om änrade regler för bostadsbidrag till ungdomar

Proposition 1987/88:131

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Regeringens proposition 1987/88:131

om ändrade regler för bostadsbidrag till

ungdomar

Prop. 1987/88:131

Regeringen föreslår riksdagen att anta det förslag som har tagits upp i bifogade utdrag ur regeringsprotokollet den 3 mars 1988.

På regeringens vägnar

Ingvar Carlsson

Birgitta Dahl

Propositionens huvudsakliga innehåll

I anslutning till förslaget om ett reformerat studiemedelssystem, som regeringen förelagt riksdagen i särskild proposition, föreslås vissa ändringar i reglema för bostadsbidrag till ungdomar.

Beloppet för den lägsta bostadskosmad som berättigar till bostadsbidrag för ungdomar höjs till 1 2(K) kr./män. för sädana hushall där nägon erhåller sm-diemedel. En ändring görs ocksä i fråga om beräkningen av bostadsbidrag till studerade som till följd av vårdnads- eller umgängesrätt tidvis har bam boende hos sig.

Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 1989.

1   Riksdagen 1987188.1 saml. Nr 131

Bostadsdepartementet                           Prop-1987/88:131

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 3 mars 1988

Närvarande: statsministern Carlsson, ordförande, statsråden Feldt, Sigurdsen, Hjelm-Wallén, Peterson, Bodström, Göransson, Gradin, Dahl, R. Carlsson, Holmberg, Hellström, Johansson, Hulterström, Lindqvist, G. Andersson, Lönnqvist, Thalén

Föredragande: statsrådet Dahl

Proposition om ändrade regler för bostadsbidrag till ungdomar

1 Inledning

Regeringen föreslog våren 1987 (prop. 1986/87:93) att bostadsbidrag skulle återinföras för imgdomar tmder 29 år. Förslaget ingick som en väsenfiig del i de satsningar som nu görs för att tmderlätta ungdomars bostadsförsörjning. Riksdagen beslöt i enlighet med regeringens förslag (BoU 1986/87:20, rskr 248). De nya reglema trädde i kraft den 1 januari 1988.

Bidragen är avsedda att ge det ekonomiska stöd som är nödvändigt för att också ungdomar som har mycket låga inkomster skall kuima efterfråga en bra bostad. Bidragen är därför direkt relaterade till mottagarens inkomst och bostadskosmad.

2 Gällande regler

Bostadsbidrag fill ungdomar lämnas fill dem som har fyllt 18 år men inte är äldre än 28 år. Under bidragsåret 1988 lämnas bidrag med 80% av bostadskostnaden mellan en nedre gräns om 600 kr./mån. och en övre gräns som för ensamboende är 1 700 kr./mån. och för makar eller samboende är 2 200 kr./mån. Bidraget är inkomstprövat och reduceras med en tredjedel av den del av den bidragsgnmdande inkomsten som överstiger 26 000 kr./år för ensamboende och 36 000 kr./år for makar eUer samboende.

I årets budgetproposifion (prop. 1987/88:100 bil. 13) föreslås att inkomstgränsen för oreducerat bostadsbidrag höjs för ensamboende med 1 000 kr. till 27 000 kr. och för makar/samboende med 2 000 kr. fill 38 000 kr. Dessutom föreslås att den nedre bostadskostnadsgränsen höjs med 100 kr. till 700 kr./mån. samt att den övre bostadskostoadsgränsen höjs med 200 kr., för ensamboende till 1 900 kr./mån. och för makar/samboende till 2 400 kr./ mån.

3 Förslag om ändrat studiemedelssystem        Pi"op-1987/88:131

Chefen för utbildningsdepartementet har tidigare denna dag föreslagit att smdiemedelssystemet skall reformeras. Förslagen innebär bl. a. att samhällets stöd fill de studerande höjs kraftigt. Totalbeloppet för studiemedlen höjs från 145 till 170 % av basbeloppet. Inom denna ram föresläs en väsentlig ökning av bidragsdelen, från för närvarande knappt 9 fill 50 % av basbeloppet. Smdiemedlen avses täcka alla normala levnadsomkostnader, inkl. kostnader för bostad. För mänga smderande har studiemedlen varit ofillräckliga. De nu föreslagna höjningarna av såväl studiemedlens totalbelopp som bidragens andel av studiemedlen iimebär att de studerandes ekonomiska situafion förbättras väsenfiigt.

Det nya studiemedelssystemet föreslås träda i kraft den 1 januari 1989.

Förslagen om höjda studiemedelsbelopp föranleder enligt min mening en modifiering av reglema för bostadsbidrag till ungdomar tmder 29 år från samma tidpunkt.

4 Förslag om ändrade regler för bostadsbidrag till ungdomar

Mitt förslag: För hushåll där någon har studiemedel höjs den nedre bostadskostnadsgränsen för ungdomsbostadsbidrag fill 1 200 kr./ mån. fr. o. m. den 1 januari 1989. Från samma tidpunkt ändras också beräkningen av bostadsbidrag till studerande med bam som endast fidvis bor hos dem.

Skälen för mitt förslag: Det höjda studiemedelsbelopp som nu föreslås, innebär att alla studerande får möjligheter att med shidiemedel täcka sina normala levnadsomkostnader, inkl. kostaader för bostad. Det skulle mot den bakgmnden kunna hävdas, att behovet av ungdomsbostadsbidrag faller bort för dem som får studiemedel.

De studerandes bostadsförhållanden varierar kraftigt. Många bor fortfarande i föräldrahemmet under åtminstone en del av smdietiden. Andra h5T bostäder i andra hand eller delar bostad med upplåtareiL På de stora studieorterna bor ett betydande antal smderande i de studentbostäder som, speciellt under 1950-och 1960-talen, uppfördes av de studerandes egna organisationer med särskilt stöd av staten. Ytterligare andra - och en med tiden allt mer växande gmpp -har egna bostäder på studieorten.

Det är i huvudsak den sistnämnda gmppen av studerande som har bostäder av sådan standard och storlek att de är lämpade för .ett mer långsiktigt boende. De övriga bostäderna kan i stor utsträckning karaktäriseras som genomgångsbostäder. Kosmadema för dem är också ofta väsenfiigt lägre än kostnaderna för fiillvärdiga bostäder.

Både ungdomsbostadsbidragen och bostadsbidragen Ull barnfamiljer har ge- Prop. 1987/88:131 nom den omläggning som har inletts i och med år 1988 riklats in på att ge hushållen möjligheter att efterfråga goda och tillräckligt rymliga bostäder och mindre på att fungera som etl allmänt konsumtionsstöd (jfr prop. 1986/87:48, BoU 20, rskr 248). De studerande får nu genom de reformerade studiemedlen etl ökat stöd till sin allmärma konsumfion, lika för alla studerande. Även om det ger dem möjligheter att utan ytterligare stöd exempelvis bära sin andel av bostadskosmaden i föräldrahemmet eller betala kostnaderna för ett studentnmi, sä kan en smderande inte heller i fortsättningen förväntas klara hela kostnaden för en fullvärdig bostad. Att de studerande i praktiken fär samma möjligheter som andra hushåll alt efterfråga fullvärdiga bostäder, är enligt min mening en angelägen bostadspolitisk jämlikhetsfråga.

Ungdomsbostadsbidrag bör därför även i fortsättningen kimna lämnas till studerande. Med hänsyn till att studiemedlen delvis täcker sådana kostnader för vilka bostadsbidragen är beräknade, anser jag emellertid att den lägsta bidragsgrundande bostadskosmaden för de bostadsbidragstagare som uppbär smdiemedel bör höjas över den nivå som gäller för sådana studentrum etc. som jag nyss nämnde. Jag förordar därför att den nedre bostadskostnadsgränsen för bostadsbidrag fill ungdomar höjs fill 1 200 kr./ mån. för hushåll där någon erhåller studiemedel. De nya reglema bör tillämpas för bidrag som lämnas fr. o. m. den 1 januari 1989, dvs. från den fidpunkt då det reformerade smdiemedelssystemet avses träda i kraft.

Till vissa hushåll utan bam lämnas bostadsbidrag enligt de regler som gäller för barnfamiljer. Det gäller sädana föräldrar som inte bor tillsammans med sina bam, men som årligen har barnet hos sig så lång fid att de behöver utrymme för barnet. Om föräldem inte har fyllt 29 är beräknas bidraget därvid från den lägre bostadskosmadsgräns som gäller för bostadsbidrag till ungdomar. I konsekvens med vad jag har föreslagit i det föregående bör denna särregel inte längre tillämpas i fråga om dem som har smdiemedel. Jag förordar således att bostadsbidraget för sådana föräldrar i fortsättningen beräknas på samma sätt som för föräldrar som är över 28 år. Det innebär att bostadsbidraget från den 1 januari 1989 beräknas på den del av bostadskosmaden som överstiger 1 000 kr./mån.

Mina förslag gäller endast smderande som uppbär studiemedel. I fråga om övriga imgdomar bör nuvarande regler i princip gälla oförändrade, med de modifieringar som regeringen har föreslagit i 1988 års budgetproposition.

Med hänsyn till vad Jag nu har förordat beräknar jag att kosmadema för bostadsbidrag fill imgdomar tmder bidragsåret 1989 minskar med ca 95 milj. kr. jämfört med de förslag som redovisats i 1988 års budgetproposition. Hälflen av detta belopp belöper på staten. Mina förslag iimebär således att kommunemas kostnader för imgdoinsbostadsbidrag minskar väsenfiigt, utan att för den skull det totala stödet fill de studerandes bostadskonsumtion minskar.

Statsbudgeteffektema inträffar först tmder budgetåret 1989/90, eftersom statens bidrag till kommimema betalas ut kalenderärsvis i efterskott.

Jag har i denna fräga samrått med chefen för utbildningsdepartementet och statsrådet Lönnqvist

5 Behov av lagreglering                                 Prop. 1987/88:131

Bostadsbidragen till ungdomar och barnfamiljer utgör en mycket betydelsefull del i vårt välfärdssystem. Till skillnad mot flera andra sociala stödformer är emellertid bostadsbidragen inte garanterade i lag. Inom bostadsdepartementet förbereds nu ett lagförslag. Bostadsministem avser att inom kort - sedan beredningen avslutats - återkomma till regeringen med förslag i frågan.

6 Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att godkänna vad jag har förordat i fråga om bostadsbidrag Ull ungdomar.

7 Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen att anta det förslag som föredraganden har lagt fram.

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1988