om ändring i körkortskungörelsen (1972:592)

Proposition 1976/77:12

PDF
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Prop. 1976/77:12

Regeringens proposition

1976/77:12

om ändring i körkortskungörelsen (1972: 592);

beslutad den 21 oktober 1976.

Regeringen föreslår riksdagen att antaga det förslag som har upp­tagits i bifogade utdrag av regeringsprotokoll.

På regeringens vägnar

THORBJÖRN FÄLLDIN

BO TURESSON

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås ändringar i körkortskungörelsen som är en följd av riksdagens beslut med anledning av prop, 1975/76: 113 ora ändring i brottsbalken ra. m. och prop. 1975/76: 155 om vissa körkorts­frågor. De föreslagna bestämmelsema innebär att nuvarande presum-tions- och spärregler vid enstaka fylleri försvinner.

1    Riksdagen 1976/77.1 saml Nr 12


 


Prop. 1976/77:12                                                                 2

Förslag till

Lag om ändring i körkortskungörelsen (1972: 592)

Härigenom föreskrives att 17 och 51 §§ körkortskungörelsen (1972: 592)1 s]jaii ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse                Föreslagen lydelse

17 §

KörkortstiUstånd får meddelas endast om sökanden med hänsyn till sina personliga förhållanden kan anses lämplig som förare av körkorts-pliktigt fordon. Vid prövningen skall särskilt beaktas om han är känd för nyktert levnadssätt och om det kan antagas, att han som förare av körkortspUktigt fordon kommer att respektera trafikreglerna, taga hän­syn tUl andra och visa omdöme och ansvar.

I fråga om den som dömts för I fråga om den som dömts för
fylleri eller olovlig körning får  olovlig köming får körkortstUl-
körkortstillstånd ej meddelas innan stånd ej meddelas innan två år
två år förflutit från det att för- förflutit från det att förseelsen be­
seeisen begåtts, om det ej kan an- gåtts, om det ej kan anses uppen-
ses uppenbart, att sökanden ändå bart, att sökanden ändå är en sköt-
är en skötsam person.                                  sam person.

Om meddelande av körkortstillstånd i fråga om den för vilken kör­kortstillstånd, körkort eller rätt att erhålla fömyelse av körkort åter­kallats finns bestämmelser i 56 och 62 §§.

51 §2 Körkort skall återkallas,

1.    om körkortshavaren bmtit mot 1 § andra stycket lagen (1951: 649) ora straff för vissa trafikbrott,

2.    om körkortshavaren bmtit mot 4 § nämnda lag eller om han vållat trafikolycka med personskada som följd och därefter genom att avlägsna sig från olycksplatsen undandragit sig att i mån av förmåga medverka till de ålgärder vartill olyckan skäligen bort föranleda,

3.    om körkortshavaren genom upprepade förseelser i väsentlig grad visat bristande vilja eller förmåga att rätta sig efter de bestämmelser som i trafikens eller trafiksäkerhetens intresse gäller för förare av motor­drivet fordon eller spårvagn,

4.    om körkortshavaren eljest vid färd raed motordrivet fordon eller spårvagn grovt åsidosatt sådan förpliktelse i något för trafiksäkerheten väsentligt hänseende som åligger honom såsom förare,

5.    om körkortshavaren gjort sig 5. om körkortshavaren gjort sig skyldig till fylleri eller olovlig kör-        skyldig till olovlig köming och det ning och det ej kan anses uppen- ej kan anses uppenbart, att han bart, att han ändå är en skötsam ändå är en skötsam person, eller person, eller om körkortshavaren   om körkortshavaren på grund av med hänsyn till onyktert levnads- opålitlighet i nykterhetshänseende sätt ej bör ha körkort,    ej bör ha körkort,

1 Kungörelsen omtryckt 1975: 58. = Senasle lydelse 1975: 614.


 


Prop. 1976/77:12                                              3

Nuvarande lydelse                 Föreslagen lydelse

6.    om körkortshavaren genom brottslig gärning visat påtaglig brist på hänsyn till andra eller på grund av personliga förhållanden i övrigt ej kan anses lämplig som förare av körkortspUktigt fordon,

7.    om körkortshavarens förutsättningar för rätt alt föra körkorts-pliktigt fordon minskat så väsentligt genom sjukdom, skada eller dylikt att han från Irafiksäkerhetssynpunkt ej vidare bör ha körkort,

8.    om körkortshavaren ej följer föreläggande som meddelats av läns­styrelse enligt 48 § eller av länsrätt enligt 50 §,

9.    om körkortshavaren ej följer föreläggande som meddelats av läns­styrelse enligt 49 § andra stycket,

10. om körkortshavaren begär alt körkortet skall återkallas.
Meddelas varning enligt 64 eller 65 §, skall återkaUelse dock ej ske.

Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.


 


Prop. 1976/77: 12                                                      4

Utdrag KOMMUNIKATIONSDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1976-10-21

Närvarande: statsministem Fälldin, ordförande, och statsråden Bohraan, Ahlraark, Romanus, Turesson, Gustavsson, Antonsson, Mogård, Olsson, Dahlgren, Asling, Söder, Troedsson, Mundebo, Krönmark, Ullsten, Burenstara Linder, Wikström, Johansson, Friggebo

Föredragande: statsrådet Turesson

Proposition om ändring i körkortskungörelsen (1972: 592)

Enligt 16 kap. 15 § första stycket brottsbalken döms den sora på all­män plats, utom- eller inomhus, uppträder bemsad av alkohol så att del framgår av hans åtbörder eller tal för fylleri till böter, högst 500 kr. Enligt andra stycket döms till samma straff, om ruset har orsakats av annat än alkoholhaltiga drycker. Vid sidan av den allmänna straff­bestämmelsen finns i 21 kap. 15 § brottsbalken en speciell bestäraraelse sora avser fylleri inom militärt område eller utrymme.

En fylleridom kan påverka rätten att erhålla och inneha körkort. Enligt körkortskungörelsen (1972: 592, omtryckt 1975: 58, ändrad se­nast 1975: 1038) får körkortstillstånd meddelas endast om sökanden med hänsyn till sina personliga förhållanden kan anses lämplig som förare av körkortspUktigt fordon. Vid prövningen skall särskilt beaktas om sökanden är känd för nyktert levnadssätt och om del kan antas, atl han som förare av körkortspUktigt fordon koraraer att respektera tra­fikreglerna, ta hänsyn till andra och visa omdöme och ansvar (17 § första stycket), I fråga om den som har dömts för fylleri får körkorts­lillslånd inte meddelas innan två år har förflutit från det att förseelsen har begåtts, om det inte kan anses uppenbart att sökanden ändå är en skötsam person (17 § andra stycket). Beträffande körkortsingripande gäller bl, a, att körkort skall återkallas, om körkortshavaren har gjort sig skyldig lill fylleri och del inte kan anses uppenbart alt han ändå är en skötsam person eller om körkortshavaren med hänsyn till onyktert levnadssätt inte bör ha körkort (51 § första stycket 5), Avskrift av dom eller beslut angående fylleri skall sändas till den länsstyrelse som har meddelat körkortslillståndet (119 § första stycket 5), Uppgifter om domar, beslut etc. beträffande fylleri tas in i körkortsregistret.

Efter förslag av regeringen har riksdagen (prop. 1975/76: 113, JuU 1975/76: 37, rskr  1975/76: 351) genom anlagande av lag (1976: 510)


 


Prop. 1976/77:12                                                       5

om ändring i brottsbalken beslutat att fylleri inte längre skall vara straff­bart. Samtidigt antog riksdagen en lag (1976: 511) om omhändertagan­de av bemsade personer m. m. Enligt reglema i sistnämnda lag skall polisen få ta hand om en berasad person som inte kan ta vård om sig själv eller som annars utgör en fara för sig eller annan, om den berasade anträffas på allmän plats eller tillfälligtvis uppehåller sig inom område som gränsar till sådan plats. Kan den berusade inte få annan vård, får han förvaras hos polisen, regelmässigt högst i åtta limmar. De antagna lagarna träder i kraft den dag regeringen bestämmer. I prop, 1975/76: 113 uttalade departementschefen att riktpunkten bör vara att ikraft­trädandet såviti möjligt skall äga rum den 1 januari 1977.

1 fråga om sambandet med körkortsregleringen uttalade departe­mentschefen vidare i angivna proposition att han vid samråd med che­fen för kommunikationsdepartementet mhämlat att förslag till nya kör-korlsbestämmelser senare skulle anmälas och att de i denna del avsågs få den innebörden att det gällande systemet med särskilda presurations-regler för fyllerifallen slopas. Någon övergång till en ordning som in­nebär att schablonregler av angiven typ i fortsättningen skulle knytas till elt omhändertagande på grand av bemsning planerades inte. Depar­tementschefen konstaterade att detta ställningslagande stämde överens med den allmänna uppfattning som han hade redovisat i fråga om efter­följande rättsverkningar av ett sådant omhändertagande. Vidare uttalade han att underrättelser från poUsens sida om verkställda omhändertagan­den torde få göras direkt till den länsstyrelse som har utfärdat körkorts-tillståndet och som då också får svara för att uppgiften tillförs körkorts-registret.

Riksdagen hade inle något atl erinra mot dessa uttalanden, I prop. 1975/76: 155 om vissa körkortsfrågor behandlade chefen för kommunikationsdepartementet reglerna om nykterhetskravels utform­ning. I anslutning lill förslag om en mera individualiserad och nyanse­rad bedömning över huvud taget av körkortsfrågorna förordades i pro­positionen bl. a. att nuvarande presumtions- och spärregler med anled­ning av enstaka fylleri skulle tas bort. Nykterhetskravets betydelse in­skärptes, men en bedömning skulle ske med utgångspunkt i den per­sonliga helhetsbilden, Förfatlningsmässigt borde de förordade riktlinjer­na kunna uttryckas så att det vid prövningen av fråga om körkortstiU­stånd särskilt skulle beaktas ora sökanden är känd för nyktert levnads­sätt (17 § första stycket körkortskungörelsen) och att körkortet skulle återkallas, om körkortshavaren på gmnd av opålitlighet i nykterhels­hänseende inle bör ha körkort (51 § första stycket 5 körkortskungö­relsen). De nu gällande presumtions- och spärreglema beträffande fylleri i 17 § andra stycket och 51 § första stycket körkortskungörelsen skulle alltså uteslutas ur författningstexten. Departementschefen uttalade ock­så att anmärkningar med anledning av brak av andra rusgivande medel


 


Prop. 1976/77:12                                                      6

än alkohol borde bedömas enligt de föreslagna bestämmelsema. Han frarahöll dock alt det i sådana fall — liksom självfallet också vid alko­holmissbruk — ibland är fråga om tillstånd av sådan natur alt de kan betecknas som sjukdom. I sådana fall skall vid körkortsingripande till-lärapas den återkallelsegmnd som gäller för sjukdom.

Vidare förordades i propositionen att omhändertaganden på grund av berusning enligt den nya lagstiftningen borde — såvitt gäller kör­kortshavare — rapporteras till länsstyrelse och registreras i körkorts-registret på sätt som hade förutsatts i prop. 1975/76: 113 om ändring i brottsbalken ra. m.

Riksdagen (TU 1975/76: 28, rskr 1975/76: 390) lämnade förslagen ulan erinran i denna del,

I fråga om den förfaltningsmässiga utformningen av de regler som föreslogs i prop, 1975/76: 155 uttalade riksdagen, att de för den enskilde och från rätts- och trafiksäkerhetssynpunkt mest betydelsefulla bestäm­melserna borde tas in i en lag. Regler av mera administrativ karaktär borde däremot finnas i en regeringsförfaltning med tillämpnings- och verkställighetsföreskrifter till lagen. Förslag till en lagstiftning med den förfatlningstekniska utformning sora angivits borde föreläggas riks­dagen under våren 1977, Detta ställningstagande innebär att tidigare av riksdagen lämnade bemyndiganden för regeringen att besluta om utformningen av ifrågavarande lagstiftning inte längre gäller. De av fylleristraffreformen föranledda ändringarna av körkorlslagstiftningen måste — om den tidigare angivna tidsplanen skall hållas — kunna träda i kraft den 1 januari 1977. De kan alltså inte avvakta riksdagens behandling av förslag till körkortslag. Efter samråd med chefen för justitiedepartementet förordar jag därför att förslag till lag om ändring i körkorlskungörelsen föreläggs riksdagen. Lagform krävs för ändrmg av 17 och 51 §§, medan bestämmelserna om underrättelser m. m. rö­rande verkställda omhändertaganden utgör verkställighetsföreskrifter, vilket innebär att de ligger inom regeringens kompetensområde.

Regeringen bör på samma sätt som i fråga om de beslutade ändring­arna av brottsbalken m, m. begära riksdagens bemyndigande att för­ordna om ikraftträdandet av de nya bestämmelserna.

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag atl regeringen föreslår riksdagen

alt antaga inom kommunikationsdepartementet upprättat förslag tUl lag om ändring i körkortskungörelsen (1972: 592).

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen att antaga det förslag som föredraganden har lagt fram.

NORSTEDTS TRYCKtM   STOCKHOLM 1976 760547