om ändring av Sveriges sjöterritorium

Proposition 1979/80:43

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Prop. 1979/80:43

Regeringens proposition

1979/80:43

om ändring av Sveriges sjöterritorium;

beslutad den 18 oklober 1979.

Regeringen föreslår riksdagen att antaga de förslag som har upptagils i bifogade utdrag av regeringsprotokoll.

På regeringens vägnar THORBJÖRN FÄLLDIN

HÅKAN WINBERG

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås all riksdagen godkänner en överenskommelse mellan de svenska och danska regeringama om genomfarten i sunden mellan Sverige och Danmark. Överenskommelsen innebär i princip att de båda ländema förbinder sig att begränsa territorialhavet mellan de svenska och danska kusterna vid Skagen samt vid Laes0, Anhöll och Bomholm, så att det på vardera sidan om mittlinjen finns elt område av fritl hav, som är minst tre nautiska mil brett. Detta föranleder ändringar i lagen om Sveriges sjöterritorium. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 1980.

1   Riksdagen 1979180. I saml. Nr 43

Prop. 1979/80:43 2

Förslag till

Lag om ändring i lagen (1966:374) om Sveriges sjöterritorium

Härigenom föreskrivs att 3 och 4 §§ lagen (1966:374) om Sveriges sjöterritorium skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

3§'

Till territorialhavet räknas del utanför Sveriges landområden och inre vatten belägna vattenområdet med en bredd av tolv nautiska mil eller 22 224 meter från de baslinjer som anges i 4 §. Territorialhavet sträcker sig dock

a) i Skagerack ej utöver den fastställda gränsen mol Norge och ej heller ulöver en rät linje (kompasslinje) mellan punkten 58° 53' 34,0" N, 10° 38' 25,0" O och punkten .58° 45' 41,3" N, 10° 35' 40,0" O;

57° 50,1 •	N,
57° 40,5'	N,
57° 27,2'	N,
57° 23.0'	N,
57° 10,4'	N,
56° 58,4'	N,
56° 38,2'	N,
56°23,0-	N,12°C

b) i Skagerack och Kattegatt ej utöver räta linjer mellan punkten 57° 59,0' N, 10° 59,8' O, punkten 09,0' O, punkten 12,3' O, punkten 31,4' O, punkten 35,3' O, punkten 41,2' O, punkten 00,5' O, punkten 12° 18,0' O, punkten 12°07,2' O och punkten 56° 18,1' N, 12° 19,T O och ej heller utöver en linje som löper fyra nautiska mil från baslinjen och går mellan punkten 56° 18,1' N. 12° 19,7' O och punkten 56° 14,4' N, 12° 23,6' O;

bj i Öresund ej utöver den linje i sundets längdriktning som anges i deklarationen med Danmark den 30 januari 1932 angående vissa gränsförhållanden i Öresund;

cj i Öresund ej utöver den linje i sundets längdriktning som anges i deklarationen med Danmark den 30 januari 1932 angående vissa gränsförhållanden i Öresund och ej heller utöver Öresunds begränsning i norr mot Kattegatt väster om punkten 56° 14,4' N, 12°23,6' O och i söder mot Östersjön väster om punkten 55° 20.87' N, 12° 41,32' O enligt i deklarationen angivna begränsningslinjer;

d) i södra Östersjön ej utöver en linje som löper fyra nautiska mil från baslinjen och går mellan punkten 55° 20,87' N, 12° 41,32' O och punkten 55° 17,70' N. 12° 43.32' O

' Senaste lydelse 1978:959.

Prop. 1979/80:43

Nuvarande lydelse

cj i Bottenviken, Bottenhavet, Ålands hav och nordligaste delen av Östersjön ej utöver den fastställda gränsen mot Finland och, i de områden där sådan gräns saknas, ej utöver någon av de gränslinjer för kontinenlalsockeln och den svenska fiskezonen som överenskommils med Finland och ej heller ulöver mittlinjen mellan de svenska och finska baslinjerna;

dj i andra områden där avståndet mellan de svenska baslinjerna och annan stats baslinjer understiger tjugofyra nautiska mil ej utöver mittlinjen mellan de båda staternas baslinjer.

Föreslagen lydelse

och ej heller ulöver en rät linje mellan den sistnämnda punklen och punkten 55° 08,9' N. 12°55.7' O;

e)    i Bornholmsgattei ej utöver en
rät linje mellan punklen 55° 10,6'
N. 14° 10,2' O och punkten 55°36,4'
N, 14°42,3' O:

f)    i Bottenviken, Bottenhavet,
Ålands hav och nordligaste delen
av Östersjön ej utöver den fast
ställda gränsen mot Finland och, i
de områden där sådan gräns sak
nas, ej utöver någon av de gräns
linjer för kontinenlalsockeln och
den svenska fiskezonen som över
enskommits med Finland och ej
heller utöver mittlinjen mellan de
svenska och finska baslinjerna.

4 §2

Vid landområden utgörs baslinjen för beräkning av territorialhavet av strandlinjen vid lågt vattenstånd. Från skär som vid lågl vattenstånd men ej vid medel vallen stånd höjer sig över vattenytan, beräknas dock terrilorialhav endasi om skäret ligger på elt avstånd av högst tolv nautiska mil från närmaste till Sverige hörande landområde som höjer sig över vattenytan vid medel vattenstånd.

Vid inre vatten utmed kusterna beräknas territorialhavet från dessa vattenområdens yttergränser (räta baslinjer).

Vid inre vatten utmed kustema beräknas territorialhavet från dessa vattenområdens yttergränser (räta baslinjer), såvida inte annat föranleds av att ett landområde ligger utanför en rät baslinje.

Denna lag iräder i kraft den 1 januari 1980.

' Senaste lydelse 1978:959.

11    Riksdagen 1979180. I saml. Nr 43

Prop. 1979/80:43                                                       4

Utdrag
JUSTITIEDEPARTEMENTET               PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1979-10-18

Närvarande: statsminister Fälidin, ordförande, och stalsråden Ullsten, Bohman, Mundebo, Wikström, Friggebo, Mogård, Dahlgren, Åsling, Söder, Krönmark, Burenstam Linder, Johansson, Wirtén, Holm, Andersson, Boo, Winberg, Adelsohn, Danell

Föredragande: statsrådet Winberg

Proposition om ändring av Sveriges sjöterritorium

1    Inledning

Sverige utvidgade den 1 juli 1979 sitt terrilorialhav från fyra till tolv nautiska mil (prop. 1978/79: 27, UU 18, rskr 94). Utvidgningen skedde som en följd av den internationella utvecklingen inom havsrälten, bl. a. förhandlingarna vid Förenta nationernas tredje havsrällskonferens, som har pågått sedan 1973. Trots atl man vid konferensen ännu inte har nått fram till en konvention, står det klart att vissa delar av förhandlingstexlen har stöd av en stor majoritet av de deltagande staterna. Del gäUer bl.a. bestämmelserna om en lerritoralhavsbredd av tolv nautiska mil. Hil lorde också höra de regier som har föreslagits om passage i s. k. intemationella sund, dvs. sådana sund som används för intemationell sjöfart mellan ett område av det fria havet eller en ekonomisk zon och elt annat område av del fria havet eller en ekonomisk zon. Bl.a. stormaktema fäster stort avseende vid dessa regler. Från vissa håll ser man regler om s. k. transit-passage i internationella sund som en fömlsätlning för alt godta en lerrito-rialhavsbredd om tolv nautiska mil.

1 propositionen om utvidgning av sjöterritoriet erinrades om det arbete som pågick vid havsrällskonferensen, bl. a. i fråga om reglema för genomfart i internationella sund. Föredragande statsrådet framhöll all det, beroende på utvecklingen av de havsrällsliga reglema, kunde bli aktuelll att i framtiden ändra gällande bestämmelser för genomfarten i vissa sund utanför våra kuster och för överflygningen av dessa sund.

Mot bakgmnd av den beslulade utvidgningen av det svenska territorialhavet och en eventuell kommande utvidgning av det danska territorialhavet inleddes våren 1979 på danskt initiativ överläggningar mellan företrädare för de svenska och danska regeringama om hur genomfarten i de svensk-danska sunden borde ordnas för framtiden. Förhandlingama resul-

Prop. 1979/80:43                                                      5

terade i en regeringsöverenskommelse, som ingicks genom noteväxling i Köpenhamn den 25 juni 1979. Överenskommelsen bör fogas lill protokollet i detta ärende som bilaga.

Efter samråd med chefen för utrikdesdepartementet vill jag nu ta upp frågan om godkännande av den nämnda överenskommelsen och om behövliga författningsändringar.

2   Föredragandens överväganden

Inloppen Ull Östersjön har av ålder varit viktiga intemationella sjöleder där obehindrad passage länge har tillätits. I Öresund, som redan lidigare till största delen har ulgjort nationellt sjöterritorium, gäller sedan gammall en särskild ordning som säkerställer obehindrad passage. För farvattnen norr och söder om Öresund har det däremot inte behövts nägon särskild reglering, eftersom del där har funnits områden av frilt hav som har varit tillräckliga för den intemationella trafikens behov.

Saken har emellertid kommit i elt annat läge efter den utvidgning av det svenska sjöterritoriet som trädde i kraft den 1 juli 1979. Enligt de nya reglema är territorialhavets bredd i princip tolv nautiska mil. Territorialhavet sträcker sig dock längst till mitfiinjen mellan de svenska baslinjerna och annan stats baslinjer. Om Danmark genomför en motsvarande utvidgning av silt terrilorialhav, kommer vissa områden mellan Sverige och Danmark alt bli helt eller så gott som hell täckta av svenskt resp. danskt terrilorialhav. Del gäller sunden mellan den svenska västkusten och den danska kusten vid Skagen, Laeso och Anhöll, områdena närmast norr och söder om Öresund liksom sundet mellan den svenska kusten och Bomholm.

En utvidgning av de svenska och danska territorialhaven som medför att de båda ländemas sjöterritorier går ihop i de angivna områdena utgör i prakUken inte något större hinder för den internalionella sjöfarten. Enligl vedertagna havsrällsliga principer har nämligen fartyg från andra länder rätt till s. k. oskadlig genomfart genom territorialhavet. Däremol kan en utvidgning medföra vissa olägenheter för Sverige och Danmark, särskilt mot bakgmnd av de nya havsrällsliga regler som håller på att utarbetas vid Förenta nationemas pägående havsrättskonferens.

Dessa regler skulle ge främmande stater rätl till fri passage genom internationella sund (transitpassage), vilkel innebär en ännu mer ohindrad passage än vad som följer av reglema om oskadlig genomfart. Sådana bestämmelser skulle bl.a. medföra atl undervattensbåtar fick passera i undervattensläge, vilket inte är tillåtet enligt reglerna om oskadlig genomfart. Vidare skulle kuststaterna inte som nu kunna kräva föranmälan av främmande örlogsfartyg som önskade passera genom intemaUonella sund. Rätten till transitpassage skulle också gälla lufttrafiken över sunden. De

Prop. 1979/80:43                                                      6

nya reglerna väntas dock inte bli tillämpliga beträffande sund där genomfarten regleras av äldre avlal såsom är fallel med Öresund och Ålands hav. Inte heller skulle transitpassage behöva medges i sund som är belägna i områden där del finns en likvärdig möjlighet lill genomfart genom frilt hav.

Vid de överläggningar mellan företrädare för de svenska och danska regeringarna som inleddes våren 1979 befanns del vara en fördel om problemen med passage genom de svensk-danska sunden kunde lösas på ett sätt som tryggade genomfarten utan att transitpassage genom svenskl eller danskt terrilorialhav behövde medges. Transitpassage skulle nämligen innebära en försämring i förhållande till vad som gäller f. n. Bl. a. skulle del, som jag fömt har nämnt, inte vara möjligt alt kräva föranmälan av främmande statsfartyg vid passage genom de delar av territorialhavet som ingår i ett intemationellt sund. Olägenheterna härav skulle vara deslo slörre som rätten till transitpassage avses gälla hela territorialhavet ända in till baslinjema.

För att undgå de angivna ölägenheterna kom man vid överläggningarna överens om att i de svensk-danska sunden behålla en ränna av fritl hav som är tillräckligl bred för den intemationella sjöfarten och lufttrafiken. Man enades om atl en ränna om sex nautiska mils bredd borde vara lillräcklig för atl tillgodose rimliga anspråk i detta avseende.

Överenskommelsen innebär att Sverige och Danmark i sunden mellan den svenska kusten och den danska kusten vid Skagen, Laesa, Anholt och Bomholm begränsar sitt terrilorialhav så alt det på vardera sidan av mittlinjen mellan de svenska och danska baslinjema finns ett område av frilt hav som är minst tre nautiska mil brett. Vidare skall de båda ländema i områdena omedelbart norr och söder om Öresund lillämpa en ordning som gör det möjligt för främmande fartyg och luftfartyg atl passera genom och över fritt hav. Överenskommelsen träder i krafl när båda staterna har meddelat att de konstitutionella villkoren för ikraftträdande är uppfyllda.

För atl provisoriskt reglera genomfarten i den svenska delen av de svensk-danska sunden under tiden från utvidgningen av det svenska sjöterritoriet tills överenskommelsen med Danmark kan träda i kraft har regeringen utfärdal en förordning (1979:549) om tillfälliga passagezoner inom svenskt territorium, som gäller den I juli—den 31 december 1979. Enligl förordningen skall del inom vissa delar av del svenska territoriet finnas tillfälliga passagezoner, lill vilka främmande makts örlogsfartyg och mililära luftfartyg får tillträde för genomfart utan tillstånd eller föranmälan. Passagezonema utgörs av de områden av del svenska territorialhavet som avses i den svensk-danska överenskommelsen.

Enligt min mening är det angeläget att lösa de problem med genomfarten genom de svensk-danska sunden som skulle kunna uppkomma om både Sverige och Danmark utvidgade sitt terrilorialhav till tolv nautiska mil eller mittlinjen mellan baslinjerna. Danmark har visserligen ännu inte utvidgal sitl terrilorialhav utöver de tre nautiska mil som har gällt hiuills. Den

Prop. 1979/80:43                                                      7

utvidgning som Sverige har genomfört innebär därför i och för sig inte atl de ifrågavarande sunden hell täcks av nationellt terrilorialhav. Inför en kommande dansk utvidgning av territorialhavet är det emellertid önskvärt att saken las upp redan nu.

Del är min uppfattning atl den lösning som anges i överenskommelsen mellan de svenska och danska regeringarna pä ett ändamålsenligt sätl tar till vara de svenska intressena och samtidigt motsvarar de internationella krav som kan ställas på Sverige när det gäller genomfarten till och från Östersjön. Jag föreslår alltså att överenskommelsen godkänns.

Innehållet i överenskommelsen föranleder vissa ändringar i lagen (1966: 374) om Sveriges sjöterritorium. Bestämmelserna om begränsning av territorialhavet i de svensk-danska sunden bör tas in i 3 S andra stycket, där det redan nu anges vissa undantag från huvudregeln att territorialhavet är tolv nautiska mil brelt. Beslämmelserna bör utformas efter mönster av de provisoriska reglerna om passagezoner i förordningen 1979: 549 och bör kunna träda i kraft när förordningen upphör att gälla, dvs. den 1 januari 1980.

Jag vill i detla sammanhang också ta upp en annan fräga som gäller beräkningen av det svenska territorialhavet. Enligt 4 § första stycket lagen om Sveriges sjöterritorium beräknas territorialhavet vid landområden från strandlinjen vid lågt vattenstånd. Från skär som höjer sig över vattenytan vid lågt vattenstånd men inte vid medelvattenstånd, s. k. lågvatlenskär, räknas dock terrilorialhav bara om skäret ligger på ett avstånd av högst tolv nautiska mil från närmaste svenska landområde som höjer sig över vattenytan vid medelvattenstånd. Enligt andra styckel beräknas terrilorialhav vid inre vatten utmed kusterna från dessa vattenområdens yttergränser (räta baslinjer).

I den praktiska tillämpningen har det uppkommit tvivel om humvida bestämmelsen om lågvatlenskär är tillämplig även i sådana fall då tertito-rialhav beräknas från räta baslinjer enligl andra slyckel.

Av lagens förarbelen (prop. 1966: 119 s. 23) framgår atl begreppet landområde i första stycket inle bara omfattar fastlandet utan också öar, holmar och skär. Terrilorialhav skall beräknas från t.ex. en ö, även om den ligger utanför en rät baslinje. Bestämmelsen om lågvattenskär innebär en inskränkning av bestämmelsen om territorialhavets beräkning vid landområden endast så lill vida att del som fömtsättning för att ett sådanl skär skall få användas som utgångspunkl för terrilorialhav föreskrivs att skäret ligger högst lolv nautiska mil från närmaste landområde som höjer sig över vattenytan vid medelvattenstånd.

Om ett lågvattenskär ligger inom del angivna avståndet bör det utgöra utgångspunkt för terrilorialhav liksom öar, holmar och andra skär, även om del finns en rät baslinje innanför skäret. Att döma av förarbetena var delta också avsikten vid bestämmelsens Ullkomst. Med hänsyn till den oklarhel som har visat sig föreligga beträffande bestämmelsens innebörd föreslår jag ett förtydligande tillägg i andra stycket.

Prop. 1979/80:43 8

3   Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen att

dels godkänna överenskommelsen den 25 juni 1979 mellan de svenska och danska regeringarna om genomfarten i svensk-danska sund, dels anta ett inom juslitiedepartementet upprättat förslag till lag om ändring i lagen (1966: 374) om Sveriges sjöterritorium.

4    Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslular att genom proposition föreslå riksdagen att anla de förslag som föredraganden har lagt fram.

Prop. 1979/80:43 9

Bilaga

Överenskommen svensk-dansk noteväxling Svensk note

Herr Minister,

Sverige kommer alt från och med den 1 juli 1979 ulvidga sitt terrilorialhav lill 12 nautiska mil eller i vissa områden till mittlinjen mellan de svenska baslinjema och andra staters baslinjer. Om Danmark genomförde en molsvarande utvidgning av territorialhavet, skulle vissa sund mellan Sverige och Danmark komma alt hell omfattas av svenskt och danskt terrilorialhav.

I syfte all vidmakthålla oförändrade passagemöjligheter i dessa farvatten avser Sverige att i sunden mellan den svenska kusten och den danska kusten vid Skagen samt vid Laeso, Anholt och Bomholm begränsa det svenska territorialhavet så att det på den svenska sidan av mittlinjen mellan de svenska och danska baslinjerna finns elt område av fritt hav, som är minst tre nautiska mil brett.

1 syfte att även framdeles möjliggöra fritt fillträde till Öresund avser Sverige att i områdena omedelbart norr och söder om Öresund tillämpa en ordning som gör det möjligt för främmande fartyg och främmande luftfartyg att passera genom och över fritl hav.

Del fömisätts härvid, atl det danska territorialhavet i de omnämnda farvattnen begränsas på motsvarande sätl.

Om svenska regeringen vid en senare lidpunki skulle önska utsträcka det svenska territorialhavet i de omnämnda farvattnen utöver del område som angivits i det föregående, kommer svenska regeringen, under fömtsättning att danska regeringen åtar sig en motsvarande förpliktelse, atl lämna danska regeringen underrättelse härom minst tolv månader innan denna utvidgning träder i krafl.

Om danska regeringen är införslådd med ovanstående, föreslår jag att denna skrivelse och Ert bekräftande svar därpå får ulgöra en överenskommelse mellan våra regeringar, vilken skall träda i kraft den dag då meddelanden om alt de konstitutionella villkoren för ikraftträdande är uppfyllda har lämnats av båda staterna.

Mottag, Herr Minister, försäkran om min mest utmärkta högaktning.

Dansk svarsnote

Hr. Ambassader

Jeg har den aere at anerkende modtagelsen af Deres Excellences note af den 25 juni 1979, som harfelgende ordlyd:

"Sverige kommer att från och med den 1 juli 1979 utvidga silt terrilorialhav lill 12 naufiska mil eller i vissa områden lill mittlinjen mellan de svenska baslinjerna och andra staters baslinjer. Om Danmark genomförde en motsvarande utvidgning av territorialhavet, skulle vissa sund mellan Sverige och Danmark komma alt hell omfallas av svenskt och danskt terrilorialhav.

1 syfte att vidmakthålla oförändrade passagemöjligheter i dessa farvatten avser Sverige att i sunden mellan den svenska kusten och den danska kusten vid Skagen samt vid Laese, Anholt och Bomholm begränsa det svenska territorialhavet så att det på den svenska sidan av mitfiinjen mellan de svenska och danska baslinjema finns ett område av frilt hav, som är minst tre nautiska mil brett.

Prop. 1979/80:43                                                      10

I syfte att även framdeles möjliggöra frilt tillträde till Öresund avser Sverige att i områdena omedelbart nort och söder om Öresund tillämpa en ordning som gör det möjligt för främmande fartyg och främmande luftfartyg atl passera genom och över fritt hav.

Del fömtsätts härvid, att del danska territorialhavet i de omnämnda farvattnen begränsas på motsvarande sätt.

Om svenska regeringen vid en senare lidpunkt skulle önska utslräcka del svenska territorialhavet i de omnämnda farvattnen ulöver det område som angivits i del föregående, kommer svenska regeringen, under fömtsättning att danska regeringen åtar sig en motsvarande förpliktelse, att lämna danska regeringen underrättelse härom minst tolv månader innan denna utvidgning iräder i kraft.

Om danska regeringen är införstådd med ovanslående, föreslår jag att denna skrivelse och Ert bekräftande svar därpå får utgöra en överenskommelse mellan våra regeringar, vilken skall träda i kraft den dag då meddelanden om atl de konsUtutionella villkoren för ikraftträdande är uppfyllda har lämnals av båda staterna."

Jeg har endvidere den aere al meddele Deres Excellence, at den danske regering kan godkende det i den föran gengivne note indeholdte forslag, og al regeringen er enig i at betragle Deres Excellences note og delte svar som en overenskomst mellem de lo regeringer.

Modtag, Hr. Ambassadar, forsikringen om min mest udmaerkede hojag-telse.

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1979