om ändring i lagen (1961:436) om församlingsstyrelse

Proposition 1975/76:183

PDF
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Prop. 1975/76:183 Regeringens proposition

1975/76:183

om ändring i lagen (1961: 436) om församlingsstyrelse;

beslutad den 25 mars 1976.

Regeringen föreslår riksdagen att antaga det förslag som har upp­tagits i bifogade utdrag av regeringsprotokoll.

På regeringens vägnar

OLOF PALME

HANS GUSTAFSSON

Propositionens huvudsakliga innehåU

I propositionen föreslås att reglerna i församlingsstyrelselagen om utseende av delegerade i Stockholms kyrkliga samfäUighet ändras. Det antal delegerade som varje församling skall utse föreslås bättre än enligt nuvarande regler avspegla församlingens invånarantal. Dessutom föreslås vissa andra mindre ändringar i församlingsstyrelselagen.

1   Riksdagen 1975/76. 1 saml. Nr 183


 


Prop. 1975/76:183

Förslag till

Lag om ändring i lagen (1961:436) om församlingsstyrelse

Härigenom föreskrives i fråga om lagen (1961:436) om församlings-styrelse

dels alt i 83 § orden "kommunens styrelse" skall bytas ut mot "kom­munstyrelsen",

dels att 32 §, 32 a §, 39 § 1 mom. och 69 § skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse                        Föreslagen lydelse

32 §2 Skola  kyrkofullmäktige  utses för  kyrklig  samfällighet,   bestämmer regeringen fullmäktiges antal.


Av det för samfällighet bestäm­da antalet fullmäktige skal! varje i samfälligheten ingående försam­ling utse en samt därutöver det antal, som belöper på församlingen efter den beräkningsgrunden, att en fullmäktig utses för varje be­folkningstal motsvarande det som erhålles, då samfälUghetens hela folkmängd delas med det återstå­ende antalet fullmäktige för hela samfälligheten. Därest det antal fullmäktige, som med tillämpning av nämnda regel bör utses, icke uppgår till det för samfälligheten bestämda antalet, skola för ernå­ende av detta antal de församling­ar, vilkas folkmängd mest över­skjuter omförmälda tal, vara be­rättigade att var för sig välja yt­terligare en fullmäktig. Antalet fullmäktige, som i enlighet med dessa föreskrifter skola utses av varje församling, bestämmes av länsstyrelsen i god tid före valet.


Av det för samfällighet bestäm­da antalet fullmäktige skall varje i samfälligheten ingående för­samling utse en. Av återstående fullmäktige utser varje församling det antal, som belöper på försam­lingen efter den beräkningsgrun­den, att en fullmäktig utses för varje befolkningstal motsvarande det som erhålles, då samfällighe-tens hela folkmängd delas med det återstående antalet fullmäktige för hela samfälligheten. Därest det antal fullmäktige, som med tillämpning av försia och andra punklerna i detta siycke bör ut­ses, icke uppgår till det för sam­fälligheten bestämda antalet, skola för ernående av detta antal de för­samlingar, vUka ha erhåUit det högsta jämförelsetalet, vara be­rättigade att var för sig välja ytter­ligare en fullmäktig. Med försam­lings jämförelsetal avses därvid skillnaden mdlan följande två tal, nämligen

1.    en tal som motsvarar för­samlingens folkmängd.

2.    ett tal som motsvarar pro­dukten av det befolkningstal som avses i andra punkten av detta stycke  och  det  antal fullmäktige


" Lagen omtryckt 1972:228. Senaste lydelse av 83 § 1973:441. = Senaste lydelse 1974:562.


 


Prop. 1975/76:183


Nuvarande lydelse

Regeringen kan förordna, att vid tillämpningen av andra styckei alla eller vissa församlingar inom samfälligheten skola föras samman till en eller flera grupper. Vad i andra stycket sägs om församling skall därvid för de församlingar som tillhöra sådan grupp i stället avse gruppen.


Föreslagen lydelse

som utses för församlingen enligt samma punkt.

Kunna ej alla fullmäktige utses enligt andra stycket på grund av att två eller flera församlingar ha samma jämförelsetal, skUjer lot­ten.

Hur många fullmäktige varje församling skall utse enligt andra —tredje styckena bestämmes av länsstyrelsen i god tid före valet.

Regeringen kan förordna, att vid tUlämpningen av andra—ffärde styckena alla eller vissa försam­lingar inom samfälligheten skola föras samman till en eller flera gmpper. Vad i anåra—fjärde styc­kena sägs om församling skall därvid för de församlingar som tillhöra sådan grupp i stället avse gruppen.


32 a § Fullmäktige i kyrklig samfäUighet få besluta att suppleanter skola utses för fullmäktige. Antalet suppleanter bestämmes av fullmäktige till en viss andel, dock högst hälften, av det antal platser som varje parti erhåller i varje valkrets. Uppkommer därvid brutet tal, avrundas detta till närmast högre hela tal. Om beslutet skall länsstyrelsen oför­dröjligen underrättas.


Beslut enligt första stycket fat­tas av regeringen, när kyrkofull­mäktige första gången skola utses.


När kyrkofullmäktige första gången skola utses, fattas beslut enligt första stycket av regering­en, om ej regeringen enligt 6 a § föreskrivit att beslutanderätten i samfälligheten skall utövas av sammanläggningsdelegerade.


39 §


1 mom. I Stockholms kyrkliga samfällighet bestämmes antalet församlingsdelegerade sålunda, att varje församling utser en dele­gerad och därutöver ytterligare en för varje påbörjat tjugufusental invånare i församlingen. Supplean­ter utses till lika antal som dele­gerade.


1 mom. I Stockholms kyrkliga samfällighet bestämmes antalet församlingsdelegerade sålunda, att varje församling utser en delege­rad för varje påbörjat tiotusental invånare i församlingen. Supplean­ter utses till lika antal som dele­gerade.


" Senaste lyddse 1974:562. 2t    Riksdagen 1975176.1 saml. Nr 183


 


Prop.1975/76:183                                                                    4

Nuvarande lydelse                        Föreslagen lydelse

69 §

Förslag   till    utgifts-    och   in- Förslag till utgifts- och inkomst-

komststat   skall   före   september stat skall före den,75 ofctofcer upp-

månads utgång uppgöras av kyr- göras  av kyrkorådet.  Kyrkorådet

korådet. För detta ändamål skola bestämmer   när   övriga   nämnder

församlingens     övriga     nämnder skola lämna sina särskUda statför-

före den 1 september, där ej an-                              slag till rådet,
nan tid bestämmes av kyrkorådet,
till   rådet   ingiva   sina   särskilda
statförslag   för   det   nästföljande
året.

Innan förslaget till utgifts- och        Innan förslaget till utgifts- och
inkomststat uppgöres, skall kyrko-
inkomststat uppgöres, skall kyrko­
rådet samråda med kommunens
rådet samråda med kommunsty-
styrelse.
                                                                            relsen.

Förslaget till utgifts- och inkomststat skall från och med dagen för kungörandet av det kyrkofullmäktigsammanträde eller den kyrko­stämma, varvid staten skall faststäUas, vara offentligen tillgängligt på' lämpligt ställe, som tUlkännagives i kungörelsen.

På nämnda sammanträde eller stämma upptages statförslaget till granskning och faststäUelse. Därvid skola anslag tUl utgifter, om vilka fullmäktige eller stämman icke tidigare fattat beslut, samt därmed sammanhängande frågor särskilt bliva föremål för överläggning och avgörande.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1976.


 


Prop. 1975/76:183

Utdrag
UTBILDNINGSDEPARTEMENTET                PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1976-03-25

Närvarande: statsministern Palme, ordförande, och statsråden Sträng, Andersson, Johansson, Aspling, Lundkvist, Geijer, Bengtsson, Norling, Lidbom, Carlsson, Feldt, Sigurdsen, Gustafsson, Zachrisson, Leijon, Hjelm-"Wallén

Föredragande: statsrådet Gustafsson

Proposition om ändring i lagen (1961: 436) om församlingsstyrelse

1    Inledning

I 39 § 1 mom. lagen (1961:436) om församlingsstyrelse (församlings­styrelselagen) anges hur antalet församlingsdelegerade skall bestämmas i Stockholms kyrkliga samfällighet. Den socialdemokratiska försam-lingsddegeradegruppen i församUngsddegerade i samfäUigheten har be­gärt att bestämmelserna ändras så att det antal delegerade som varje församling får utse bättre än enligt gällande regler skall avspegla för­samlingens invånarantal.

Över skrivelsen har efter remiss yttrande avgetts av kammarkollegiet. Vid kollegiets yttrande har fogats yttranden från domkapitlet i Stock­holm, länsstyrelsen i Stockholms län, Stockholms församlingsdelegerade, 25 av de territoriella församlingarna i Stockholm, Stockholms kom­munstyrelse samt Svenska kyrkans församlings- och pastoratsförbund.

I 32 § församlingsstyrelselagen ges bestämmelser om vilket antal kyrkofullmäktige som varje församling i en kyrklig samfäUighet skall utse. Riksdagen har begärt ett förtydligande av dessa bestämmelser (mot. 1974:590, KU 1974:40, rskr 1974:299).

Efter remiss har yttrande över riksdagens framställning avgetts av kammarkoUegiet. Vid kollegiets yttrande har fogats yttranden av dom­kapitlen i Lund, Linköping och Luleå, länsstyrelserna i Östergötlands, Malmöhus och Norrbottens län samt Svenska kyrkans församlings- och pastoratsförbund. Vid domkapitlens yttranden har fogats yttranden från kyrkofullmäktige i de kyrkUga samfälligheterna i Malmö, Norrköping


 


Prop. 1975/76:183                                                                   6

och Luleå samt från kyrkoherden i de församlingar som ingår i dessa samfälligheter.

I 69 § församlingsstyrelselagen anges att förslag till utgifts- och in­komststat skall upprättas av kyrkorådet före september månads utgång. 1975 års kyrkomöte har begärt att paragrafen ändras så att förslag till stat kan upprättas även efter september månads utgång (mot. 1975: 67, KLU 1975: 14, kskr 1975: 12).

Efter remiss har yttranden över kyrkomötets framställning avgetts av kammarkollegiet, riksskatteverket, domkapitlen i samtUga stift, läns­styrelserna i Stockholms, Malmöhus samt Göteborgs och Bohus län, Svenska kyrkans församlings- och pastoratsförbund och Svenska kom­munförbundet. Vart och ett av domkapitlen i Uppsala, Skara, Härnö­sand och Stockholm har bifogat yttranden från tre församlingar och en kyrklig samfällighet. Var och en av länsstyrelserna har bifogat yttranden från tre kommuner.

Jag tar nu upp dessa frågor samt även några frågor som avser vissa närmast formella ändringar i församlingsstyrelselagen.

2    Antalet församlingsdelegerade i Stockholms kyrldiga samfäUighet för varje församling

2.1 Förslaget om ändrade bestämmelser

EnUgt 39 § 1 mom. församlingsstyrelselagen bestäms i Stockholms kyrkliga samfällighet antalet församlingsdelegerade sålunda, att varje församUng utser en delegerad och därutöver ytterligare en för varje på­börjat tjugufusental invånare i församlingen. Suppleanter utses till lika antal som delegerade.

De angivna reglerna tillkom genom lagen (1942:516) angående änd­ring i vissa delar av lagen (1930:260) om församlingsstyrelse i Stock­holm.

Enligt den socialdemokratiska församlingsdelegeradegruppen innebär bestämmelsen, att de små församlingarna i innerstaden får starkare representation i förhållande till folkmängden än vad de stora försam­lingarna i ytterområdena får. Som extremfall nämns Jakobs och Farsta församlingar. Är 1972 hade Jakob 600 invånare och Farsta ca 55 000 invånare. Enligt bestämmelserna i 39 § 1 mom. utser Jakob två och Farsta fyra delegerade. Denna ojämna representation, som gruppen från demokratiska synpunkter finner stötande, förstärks i takt med att be­folkningen i innerstadsförsamlingarna minskar alltmer. I syfte att få en representation som är mer proportionell mot varje församlings be­folkningsantal föreslår gruppen att varje församling får utse en dele­gerad för varje påbörjat tiotusental invånare i församlingen.

Effekten av den nuvarande resp. den föreslagna bestämmelsen om


 


Prop.1975/76:183                                                                    7

församlingarnas representation belyses i skrivelsen av följande tablå, i vilken församlingarna sammanförts kontraktsvis. Tablån bygger på förhållandena vid 1972 års utgång.

 

Kontrakt

Procentandel av

 

 

 

befolkningen i

antalet delegerade enligt

 

samfälligheten

 

 

 

 

gällande

föreslagna

 

 

bestämmelser

bestämmelser

Domprosteriet

 

 

 

6 (cityförsamlingar)

8,2

16,7

10,2

Stockholms norra

 

 

 

(6 församlingar)

15,1

17,9

16,2

Södermalms

 

 

 

(4 församlingar)

12,1

12,8

12,8

Brännkyrka

 

 

 

(7 församlingar)

42,3

33,3

39,6

Bromma

 

 

 

(5 församlingar)

22,3

19,2

21,1

2.2 Remissyttranden

Förslaget tillstyrks av Stockholms kommunstyrelse samt Jakobs, S:t Görans, Katarina, Hägerstens, Skärholmens, Brännkyrka, Vantörs, Skarpnäcks, Farsta, Spånga och Bromma församlingar.

Länsstyrelsen i Stockholms län finner att nuvarande bestämmelse är OtUlfredsställande och att en ändring bör eftersträvas. Länsstyrelsen finner också den föreslagna fördelningsgrunden utan fast mandat och i stället ett mandat för varje påbörjat tiotusental invånare väl avvägd. Det totala antalet församlingsdelegerade blir då i stort sett lika med det nuvarande antalet. Eventuellt bör enligt länsstyrelsen den föreslagna regeln kombineras med en maximering av antalet delegater från en församling till förslagsvis fem. Skulle en ändrad församlingsindelning i Stockholm komma att genomföras ifrågasätter länsstyrelsen dock, om en ändring av representationsregeln bör ske innan denna fråga avgjorts.

Domkapitlet i Stockholm, Stockholms församlingsdelegerade, fjorton församlingar samt Svenska kyrkans församlings- och pastoratsförbund instämmer i att nuvarande bestämmelse inte är tillfredsställande. I åt­skilliga av dessa yttranden uttalas att inte heller den föreslagna regeln med en delegerad för varje påbörjat tiotusental invånare ger önskvärd rättvisa. Yttrandena utmynnar över lag i att man bör avvakta, innan man ändrar bestämmelsen. I flertalet fall anförs att man först bör ta ställning till en eventuell ändring i församlingsindelningen i Stockholm. Några av dessa remissinstanser anser emeUertid också att representa­tionsregelns utformning och effekterna av olika alternativ först bör utredas. Bland de omständigheter som bör beaktas därvid framhålls den


 


Prop. 1975/76:183                                                                   8

omfattande verksamhet bland dagbefolkningen i cityområdet som be­drivs av cityförsamlingarna. Man anser det även som otillfredsställande om åtskiUiga församlingar får bara en enda representant i församlings­delegerade, eftersom detta leder tiU en ensidig partirepresentation. I ett yttrande uttalas att man inte bör beröva en församUng dess nuvarande representation utan uppnå den önskade effekten genom ökning av representationen för ytterområdena. Detta skuUe kunna ske exempelvis genom en föreskrift om att en delegat skall utses för varje församling samt ytterligare en för varje påbörjat femtontusental invånare.

Under hänvisning till vad som anförts i de av kammarkollegiet inhäm­tade jtrandena, föreslår kollegiet att framställningen f. n. inte föran­leder någon åtgärd. I sak är det dock enligt kollegiet obestridligt att bestämmelserna medför en ojämn representation som gynnar de små församlingarna. Av olika altemativ anser koUegiet i likhet med läns­styrelsen i Stockholms län, att det alternativ som motsvarar ansök­ningen — utan fast mandat och i stället ett mandat för varje påbörjat tiotusental invånare — är det som bäst motverkar den rådande ojämn­heten i representationen. KoUegiet anser det vara tveksamt om den av länsstyrelsen föreslagna maximeringen av antalet delegerade för en för­samling är påkallad.

2.3 Föredraganden

Bland remissinstanserna råder i stort sett enighet om att den nuva­rande bestämmelsen i 39 § 1 mom. är otillfredsställande. Även jag hyser denna uppfattning. Den bestämmelse som de socialdemokratiska delegerade har föreslagit leder till en rättvisare representation, vilket också flertalet remissinstanser vitsordar. Den alltjämt öppna frågan om en ändrad församlingsindelning i Stockholm finner jag inte böra stå i vägen för att nu införa en rättvisare representationsregel. Jag förordar därför att 39 § 1 mom. ändras så att antalet försam.lingsdelegerade för Stockholms kyrkliga samfällighet bestäms på sådant sätt att varje för­samling utser en delegerad för varje påbörjat tiotusental invånare i för­samlingen.

3 Fördelningen på församlingar av antalet kyrkofuUmäktige i kyrk­lig samfällighet

Det totala antalet fullmäktige i en kyrklig samfällighet bestäms enligt 32 § första stycket församlingsstyrelselagen av regeringen. Enligt 32 § andra stycket skall mandaten fördelas mellan de församUngar som ingår i en samfällighet på följande sätt. Av det för samfällighet bestämda antalet fullmäktige skall varje församling i samfälligheten utse en. Därutöver skall varje församling utse det antal fullmäktige som belöper


 


Prop. 1975/76:183                                                                   9

på församlingen efter viss beräkningsgrund. Därvid gäUer att en full­mäktig skall utses för varje befolkningstal som motsvarar det som erhålls, då samfälUghetens hela folkmängd delas med det återstående antalet fullmäktige för hela samfälligheten. Om det antal fuUmäktige, som bör utses med tillämpning av denna regel, inte uppgår till det för samfälligheten bestämda antalet, skall, för att man skaU nå detta antal, de församlingar, vilkas folkmängd mest överskjuter det angivna befolk­ningstalet, ha rätt att var för sig välja ytterUgare en fuUmäktig.

I 37—41 §§ finns bestämmelser om församUngsddegerade. Enligt 39 § 2 mom. sista stycket skall det antal församUngsddegerade som skall utses för varje församling som ingår i den kyrkliga samfälligheten bestämmas av länsstyrelsen enligt de grander som stadgas i 32 § andra stycket.

Enligl den riksdagsmotion som ligger till grund för riksdagens fram­stäUning råder oklarhet i praxis om tolkningen av bestämmelsen om fördelning av sådana mandat som inte har kunnat fördelas på försam­lingarna i samfällighet enligt huvudreglerna i 32 § andra stycket. Det har sålunda förekommit att sådant överskjutande mandat har tUldelats den församling som har haft det största befolkningstalet i stället för den församling som har haft det största överskottet i fråga om befolk­ningstal för vUket mandat inte har erhållits.

Enligt motionärernas av riksdagen biträdda uppfattning bör bestäm­melserna om fördelningen av överskjutande mandat förtydligas så att det inte uppstår något tvivel om att det är befolkningsöverskottet och inte den totala folkmängden som avgör vilken församling som skall tilldelas ifrågavarande mandat.

Förslaget om förtydligande av 32 § tillstyrks av samtliga remiss­instanser.

Samtliga remissinstanser utom länsstyrelsen i Malmöhus län anser att befolkningsöverskottet skall avgöra vem som skall få överskjutande mandat. Lansstyrelsen hävdar att befolkningstalet skall vara avgörande. Som stöd härför hänvisar länsstyrelsen tUl ett beslut av Kungl. Maj:t år 1970 i ett besvärsmål om förddnmg av församlingsdelegerade.

Enligt min uppfattning bör bestämmelserna i 32 § förtydUgas. Av paragrafen bör framgå att det eller de mandat, som kvarstår efter den första fördelningen, skaU tilldelas den eller de församlingar som har det största befolkningsöverskottet i den bemärkelse för vUken jag nyss har redogjort. I förslaget till ny lydelse av 32 § bör för detta begrepp befolkningsöverskott användas ordet jämförelsetal. Dessutom bör 32 § kompletteras med ett nytt tredje stycke. Skälet därtUl är följande. Det skulle kunna hända att två eller flera församlingar har samma jäm­förelsetal. Om dessa församlingar konkurrerar om det eller de sista mandaten och antalet kvarstående mandat inte räcker tUl ett mandat åt var och en av dessa församlingar, bör lotten få avgöra vem eller


 


Prop. 1975/76:183                                                                  10

vilka som skall få mandatet eller mandaten. Enligt nuvarande bestäm­melser ankommer det på länsstyrelsen att bestämma hur många mandat som skall tillfalla varje församling. 1 enlighet härmed bör det ankomma på länsstyrelsen att vid behov verkställa den föreslagna lottningen.

4 Tidpunkt för kyrkoråds uppgörande av förslag till utgifts- och inkomststat

Förslag till utgifts- och inkomststat skall enligt 69 § församlings­styrelselagen uppgöras av kyrkorådet före september månads utgång. Enligt 16 § 2 mom. skall staten fastställas av kyrkofullmäktige vid sammanträde i oktober månad. Denna bestämmelse äger enligt 33 § motsvarande tiUämpning på kyrkoråd och fullmäktige i kyrklig sam­fällighet.

Som motivering till sitt förslag att stat skall få upprättas även efter september månads utgång anför 1975 års kyrkomöte att nuvarande be­stämmelse kan medföra svårbemästrade problem, särskilt i större kyrk­liga samfälligheter. Sålunda måste underlag för uppgörande av budget­förslag föreligga redan i början av september månad. Detta kan med­föra problem, eftersom länsstyrelsen inte är skyldig att lämna uppgift om skattebortfallsbidragets storlek förrän senast den 10 september och stiftsnämnden inte behöver meddela utdrag ur avräkningslängden med kyrkofonden förrän senast den 22 september.

Förslaget tillstyrks av samtiiga remissinstanser med undantag av kyrkorådet i Visby församling, som inte funnit några olägenheter med det nuvarande systemet.

Kammarkollegiet anser, att en lagändring bör avse tidpunkten för såväl uppgörande av förslag till som fastställelse av utgifts- och in­komststat. En anpassning bör ske till kommunallagen (1953: 753). I kommunallagen har nämligen genom lagändring år 1973 (SFS 1973: 438) tidpunkterna för förslag tUl och faststäUelse av kommunens budget änd­rats från september resp. oktober till oktober resp. november. Kammar­kollegiet förordar också, att de nu aktuella ändringarna utformas i an­slutning till motsvarande bestämmelser i det förslag tUl ny kommunal­lag som är under arbete.

Förslag om att en lagändring bör omfatta även tidpunkten för fast­ställelse av utgifts- och inkomststat framförs också i ett stort antal andra remissyttranden.

Riksskatteverket och domkapitlet i Göteborg finner sig inte kunna förorda att bestämmelserna om när utgifts- och inkomststat skall fast­ställas anpassas till vad som gäller därom enligt kommunallagen. Riks­skatteverket anför, att den senardäggning av tiden för kommunstyrelses fastställelse av utgifts- och inkomststat som beslöts år 1973 har orsakat svårigheter för skattemyndigheterna. Antalet kommuner uppgår till 278


 


Prop. 1975/76:183                                                                 11

och antalet församlingar till ca 2 600. Detta visar enligt riksskatteverket att arbetsmässiga konsekvenser för verket och övriga skattemyndigheter skulle bli betydande, om även tiden för fastställelse av församlings utgifts- och inkomststat skulle senareläggas.

Även jag finner att bestämmelserna i 69 § om senaste tidpunkt för uppgörande av förslag till stat bör ändras. Däremot är jag, med hänsyn tUl vad bl. a. riksskatteverket har anfört, inte beredd att förorda att 16 § 2 mom. ändras. Enligt bestämmelserna i detta moment skall staten fastställas av kyrkofullmäktige vid sammanträde under oktober månad.

Förslag till utgifts- och inkomststat bör senast den 15 oktober upp­göras av kyrkorådet. En senare dag är inte lämplig med hänsyn till vad riksskatteverket har angett. Församlingens övriga nämnder bör avge sina särskilda statförslag på tid som kyrkorådet bestämmer.

5    Vissa andra ändringar i församlingsstyrelselagen

I detta sammanhang bör 32 a § kompletteras med en bestämmelse som gör det möjligt för sammanläggningsdelegerade att bestämma antalet suppleanter i samband med att samfällighet bUdas.

Dessutom bör i 69 § andra stycket och 83 § orden "kommunens styrelse" ersättas av ordet "kommunstyrelsen".

6    HemstäUan

Jag hemställer, att regeringen föreslår riksdagen

att antaga inom utbildningsdepartementet upprättat förslag till lag om ändring i lagen (1961:436) om församlingsstyrelse.

7    Beslut

Regeringen ansluter sig tUl föredragandens överväganden och be­slutar att genom proposition föreslå riksdagen att antaga det förslag :som föredraganden har lagt fram.

:NORSTEDTS TRYCKERI    STOCKHOLM   1976 760230