om ändring i dnbbelbeskattningsavtalet mellan Sverige och Finland
Proposition 1979/80:70
Prop. 1979/80:70 Regeringens proposition
1979/80:70
om ändring i dubbelbeskallningsavlalel mellan Sverige och Finland
beslutad den 7 febmari 1980.
Regeringen föreslår riksdagen alt antaga det förslag som har upptagits i bifogade utdrag av regeringsprotokoll.
På regeringens vägnar THORBJÖRN FÄLLDIN
INGEMAR MUNDEBO
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen föreslås atl riksdagen godkänner elt tilläggsavtal mellan Sverige och Finland om ändring i dubbelbeskattningsavtalet den 27 juni 1973.
Ändringen innebär alt belopp som utbetalas enligl sociallagsliftningen i den ena staten till mottagare i den andra slalen skall vara undantaget från beskattning i sistnämnda stal, om beloppel på grund av sin art inte utgör skattepliktig inkomst i den förstnämnda staten.
Sedan tilläggsavtalet trätt i krafl avses dess bestämmelser bli lillämpliga första gången på inkomstskatt som utgår på gmnd av taxering år 1978, dvs. från och med det år då avtalet i sin helhet började lillämpas.
1 Riksdagen 1979180. I saml. Nr 70
Prop. 1979/80: 70 2
Utdrag
BUDGETDEPARTEMENTET PROTOKOLL
vid regeringssammanträde 1980-02-07
Närvarande: statsministern Fälidin, ordförande, och statsråden Ullsten, Bohman, Mundebo, Wikström, Friggebo, Mogård, Dahlgren, Åsling, Söder, Krönmark, Burenstam Linder, Johansson, Wirtén, Holm, Boo, Winberg, Adelsohn, Danell, Petri
Föredragande: statsrådet Mundebo
Proposition om ändring i dubbelbeskattningsavtalet mellan Sverige och Finland
Den 27 juni 1973 undertecknades det nu gällande avtalet mellan Sverige och Finland för undvikande av dubbelbeskattning beträffande skaller på inkomst och förmögenhet. Samtidigt undertecknades elt protokoll som utgör en integrerande del av avlalel. Enligt ell tilläggsavtal, som undertecknades den 9 november 1976, gjordes vissa ändringar i avtalet och protokollet. Avtalet och prolokollel i den ändrade lydelse de erhållil genom tilläggsavtalet godkändes av riksdagen (prop. 1973: 179 och 1976/ 77: 29, SkU 1973:73 och 1976/77: 17, rskr 1973: 361 och 1976/77:108) och tillämpades försia gången vid 1978 års taxering (SFS 1977:812). Avtalet och protokollet ersalte etl tidigare gällande avtal från år 1949.
Enligl arl. 18 punkt I i avtalet beskattas pension på grund av enskild Uänst och andra liknande ersättningar samt livränta endast i den avtalsslulande stat där mottagaren har hemvist. Från denna regel gäller emellertid ett viktigt undantag. Enligt art. 18 punkt 2 får nämligen utbetalning enligt socialförsäkringslagstiftningen i en avtalsslulande stat beskattas i denna stal. Utbetalning enligl finsk socialförsäkringslagsliftning till mottagare med hemvist i Sverige får således beskattas i Finland. Eftersom Sverige enligl avtalet tillämpar den s. k. credil of tax-metoden för alt undanröja dubbelbeskattning, får emellertid del utbetalade beloppet beskattas även i Sverige, varvid dock den finska skatten på beloppel avräknas från svensk skall enligt beslämmelserna i art. 24 punkt 3 i avtalet.
De nu angivna beskattningsreglerna har för en del skattskyldiga med hemvist i Sverige lelt till en inte avsedd skatleskärpning i jämförelse med det lidigare gällande avtalet. Enligt den finska lagstiftningen om skada i militärtjänst äger invalid från krigen under åren 1939—1945 och person som annars ådragit sig skada under värnpliktstid saml anhörig till dem och lill
Prop. 1979/80: 70 3
person som stupat eller försvunnit i krig rätt till ersättning för kroppsskada eller sjukdom som förorsakals av krig eller tjänstgöring under värnpliktstid (invalidersättning). Invalidersällning ulgår lill skadad eller insjuknad i form av sjukvård, dagpenning, livränta jämte förhöjning och lilläggsdel och lilläggsränta samt vid dödsfall till anhörig i form av begravningshjälp, försörjningspension, lilläggsförsörjningspension och engångsersättning. Storieken av ersättningsbeloppet är beroende av den skadades eller insjuknades invaliditelsgrad samt ersätlningstagarens årsinkomst och antalet personer som denna har att försörja. Invalidersällning ulgår f. n. lill er-sättningstagare i utlandet i regel med ett årligt belopp om minst I 300 mark och högst 35 000 mark. Enligt 22 § 1 mom. 19 punkten i den finska lagen om skalt på inkomsl och förmögenhei ulgör invalidersällning inle skatlepliklig inkomsl i Finland.
Art. 18 försia slycket i avtalet den 21 december 1949 mellan Sverige och Finland för undvikande av dubbelbeskattning beträffande skatter å inkomst och förmögenhet föreskrev, att avlöning, pension eller annan förmån, som på grund av anslällning. tjänst eller stadigvarande uppdrag åtnjöts från någon av staterna, svensk eller finsk kommun eller annan offentligrättslig svensk eller finsk juridisk person, skulle beskattas endasi i den av de båda staterna, från vilken avlöningen eller förmånen utgick. Eftersom den som tilldelats ersällning enligt den nyss angivna finska lagstiftningen på grund av skada ådragen under krigen åren 1939-1945 med hänsyn lill de dä rådande särskilda förhållandena ansells likställd med person anställd hos finska slalen, har bestämmelsen i praxis tolkals så alt finsk invalidersättning, som betalats till person med hemvist i Sverige, undanlagits från beskattning i Sverige. Sådan invalidersällning ulgör emellertid skattepliktig inkomsl enligt svensk skaltelagsliftning, om mottagaren är bosalt i Sverige. Ersättningen torde rent formellt utgöra sådan utbetalning enligt finsk socialförsäkringslagsliftning som, om den inte utgår till lidigare fasl anslällda vid finska försvarsmakten, enligt arl. 18 punkl 2 i 1973 års dubbelbeskatlningsavtal kan beskattas i Sverige om mottagaren har hemvist här.
En formell tolkning av 1973 års dubbelbeskatlningsavtal kommer härigenom, jämfört med 1949 års avtal, att innebära en försämrad skattesituation i Sverige för här bosatta svenska eller finska krigsinvalider, som inle varit fasl anställda vid finska försvarsmakten.
Under år 1978 ägde förhandlingar rum med finsk myndighet om sådan ändring i 1973 års dubbelbeskatlningsavtal alt de nyss redovisade negaliva effeklerna av avtalet undanröjdes. Förhandlingarna har medfört atl detta önskemål kunnal Ullgodoses. De nya bestämmelserna har lagits in i ell på svenska och finska avfattat förslag till tilläggsavtal lill 1973 års dubbelbeskattningsavtal. Tilläggsavtalet remitterades till kammarrätten i Stockholm och riksskatteverket. Remissinslanserna gjorde inte några erinringar mol förslaget. Förslaget bör fogas lill prolokollet i detla ärende som bdaga.
Prop. 1979/80:70 4
Sedan regeringen den 17 maj 1979 beslutat atl tilläggsavtalet skulle undertecknas, har delta den 9 november 1979 undertecknats för Sveriges del av chefen för utrikesdepartementet.
De nya beskattningsreglerna föranleder ändringar i art. 18 i avtalet. Enligt arl. I i Ulläggsavialet omredigeras art. 18 på följande sätl. Huvudregeln om beskattning av pension på gmnd av enskild tjänst - arl. 19 punkt 2 reglerar beskattningen av pension på grund av allmän tjänst - och annan liknande ersättning samt livränta kvarslår i punkt I. Sådana utbetalningar skall i princip alltjämt beskallas endasi i den slal där mottagaren har hemvist. Även undantagsbestämmelsen i art. 18 punkt 2 i avtalet kvarstår i sak oförändrad bortsett från atl ultryckel "socialförsäkringslagstiftning-en", som på finsk sida ansetts för snävt, ersatts med ullrycket "sociallagsliftningen". 1 en ny punkt 3 har införts bestämmelser som avser alt förhindra bl. a. den tidigare omnämnda skatleskärpningen för vissa moltagare av finska socialförsäkringsutbelalningar. Bestämmelsen, som är ulformad som ett undantag från punkt 2, innebär att sådana ulbelalningar enligl sociallagsliftningen i en slal vilka på gmnd av sin arl inte ulgör skatlepliklig inkomst för mottagare med hemvist i denna stat, inle skall beskattas i den andra staten, om motlagaren har hemvist där. De föreslagna bestämmelserna innebär bl. a. atl finska invalidpensioner som belalas lill mottagare med hemvist i Sverige skall vara undanlagna från beskattning i Sverige så länge sådana pensioner inte utgör skattepliktig inkomst för moltagare med hemvist i Finland.
Enligt art. 2 i Ulläggsavialet utgör della en integrerande del av 1973 års avtal. Sedan tilläggsavtalet trätt i kraft tillämpas dess bestämmelser försia gången belräffande inkomstskatt som utgår på grund av taxering år 1978, dvs. fr. o. m. den taxering då avtalet tillämpades första gången.
Den skärpning av beskallningen för vissa pensionstagare som inlrädde med ikraftträdandet av 1973 års dubbelbeskattningsavtal var inle avsedd och måsle anses otillfredsställande. Del är från alla synpunkler rimligl alt belopp, som betalas ut enligt sociallagstiftningen i en nordisk stal och vars sloriek är avpassad med hänsyn lagen till att beskattning inle skall ske, inle blir föremål för beskattning i annan nordisk slal om mollagaren har hemvist där. Tilläggsavtalet innebär, att detta resultat uppnås i förhållandet mellan Sverige och Finland. De nya bestämmelserna bör såsom föreslagits i tilläggsavtalet få lillbakaverkande krafl för den lid 1973 års avlal har tillämpats.
Med hänvisning lill vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen
alt godkänna tilläggsavtalet om ändring i avtalet den 27 juni 1973 mellan Konungariket Sveriges regering och Republiken Finlands regering för undvikande av dubbelbeskattning beträffande skaller på inkomst och förmögenhet.
Prop. 1979/80:70 5
Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslular att genom proposition föreslå riksdagen atl anlaga del förslag som föredraganden har lagt fram.
Prop. 1979/80:70
Tilläggsavtal om ändring i avlalel den 27 juni 1973 mellan Republiken Finlands regering och Konungariket Sveriges regering för undvikande av dubbelbeskattning belräffande skaller på inkomsl och förmögenhet
Republiken Finlands regering och Konungariket Sveriges regering, som önskar ingå ell tilläggsavtal om ändring i avtalet den 27 juni 1973 mellan nämnda regeringar för undvikande av dubbelbeskattning beträffande skaller på inkomst och förmögenhei (nedan benämnt "avlalel"), har kommit överens om följande:
Suomen Tasavallan hallituksen ja Ruolsin Kuningaskunnan hallituksen välillä tulo-ja omaisuusveroja koskevan kaksinkerlai-sen veroluksen välllämiseksi 27 päivänä kesäkuula 1973 lehdyn sopimuksen muul-lamisla koskeva lisäsopimus
Suomen Tasavallan hallitus ja Ruolsin Kuningaskunnan hallitus, haluten tehdä mainittujen hallituslen välillä lulo- ja omaisuusveroja koskevan kaksinkertaisen veroluksen välllämiseksi 27 päivänä kesäkuula 1973 lehdyn sopimuksen (jäljempänä "sopimus") muuttamisla koskevan lisäsopimuk-sen, oval sopineet seuraavasla:
Artikel I
Artikel 18 i avtalet erhåller följande ändrade lydelse:
" 1. Om icke bestämmelserna i punkt 2 eller 3 av denna artikel eller punkt 2 av artikel 19 föranleder annat, beskattas pension och liknande ersättning saml livränta, som betalas till person med hemvist i en avtalsslulande stat, endasi i denna stat.
2. Om icke beslämmelserna i punkt 3 föranleder annal, får utbetalning enligt sociallagsfiftningen i en avtalsslulande stal beskattas i denna stat.
3. Utbetalning enligl sociallagsliftningen i en avtalsslutande stal lill person med hemvist i den andra avtalsslulande slalen skall vara undantagen från beskattning i sistnämnda stat, om utbetalningen på gmnd av sin ärt icke utgör skatlepliklig inkomst enligt lagsUftningen i den förstnämnda avtalsslulande staten."
Artikel 2
Detta tilläggsavtal utgör en integrerande del av avtalet och träder i kraft trettio dagar efter den dag då båda regeringama genom noteväxling i Stockholm underrättat varand-
/ artikla
Sopimuksen 18 artikla muutelaan näin kuu-luvaksi:
"1. Mikäli tämän artiklan 2 lai 3 kohdan lai 19 artiklan 2 kohdan määräyksislä ei muula johdu, verotelaan sopimusvaltiossa asuvalle henkilölle maksetusta eläkkeestä ja muusta sellaisesla hyvityksestä sekä elinkorosta vain tässä valtiossa.
2. Mikäli
3 kohdan määräyksislä ei muula
johdu, voidaan sopimusvallion sosiaalilain-
säädännön nojalla tapahtuneesta maksusta
verottaa tässä valtiossa.
3. Sopimusvallion
sosiaalilainsäädännön
nojalla tapahlunul maksu toisessa sopimus-
valUossa asuvalle henkilölle on vapaa verosla
viimeksi mainitussa valtiossa, jos maksu
luonteensa pemsteella ei ole veronalaista tu-
loa ensiksi mainilun sopimusvallion lainsää-
dännön mukaan."
2 artikla
Tämä lisäsopimus on sopimuksen olen-nainen osa ja lulee voimaan kolmenkym-menen päivän kuluttua siitä päivästä, jona molemmal halliluksel noottienvaihdolla Tuk-
Prop. 1979/80:70
ra atl de åtgärder vidtagits som erfordras för ikraftträdande i respekfive stal. Tilläggsavtalets bestämmelser tillämpas första gången på inkomstskatt som ulgår på grund av beskattning (taxering) år 1978.
Till bekräftelse härav har undertecknade, därtill vederbörligen befullmäktigade, undertecknat della tilläggsavtal.
Som skedde i Stockholm den 9/11 1979 i två exemplar på finska och svenska språken, vilka båda texter har lika vitsord.
holmassa oval ilmoittaneel loisilleen, eltä voimaan lulemiseksi asianomaisessa valtiossa vaaditlaval loimenpileel on suoritellu. Lisäsopimuksen määräyksiä sovellelaan en-simmäisen kerran tuloveroon, joka suorite-laan vuonna 1978 toimitetun veroluksen (tak-soituksen) pemsleeella.
Tämän vakuudeksi oval allekirjoittaneet, asianmukaisesli siihen valtuulettuina, allekirjoittaneet tämän lisäsopimuksen.
Tehly Tukholmassa 9 päivänä marras-kuuta 1979 kahtena suomen- ja motsinkieli-senä kappaleena molempien lekstien ollessa yhtä lodistusvoimaiset.
För Konungariket Sveriges regering:
Ruotsin Kuningaskunnan hallituksen puolesta: Ola Ullslen
För Republiken Finlands regering:
Suomen Tasavallan hallituksen puolesta: Jorma Vunumo
Norstedts Tryckeri, Stockholm 1980