om ändring i byggnadsstadgan (1959:612)

Proposition 1980/81:99

Propositioner och skrivelser

Propositioner är förslag till nya lagar och lagändringar som regeringen lämnar till riksdagen. Regeringen lämnar också skrivelser, som har en mer redogörande karaktär och inte innehåller förslag till riksdagsbeslut.

PDF
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Regeringens proposition

1980/81:99

om ändring I byggnadsstadgan (1959:612);

beslutad den 22 januari 1981.

Regeringen föreslår riksdagen att antaga det förslag som har upptagits i bifogade utdrag av regeringsprotokoll.

På regeringens vägnar THORBJÖRN FÅLLDIN

GEORG DANELL

Propositionens huvudsakliga innehåll

1 propositionen föreslås att i byggnadsstadgan (1959:612) skall införas bestämmelser med krav på byggnadslov för vissa slag av vindkraftverk. Bestämmelserna föreslås träda i kraft den 1 januari 1982.

Riksdagen 1980/81. 1 saml. Nr 99


Prop. 1980/81:99


 


Prop. 1980/81:99

Förslag till

Lag om ändring i byggnadsstadgan (1959:612)

Härigenom föreskrivs i fråga om byggnadsstadgan (1959:612)' dels att 52 § och 54 § I mom. skall ha nedan angivna lydelse, dds att rubriken närmast före 52 § skall ha nedan angivna lyddse.


Nuvarande lydelse


Föreslagen lydelse


Skylt, annan fast anordning, upp-     SkyUar, andra fasta anordningar,
lag m.m.                                      upplag m.m.

52 §


Skylt skall till form, färg och utfö­rande i övrigt fylla skäliga anspråk på prydlighel och vara lämpad för platsen. Särskilt skall tillses, att den ej inverkar menligt pä stads-dier landskapsbilderi eller medför brandfara eller risk för olycksfall samt att den ej skymmer sikten längs gata eller pä annat sätt verkar störande på trafiken ä gala eller an­norstädes, eller för närboende. Skadad eller eljest briställig anord­ning skall, om den ej iståndsätles, snarast borttagas.

Vad nu sagts skall ock gälla an­nan fasl anordning, såsom ra­dioantenn, mur och bensinpump, så ock ljusanordning vare sig den är fast anbragt eller icke.

Upplag må ej anordnas så, all det orsakar brandfara eller risk för olycksfall, skymmer siklen för tra­fiken eller för närboende, van­pryder omgivningen eller eljest vål­lar olägenhet av betydelse.


Skyltar, andra fasla anordning­ar, såsom vindkraftverk, radioän-tenner, murar och bensinpumpar samt ljusanordningar, oavsett om de är fast anordnade eller inte, skall vara lämpade för platsen samt ifråga om form, färg och utförande i övrigl fylla skäliga anspråk på prydlighel. Särskilt skall beaktas att de inle

1.    inverkar menligt pä stads- el­ler landskapsbilden,

2.    medför brandfara eller risk för olycksfall,

3.    skymmer siklen längs någon gata eller på annat säU stör trafiken på en gala eller någon annanstans eller

4.    stör dem som bor i närheten.

Anordningar som är skadade el­ler på något annat sätt bristfälliga skall snarasl repareras eller tas bort.

Upplag får inte anordnas så att de orsakar brandfara eller risk för olycksfall, skymmer sikten för tra­fiken eller för dem som bor i närhe­ten, vanpryder omgivningen eller på annat sätt medför någon olägen­het av belydelse.


54 §


/ mom.' Åtgärd, som enligt 75 § är all hänföra till nybyggnad, må ej


I  mom.  Följande åigärder får inte företas  utan  byggnadsnämn-


' Stadgan omtryckt 1972:766. '-Senaste lydelse 1973: 1086.


 


Prop. 1980/81:99

Nuvarande lydelse

företagas utan byggnadsnämndens lov (byggnadslov).

Byggnadslov erfordras jämvcU förföljande åtgärder, nämligen

sådan tiU byggnad ej hänförUg ändring av byggnad, som berör konstruktionen av dess bärande de­lar eller av eldstäder, rök- eller ven­tilationskanaler eller som avsevärt påverkar dess planlösning eller ytt­re utseende;

sådan till nybyggnad ej hänföriig ändring av byggnad, som innefaltar inrättande av ledningar för vallen­försörjning eller avlopp saml där­med förbundna anordningar, så ock mera väsentlig ändring av befintlig sådan ledning eller anordning;

ianspråktagande av byggnad el­ler del därav för väsentligen annat ändamål än det, vartill byggnaden föru/ varit använd eller som finnes angivet å godkänd ritning;

uppförande eller väsentlig änd­ring av mur, plank eller därmed jämförlig anordning;

schaktning, fyllning eller annan liknande åtgärd inom tomt, såvida åtgärden innebär avsevärd ändring av höjdläget för tomten eller del därav;

inrättande av fast cistern eller annan fast anordning för hantering eller förvaring av brännbara väts­kor, såvida åtgärden ej avser alle­nast att tillgodose viss faslighels husbehov; samt

inrättande av upplag.

Inom område med stadsplan er-tl    Riksdagen 1980/81. 1 saml. Nr 99


Föreslagen lydelse

dens lov (byggnadslov):

/. Åtgärder som enligt 75 § hän­förs IiU nybyggnad.

2. 5rti/«« ändring av p/7 byggnad, som berör konstruktionen av dess bärande delar eller av eldstäder, rök- eller ventilationskanaler eller som avsevärt påverkar byggnadens planlösning eller yttre utseende.

3.    5«c/fl« ändring av e;i byggnad, som innebär all ledningar för vat­tenförsörjning eller avlopp samt an­ordningar som är förbundna med sådana ledningar installeras eller väsentligt ändras.

4.    Ianspråklagande av en bygg­nad eller en del av en byggnad för väsenlligen annat ändmäl än del som byggnaden lidigare har an­vänts för eller som finns angivet på en godkänd ritning.

5.    Uppförande eller väsentlig ändring av en mur, ett plank eller någon liknande anordning.

6.    Uppförande av ell vindkraft­verk, om vindturbinens diameter är slörre än Ivå meter eller om anord­ningen placeras på ell avstånd från tomtgränsen som är mindre än an­ordningens höjd över marken eller om anordningen fast monteras på en byggnad. Byggnadslov krävs även för väsentiig ändring av en sådan anordning.

7.    Schaktning, fyllning eller an­nan liknande ätgärd inom en tomt, om åtgärden medför att höjdläget för tomten eller för en del av den ändras avsevärt.

8.    Inrättande av en fasl cistern eller annan fast anordning för han­tering eller förvaring av brännbara vätskor, om inle anordningen skall tillgodose endast en viss faslighets husbehov.

9.    Inrättande av upplag.

Inom   områden   med   sladsplan


 


Prop. 1980/81:99

Nuvarande lyddse

fordras härutöver byggnadslov för omfärgning av fasad som ej vetter mot kringbyggd gärd eller annan sä­dan plats, för utbyte av takläck-ningsmaterial, för rivning av bygg­nad samt för uppsättande eller vä­sentlig ändring av skylt eller ljusan­ordning. Vad sålunda gäller äger motsvarande lillämpning. i fråga om rivning av byggnad inom områ­de där förbud mol nybyggnad gäller enligt 35 § byggnadslagen och ifrå­ga om skylt och ljusanordning inom område med byggnadsplan.

Med avseende å område, som är beläget i närheten av befintlig eller tiUämnad befästning, statlig flyg­plats, annan än slalen tillhörig flyg­plats för allmänt bruk, atomreaklor eller annan atomenergianläggning. äger länsstyrelsen i den omfallning som finnes erforderlig föreskriva skyldighet alt söka byggnadslov för inrättande av materialgärd eller ljusanordning eller schaktning, fyllning eller därmed jämförlig åt­gärd jämväl där sådan skyldighet ej följer av de här förut givna bestäm­melserna. Föreskriften skall kun­göras på sätl i 24§ 1 mom. första styckei sägs.


Föreslagen lydelse

krävs dessutom byggnadslov för omfärgning av en fasad som inte vetter mol en kringbyggd gård eller annan sädan plats, för utbyte av taktäckningsmalerial, för rivning av en byggnad och för uppsättande el­ler väsentlig ändring av en skyll el­ler en ljusanordning. Byggnadslov krävs också för rivning av en bygg­nad inom områden där förbud mol nybyggnad gäller enligl 35 § bygg­nadslagen (1947:385) samt för upp­sättande eller väsentlig ändring av en skyll eller en ljusanordning inom områden med byggnadsplan.

I fråga om sådana områden som är belägna i närheten av en befintlig eller planerad befästning, en slallig flygplats, annan flygplats, om den är avsedd, för allmänt bruk, en atomreaklor eller annan alomener-gianläggning/år länsstyrelsen, i den omfattning som behövs, föreskriva att byggnadslov skall sökas för in­rättande av en malerialgård eller en ljusanordning eller jör schaktning, fyllning eller liknande åigärder. En sådan föreskrijl skall kungöras på del sätt .som anges i 24§ I mom. första slyckel.


Denna lag iräder i krafl den 1 januari 1982.


 


Prop. 1980/81:99                                                      5

Uldrag
BOSTADSDEPARTEMENTET              PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1981-01-22

Närvarande: statsministern Fälldin, ordförande, och statsråden Ullsten, Bohman, Wikström, Friggebo, Mogård, Dahlgren, Åsling, Söder, Buren­stam Linder, Johansson, Wirtén, Holm, Andersson, Winberg, Adelsohn, Danell, Petri, Eliasson

Föredragande: statsrådet Danell

Proposition om ändring i byggnadsstadgan (1959:612)

1   Inledning

Riksdagen biföll under riksmötet 1979/80 en motion om byggnadslov för uppförande av vindkraftverk (mot. 1979/80:1829, CU 1979/80:31, rskr 1979/80:375). I motionen anfördes att det i den praktiska hanteringen förekommer tveksamhet om vindkraftverk av skilda typer kräver bygg­nadslov. Denna tveksamhet, som i vissa fall lett till all vindkraftverk inte kommit att uppföras, borde enligt motionärerna snarast undanröjas på lämpligt sätt. Byggnadslov borde i princip krävas för vindkraftverk som har ett sådant inflytande på omgivningen att deras tillkomst bör kontrol­leras. Det borde vidare utredas om vindkraftverk av viss mindre slorlek kan undantas från byggnadslovsplikt. Motionärerna ansåg inte att det fmns anledning att i denna fråga invänta antagandel av en ny plan- och bygglag.

Statens planverk har till bostadsdepartementet överlämnat en framställ­ning den 11 juni 1979 från byggnadsnämnden i Nynäshamns kommun med förslag att byggnadslovsplikt införs för vindkraftverk. Vidare har en pri­vatperson i en skrivelse den 8 april 1977 till energiministern hemställt att rekommendationer utfärdas för hur byggnadsstadgan skall tolkas när det gäller uppförande av vindkraftverk. Även den skrivelsen har överlämnats till bostadsdepartementet.

Bestämmelser om byggnadslov finns i 54-59 §§ byggnadsslagdan (1959:612, omtryckt 1972:776, ändrad senast 1980:408), BS. Byggnads­lovspliktens omfattning anges i 54 § BS. I första hand krävs enligl paragra­fens 1 mom. första stycket byggnadslov för de åtgärder som enligt 75 § BS hänförs till nybyggnad. Vidare krävs enligl samma mom. andra styckei byggnadslov för en rad andra åtgärder med avseende på byggnader eller fastigheter.


 


Prop. 1980/81:99                                                                     6

I 54§ 2 mom. BS finns beslämmelser som innebär undantag från bygg-nadslovspliklcn för vissa enklare ätgärder pä eller i anslulning till en- och tvåfamiljshus. Enligt 35 § BS är jordbrukets och andra liknande näringars ekonomibyggnader inle underkastade byggnadslovsplikt utanför omräden med fastställd generalplan, sladsplan eller byggnadsplan.

Enligl 54 § 4 mom. BS kan den som skall företa något byggnadsarbete, för vilkel byggnadslov inte behövs, ändå kräva alt byggnadsnämnden prövar åtgärden.

Byggnadslovspliklen är enligl gällande rält huvudsakligen inriktad på åigärder som avser byggnader. Nägon definition i lag av vad som skall förstås med en byggnad finns emellertid inte. Begreppet byggnad har i rättspraxis givits ett ganska omfattande innehåll. Som byggnader belraklas inle bara sådana fasla anordningar av en viss storlek som har väggar och tak. Åven varaktigt anbringade anordningar pä hjul och pä vatten kan utgöra byggnader, l.ex. husvagnar och husbåtar. I vissa fall behöver inle ens väggar finnas. En s. k. carport har sålunda i praxis betraktats som byggnad.

Om en anordning för att la till vara vindenergi lill någon del kan anses som byggnad i byggnadslagstiftningens mening, krävs således byggnadslov för att den skall få komma fill stånd. Därvid gäller de materiella kraven i 38-51 §§ BS i fillämpliga delar.

Om anordningen inte utgör en byggnad behövs byggnadslov endast i den utsträckning som framgär av 54§ I mom. BS. Därvid gäller endasl de maleriella kraven i 52§ BS för skyltar och andra fasta anordningar m. m. Enligl denna paragraf skall sådana anordningar vara prydliga och lämpade för platsen. Särskilt skall beaklas alt de inle inverkar menligt pä stads- eller landskapsbilden, medför brandfara eller risk för olycksfall, skymmer sik­ten längs gala, stör trafiken eller dem som bor i närheten. Skadade eller bristfälliga anordningar skall antingen repareras eller tas bort. Bestämmel­serna gäller oavsett om byggnadslov erfordras eller inte. 1 praktisk hante­ring synes det råda en viss tveksamhet om ett vindkraftverk omfatlas av bestämmelserna i 52 § BS. Av förarbetena till BS framgär emellertid att avsikten med paragrafen har varit all ge vissa materiella bestämmelser för alla fasta anordningar som inle är byggnader (prop. 1959: 168 s. 283).

Oberoende av om ett vindkraftverk ulformas så alt det kan anses utgöra en byggnad eller en s. k. fast anordning, finns del således i BS bestämmel­ser om bl.a. utförande och placering. Andra bestämmdser som måsle beaktas vid uppförande av vindkraftverk finns bl.a. i miljöskydds- och naturvärdslagstiftningen. För sådana vindkraftverk som omvandlar vind­energi till elektrisk ström- vilket torde vara det vanligaste - gäller dessulom särskild lagstiftning om elektriska anläggningar.

PBL-utredningen har i betänkandet (SOU 1979:65 och 66) Ny plan- och bygglag föreslagit att master och torn skall omfaltas av lillståndsplikt på samma sätt som byggnader (s. 769-770). Som exempel på master och torn


 


Prop. 1980/81:99                                                      7

nämns radio- och tdemaster, telekommunikations-, vallen- och utsiktstorn samt vindkraftlorn.

2    Föredragandens överväganden

Vindkraftverk kan ha olika utformningar och konslruklioner. I ell vind­kraftverk omvandlas vindens rörelseenergi lill mekanisk energi, som kan anlingen användas direki som mekanisk energi, lagras eller omvandlas till värme eller elektrisk energi. Della sker med hjälp av en roterande anord­ning, s.k. vindlurbin, som kan vara kompletterad med vindfångande kon­slruklioner. 1 den mest förekommande typen av vindkraftverk roterar vindlurbinen öppen kring en horisontell axel placerad på en mast eller ell torn. Turbinens diameter kan variera frän nägon meter när del gäller enkla hobbyanläggningar upp lill f. n. 80-100 meter för sädana anläggningar som kan komma att få betydelse för landels energiförsörjning. Mast- eller tornhöjden kan variera frän nägra meter upp till 120-150 meter.

De tillämpande myndigheterna har enligl. vad jag har erfarit ibland krävt byggnadslov för uppförande av vindkraftverk. Del vanligaste torde emel­lertid vara alt vindkraftverken har uppförts utan lov men att bestämmelser­na i 52§ BS om fasla anordningars placering och ulformning m.m. har tillämpats. 1 likhet med vad som har anförts i motionen finner jag del angeläget all klarhet skapas i frägan om vilka regler som skall gälla för vindkraftverk.

Som jag nyss redovisade innebär PBL-utredningens förslag att lill­ståndsplikt införs för bl.a. master och torn av olika slag. I delta samman­hang bör endast den av riksdagen väckta frågan tas upp dvs. lillständsplikt för vindkraftverk. I vad mån tillslåndsplikten i övrigt på detta område skall ha den omfattning som utredningen har föreslagit bör enligt min mening övervägas i det arbete på en ny plan- och byggnadslagstiftning som pågår inom bosladsdepartementet.

Jag vill i della sammanhang ocksä erinra om att frägan om vindkraft har tagits upp i rapporten (SOU 1979:54) Mark och vatten 2 (s. 94-96). Där konstateras alt en mer omfallande uibyggnad av vindkraften kan leda till konflikter med andra markanvändningsintressen och alt detta kräver ytter­ligare behandling i den fortsatta fysiska riksplaneringen. Sädana frägor av mer övergripande karaktär tar jag emellertid inle upp i detta sammanhang.

Under ärendets beredning i bostadsdepartementet har överläggningar ägt rum med företrädare för statens planverk och nämnden för energipro­duktionsforskning. Vid dessa överläggningar har slarkl underslrukits all det framför alll frän säkerhetssynpunkt mäste ställas höga krav pä vind­kraftverks konstruktion och placering. Det har nämligen hänt all vindkraft­verk har blåst omkull eller råkat ut för haverier av annat slag, t. ex. lill följd av isbildning eller åsknedslag. Vindkraftverken kan dessulom orsaka olä-


 


Prop. 1980/81:99                                                      8

genheler i form av l.ex. buller samt radio- och TV-störningar. Ett vind­kraftverk fast monterat pä en byggnad kan genom de påkänningar som följer av vindkrafterna ocksä påverka byggnadsslommen så alt hällfasthe-ten äventyras. Till detla kommer den störande inverkan som en del anord­ningar kan ha pä stads- eller landskapsbilden.

De nu angivna förhällandena leder enligt min mening lill alt vindkraft­verken i princip bör vara byggnadslovspliktiga. Kravel pä lov bör gälla oavsett om anordningen placeras direkt på marken eller monteras pä en byggnad. Kravel bör vidare gälla inte bara när en anordning uppförs utan ocksä när den ändras väsentligt.

Behovet av en förhandsprövning i form av byggnadslov gör sig emeller­tid inte pä samma sätt gällande i fräga om alla lyper av vindkraftverk. Enligl min mening är del sälunda inle moliveral alt ställa krav pä bygg­nadslov för små anordningar som placeras direki pä marken och som kan anlas ha lilen påverkan på omgivningen. Den del av ell vindkraftverk som får anses medföra de största problemen är vindturbinen. När det gäller att avgöra vilken typ av anordningar som bör kunna lämnas utanför byggnads­lovspliklen bör hänsyn därför i första hand tas till vindturbinens storlek. Enligl min mening kan man ulgå från att ell frislående vindkraftverk vars turbin inte har större diameter än två meter har en sä obetydlig påverkan på omgivningen alt del av den anledningen inte är befogat att uppställa några krav pä byggnadslov.

För all ett sådant mindre vindkraftverk skall fä uppföras utan lov anser jag emellertid alt krav ocksä måste ställas pä att del placeras sä att påtagliga olägenheter för grannar inte kan förväntas uppkomma vid exem­pelvis haverier. Som ytterligare förutsättning för byggnadslovsfrihet bör därför gälla alt det placeras pä ell sädant avstånd frän tomtgränsen som minsl molsvarar anordningens högsla höjd över marken. När det gäller den närmare placeringen av ett mindre vindkraftverk inom den egna tomlen finns det enligt min mening all anledning all utgä frän att den byggande placerar vindkraftverket sä att inte olägenheler uppkommer för dem som bor eller vistas där.

Denna inskränkning i skyldigheten att söka byggnadslov bör däremot inte gälla för mindre vindkraftverk om de skall vara fast monterade på en byggnad, eftersom en sådan placering i de flesta fall måsle antas påverka såväl byggnadens konstmktion som dess utseende på ett sådant sätt att en förhandsprövning framstår som motiverad. Jag bortser härvidlag naturligt­vis från de mycket små anordningar som uppenbart saknar varje betydelse för en byggnads utseende eller för de krav som ställs på byggnadens konstruktion.

Som jag tidigare har nämnt råder det en viss tveksamhet bland de tillämpande myndigheterna om vilka regier som gäller när byggnadsnämn­den skall pröva en ansökan om byggnadslov för ett vindkraftverk. Jag anser därför att det är lämpligt med ett förtydligande i 52 § BS och föreslär


 


Prop. 1980/81:99                                                      9

att vindkraftverk tas med bland de exempel på fasta anordningar som paragrafen innehåller.

Jag vill i detta sammanhang erinra om att den som uppför ett vindkraft­verk skall iaktta bestämmelserna i 52§ BS även om byggnadslov inle krävs. Byggnadsnämnden har, oberoende av om byggnadslov erfordras eller inte, möjlighet att ingripa om det skulle visa sig all ett vindkraftverk inle uppfyller föreskrifterna i paragrafen. I en del fall kan det naturiigtvis vara svårt för den byggande att bedöma t. ex. hur ett mindre vindkraftverk bör placeras med hånsyn till den inverkan del kan ha pä stads- eller landskapsbilden. Den lämpligaste åtgärden i en sådan situation är att den byggande tar kontakt med byggnadsnämnden, där han kan få de sakkun­niga råd som behövs. Jag vill också erinra om föreskrifterna i 54§ 4 mom. BS. Den som skall utföra byggnadsarbeten, för vilka byggnadslov inte behövs, kan enligt dessa föreskrifter ändå kräva att byggnadsnämnden skall pröva åigärden.

Sammanfattningsvis innebär mitt förslag att vindkraftverk i princip skall vara byggnadslovspliktiga men att vissa mindre anordningar skall undantas frän lovplikten. Som förutsättningar för undantaget gäller att vindkraftver­ket skall vara fristående, att vindturbinens diameter inle är större än två meter samt att anordningen placeras på ett avstånd frän tomtgränsen som minst motsvarar anordningens höjd över marken. Alla dessa fömtsättning­ar måste vara uppfyllda för att undantaget skall gälla. Det kan givelvis förekomma fall då en sädan mindre anordning kommer bättre lill sin rätt om den t.ex. placeras närmare tomtgränsen än jag nyss nämnde eller om den monteras på en befintlig byggnad, men enligt förslaget måsle då byggnadslov finnas innan anordningen får uppföras.

Som jag fidigare har nämnl är ekonomibyggnader för jordbmkets och andra liknande näringars behov i vissa fall undantagna från bestämmelser­na i 5 kap. BS om byggnadslov m. m. Undanlaget gäller alltså endast ekonomibyggnader men inte fasta anordningar, upplag m.m. Mot bak­grund av bl.a. de säkerhetsaspekter som jag tidigare har redovisat finns det inte anledning att införa några särbestämmelser för vindkraftverk som uppförs för jordbrukets och andra liknande näringars behov.

Jag är medveten om att det förslag jag nu lagt fram innebär all det på stora fastigheter kan bli möjligt att utan byggnadslov uppföra vindkraft­verk med mycket höga master eller torn, om bara diametern pä turbinen inte är slörre än två meter. På en och samma fastighet kan det även komma att uppföras flera smä vindkraftverk utan byggnadslov. Möjligheter finns också all turbinen förses med någon vindfångande konstmktion som kan bli störande för omgivningen. Risken för att de föreslagna bestämmelserna om undantag från skyldigheten att söka byggnadslov kommer att utnyttjas på dessa sätt bedömer jag dock som liten. Jag vill också erinra om att vad jag nyss nämnde om skyldigheten att iaktta föreskrifterna i 52 § BS gäller oavsett om lov behövs eller inte. Skulle anordningarna inverka menligt på


 


Prop. 1980/81:99                                                     10

siads- eller landskapsbilden eller medföra brandfara, risk för olycksfall eller om de kan störa trafiken eller dem som bor i närheten, kan byggnads­nämnden som jag nyss nämnde ingripa. Enligl min mening är detla lillräck­ligl för alt man skall kunna komma till rätta med de problem som kan uppslå.

Tillsyn m. m.

Byggnadsnämnderna utövar del närmaste inseendet över byggnadsverk­samheten. Regler om byggnadsarbeten och om tillsyn av sädana arbeien återfinns i 60-64 §§ BS. Byggnadsarbeten skall enligt 60 § ulföras enligl gällande beslämmelser och fastställda ritningar saml med ändamålsenligt malerial och i övrigt pä betryggande sätt. För byggnader finns i 61-63§§ vissa speciella föreskrifter om ansvarig arbetsledare och om anmälan till byggnadsnämnden m. m. 1 64§ finns regler om att byggnadsnämnden skall ha tillsyn över alla byggnadsföretag, för vilka byggnadslov erfordras, och att nämnden får företa nödvändiga besiktningar. Nämnden har också rält att besikta byggnadsföretag även om byggnadslov inte erfordras.

När del gäller uppförande eller väsentlig ändring av ett vindkraftverk bör enligt min mening de allmänna beslämmelserna i 60 § om byggnadsar­betens ulförande m. m. och i 64 § om tillsyn och besiktningar vara lillräck­liga för att tillgodose behovel av all kunna kontrollera dessa anordningar. Nägra särskilda bestämmelser för delta ändamål behövs därför inle.

Lagteknisk lösning m. m.

De överväganden som jag nu har redovisat bör enligl min mening lagtek­niskt uttryckas genom all i 54 § 1 mom. BS införs en särskild punkl med del innehållet all byggnadslov erfordras för uppförande eller väsentlig ändring av vindkraftverk, om vindlurbinens diameter är slörre än tvä meter eller om anordningen placeras pä ell avstånd frän tomtgränsen som är mindre än anordningens höjd över marken eller om del är monterat fast pä en byggnad. Diametern skall beräknas på den största cirkel som turbinen beskriver kring sin axel. Med anordningens höjd över marken avses den största höjd hela anordningen uppnår, inklusive mast eller torn.

Ulöver den nu föreslagna ändringen i 54 § 1 mom. BS bör, i enlighel med vad jag lidigare har förordal, 52 § BS förtydligas genom att vindkraftverk tas med bland de exempel pä fasta anordningar som paragrafen innehåller.

De nu aktuella beslämmelserna - 52§ och 54§ 1 mom. BS - bör dessutom ges en modernare språklig utformning. De ändringar som della föranleder innebär således inle nägon förändring av bestämmelsernas sak­liga innehåll.

Del är byggnadsnämnden som avgör vilka handlingar som erfordras för att en ansökan om byggnadslov för vindkraftverk skall kunna behandlas. Nämnden har möjlighet alt godta enkla handlingar och i vissa fall även en muntlig ansökan (55 S  I mom. BS). En muntlig ansökan torde många


 


Prop. 1980/81:99                                                               11

gånger vara fillräcklig om sökanden t.ex. skall använda en typgodkänd konstruktion. Det ankommer på statens planverk att överväga behovet av föreskrifter och allmänna råd med anledning av de nu föreslagna bestäm­melserna.

Ändringarna bör träda i kraft den I januari 1982. Några övergångsbe­stämmelser behövs enligt min mening inte.

Det förslag om ändring i BS som jag nu lägger fram bedömer jag vara av så begränsad omfattning att någon remissbehandling inte är nödvändig. Av samma skäl och med hänsyn till utformningen av förslaget i övrigt har något yttrande av lagrådet över förslaget inte inhämtats.

3   Upprättat lagförslag

I enlighet med vad jag nu har anfört har inom bostadsdepartementet upprättats förslag till lag om ändring i byggnadsstadgan (1959:612).

4   Hemställan

Med hänvisning tUl vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

all   antaga   förslaget   till   lag   om   ändring   i   byggnadsstadgan (1959:612).

5   Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen att antaga det förslag som föredra­ganden har lagt fram.

Norstedts Tryckeri. Stockholm 1981


 


 


 

Propositioner och skrivelser

Propositioner är förslag till nya lagar och lagändringar som regeringen lämnar till riksdagen. Regeringen lämnar också skrivelser, som har en mer redogörande karaktär och inte innehåller förslag till riksdagsbeslut.