Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.
Prop.
1979/80:70 Regeringens proposition
1979/80:70
om
ändring i dubbelbeskallningsavlalel mellan Sverige och Finland
beslutad
den 7 febmari 1980.
Regeringen
föreslår riksdagen alt antaga det förslag som har upptagits i bifogade utdrag
av regeringsprotokoll.
På
regeringens vägnar THORBJÖRN FÄLLDIN
INGEMAR
MUNDEBO
Propositionens
huvudsakliga innehåll
I
propositionen föreslås atl riksdagen godkänner elt tilläggsavtal mellan Sverige
och Finland om ändring i dubbelbeskattningsavtalet den 27 juni 1973.
Ändringen
innebär alt belopp som utbetalas enligl sociallagsliftningen i den ena staten
till mottagare i den andra slalen skall vara undantaget från beskattning i
sistnämnda stal, om beloppel på grund av sin art inte utgör skattepliktig
inkomst i den förstnämnda staten.
Sedan
tilläggsavtalet trätt i krafl avses dess bestämmelser bli lillämpliga första
gången på inkomstskatt som utgår på gmnd av taxering år 1978, dvs. från och med
det år då avtalet i sin helhet började lillämpas.
1
Riksdagen 1979180. I saml. Nr 70
Prop.
1979/80: 70 2
Utdrag
BUDGETDEPARTEMENTET PROTOKOLL
vid regeringssammanträde 1980-02-07
Närvarande: statsministern Fälidin, ordförande, och
statsråden Ullsten, Bohman, Mundebo, Wikström, Friggebo, Mogård, Dahlgren, Åsling,
Söder, Krönmark, Burenstam Linder, Johansson, Wirtén, Holm, Boo, Winberg, Adelsohn,
Danell, Petri
Föredragande: statsrådet Mundebo
Proposition om ändring i dubbelbeskattningsavtalet mellan
Sverige och Finland
Den 27 juni 1973 undertecknades det nu gällande avtalet
mellan Sverige och Finland för undvikande av dubbelbeskattning beträffande
skaller på inkomst och förmögenhet. Samtidigt undertecknades elt protokoll som
utgör en integrerande del av avlalel. Enligt ell tilläggsavtal, som undertecknades
den 9 november 1976, gjordes vissa ändringar i avtalet och protokollet. Avtalet
och prolokollel i den ändrade lydelse de erhållil genom tilläggsavtalet
godkändes av riksdagen (prop. 1973: 179 och 1976/ 77: 29, SkU 1973:73 och
1976/77: 17, rskr 1973: 361 och 1976/77:108) och tillämpades försia gången vid
1978 års taxering (SFS 1977:812). Avtalet och protokollet ersalte etl tidigare
gällande avtal från år 1949.
Enligl arl. 18 punkt I i avtalet beskattas pension på
grund av enskild Uänst och andra liknande ersättningar samt livränta endast i
den avtalsslulande stat där mottagaren har hemvist. Från denna regel gäller
emellertid ett viktigt undantag. Enligt art. 18 punkt 2 får nämligen
utbetalning enligt socialförsäkringslagstiftningen i en avtalsslulande stat
beskattas i denna stal. Utbetalning enligl finsk socialförsäkringslagsliftning
till mottagare med hemvist i Sverige får således beskattas i Finland. Eftersom
Sverige enligl avtalet tillämpar den s. k. credil of tax-metoden för alt
undanröja dubbelbeskattning, får emellertid del utbetalade beloppet beskattas
även i Sverige, varvid dock den finska skatten på beloppel avräknas från svensk
skall enligt beslämmelserna i art. 24 punkt 3 i avtalet.
De nu angivna beskattningsreglerna har för en del
skattskyldiga med hemvist i Sverige lelt till en inte avsedd skatleskärpning i
jämförelse med det lidigare gällande avtalet. Enligt den finska lagstiftningen
om skada i militärtjänst äger invalid från krigen under åren 1939—1945 och
person som annars ådragit sig skada under värnpliktstid saml anhörig till dem
och lill
Prop.
1979/80: 70 3
person som stupat eller försvunnit i krig rätt till
ersättning för kroppsskada eller sjukdom som förorsakals av krig eller
tjänstgöring under värnpliktstid (invalidersättning). Invalidersällning ulgår lill
skadad eller insjuknad i form av sjukvård, dagpenning, livränta jämte
förhöjning och lilläggsdel och lilläggsränta samt vid dödsfall till anhörig i
form av begravningshjälp, försörjningspension, lilläggsförsörjningspension och
engångsersättning. Storieken av ersättningsbeloppet är beroende av den skadades
eller insjuknades invaliditelsgrad samt ersätlningstagarens årsinkomst och
antalet personer som denna har att försörja. Invalidersällning ulgår f. n. lill
er-sättningstagare i utlandet i regel med ett årligt belopp om minst I 300 mark
och högst 35 000 mark. Enligt 22 § 1 mom. 19 punkten i den finska lagen om skalt
på inkomsl och förmögenhei ulgör invalidersällning inle skatlepliklig inkomsl
i Finland.
Art. 18 försia slycket i avtalet den 21 december 1949 mellan
Sverige och Finland för undvikande av dubbelbeskattning beträffande skatter å
inkomst och förmögenhet föreskrev, att avlöning, pension eller annan förmån,
som på grund av anslällning. tjänst eller stadigvarande uppdrag åtnjöts från
någon av staterna, svensk eller finsk kommun eller annan offentligrättslig
svensk eller finsk juridisk person, skulle beskattas endasi i den av de båda
staterna, från vilken avlöningen eller förmånen utgick. Eftersom den som
tilldelats ersällning enligt den nyss angivna finska lagstiftningen på grund av
skada ådragen under krigen åren 1939-1945 med hänsyn lill de dä rådande
särskilda förhållandena ansells likställd med person anställd hos finska slalen,
har bestämmelsen i praxis tolkals så alt finsk invalidersättning, som betalats till
person med hemvist i Sverige, undanlagits från beskattning i Sverige. Sådan invalidersällning
ulgör emellertid skattepliktig inkomsl enligt svensk skaltelagsliftning, om
mottagaren är bosalt i Sverige. Ersättningen torde rent formellt utgöra sådan
utbetalning enligt finsk socialförsäkringslagsliftning som, om den inte utgår
till lidigare fasl anslällda vid finska försvarsmakten, enligt arl. 18 punkl 2
i 1973 års dubbelbeskatlningsavtal kan beskattas i Sverige om mottagaren har
hemvist här.
En formell tolkning av 1973 års dubbelbeskatlningsavtal
kommer härigenom, jämfört med 1949 års avtal, att innebära en försämrad
skattesituation i Sverige för här bosatta svenska eller finska krigsinvalider,
som inle varit fasl anställda vid finska försvarsmakten.
Under år 1978 ägde förhandlingar rum med finsk myndighet
om sådan ändring i 1973 års dubbelbeskatlningsavtal alt de nyss redovisade negaliva
effeklerna av avtalet undanröjdes. Förhandlingarna har medfört atl detta
önskemål kunnal Ullgodoses. De nya bestämmelserna har lagits in i ell på
svenska och finska avfattat förslag till tilläggsavtal lill 1973 års dubbelbeskattningsavtal.
Tilläggsavtalet remitterades till kammarrätten i Stockholm och riksskatteverket.
Remissinslanserna gjorde inte några erinringar mol förslaget. Förslaget bör
fogas lill prolokollet i detla ärende som bdaga.
Prop.
1979/80:70 4
Sedan regeringen den 17 maj 1979 beslutat atl
tilläggsavtalet skulle undertecknas, har delta den 9 november 1979
undertecknats för Sveriges del av chefen för utrikesdepartementet.
De nya beskattningsreglerna föranleder ändringar i art. 18
i avtalet. Enligt arl. I i Ulläggsavialet omredigeras art. 18 på följande sätl.
Huvudregeln om beskattning av pension på gmnd av enskild tjänst - arl. 19
punkt 2 reglerar beskattningen av pension på grund av allmän tjänst - och annan
liknande ersättning samt livränta kvarslår i punkt I. Sådana utbetalningar
skall i princip alltjämt beskallas endasi i den slal där mottagaren har
hemvist. Även undantagsbestämmelsen i art. 18 punkt 2 i avtalet kvarstår i sak
oförändrad bortsett från atl ultryckel "socialförsäkringslagstiftning-en",
som på finsk sida ansetts för snävt, ersatts med ullrycket "sociallagsliftningen".
1 en ny punkt 3 har införts bestämmelser som avser alt förhindra bl. a. den
tidigare omnämnda skatleskärpningen för vissa moltagare av finska socialförsäkringsutbelalningar.
Bestämmelsen, som är ulformad som ett undantag från punkt 2, innebär att
sådana ulbelalningar enligl sociallagsliftningen i en slal vilka på gmnd av sin
arl inte ulgör skatlepliklig inkomst för mottagare med hemvist i denna stat, inle
skall beskattas i den andra staten, om motlagaren har hemvist där. De föreslagna
bestämmelserna innebär bl. a. atl finska invalidpensioner som belalas lill
mottagare med hemvist i Sverige skall vara undanlagna från beskattning i
Sverige så länge sådana pensioner inte utgör skattepliktig inkomst för moltagare
med hemvist i Finland.
Enligt art. 2 i Ulläggsavialet utgör della en integrerande
del av 1973 års avtal. Sedan tilläggsavtalet trätt i kraft tillämpas dess
bestämmelser försia gången belräffande inkomstskatt som utgår på grund av
taxering år 1978, dvs. fr. o. m. den taxering då avtalet tillämpades första
gången.
Den skärpning av beskallningen för vissa pensionstagare
som inlrädde med ikraftträdandet av 1973 års dubbelbeskattningsavtal var inle
avsedd och måsle anses otillfredsställande. Del är från alla synpunkler rimligl
alt belopp, som betalas ut enligt sociallagstiftningen i en nordisk stal och
vars sloriek är avpassad med hänsyn lagen till att beskattning inle skall ske, inle
blir föremål för beskattning i annan nordisk slal om mollagaren har hemvist
där. Tilläggsavtalet innebär, att detta resultat uppnås i förhållandet mellan
Sverige och Finland. De nya bestämmelserna bör såsom föreslagits i
tilläggsavtalet få lillbakaverkande krafl för den lid 1973 års avlal har
tillämpats.
Med hänvisning lill vad jag nu har anfört hemställer jag
att regeringen föreslår riksdagen
alt godkänna tilläggsavtalet om ändring i avtalet den 27
juni 1973 mellan Konungariket Sveriges regering och Republiken Finlands
regering för undvikande av dubbelbeskattning beträffande skaller på inkomst
och förmögenhet.
Prop.
1979/80:70 5
Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden
och beslular att genom proposition föreslå riksdagen atl anlaga del förslag som
föredraganden har lagt fram.
Prop. 1979/80:70
Tilläggsavtal om
ändring i avlalel den 27 juni 1973 mellan Republiken Finlands regering och
Konungariket Sveriges regering för undvikande av dubbelbeskattning belräffande
skaller på inkomsl och förmögenhet
Republiken
Finlands regering och Konungariket Sveriges regering, som önskar ingå ell
tilläggsavtal om ändring i avtalet den 27 juni 1973 mellan nämnda regeringar
för undvikande av dubbelbeskattning beträffande skaller på inkomst och förmögenhei
(nedan benämnt "avlalel"), har kommit överens om följande:
Suomen Tasavallan hallituksen
ja Ruolsin Kuningaskunnan hallituksen välillä tulo-ja omaisuusveroja koskevan kaksinkerlai-sen
veroluksen välllämiseksi 27 päivänä kesäkuula 1973 lehdyn sopimuksen muul-lamisla
koskeva lisäsopimus
Suomen
Tasavallan hallitus ja Ruolsin Kuningaskunnan hallitus, haluten tehdä mainittujen
hallituslen välillä lulo- ja omaisuusveroja koskevan kaksinkertaisen veroluksen
välllämiseksi 27 päivänä kesäkuula 1973 lehdyn sopimuksen (jäljempänä "sopimus")
muuttamisla koskevan lisäsopimuk-sen, oval sopineet seuraavasla:
Artikel
I
Artikel
18 i avtalet erhåller följande ändrade lydelse:
"
1. Om icke bestämmelserna i punkt 2 eller 3 av denna artikel eller punkt 2 av
artikel 19 föranleder annat, beskattas pension och liknande ersättning saml
livränta, som betalas till person med hemvist i en avtalsslulande stat, endasi
i denna stat.
2. Om icke beslämmelserna i punkt 3 föranleder annal,
får utbetalning enligt sociallagsfiftningen i en avtalsslulande stal beskattas
i denna stat.
3.
Utbetalning enligl sociallagsliftningen
i en avtalsslutande stal lill person med hemvist i den andra avtalsslulande slalen
skall vara undantagen från beskattning i sistnämnda stat, om utbetalningen på gmnd
av sin ärt icke utgör skatlepliklig inkomst enligt lagsUftningen i den
förstnämnda avtalsslulande staten."
Artikel
2
Detta
tilläggsavtal utgör en integrerande del av avtalet och träder i kraft trettio
dagar efter den dag då båda regeringama genom noteväxling i Stockholm
underrättat varand-
/
artikla
Sopimuksen
18 artikla muutelaan näin kuu-luvaksi:
"1.
Mikäli tämän artiklan 2 lai 3 kohdan lai 19 artiklan 2 kohdan määräyksislä ei muula
johdu, verotelaan sopimusvaltiossa asuvalle henkilölle maksetusta eläkkeestä ja
muusta sellaisesla hyvityksestä sekä elinkorosta vain tässä valtiossa.
2. Mikäli
3 kohdan määräyksislä ei muula
johdu, voidaan sopimusvallion sosiaalilain-
säädännön nojalla tapahtuneesta maksusta
verottaa tässä valtiossa.
3. Sopimusvallion
sosiaalilainsäädännön
nojalla tapahlunul maksu toisessa sopimus-
valUossa asuvalle henkilölle on vapaa verosla
viimeksi mainitussa valtiossa, jos maksu
luonteensa pemsteella ei ole veronalaista tu-
loa ensiksi mainilun sopimusvallion lainsää-
dännön mukaan."
2
artikla
Tämä
lisäsopimus on sopimuksen olen-nainen osa ja lulee voimaan kolmenkym-menen päivän
kuluttua siitä päivästä, jona molemmal halliluksel noottienvaihdolla Tuk-
Prop. 1979/80:70
ra
atl de åtgärder vidtagits som erfordras för ikraftträdande i respekfive stal.
Tilläggsavtalets bestämmelser tillämpas första gången på inkomstskatt som ulgår
på grund av beskattning (taxering) år 1978.
Till
bekräftelse härav har undertecknade, därtill vederbörligen befullmäktigade,
undertecknat della tilläggsavtal.
Som
skedde i Stockholm den 9/11 1979 i två exemplar på finska och svenska språken, vilka
båda texter har lika vitsord.
holmassa
oval ilmoittaneel loisilleen, eltä voimaan lulemiseksi asianomaisessa valtiossa
vaaditlaval loimenpileel on suoritellu. Lisäsopimuksen määräyksiä sovellelaan en-simmäisen
kerran tuloveroon, joka suorite-laan vuonna 1978 toimitetun veroluksen (tak-soituksen)
pemsleeella.
Tämän
vakuudeksi oval allekirjoittaneet, asianmukaisesli siihen valtuulettuina, allekirjoittaneet
tämän lisäsopimuksen.
Tehly
Tukholmassa 9 päivänä marras-kuuta 1979 kahtena suomen- ja motsinkieli-senä kappaleena
molempien lekstien ollessa yhtä lodistusvoimaiset.
För Konungariket Sveriges
regering:
Ruotsin Kuningaskunnan hallituksen
puolesta: Ola Ullslen
För Republiken Finlands
regering:
Suomen Tasavallan hallituksen
puolesta: Jorma Vunumo
Norstedts Tryckeri, Stockholm 1980