om ändring i stämpelskattelagen (1964:308)

Proposition 1981/82:178

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Prop. 1981/82:178

Regeringens proposition

1981/82:178

om ändring i stämpelskattelagen (1964:308);

beslutad den 18 mars 1982,

Regeringen föreslår riksdagen att anta det förslag som har tagits upp i bifogade utdrag av regeringsprotokoll.

På regeringens vägnar THORBJÖRN FÄLLDIN

ROLF WIRTÉN

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås en ändring av regeln om beräkning av stämpelskatten på aktier. Ändringsförslaget innebär bl. a, att även aktier på belopp under tio kronor skall beskattas. Vidare föreslås i propositionen att stämpelskatten på kommanditdelägarinsatser slopas.

Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 1982.

/    Riksdagen 1981/82. 1 saml. Nr 178

Prop. 1981/82:178 2

Förslag till

Lag om ändring i stämpelskattelagen (1964:308)

Härigenom föreskrivs i fråga om stämpelskattelagen (1964: 308)' dels att 20 § skall upphöra att gälla,

dels att 19 och 27§§, 30*) 2 mom. och 32 § skall ha nedan angivna lydelse, dels att rubriken närmast före 19§ skall lyda "Aktier",

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

19 §

Vid bildande av aktiebolag och vid ökning av aktiekapital skall stämpelskatt erläggas för aktie, som ej förklaras förverkad.

Skatten utgår med tio öre för varje fullt tiotal kronor av aktiens nominella belopp eller, om högre belopp skall betalas för aktien, av det högre beloppet. Om betalning för aktie sker genom tillskott av annan egendom än penningar, skall för aktien eriäggas samma skatt som för aktie, vilken betalas med penningar. Skola samtliga aktier betalas genom tillskott av annan egendom än penningar, utgår skatten efter aktiens nominella belopp.

Skatten utgår med en procent av aktiens nominella belopp eller, om högre belopp skall betalas för aktien, av det högre beloppet. Om betalning för aktie sker genom tillskott av annan egendom än penningar, skall för aktien erläggas samma skatt som för aktie, vilken betalas med penningar. Skola samtliga aktier betalas genom tillskott av annan egendom än penningar, utgår skatten efter aktiens nominella belopp.

27 §

Den som har att erlägga stämpelskatt i fall, som avses i 19 eller 20, skall till ledning vid fastställande av skatten inkomma med deklaration till riksskatteverket. Deklarationen skall avges på heder och samvete samt avfattas på blankett enligt formulär, som riksskatteverket fastställer, I fråga om aktie skall deklaration, som ej är undertecknad av bolagets styrelse, vara åtföljd av protokollsutdrag, som visar att styrelsen beslutat lämna de uppgifter deklarationen innehåller.

Deklaration skall vara avlämnad, ifall som avses i

a) 19 §, inom tvä månader frän det att registrering skett om fullgjord inbetalning å aktier, dock se-

Den som har att erlägga stämpelskatt i fall. som avses i I9§, skall till ledning vid fastställande av skatten inkomma med deklaration till riksskatteverket. Deklarationen skall avges på heder och samvete samt avfattas på blankett enligt formulär, som riksskatteverket fastställer. Deklaration, som ej är undertecknad av bolagets styrelse, skall vara åtföljd av protokollsutdrag, som visar att styrelsen beslutat lämna de uppgifter deklarationen innehåller.

Deklaration skall vara avlämnad inom två månader frän det att registrering skett om fullgjord inbetalning ä aktier, dock senast inom två månader frän utgången av den tid inom vilken aktien enligt lag skall

Lagen omtryckt 1979: 1060, Senaste lydelse av lagens rubrik 1974: 864,

Prop. 1981/82:178                                                                  3

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

nast inom två månader frän utgång-      betalas, eller, vid ökning av aktie-en av den tid inom vilken aktien      kapital genom fondemission, inom enligt lag skall betalas, eller, vid ök-     två månader från det att beslut om ning av aktiekapital enUgt 64 § la-      ökningen blivit registrerat, gen om aktiebolag, inom tvä månader från det att beslut om ökningen blivit registrerat; samt

b) 20 §, inom två månader från det att kommanditdelägarens utfästelse blivit registrerad.

30 §

2 mom. Med inskrivningsmyndighet avses i denna lag även registermyndighet enligt 2 § sjölagen (1891: 35 s, 1).

Myndighet, som enligt 1 mom, har att meddela beslut rörande skatt, är beskattningsmyndighet.

Skatteplikt inträder, i fall som avses i

a)   3 S, när ansökan om lagfart eller inskrivning av tomträtt beviljas eller förklaras vilande;

b)  11 §, när inteckningen beviljas eller ansökan därom förklaras vilande;

c)   13 §, när ansökan om inskrivning beviljas eller, i fall som avses i 13 § tredje stycket, när avregistrering sker;

d)   19§, när registrering som sägs     d) 19§, när registrering som sägs
i 27 § andra stycket a) sker;                  i 27 § andra stycket sker;

e)     20§,   när  registrering   sker; e) 28 §, när dragning sker.
saml

/) 28 §, när dragning sker.

32 §

1 förhållande till statsverket skola för skattens erläggande svara, beträffande skatt för

a)     förvärv ay fast egendom, tomträtt eller skepp, båda kontrahenterna;

b)    inteckning, den som vid tidpunkten för skattepliktens inträde är
behörig att ansöka om inteckning i den fasta egendomen, tomträtten eller
skeppet eller, i fråga om annan egendom, att medge inteckningen;

c)   aktie eller insats i svenskt bo- c) aktie, bolaget och de som äro
lag, bolaget och de som äro leda- ledamöter i bolagets styrelse sedan
möter  i   bolagets   styrelse   sedan   skatteplikt inträtt; samt
skatteplikt inträtt; samt

d)      lotteri, den som anordnar detta.

När flera svara för skattens erläggande, åligger ansvarigheten dem solidariskt.

Skattskyldig är den som i varje särskilt fall är gentemot statsverket ansvarig för skattens erläggande.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1982,

Äldre bestämmelser gäller fortfarande om skatteplikt har inträtt före ikraftträdandet.

Prop. 1981/82:178

Utdrag
BUDGETDEPARTEMENTET                       PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1982-03-18

Närvarande: statsministern Fälldin, ordförande, och statsråden Wikström, Friggebo, Åsling, Söder, Johansson, Wirtén, Andersson, Boo, Petri, Eliasson, Gustafsson, Elmstedt, Tilländer, Ahrland, Molin

Föredragande: statsrådet Wirtén

Proposifion om ändring i stämpelskattelagen (1964:308)

1    Inledning

Riksskatteverket har under hand väckt frågan om en ändring av sättet att beräkna stämpelskatten pä aktier. Verket har också ifrågasatt om stämpelskatten pä utfästelser om kommanditdelägarinsatser bör behållas,

2    Föredragandens överväganden

2.1 Stämpelskatt på akfier

Enligt 19 § stämpelskaUelagen (1964:308) skall stämpelskatt eriäggas när ett akfiebolag bildas och när ett bolags aktiekapital ökas. Skatt skall erläggas för varje aktie som inte förklaras förverkad. Skatten skall utgå med tio öre för varje fullt tiotal kronor av aktiens nominella belopp eller, om ett högre belopp skall betalas för aktien, av det högre beloppet, Riksskatteverket har påpekat att bestämmelsen innebär att en del av ett tillskjutet kapital i vissa fall inte beskattas, nämligen när vad som betalas för varje aktie inte är jämnt delbart med tio. Vidare har verket upplyst att det under senare tid har förekommit att bolag gett ut aktier med ett nominellt belopp som understiger tio kronor och att, eftersom överkurs inte har betalats, någon stämpelskatt inte har behövt betalas. Verket har föreslagit att stämpelskatten på aktier skall utgå med en procent av aktiens nominella belopp eller, om ett högre belopp betalas, av detta högre belopp. Jag finner riksskatteverkets begäran välgrundad och föreslär afi 19 § stämpelskattelagen ändras i enlighet med verkets förslag.

Prop. 1981/82:178 5

2.2       Stämpelskatt på kommanditdelägarinsatser

Enligt 20 § stämpelskattelagen skall stämpelskatt erläggas för utfästelser om kommanditdelägares insatser i handelsbolag. Enligt riksskatteverket är denna beskattning administrativt besvärlig. Skatt skall enligt rådande praxis inte utgå vid omsättning av andelar, utan endast när det är fråga om en ökning av bolagets kapital. Verket grundar sin kontrollverksamhet i detta avseende på uppgifter i Post & Inrikes Tidningar, Av dessa uppgifter framgår inte i vilka fall det är fråga om en kapitalökning. Under budgetåret 1980/81 betalade omkring 500 skattskyldiga sammanlagt ca 375000 kr, i stämpelskatt på denna grund. Med hänsyn till bl, a, nämnda omständigheter har verket ifrågasatt om inte beskattningen av kommanditdelägarinsatser bör slopas.

Eftersom beskattningen är administrativt besvärlig och dessutom inbringar endast nägra hundra tusen kronor per år bör den enligt min mening avskaffas. Jag föreslår därför att stämpelskatten på kommanditdelägarinsatser slopas genom att 20 § stämpelskattelagen upphävs. Detta kräver följdändringar i 27, 30 och 32 §§ samma lag,

2.3       Övrigt

Det inkomstbortfall som den slopade skatten på kommanditdelägarinsatser föranleder torde mer än väl uppvägas ay den ändrade beskattningen av aktier. Sammantaget bör förslaget därför medföra en viss ökning av statens intäkter. Härtill kommer att riksskatteverkets arbetsuppgifter med stämpelskatten bör minska något.

De föreslagna ändringarna är sä enkla och okomplicerade att en lagråds-granskning bör kunna underlåtas.

3    Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen att anta inom budgetdepartementet upprättat förslag till lag om ändring i stämpelskattelagen (1964:3081,

4    Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen att anta det förslag som föredraganden har lagt fram,

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1982