskilt markanta vid de mindre skolenheterna. Halllands läns landstingskommun anger att man, till följd av de begränsningar i tjänstemas användningsområde som följer av skolförordningens bestäm-

Prop. 1979/80:118                                                                   4

melser. tvingats slälla in flera specialkurser.

Arbetsgruppen har ocksä företagit ett anlal studiebesök hos nlika huvudmän och vårdskolor. Vid besöken har vikten av alt samma lärare har undervisning i både teori uch praktik starkt betonats. Även i övrigt har de synpunkter som har framkommit i enkätsvaren bekräftats.

Med hänsyn till bl. a. de kontakter gruppen har haft tycker sig gruppen kunna konstalera alt vårdutbildningen intar en särslällning bland inbyggda utbildningar. Detta beror främst på att den teoretiska och praktiska ulbildningen inom värdutbildningen i regel har samma huvudman för både den teoretiska och praktiska delen.

Jag tolkar de resultat som arbetsgruppen har kommit fram till som en bekräftelse på vad sum framförts i tidigare sammanhang, nåmligen all det är nödvändigt alt reglerna för anställning inum vårdutbildningsnmrådel ulformas så att samma lärare kan ha både teori och praktik i sin Ijänst. Detla är särskilt angeläget mol bakgrund av sjukvårdens snabba utveckling. Genum atl en lärare även får fullgöra praktisk undervisning kan denne hålla sig ä jnur med den medicinska utvecklingen nch bättre än f.n. anpassa sin teureliska undervisning därtill. Läraren ges nckså möjlighet atl i sin teuretiska undervisning lätlare knyta an lill vad de studerande har fått lära sig under den praktiska ulbildningen.

För att fk ett väl fungerande system krävs även att möjligheter till en ändamålsenlig tjänstefördelning finns. Det förekommer inle sällan att den teoretiska undervisningen förläggs till en termin och den praktiska till en annan. Om samma lärare inte har undervisning i såväl teori som praktik, kan det vara svårt att anställa lärare för mer än en termin i taget. Jag vill här betona det allvarliga i att, såsom har anförts från Hallands landstingskommun, kurser inom vårdutbildningsområdet inte kan anordnas på grund av nuvarande bestämmelser.

Enligt min mening är det nödvändigt att i övervägandena beakta det arbete som utförs av lärartjänstutredningen (U 1977:04) och huvudmannaskapskommittén (U 1978:16). Enligt sina direktiv skall lärartjänstutredningen bl. a. belysa konsekvenserna av en särskild tjänsteorganisation för kommunal högskola. Huvudmannaskapskommitténs huvuduppgift är att analysera frågan om kommunala och landstingskommunala högskoleutbildningar bör föras över till statligt huvudmannaskap. Jag har tagit del av ett förslag som lärartjänstutredningen kommer att lägga fram inom kort. Förslaget behandlar tjänsteorganisationen för kommunal högskoleutbildning. Utredningen betonar den fundamentala betydelse som integrationen av teoretiska och klinisk/praktiska moment har i all vårdyrkesutbildning. Vidare konstaterar utredningen att det finns ett visst persnnalresurssam-band mellan vårdutbildningar i kommunal högskola och gymnasieskolan. I fråga om tjänsteorganisation förordar lärartjänstutredningen att lärar- och skolledartjånsterna för kommunal högskoleutbildning skall vara kommunalt reglerade. Mot bakgrund av pågående överväganden i huvudmanna-

Prop. 1979/80:118                                                                   5

skapsfrågan finner utredningen dock att det inte är ändamålsenligt aU nu befintliga statligt reglerade tjänster förs över till det kommunala avtalsområdet. Sådana åtgärder bör enligt utredningens mening anstå till dess huvudmannaskapsutredningen slutfört sitt arbete eller klarhet på annat sätt har vunnits i frågan om huvudmannaskap. En föruisättning för att ett överförande inte skall ske är dock enligt utredningen att de statligt reglerade tjänsterna i olika avseenden ges en reglering som överensstämmer med vad som gäller för de kommunalt reglerade tjänsterna i den föreslagna organisationen.

Samtliga vårdlårare med statligt reglerade tjänster är, sum jag lidigare har angett, anställda i gymnasiesknlan. Många sådana vårdlärare undervisar både i gymnasiesknlan nch i knmmunal högsknla. Även lärare med knmmunalt reglerade tjänster har i sin undervisning ufta sluderande såväl från gymnasieskolan som från kommunal högskola. Jag anser det därför inte lämpligt att nu införa ett regelsystem som föregriper lärartjänstutredningens förslag. Frågan om vårdlärarnas anställningsförhållanden bör behandlas i samband med det beredningsarbete som skall ske med anledning av denna utrednings förslag. I avvaktan härpå bör nuvarande provisoriska bestämmelser förlängas att gälla lills vidare. Jag har i denna fråga samrått med chefen för utbildningsdepartementet.

Jag anser det dock angeläget atl även lärare med statligt reglerade tjänster inom vårdutbildningarna ges möjlighet till integration av teori och praktik i undervisningen. I de provisoriska bestämmelserna bör därför ges möjlighet att, i de fall där huvudmännen anser det önskvärt och praktiskt möjligt, lägga in praktik i den statligt reglerade tjänsten. Detta stämmer med lärartjänstutredningens förslag, såvitt avser tjänster i den kommunala högskolan. Statsbidrag för undervisningen bör utgå i enlighet med nuvarande regler, dvs. att bidrag till lärarlönekostnaden betalas för den teoriundervisning som skall meddelas. För den praktikundervisning sum skall ineddelas för resp. utbildning utgår vidare bidrag enligt schablnnbelupp per grupp (bidrag till inbyggd utbildning). Mitt förslag innebär sålunda inte någun ökning av del tutala statsbidraget för ifrågavarande utbildningar. Åtgärden bör vara en försöksvis anordning, vars erfarenheler bör kunna beaktas i det fortsatta beredningsarbetet.

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen all

1.    godkänna de rikllinjer i fråga om tjänstgöring för vissa lärare inom värdutbildningen somjag har förordat,

2.    godkänna de grunder för statsbidrag till kostnader för sådan tjänstgöring somjag har förordat.

Prop. 1979/80:118 6

Beslut

Regeringen ansluter sig till föiedragandens överväganden och beslular att genom propusitiun föreslå riksdagen atl anta de förslag som föredraganden har lagt fram.

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1980