om ändring i taxeringslagen (1956:623).;beslutad den 30 oktober 1980.

Proposition 1980/81:69

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Regeringens proposition 1980/81:69

om ändring i taxeringslagen (1956:623)

beslutad den 30 oktober 1980.

Regeringen föreslår riksdagen alt antaga det förslag som har upptagils i bifogade utdrag av regeringsprotokoll.

På regeringens vägnar THORBJÖRN FÄLLDIN

ROLF WIRTÉN

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föresläs alt länsstyrelserna och de lokala skattemyndigheterna skall få ökade möjligheter alt rätta uppenbara fel i taxeringsnämndernas beslul. Vidare föreslås en förlängning av den tidsperiod under vilken rättelse får ske. De nya reglerna avses kunna tillämpas redan i fråga om 1980 års taxering.

1    Riksdagen 1980/81. 1 .saml Nr 69

Prop. 1980/81:69

Prop. 1980/81:69 2

Förslag till

Lag om ändring i taxeringslagen (1956:623)

Härigenom föreskrivs i fråga om taxeringslagen (1956:623)'

dds att i 25, 99, 116 d och 116 m §§ ordet "debetsedel" skall bytas ut

mol "skattsedel", dels att i 111 S ordet "taxeringslängd" skall bytas ul mot "skattelängd", dels att i rubriken närmasl före 96 § ordet "skatterätts" skall bytas ul

mot "länsrätts", dels att 72 a § skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lyddse

72 a f-

Har taxering för inkomsl eller förmögenhet som har beslulals av taxeringsnämnd icke införts i skattelängd inom föreskriven tid eller har sådan taxering införts för annan än den taxeringen avsett eller eljest uppenbarligen införts felaktigt i sådan längd, får länsstyrelsen eller den lokala skattemyndigheten besluta om rättelse av längden i denna del. Har beskattningsbar inkomst enligt 2 § lagen (1958:295) om sjömansskatt eller enligl 1 § 2 mom. nämnda lag skattepliktig dagpenning eller del anlal perioder om trettio dagar för vilka skattskyldig uppburit sådan inkomsl ändrats, skall myndigheten vidtaga härav betingad rättelse av längden.

Har taxering av fysisk person eller dödsbo för inkomst eller förmögenhet som har beslutals av taxeringsnämnd blivit oriklig lill följd av

Länsstyrelsen eller den lokala skallemyndigheten får vidare, om inte särskilda skäl talar för alt läns-rätlen bör avgöra frågan, besluta om rättelse av taxeringen i den mån denna blivit oriktig till följd av

1) uppenbar felräkning eller uppenbart felaktig överföring av belopp i

deklaration.

2)    uppenbar felaktighet i fråga om uppgifi till ledning för påförande av skogsvårdsavgift eller om fastighets taxeringsvärde,

3)    uppenbar felaktighet i fråga om beräkning av intäkt av annan

2) uppenbar felaktighet i fråga om uppgifi till ledning för påförande av skogsvårdsavgift eller om faslighets taxeringsvärde eller avdrag som medges skattskyldig utan särskild utredning.

' Lagen omtryckt 1971:399 Senaste lydelse av

25 § 1976:86

99 § 1979:175 111 § 1979:175 116d § 1979: 175 I16m§ 1979:175 lagens rubrik 1974: 773 - Senastelydeise 1979:490.

Prop. 1980/81:69

Nuvarande lydelse

3) uppenbar felaktighet i fråga om allmänt avdrag, vars rätta belopp framgår av debitering, eller avdrag för premier och andra avgifter, som avses i 46 § 2 mom. första stycket 3) kommunalskattelagen (1928:370), eller motsvarande avdrag enligt 4 § I mom. andra stycket lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt eller avdrag enligt 46 § 3 mom. kommunalskattelagen eiler 4 § 2 mom. lagen om statlig inkomstskatt eller i fråga om grundavdrag eller uppenbar felaktighet IiU den skattskyldiges nackdel ifråga om sådana fömtsättningar för skattereduktion eller särskUd skattereduktion som enligt 68 § skall antecknas i skattelängd,

4) uppenbar felaktighet, varigenom A-inkomst enligt 9 § 3 mom. lagen om statlig inkomstskatt har betecknats som B-inkomsi,

t2    Riksdagen 1980181. I saml. Nr 69

Föreslagen lydelse

fastighet enligl 24 § 2 mom. kommunalskattelagen (1928:370), beräkning av avdrag enligt 45 § första slyckel kommunalskalldagen eller beräkning av garanlibelopp enligl 47 § kommunalskattelagen.

4)    uppenbar felaktighet i fråga om schablonavdrag för egenavgift och avstämning av sådant avdrag eller avdrag som annars medges skattskyldig utan sårskild utredning,

5)    uppenbar felaktighet i fråga om avdrag, vars rätta belopp framgår av debitering, avdrag för premier och andra avgifter, som avses i 46 § 2 mom. första stycket 3) kommunalskattelagen, eller motsvarande avdrag enligl 4 § 1 mom. andra stycket lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt, avdrag enligl 46 § 3 mom. kommunalskatlelagen eller 4 § 2 mom. lagen om slallig inkomstskatt eller avräkning erdigt 46 § 4 mom. kommunalskattdagen av allmänt avdrag,

6)    uppenbar felaktighet i fråga om grundavdrag eller avräkning enligt 50 § 3 mom. andra styckei kommunalskatlelagen av sådant avdrag,

7)    uppenbar felaktighet i fråga om sådana förulsätlningar för skattereduktion, som enligt 68 § skall antecknas i skattelängd,

8)    uppenbar felaktighet i fråga om förutsättningar för tillämpning av bestämmelserna i II § I mom. lagen om statlig inkomstskall om uppdelning av A-inkomsi och B-inkomst,

9)    uppenbar felaktighet i fråga om beräkning av makars och hemmavarande barns förmögenhet enUgt 12 § lagen (1947:577) om statlig förmögenhetsskatt.

10)   uppenbar felaktighet varige
nom A-inkomsl enligl 9 § 3 mom.
lagen om slallig inkomstskatt har
beiecknais som B-inkomsl eller in
komsl av tjänst, tdl den del denna

Prop. 1980/81:69                                                                     4

utgörs av periodiskt understöd eller därmed jämförlig periodisk inläkl, har betecknats som A-inkomsl, 5) uppenbarligen för lågt avdrag        77) uppenbarligen för lågt avdrag enligt 50 § 2 mom. kommunalskal-     enligt 50 § 2 mom. fjärde stycket telagen eller motsvarande avdrag     kommunalskattelagen eller motsva-enligi lagen om statlig inkomstskatt     rande avdrag enligt lagen om slallig ifall då den skattskyldiges inkomst    inkomstskatt. eller, vad angår makar som båda har taxerats, de skattskyldigas inkomsler helt eller delvis  har utgjorts av folkpension,

får länsstyrelsen eller den lokala skattemyndigheten, om ej särskilda skäl föranleder att länsrätten bör avgöra frågan, besluta om rättelse / denna del.

Föreligger felaktighet av angivna slag får myndigheten även besluta om därav föranledd ändring av den skattskyldiges eller makens laxering i ovan angivna hänseenden.

Efler utgången av maj månad året efter laxeringsåret får rättelse enligt denna paragraf beslutas endasl om anmärkning i fråga om felaktighet av den arl som denna paragraf avser dessförinnan har gjorts hos den som har att beslula om rättelsen.

Efter utgången av mars månad året efler laxeringsårel får rättelse enligt denna paragraf beslutas endasl om anmärkning i fråga om felaktighet av den arl som denna paragraf avser dessförinnan har gjorts hos den som har att beslula om rättelsen.

Innan rättelse beslutas skall, om det behövs, yttrande inhämtas från taxeringsnämndens ordförande. Innebär ifrågasatt åtgärd enligl andra eller tredje slyckel höjning av laxering, skall den skatlskyldige beredas tillfälle yttra sig innan rättelse sker, om hinder härför ej möter.

Beslutas rättelse eller vägras rättelse som den skatlskyldige har yrkat, skall, om delta ej är uppenbart överflödigt, beslutet inom två veckor tillställas den skattskyldige i den ordning som i 69 § 4 mom. föreskrivs i fråga om underrättelse belräffande taxeringsnämnds beslul.

Talan mol beslut i fråga om rättelse enligt denna paragraf får ej föras särskill. Talan mol taxeringen får ävn i den del beslutet avser föras hos länsrätten i den ordning som föreskrivs i 74, 76, 100 och 101 S§.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1981.

Prop. 1980/81:69                                                      5

Utdrag
BUDGETDEPARTEMENTET                PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1980-10-30

Närvarande: statsministern Fälldin, ordförande, och statsråden Ullsten, Friggebo, Mogård, Dahlgren, Åsling, Söder, Burenstam Linder, Johansson, Wirtén, Holm, Boo, Winberg, Adelsohn, Danell, PeUi, Eliasson

Föredragande: statsrådet Wirlén

Proposition om ändring i taxeringslagen (1956:623)

1    Inledning

Antalel inle avgjorda skattemål vid länsrätlerna har ökat markant under de senasle åren och väntetiden för alt få ell mål avgjort i länsrätten har blivit mycket lång. Detta är givetvis inte acceptabelt. De långa väntetiderna vållar stora olägenheter för de enskilda och skapar en besvärlig arbetssituation för personalen på länsrätterna och på besvärsenheterna vid länsstyrelsernas skatteavdelningar.

En viss förbättring av balanssituationen bör kunna ske när den nyligen genomförda omorganisationen av domstolarna har fått verka ett tag. På sikt bör också vissa andra åigärder som har företagits under senare lid kunna bidra till en gynnsammare utveckling. Jag tänker då på de ökade personalresurser som har tillförts länsrätterna och på alt beloppsgränsen för länsrätts avgörande av laxeringsmål med ensamdomare har höjts. Del bör i detta sammanhang också framhållas alt en arbetsgrupp inom riksskatteverket ser över organisationen på länsstyrelsernas besvärsenheter.

Ytterligare åtgärder måste emellertid vidtas för alt komma till rätta med problemen. Det är angeläget att ta tillvara varje möjlighet all minska väntetiderna för de skallskyldiga och alt underlälta den berörda personalens arbetssituation. Inom justitie- och budgetdepartemenlen övetvägs därför f.n. vad som kan göras för att effektivisera och förenkla skalteprocessen. Mer ingripande åtgärder bör lämpligen övervägas inom ramen för en grundlig översyn, som jag får återkomma till i ell senare sammanhang. Det finns emellertid ell område, där åtgärder redan nu kan vidtas för att skapa lättnader i skatteprocessen. Ett utvidgat rättelseförfarande enligl 72a§ taxeringslagen (1956:623), TL, är en möjlighet att påverka situationen och vissa smärre utvidgningar bör enligt min mening kunna göras på detta område utan något remissförfarande.

Prop. 1980/81:69                                                      6

Jag föreslår därför i det följande att de lokala skaltemyndigheterna och länsstyrelserna ges ökade befogenheter alt rätta uppenbara fel vid taxeringen. Förslaget avser en mindre utvidgning av de möjligheter som nu finns att rätta uppenbara felaktigheter av närmasl teknisk natur. Redan i dag torde det ofta förekomma alt berörda myndigheter har att ta ställning till framställningar om rättelse av fel som omfatlas av förslaget. Den ökade arbetsbelastning som kan uppkomma bedömer jag med hänsyn lill alt vissa arbetsmoment bortfaller vara av mindre omfattning. Mol bakgrund av att utvidgningen omfattar fall som ligger myckel nära dem, där rättelse kan ske enligt nuvarande regler anserjag att en lagrädsgranskning kan underiåtas. De föreslagna bestämmelserna bör träda i kraft snarast möjligt och kunna tillämpas redan i fråga om 1980 års taxering.

Vissa förenklingar bör även kunna ske i fråga om de besvärsmål, som kan förväntas inkomma lill länsrätlerna med anledning av den föreslående allmänna fastighetstaxeringen. Jag tänker på möjligheterna all förenkla förfarandet vid följdändringar med anledning av ändrat taxeringsvärde. Fastighetstaxeringskommiltén (Fi 1976:05) kommer emellertid, enligl vad jag erfarit, att i ett kommande betänkande föreslå sådana förenklingar. Jag avstår därför från att på nuvarande stadium lägga fram något förslag i detta avseende och återkommer till den frågan i ett senare sammanhang.

2   Rättelse vid taxeringen

2.1 Nuvarande ordning

Den lokala skattemyndigheten och länsstyrelsen kan enligl 72 a § TL besluta om rättelse av skattelängden om taxeringen inte förts in i längden inom föreskriven tid eller införts för annan än den taxeringen avsett eller annars uppenbarligen införts felaktigt i skattelängden. Rättelse av längden kan vidare ske i vissa fall vid ändring av sjöinkomst.

Möjlighet finns ocksä att rätta felaktigheter i taxeringsnämndernas beslut. Rättelsemöjligheten avser endast laxering av fysisk person eller dödsbo och gäller i huvudsak s. k. tekniska fel vid taxeringen. Som villkor för rättelse gäller att felaktigheten är uppenbar. Rättelse kan sålunda ske av bl. a. uppenbar felräkning eller uppenbart felaktig överföring av belopp i deklaration samt uppenbar felaktighet i fråga om uppgift till ledning för påförande av skogsvårdsavgift eller i fråga om fastighets taxeringsvärde eller avdrag som medges skatlskyldig ulan särskild utredning. I sistnämnda hänseende åsyftas bl.a. olika schablonavdrag. Rättelse får också ske av uppenbar felaktighet i fråga om allmänt avdrag i ett flertal fall samt av grundavdrag.

Rättelse kan vidare ske när en uppenbar felaktighet föreligger i fråga om skattereduktion, särskild skaltereduktion och extra avdrag för folkpensio-

Prop. 1980/81:69                                                                     7

när, om rättelsen blir till den skattskyldiges fördel. Rättelse kan slutligen ske när B-inkomst felaktigt rubricerats som A-inkomst.

Följdändringar i den skatlskyldiges eller makens laxering som föranleds av felaktighet av angivna slag får också företas.

Rättelse får i princip inle ske efler utgången av mars månad årel efter taxeringsåret. Om det behövs skall yttrande inhämtas från taxeringsnämndens ordförande innan rättelse sker. Den skatlskyldige skall vid ifrågasatt höjning av taxeringen beredas tillfälle alt yttra sig innan rättelse sker. om hinder ej möter. Den skatlskyldige skall vidare underrättas om beslutet om della ej är uppenbari överflödigt. Talan mol beslutet kan föras endasl i samband med lalan mot taxeringen.

2.2 Utvidgade rättelsemöjligheter

Nuvarande rätlelsemöjligheter avser felakligheler av närmasl leknisk karaktär och någon ändring av denna princip bör inte ske utan en grundlig översyn av rättelseförfarandel. Del finns emellertid enligt min mening utrymme för alt redan nu utvidga rältelsemöjligheterna inom ramen för denna princip. Eftersom en sådan utvidgning av rättelsemöjlighelerna är angelägen föreslår jag att så sker.

F. n. kan rättelse ske endast i fråga om fysiska personer och dödsbo. När rättelseinstilutel infördes motiverades denna begränsning med (prop. 1965: 131, s. 37) att förfarandet borde förbehållas sådana skattskyldiga för vilka en snabb rättelse av taxeringsfel kunde ha väsentlig ekonomisk betydelse. Därtill kom att taxeringslängderna för juridiska personer i regel inle förvarades hos den lokala skattemyndigheten, som ansågs böra utföra rättelserna, utan hos länsstyrelsen.

Även om flerlalel fall inle berör juridiska personer saknas enligt min mening numera anledning att inle låta förfarandet omfatta även juridiska personer. Dessa har givelvis också ett befogat intresse av alt snabbt kunna fä en rättelse av uppenbara taxeringsfel. Den omständigheten att längderna för juridiska personer i vissa fall förvaras hos länsslyrelserna ulgör inle heller längre något skäl för den nuvarande begränsningen eftersom även länsstyrelserna numera har befogenhet att rätta. Jag föreslår därför att rättelseförfarandel utvidgas lill att omfatta även juridiska personer.

F. n. får i vissa fall rättelse ske av s. k. procentavdrag och garantibelopp. De felaktigheter som åsyftas är sådana som uppstått genom all felaktigt taxeringsvärde angetts i självdeklaration eller annars tillämpats av taxeringsnämnd. Det är inte ovanligt att felaktiga procentsatser används vid beräkning av garantibelopp och s. k. schablonintäkt för annan faslighet [24§ 2 mom. kommunalskattelagen (1928:370), KL]. Som exempel kan anföras att garanlibelopp beräknas efter tre i stället för rätteligen två procent av taxeringsvärdet. Då felaktigheter av ifrågavarande slag är helt uppenbara bör dessa kunna rättas enligt 72 a § TL.

Prop. 1980/81:69                                                                     8

Enligt nuvarande regler får rättelse ske i fråga om uppenbar felaktighet i fräga om förutsättningarna för skattereduktion eller särskild skallereduktion. Rättelse får vidtas endast om den är lill den skallskyldiges förmån. Enligl min mening bör man kunna slopa denna begränsning. Del måste vara lill fördel för såväl de skattskyldiga som taxeringsmyndigheterna med ett enkelt och framför allt snabbt förfarande för rättelse av uppenbara fel av delta slag. Taxeringsnämndens beslul i fråga om skatteredukfion kommer lill uttryck främsi genom en markering av s. k. laxeringskod på deklarationen eller taxeringsavin. Denna kod styr också frågan om gemensam skatteberäkning för B-inkomst. Beslutet innefattar i regel inle någol bedömningsmoment. Uppenbar felaktighet av delta slag tillhör därför en fråga som enligl min mening bör kunna åtgärdas inom ramen för rättelseförfarandel.

Den 1 januari 1979 trädde lagen (1978:423) om skaltelältnader för vissa sparformer i kraft. Denna innebär alt skallskyldig ålnjuter sparskattereduktion med viss proceni av belopp som under inkomståret insatts på särskill konto med vissa i lagen angivna begränsningar. Skattereduktionen är direkt knuten till storleken av det på kontot insalta beloppet. Jag har i prop. 1980/81:39 föreslagit att rättelseförfarandel skall omfatta sparskattereduktion och skattereduktion för aktieutdelning. Vad ovan sagts om rättelse även till den skaltskyldiges nackdel bör gälla även dessa fall. Jag föreslär all punkten i lagtexten ges en enklare redaktionell utformning.

Egenavgifter, som belöper pä inkomst av jordbruk och rörelse, får dras av som omkostnad i förvärvskällan. Vid taxering för vissl beskattningsår medges ell schablonavdrag beräknal på visst angivet säll för de egenavgifter som hänför sig till beskattningsåret i fråga. Schablonavdraget stäms sedermera av mot de verkliga egenavgifter som påförs vid debileringen av slullig skatt. Om de slutliga avgifterna är slörre än medgivet schablonavdrag, får del överskjutande beloppet dras av som omkostnad i förvärvskällan. Om de däremot understiger åtnjutet schablonavdrag skall skillnadsbeloppet tas upp som intäkt. Vid tiUämpningen har det uppstått tveksamhet om felaktigheter i samband med avslåmningen ryms inom ramen för gällande bestämmelser om rättelse. Jag anser alt i förtydligande syfle bör las in föreskrifl om att rätlelseförfarandet kan tillämpas pä uppenbara felaktigheter vid beräkning och avstämning av beloppen.

I den mån en skattskyldigs inkomsl i hemortskommunen inte förslår till att läcka de i 46 § 2 mom. KL angivna allmänna avdragen skall bristen enligl 46 § 4 mom. KL avräknas mot den skatlskyldiges inkomster av förvärvskällor i andra kommuner. Avräkning skall ske oavsett om yrkande därom framställs av den skaltskyldige eller ej. Även grundavdrag som hell eller delvis inte har kunnat utnyttjas i hemortskommunen skall enligt 50 § 3 mom. andra stycket KL avräknas från den skatlskyldiges inkomster i annan kommun. Även i här angivna fall bör rättelseförfarandel enligl min mening kunna tillämpas i uppenbara fall.

Prop. 1980/81:69                                                                     9

För äkta rnakar beräknas skattepliktig förmögenhet för makarna var för sig. Har därvid ena maken underskott får denna brist avräknas från den andra makens förmögenhet. Om hemmavarande barn, som inle har fyllt 18 år, har beskattningsbar inkomst, som uppgår tiil minsl 6000 kr., skall barnet självt taxeras för sin förmögenhei. I detla fall skall dock den beskattningsbara förmögenheten beräknas gemensamt för makarna och för föräldrar och barn. Rättelseförfarandel bör även omfatta en omräkning av skallepliklig och beskattningsbar förmögenhet i nu angivna avseenden, förutsatt alt beräkningen är uppenbari felaktig. Fråga är om en rent teknisk rättelse.

Som B-inkomst räknas enligt 9§ 3 mom. lagen om slallig inkomslskall (1947:576) inkomst av tjänst till den del inkomslen utgörs av periodiskt understöd eller därmed jämföriig periodisk inläkl. Uirymme för annan bedömning finns inle. Rättelseförfarandel bör därför omfatta ommbrice-ring av sådan inkomst som felaktigt angivits som A-inkomst.

Jag föreslår att 72 a § TL ändras i enlighet med vad jag har anfört nu. Jag föreslår också vissa redaktionella ändringar. En del av dessa föranleds av tidigare beslut i riksdagen om ändring i taxeringslagen.

2.3 Tiden för rättelse

Från och med 1979 års taxering har taxeringsperioden för laxerings-nämnden förlängts till oktober månads utgång. Samtidigt har laxeringsin-tendenlens besvärstid utsträckts till utgången av juni månad året efter taxeringsåret. Någon anpassning till dessa förhållanden av den senasle tidpunkten för rättelse — utgången av mars månad årel efter laxeringsårel - har emellertid inteskett. Skattelängden, som sedan den underskrivils, innefattar taxeringsnämndens beslut, framställs försl efter laxeringsperio-dens utgång. Tidsperioden för rättelse med stöd av 72 a § TL har därigenom förkortats.

Länsstyrelsen i Gävleborgs län har i skrivelse lill budgeldepariementet föreslagit alt beslut om rättelse av uppenbara felaktigheter i taxeringsnämndens beslul får fattas intill utgången av maj månad året efler taxeringsåret.

Riksskatteverket har tillstyrkt den föreslagna ändringen. Verket har vidare framhållit att det på grund av den numera kraftigt förkortade tiden för rättelser med stöd av 72 a § TL kan befaras att rättelse inle hinner beslutas före mars månads ulgång i ett inte obetydligt antal fall. Följden blir då att laxeringsintendenten måste anföra besvär för att rättelse skall komma till stånd. Med hänsyn till de stora målbalanser som finns vid flertalet länsrätter och besvärsenheler skulle en sådan ökning av antalet intendentsbesvär vara olycklig.

Jag biträder förslagel om en föriängning av perioden för rättelse till utgången av maj månad efter taxeringsåret.

Prop. 1980/81:69 10

3   Hemställan

Med hänvisning lill vad jag nu har anfört hemställer jag

alt regeringen föreslår riksdagen att antaga ell inom budgetdepartementel upprättat förslag till lag om ändring i taxeringslagen (1956:623).

4   Beslut

Regeringen ansluter sig lill föredragandens överväganden och beslutar alt genom proposition föreslå riksdagen all antaga det förslag som föredraganden har lagt fram.

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1980