om ändring i giftermålsbalken

Proposition 1983/84:83

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Prop. 1983/84:83

Regeringens proposition

1983/84:83

om ändring i giftermålsbalken;

beslutad den 1 december 1983,

Regeringen föreslår riksdagen att anta det förslag som har tagits upp i bifogade utdrag av regeringsprotokoll.

Pä regeringens vägnar OLOF PALME

BO HOLMBERG

Proposifioncns huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås att reglerna i 4 kap, 8 § giftermålsbalken ändras så att det blir möjligt att, om kyrkomötet så beslutar, bl. a. använda utländskt vigselritual vid vigsel inom svenska kyrkan. Ändringen föreslås träda i kraft den 1 juli 1984.

1 Riksdagen 1983/84. 1 saml. Nr 83

Prop. 1983/84:83

Förslag till

Lag om ändring i giftermålsbalken

Härigenom föreskrivs atl 4 kap. 8 § giftermålsbalken' skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

4 kap. 8§ Vigsel förrättas i släktingars eller andra vittnens närvaro. Vid vigseln skall mannen och kvinnan, samtidigt tillstädes inför vigsdför-rättaren, pä hans fråga avge sitt ja och samtycke till äktenskapet samt därpå av honom förklaras för äkta makar.

1 övrigt gäller, vid vigsel inom     I övrigt gäller, vid vigsel  inom

svenska kyrkan föreskrifterna i kyr- svenska kyrkan föreskrifterna i kyr
kohandboken, vid vigsel inom annat kohandboken eller andra föreskrifter
trossamfund dess kyrkobruk och vid som meddelas av kyrkomötet, vid
borgerlig vigsel bestämmelser som vigsel inom annat trossamfund dess
meddelas av regeringen.            kyrkobruk och vid borgerlig vigsel

bestämmelser som meddelas av regeringen. Den som förrättat kyrklig vigsel skall ofördröjligen ge makarna bevis därom. Vid borgerlig vigsel föres särskilt protokoll enligt föreskrifter som meddelas av regeringen.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1984.

Balken omtryckt 1978:8.')4.

Prop. 1983/84:83                                                                     3

Utdrag
CIVILDEPARTEMENTET                           PROTOKOLL

vid regeringssamnianlräde 1983-12-01

Närvarande: statsministern Palme, ordförande, och statsråden Lundkvist, Feldt, Sigurdsen, Leijon, Hjelm-Wallén, Peterson, Andersson, Göransson, Gradin, Dahl, Flolmberg, Hellström, Thunborg, Wickbom

Föredragande: statsrådet Holmberg Proposition om ändring i giftermålsbalken

1 Inledning

I en skrivelse, kskr 1982:20, har 1982 års allmänna kyrkomöte med anledning av en i ämnet väckt motion anhållit alt tillstånd ges ät präster i svenska kyrkan atl under vissa förutsättningar använda utländskt ritual vid vigsel. Skrivelsen har remissbehandlats. En förteckning över remissinstanserna och en sammanställning av deras yttranden bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga.

2 Föredraganden
2.1 Gällande rätt

I 4 kap. giftermålsbalken (GB) finns grundläggande föreskrifter om vigsel. Enligt 1 § ingås äktenskap med kyrklig eller borgerlig vigsel. Kyrklig vigsel får enligt 2 § äga rum inom svenska kyrkan eller inom andra trossamfund. I del senare fallel krävs del att regeringen har medgett atl vigsel får förrättas inom samfundet. Sädana medgivanden har läninls ät etl tretliotal trossamfund.

I 4 kap. 8 § GB ges föreskrifter om vad som skall iakttas vid vigseln. Sålunda föreskrivs i första stycket att vigsel förrättas i släktingars eller andra vittnens närvaro. Enligt paragrafens andra stycke skall vid vigseln mannen och kvinnan, som båda samtidigt skall vara närvarande inför vigselförrätta-ren, pä hans fräga avge sitt ja och samtycke till äktenskapet. Därefter skall de av vigsdförråttaren förklaras för äkta makar. I övrigt gäller, enligl paragrafens tredje stycke, vid vigsel inom svenska kyrkan föreskrifterna i kyrko-

1 • Riksdagen 1983/84. 1 saml. Nr83

Prop. 1983/84:83                                                                    4

handboken, vid vigsel inom annat trossamfund dess kyrkobruk och vid borgerlig vigsel beslämmelser som meddelas av regeringen.

Enligt 4 kap. 9 § GB är vigsel utan verkan, om den har förrättats av någon som inte är behörig atl viga, eller om det vid vigseln inle har gått till på det sålt som föreskrivs i 8 § andra slyckel. Vigseln är däremot enligt samma paragraf inte ogiltig om det i övrigt inle har gått lill på del sätt som sägs i 8 §.

1 kyrkohandboken finns föreskrifter om bl. a. ritual vid gudstjänster och andra förrättningar, t. ex. vigsel, inom svenska kyrkan.

Med stöd av punkl 9 övergångsbestämmelserna till regeringsformen (RF) i dess från den 1 januari 1983 gällande lydelse har riksdagen genom 7 § lagen (1982:942) om svenska kyrkan (ändrad senast 1983:339) överlåtit ät kyrkomötet atl meddela föreskrifter om bl. a. svenska kyrkans böcker, svenska kyrkans sakrament, gudstjänst och övriga handlingar. Enligl punkt 9 femte stycket sista meningen övergångsbestämmelserna till RF får regeringen inte besluta föreskrifter i dessa ämnen. Del ligger alltså inom ramen för kyrkomötets normgivningskompetens att beslula föreskrifter om vilket ritual som får användas vid vigsel inom svenska kyrkan.

2.2 1982 års allmänna kyrkomötes skrivelse nr 20

Som har anförts inledningsvis har 1982 års allmänna kyrkomöte i en skrivelse till regeringen med anledning av en i ämnet väckt motion (mot. 1982:126) anhållit all tillstånd ges ät präster i svenska kyrkan att under vissa förutsättningar använda utländskt ritual vid vigsel. En förutsättning skulle vara att de i 4 kap. 8 § GB föreskrivna villkoren är uppfyllda, en annan alt ritualet år antaget av en evangelisk-luthersk kyrka. Vidare skulle en förutsättning vara att rilualel är begripligt för brudparet, vittnena och vigselförrätlaren.

I den motion som föranledde kyrkomötets beslut hade hemställts om en undersökning av möjligheterna för präster all vid vigsel inom svenska kyrkan på begäran av kontrahenterna få använda annan evangelisk-luthersk kyrkas vigselritual på ifrågavarande kyrkas och kontrahenters hemspråk, vilket skall vara förståeligt för vittnena.

I det betänkande som låg till grund för kyrkomötets beslut (BU 1982:3) uttalade beredningsutskottet alt problemet kan lösas pä tvä sätt. En möjlighet skulle enligt utskottet vara att anhålla att regeringen låter granska de evangelisk-lutherska kyrkornas vigselordningar ur rättslig och teologisk synvinkel för atl tillkännage någon form av förteckning över godkända ritual. Enligl utskottet skulle det bli praktiskt besvärligt all hålla en sådan förleckning aktuell. En annan möjlighet skulle vara alt anhålla om ett generellt tillstånd för präster i svenska kyrkan atl vid vigsel använda utländskt vigselritual under förutsättning att svensk lag iakttas och rilualel har antagits av evangelisk-luthersk kyrka. Utskottet rekommenderade den senare vägen att lösa problemet.

Prop. 1983/84:83 5

2.3       Remissyttrandena

Remissinstanserna är med etl undanlag positiva lill kyrkomötets framställning. Domkapitlet i Göteborg, som tillstyrker framställningen, anser alt villkoren bör förtydligas så alt det klart framgår att en präst inte skall vara skyldig att tillämpa en annan evangelisk-luthersk kyrkas ritual. Domkapitlet i Strängnäs ställer sig avvisande till kyrkomötets framställning. Enligt domkapitlet kan utländska ritual inte utan en noggrann prövning och detaljgranskning ligga till grund för vigsel i svenska kyrkans ordning. Däremot ställer sig domkapitlet positivt lill den undersökning som föreslås i den motion som har föranlett kyrkomötets beslut. Justitiekanslern (JK) påpekar alt de föreslagna åtgärderna kräver en viss ändring i bestämrrrdserna i 4 kap. 8 § Iredje stycket GB. Enligt JK bör bestämmelserna om vad som skall gälla vid vigsel inom svenska kyrkan kompletteras.

2.4       Överväganden

De fr. o. m. år 1983 gällande reglerna om normgivning pä det kyrkliga området innebär bl. a. alt kyrkomötet och inte regeringen har kompetens atl meddela föreskrifter om t. ex. undantag frän användningen av kyrkohandboken vid gudstjänster och förrättningar inom svenska kyrkan. I enlighet med syftet med 1983 års kyrkoreform bör del ankomma på kyrkomötet alt självt bestämma huruvida utländskt ritual eller annat alternativ till de i kyrkohandboken intagna ordningarna skall kunna användas vid vigsel inom svenska kyrkan. Eftersom svenska kyrkan enligt 1 § lagen (1982:942) om svenska kyrkan är och skall vara ett evangeliskt-lutherskt trossamfund ligger det i sakens natur att kyrkomötet inte kan godkänna andra ritual än sådana som är antagna av evangelisk-luthersk kyrka. En förutsättning för att en vigsel skall vara giltig är atl föreskrifterna i 4 kap. 8 § andra stycket GB har följts, nämligen atl mannen och kvinnan samtidigt är närvarande inför vigselförrätlaren, att de på hans fräga avger sitt ja och samtycke till äktenskapet samt atl de därpå av vigselförrätlaren förklaras för äkta makar.

För att åstadkomma den av kyrkomötet föreslagna ordningen bör, som JK påpekar, bestämmelserna i 4 kap. 8 § tredje stycket GB om vad som skall gälla vid vigsel inom svenska kyrkan kompletteras. I den angivna bestämmelsen hänvisas till föreskrifterna i kyrkohandboken, som bl. a. innehåller föreskrifter om den ordning som skall gälla vid vigsel. Numera fär kyrkomötet självt genom kyrklig kungörelse meddela föreskrifter i ämnet. Enligt min mening bör bestämmelsen utformas så att den inte kan uppfattas som en begränsning i kyrkomötets frihet i detta hånseende. Detta åven om del av 4 kap. 9 § GB följer att tillämpningen av elt annat ritual inte i och för sig gör att vigseln skall anses ogiltig. Jag föreslår alltså att bestämmelserna i 4 kap. 8 § tredje stycket GB ändras. Ändringen bör göras så, att man behåller hänvisningen fill föreskrifterna i kyrkohandboken men lägger till en hänvis-

Prop. 1983/84:83                                                                     6

ning till andra föreskrifter som meddelas av kyrkomölel.

Med hänsyn till den föreslagna ändringens enkla beskaffenhet fär det anses uppenbart att lagrådets hörande i ärendet skulle sakna betydelse.

3 Upprättat lagförslag

- I enlighet  med  vad jag nu  har anfört  har inom  civildepartementet upprättats etl förslag lill lag om ändring i giftermålsbalken.

Förslaget har utarbetats i samråd ined chefen för jusliliedeparleinentet.

4 Hemställan

Med hänvisning lill vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen all anla förslaget.

5 Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen att anta del förslag som föredraganden har lagt fram.

Prop. 1983/84:83                                                                     7

Bilaga

En sammanställning av remissyttrandena över 1982 års allmänna kyrkomötes skrivelse nr 20 angående användningen i vissa fall av främmande kyrkas vigselritual

Efter remiss har yttranden över 1982 års allmänna kyrkomötes skrivelse nr 20 avgetts av jusfitiekanslern (JK), domkapitlen i Strängnäs, Växjö och Göteborg, 1968 års kyrkohandbokskommitté samt Svenska kyrkans personalförbund.

Remissinstanserna har med undantag för domkapitlet i Strängnäs tillstyrkt eller lämnat utan erinran kyrkomötets framställning. Några remissinstanser har fört fram vissa särskilda synpunkter.

JK:

Anmodad atl avge yttrande över kyrkomötets rubricerade skrivelser får jag härmed meddela att skrivelserna från de synpunkter justitiekanslern främst har att bevaka inte ger anledning till andra påpekanden än att de föreslagna åtgärderna kräver en viss ändring i bestämmelserna i 4 kap. 8 § tredje stycket giftermålsbalken. Sålunda bör bestämmelserna om vad som skall gälla vid vigsel inom svenska kyrkan kompletteras. Det angivna tredje stycket föreslås ändrat enligl följande.

I övrigt gäller, vid vigsel inom svenska kyrkan föreskrifterna i kyrkohandboken eller bestämmelser som meddelas av regeringen, vid vigsel inom annat trossamfund dess kyrkobruk och vid borgerlig vigsel bestämmelser som meddelas av regeringen.

Domkapitlet i Strängnäs:

Domkapitlet får anmäla avvikande mening vad beträffar 1982 års kyrkomötes beredningsutskotts hemställan om generellt tillstånd för präster i svenska kyrkan atl använda utländska vigselritual. När det gäller den finska kyrkohandboken föreligger en noggrann prövning med detaljgranskning av ritualet, vilken resulterat i ett konstaterande att överensstämmelse i allt väsentligt föreligger mellan den svenska och den finska kyrkohandboken. Domkapitlet menar att utan en molsvarande detaljgranskning utländska ritual ej kan ligga till grund för vigsel i svenska kyrkans ordning.

Däremot ställer domkapitlet sig positivt till den undersökning, som föreslås av motionären Nils Glimelius. En sådan undersökning syftar nämligen till att ur både juridisk och teologisk synpunkt fastslå gränserna för hur mycket av bristande överensstämmelse, som kan tolereras.

Prop. 1983/84:83                                                                     8

Domkapitlet i Växjö: Domkapitlet vill till alla delar tillstyrka utskottels förslag.

Domkapitlet i Göteborg:

Då den av kyrkomötet gjorda framställningen molsvarar etl angelägel behov får domkapitlet i princip tillstyrka densamma, dock med det önskemålet att bestämmelserna i vissa avseenden görs något utförligare.

Det bör därvid klart framgå, atl präst icke skall var skyldig tillämpa annan evangelisk-luthersk kyrkas ritual utan att så får ske försl efter prästens egel rättfinnande. Prästen skall med andra ord inte kunna tvingas ut ur den svenska kyrkohandboken om han av teologiska skäl inte vill det. Vidare ligger det i sakens natur att präst bör kunna sålla annan präst i sitt ställe, därest han själv inte i erforderlig grad behärskar språket.

Om utländskt vigselritual kommer till användning är det av betydelse -vilket också kyrkomötet framhåller - att de i giftermålsbalken 4 kap. 8 § angivna villkoren verkligen uppfylles, så att vigseln sker i överensstämmelse med svensk lag.

Det är slutligen även av betydelse att den föreslagna bestämmelsen om ritualels begriplighet inte bara för vigselförrätlaren och brudparet utan också för vittnena medtages bland föreskrifterna.

1968 års kyrkohandbokskommitté:

Vi ser inget hinder mot att fillstånd ges ål präster i svenska kyrkan att vid vigsel använda främmande kyrkas vigselritual. Förutsättningen härför mäsle dock vara alt de av beredningsutskottet anförda villkoren iakttas. Dä det andra av dessa villkor (att rilualel skall vara antaget av evangelisk-luthersk kyrka) kan vara svårl att kontrollera för den vigsdförrättande prästen föreslår vi, att en förteckning över de aktuella ritualen upprättas, t. ex. av ärkebiskopens utrikesadjunkt.

Svenska kyrkans personalförbund (SKPF):

SKPF tillstyrker förslaget att präster i Svenska kyrkan erhåller rätt att vid vigsel använda av annan evangelisk-luthersk kyrka antaget vigselritual under förutsättning atl vid vigseln allfid är uppfyllt vad stadgas i giftermålsbalken 4 kap. 8 § samt alt ritualet är begripligt för kontrahenter och vittnen. Självfallet skall ritualet vara begripligt för vigselförrätlaren (jfr vad motionären anförde i plenum).

Till vittnen - de är till för kontrahenternas skull - bör kontrahenterna välja personer, som förstår det ritual som kommer att användas. 1 fråga om kontrahenterna är det inte alltid möjligt atl iakttaga kravet att ritualet skall

Prop. 1983/84:83                                                      9

vara begripligt för båda. Redan nu förrättas enligt Svenska kyrkans ordning då någon av kontrahenterna inte förstår det svenska ritualet eller ens översättning av detsamma till engelska, tyska eller franska. I sådana fall får kontrahenten och vigselförrätlaren i förväg informera så gott sig göra låter om innebörden av ordningen, i synnerhet dess frågor, svar, löften och förklaring. Vad nu anförts kan bli fallet även vid bruk av annan evangeliskluthersk kyrkas vigselrilual fastän sådan väl kommer atl innebära hemlandsspråk för åtminstone någon av kontrahenterna.