om anslag till statens telenämnd budgetåret 1989/90

Proposition 1988/89:93

Ärendet är avslutat

Inlämnat av
Miljöpartiet de gröna
Tilldelat
Trafikutskottet

Händelser

Bordläggning
1989-02-23
Inlämning
1989-02-23
Hänvisning
1989-02-24
Motionstid slutar
1989-03-15

Propositioner och skrivelser

Propositioner är förslag till nya lagar och lagändringar som regeringen lämnar till riksdagen. Regeringen lämnar också skrivelser, som har en mer redogörande karaktär och inte innehåller förslag till riksdagsbeslut.

PDF
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Regeringens proposition 1988/89:93

om anslag till statens telenämnd budgetåret

1989/90                                              Prop.

1988/89:93

Regeringen föreslår riksdagen att anta de förslag som har lagils upp i bifogade utdrag ur regeringsprotokollet den 16 februari 1989.

På regeringens vägnar

Kjell-Olof Feldt

Georg Andersson

Propositionens huvudsakliga innehåll

l propositionen föreslås aU 3 721 000 kr. anvisas budgetåret 1989/90 för aU läcka kostnaderna för statens telenämnd samtidigt som motsvarande be­lopp tas in genom avgifter och bokförs som inkomst i statsbudgeten.

1    Riksdagen 1988/89 1 .saml. Nr 93


 


Kommunikationsdepartementet                Prop. 1988/89:93

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 16 februari 1989.

Närvarande: statsrådet Feldt, ordförande, och statsråden S. Andersson, Göransson, Gradin, R. Carisson, Hellström, Hulterström, Lindqvist, G. Andersson, Lönnqvist, Norberg, Engström, Freivalds, Wallström, Lööw och Persson

Föredragande: statsrådet Andersson

Proposition om anslag för statens telenämnd budgetåret 1989/90

Bakgrund

Riksdagen beslöt den 10 juni 1988 (prop. 1987/88:118, TU 28, rskr. 402) all godkänna att en ny myndighet — statens telenämnd (STN) — skall inrättas med de uppgifter som förordas i propositionen. Enligt beslutet skall STN:

—utfärda föreskrifter för anslutningar till televerkets anläggningar,

—registrera utrustning som får anslutas till det allmänna telenätet,

—följa den tekniska utvecklingen och det internationella och nationella slandardiseringsarbetel och föreslå regeringen de åtgärder man finner motiverade,

—se till all likformigheten med den västeuropeiska utvecklingen på områ­det upprätthålls samt

—bistå de konkurrensvårdande myndigheterna med teknisk sakkunskap. Riksdagens beslut innebär också all det skall ankomma pä regeringen alt

bestämma om den närmare organisationen och lokaliseringen av myndig­heten.

En arbetsgrupp inom regeringskansliet med företrädare för kommunika­tions- och industridepartementen, televerket, övriga berörda myndigheter, användare, leverantörer av teleutrustning och Standardiseringskommis­sionen har haft till uppgift att precisera telenämndens uppgifter. 1 årets budgetproposition (1988/89:100, bilaga 8, s. 166) anmälde dåvarande kommunikationsministern att han avsåg att, sedan gruppen slutfört sill arbete, föreslå regeringen att till riksdagen anmäla från vilken tidpunkt STN skall börja verka samt nämndens organisation. De anslagstekniska frågorna skulle då underställas riksdagen.

Arbetsgruppen har nu slutfört sitt arbete i fråga om STN:s organisation.


 


Anslag och organisation                                    Prop. 1988/89:93

Beräknat för 1989/90

Föredraganden

Personal                                                        6
Kostnader (tkr.)

Förvaltningskostnader                                 3 196

(därav lönekostnader)                            (1785)

Lokalkostnader                                             225

Anskaffning av inredning och utrustning           300

Totalt                                                        3721

Inkomster (tkr.)                                      3 721

På grundval av de preciseringar av STN:s uppgifter som gjorts av arbets­gruppen bedömer jag atl STN bör inrättas den I juli 1989 och att det nya systemet kan fungera från den 1 januari 1990. Myndigheten bör organise­ras som en nämnd med ett kansli enligt föreskrifter som beslutas av regeringen.

I arbetsgruppen har man uppskattat atl kansliet bör bestå av sex perso­ner — kanslichefen, en sekreterare och fyra handläggare. Jag gör samma bedömning. Arbetsbelastningen är naturligen svär att förutse med hänsyn till den nya roll som STN skall spela vilket motiverar en successiv upp­byggnad av verksamheten. Beräkningen av löner och andra kostnader måste därför med nödvändighet bli preliminär. Exempelvis är det osäkert vilken omfattning STN:s arbete med internationella frågor och standardi­sering kan få. Inte heller är lönenivån för personalen fastställd. Dåvarande kommunikaiionsministern konstaterade dock i prop. 1987/88:118 "att det kommer att krävas mycket hög kompetens hos myndigheten. T.ex. kom­mer det atl krävas ingående kännedom om telesystemets konstruktion och uppbyggnad. Del är nödvändigt inte minst för att statens telenämnd aktivt skall kunna följa det inlernationella och nationella slandardiseringsarbetel och inta en självständig hållning gentemot aktörerna på teleområdet — i första hand televerket."

Nämndens verksamhet skall inte belasta statsbudgeten. Verksamheten bör finansieras med avgifter som redovisas under inkomsttiteln 2547 Avgifter för statens telenämnds verksamhet. Avgifterna bör i princip be­lasta dem som har nytta av nämndens verksamhet. En möjlighet är att ta ut avgifter i samband med registreringen av utrustningar. Avgiften kom­mer då all ingå i kostnaderna för terminaler och annan utrustning som normalt typregistreras och får bäras av dem som köper dessa utrustningar. Motsvarande gäller idag för de avgifter televerket tar ut för godkännanden. En annan möjlighet är all låta televerkels kunder betala för nämndens verksamhet via en avgift som belastar televerket. Jag anser att det med hänsyn till STN:s uppgifter finns anledning all använda båda metoderna. En del av STN:s kostnader kommer nämligen att vara direkt relaterade till registreringen av utrustningar medan en annan del kommer atl hänföra sig till verksamhet av mer allmänt intresse för televerkels kunder. Utöver dessa avgifter bör STN ta ul avgifter för särskilda undersökningar i enskil-


 


da fall. Det bör ankomma på regeringen att fastställa hur stor andel av     Prop. 1988/89:93 STN:s kostnader som skall täckas av de olika avgifterna.

Något anslag för statens telenämnd finns inte upptaget i budgetproposi­tionen för år 1989. En ny rubrik bör därför tas upp i anslagsförteckningen — K. Telekommunikationer och ett nytt anslag därunder — K 1. Statens telenämnd.

Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu anfört och till sammanställningen hemstäl­ler jag att regeringen föreslår riksdagen att

1.   godkänna de av mig föreslagna riktlinjerna för finansieringen av statens telenämnds verksamhet,

2.   att till Statens telenämnd för budgetåret 1989/90 anvisa ett förslagsanslag av 3 721000 kr.

Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen atl anta de förslag som föredraganden har lagt fram.

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1989


 

Förslagspunkter (4)

  • 1
    att riksdagen godkänner de av föredragande departementschefen föreslagna riktlinjerna för finansieringen av statens telenämnds verksamahet
    Behandlas i

    Betänkande 1988/89:TU21
    Utskottets förslag
    bifall
    Kammarens beslut
    = utskottet
  • 1
    att riksdagen godkänner de av föredragande departementschefen föreslagna riktlinjerna för finansieringen av statens telenämnds verksamahet
    Behandlas i
  • 2
    att riksdagen till Statens telenämnd för budgetåret 1989/90 anvisar ett förslagsanslag av 3 721 000 kr.
    Behandlas i
  • 2
    att riksdagen till Statens telenämnd för budgetåret 1989/90 anvisar ett förslagsanslag av 3 721 000 kr.
    Behandlas i

    Betänkande 1988/89:TU21
    Utskottets förslag
    bifall
    Kammarens beslut
    = utskottet

Behandlas i betänkande (1)

Propositioner och skrivelser

Propositioner är förslag till nya lagar och lagändringar som regeringen lämnar till riksdagen. Regeringen lämnar också skrivelser, som har en mer redogörande karaktär och inte innehåller förslag till riksdagsbeslut.