om ändring av Iån till Uddeholms AB

Proposition 1978/79:194

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Prop. 1978/79:194

Regeringens proposition

1978/79:194

om ändring av lån till Uddeholms AB;

beslutad den 29 mars 1979.

Regeringen föreslår riksdagen all aniaga del förslag som har upplagils i bifogade utdrag av regeringsproiokoll.

På regeringens vägnar

OLA ULLSTEN

ERIK HUSS

Propositionens huvudsakliga innehåll

1 propositionen föreslås att 250 milj. kr. av det villkorslån pä numera 400 milj. kr. som lämnals lill Uddeholms AB får överföras lill ell nytl bolag som bildas genom samgående mellan Gränges Nyby AB och seklorn för rostfritt stål inom Uddeholms AB.

I Riksdagen 1978179. 1 saml. Nr 194

Prop. 1978/79:194

Uldrag
INDUSTRIDEPARIEMFNTET                      PROTOKOLL

vid regeringssammanlräde 1979-03-29

Närvarande: statsministern Ullsten, ordförande, och statsråden Sven Romanus. Mundebo. Wikslröm. Friggebo, Huss. Rodhe, Hansson, Enlund, Lindahl. Winlher. De Geer, Gabriel Romanus, Tham, Bondeslam.

Föredragande: statsrådet Huss

Proposition om ändring av lån till Uddeholms AB

1    Inledning

1 enlighet med riksdagens beslul i december 1977 (prop. 1977/78:25 bil. 11. AU 1977/78: 18, rskr 1977/78:86) beviljades Uddeholms AB (Uddeholm) ell lån på 600 milj. kr. med villkorlig ålerbelalningsskyldighel. Bakgrunden lill besluiel var bolagels ogynnsamma uiveckling de närmast föregående åren. OmfaUande rationaliseringar och strukturförändringar var nödvändiga. Lånet beviljades för all göra del möjligl för bolagei all genomföra förändringarna i en balanserad lakl.

Länel har slällls lill bolagels föriogande i form av en ränlelös fordran på slalen. Regeringen beslutar om ulbelalning av lånebeloppel efter framställan från bolaget. Någon ulbetalning lill Uddeholm har hittills inte skell. Uddeholm har år 1978 överlåtit sina skogs-, skogsindustri- och kemirörelser lill Billeruds AB. Regeringen medgav alt Uddeholm även efter överlåtelse fick åtnjuta lånet på villkor all Uddeholm senasi den 31 december 1978 skulle sätla ned sin nyssnämnda fordran på slalen med lägsl 200 milj. kr.

Uddeholm har per den 31 december 1978 nedsatt sin fordran pä siaten lill 400 milj. kr.

Billeruds AB - som efteröverlåtelsen har ändrai sitt namn till Billerud Uddeholm AB - begärde atl av bl. a. sysselsältningsskäl få överta statens lån lill Uddeholm lill den del del molsvarades av en lika stor nedsättning av Uddeholms fordran pä staten.

Genom riksdagens beslut i december 1978 (prop. 1978/79: 25 bil. 11, AU 1978/79: 16, rskr 1978/79: 123) bemyndigades regeringen att beslula om överförande till Billerud Uddeholm av del av förulnämnda lån till Udde-

Prop. 1978/79: 194                                                                  3

holm. Regeringen har den 21 december 1978 beslulal all del belopp med vilket Uddeholm säller ned sin fordran på slalen får disponeras för ell lån på 200 milj. kr. till Billerud Uddeholm pä i huvudsak oförändrade villkor. Regeringen beslutar om ulbelalning av lånebeloppel. Nägon ulbetalning lill Billerud Uddeholm har ännu inle skell.

Långl framskridna planer pä all föra samman Uddeholms rostfria seklor och Gränges Nyby AB, doiierbolag lill Gränges AB, lill ell nyll bolag har redovisals för regeringen. 1 samband härmed har frågan om all alerta siaiens kvarvarande lån lill Uddeholm på 401) milj. kr. och all överföra en del av delsamma lill det nya bolaget aktualiserats.

2    Föredragandens överväganden

2.1 Statliga åtgärder rörande specialstålindustrin

Den svenska specialstålinduslrins utveckling har under de senasle åren kännelecknals av en slarkl försämrad lönsamhei och en minskad konkurrenskraft såväl på hemmamarknaden som inlernalionelll. Branschens situation i dag är delvis en följd av konjunklurulvecklingen. Till stor del beror den dock pä mer långsiktiga strukturförändringar på det inlernationella planet, vilka påverkar den svenska specialstålinduslrins konkurrensläge. Belydande slruklurförändringar är ofrånkomliga om branschen skall kunna hävda sig även i framliden.

Specialslålinduslrin omfattar enligt gängse definitioner f. n. nio förelag med 24 anläggningar. Med sina ca 34 000 anslällda svarade specialslålinduslrin år 1976 för siörre delen av sysselsättningen inom stålbranschen och för ca 3 9f av den tolala indusirisysselsättningen. Omsättningen uppgick samma är lill 7 180 milj. kr. Av produkiionen uppgår exportandelen värdemässigl lill ire fjärdedelar. Specialslålinduslrin är koncentrerad lill Mellansverige. På de orler där specialstålverken är belägna är stålverken i regel den hell dominerande arbelsgivaren. 1 elva kommuner slår specialslålver-ken för mer än hälfien av den samlade induslrisysselsällningen. Strukturförändringar får därför genomgripande regionalpoliliska effekier.

Den svenska specialslålinduslrins problem är väl kända. Branschen har under fiera år präglats av en belydande överkapacilel. 1 rapporten (Ds 1 1977: 3) 1977 års specialslålulredning konstaterades att kraftiga förändringar i fräga om sirukiur saml marknads- och produklionsinriklning krävs för atl den svenska specialslålinduslrin skall kunna överleva.

För atl underlätta strukturomvandlingen inom specialslålinduslrin -och även slålgjuleriinduslrin - beslulade riksdagen höslen 1977 om vissa lidsbegränsade ålgärder (prop. 1977/78:47, NU 1977/78:30, rskr 1977/ 78: 84).

Bakgrunden till riksdagens beslul var bl. a. följande. Forlsalia och inlen-sifierade forsknings- och utvecklingsinsatser är vikliga. På sikt har huvud-

It    Riksdagen 1978179.    Isaml.    Nr 194

Prop. 1978/79:194                                                                   4

delen av den svenska specialslålinduslrin möjligheler all hävda sig pä världsmarknaden. Branschen har allljäml en slark ställning på många marknader, bl.a. genom sin höga lekniska kompelens och väl ulbyggda försäljningsorganisalion. En fortsalt svensk konkurrenskraft är i hög grad beroende av i vilken ulsiräckning branschen kan genomföra effoklivise-ringsåtgärder såväl inom de enskilda förelagen som över förelagsgränserna. De omslällningar som är nödvändiga kommer all slälla stora krav pä berörda förelag bl.a. i fråga om produklionsleknik och produklionsinriklning. Stora invesleringar kan bli nödvändiga, vilkel släller krav på finansiella resurser.

De statliga åtgärderna syfiar lill all slärka induslrins konkurrenskrafi och därmed skapa en ökad irygghei i sysselsättningen för de anställda. Syftei är i första hand atl tillgodose förelagens behov av kapilal för sådana invesleringar som är en förutsäitning för eller en följd av siruklurella förändringar. För sådana invesleringar kan enligt förordningen (1977: 1123) om statligt slöd lill strukturåtgärder inom specialslålinduslrin m. m. lämnas dels statliga lån - investeringslån - dels statliga garantier för företagens upplåning på kapilalmarknaden. Vidare kan lån utgå lill förelagen även för all likviditetsmässigt överbrygga de inledande föriuslår som kan följa på en strukturomvandling, s.k. likviditelslån. Vidare får s.k. marknadsföringslän lämnas för angelägna ålgärder som syfiar lill alt främja försäljning av kunnande inom leknik- och marknadsområdena och som annars inle skulle komma lill stånd.

Del statliga stödel - lån och lånegarantier - är tidsbegränsat lill en ivåårsperiod, åren 1978 och 1979. För dessa insaiser finns sammanlagl 1 300 milj. kr., varav 700 milj. kr. för lån och 600 milj. kr. för lånegarantier. Av lånesumman avser 450 milj. kr. investeringslån. T.o.m. februari 1979 har totalt 370 milj. kr. tagils i anspråk för lån och garantier.

För atl pröva frågor om nyssnämnda lån och lånegarantier och för all la initiativ till, följa och stödja strukturomvandlingen inom specialslålinduslrin har inrällats en delegaiion för strukturfrågor inom vissa branscher (strukturdelegationen). Delegaiionen skall enligi riksdagens beslut ge hög prioritet åt områdel rostfria produkter.

Gränges Nyby har av strukturdelegationen beviljals lån och garaniier på sammanlagl 120 milj. kr., varav investeringslån på 40 milj. kr., likviditets-lån på 30 milj. kr. och garanii för upplåning på 50 milj. kr. Finansieringen avser investeringar i en anläggning för framställning av sömlösa rör av kompakterat pulver saml vissa kompletteringar i kallvalsverkel och andra planerade löpande investeringar i bolagets anläggningar i Torshälla. Dessulom har lokaliseringlån beviljats med ca 20 milj. kr. för dessa projekt. Vidare har Björneborgs Jernverks AB, dotterbolag till Avesta Jernverks AB, beviljals lån och garantier på sammanlagt 80 milj. kr. och Avesla Jernverk beviljats lån och garantier på sammanlagl 170 milj. kr.

Svenska Indusiritjänslemannaförbundel, Svenska Melallinduslriarbe-

Prop. 1978/79:194                                                                  5

lureförbundet och Sveriges Arbetsledareförbund härden 30 januari 1979 lill regeringen överlämnat en gemensam skrivelse med ett ullalande angående behovei av åtgärder för den svenska stålindustrin. Vad gäller specialslålinduslrin kräver förbunden att regeringen omedelbarl tar inilialiv för all samordna utvecklingen inom specialslålinduslrin samt all regeringen snarasi prövar frågan om bildandel av ett delslalligl slrukturbolag för all möjliggöra en sådan planmässig utveckling inom specialslålinduslrin.

2.2 Utvecklingen inom den rostfria sektorn

När del gäller den roslfria seklorn har denna under hela efterkrigstiden hafi en god efierfrågeulveckling för sina produkler. Kapaciletsutvecklingen haremellertid gåll myckel snabbi från mitlen av 1960-lalel, vilkel under senare lid har lell lill överkapacitet med pressade priser och låg lönsamhei som följd. Under 1960-lalel svarade framför allt Japan - i dag världens största lillverkare av rostfritt slål - för en snabb uppbyggnad av kapacitet förrostfriit slål. Under 1970-lalel har ytterligare kapacilel lillkommil i fiera länder i Västeuropa.

Parallelll härmed har under senare år en rad slmkturåtgärder vidtagits för atl begränsa de negaliva verkningarna av överkapaciteten. I Västtyskland dominerar numera två stora koncerner, Thyssen AG och Fried. Krupp Hijiienwerke AG. som båda har relalivi breda produklprogram. I Frankrike pågår en omslruklurering under slalligl överinseende. I England ärden dominerande tillverkaren av roslfrill slål British Steel Corp., som är statsägt. Även i Österrike och Finland är specialslålförelagen statsägda.

1 Sverige har omstruktureringar traditionellt skett huvudsakligen genom produktbyten och samarbele i olika former. Under försia halvårel 1978 genomfördes ett omfatlande ulredningsarbele rörande möjlighelerna atl samordna slälrörelserna i de tre specialslålförelagen Fagersta AB, AB SKF och Uddeholm lill ell företag som vid starten skulle sysselsätta ca 18000 anslällda och få en lolal omsättning på 4 500 milj. kr. Olika former av statlig medverkan övervägdes. Av skilda skäl ledde utredningsarbetet inle fram lill den länkla fusionen.

Nya sleg har därefter lagils mol en omstrukturering av svensk special-slålinduslri.

Av 1977 års specialslålulredning framgår atl av den svenska specialslålinduslrins tolala produktion avser mätt i volym ca 25% rostfria platta produkler - plåt och band - och roslfria rör. Värdeandelen är ca 40%. Utvecklingen inom dessa produktkategorier är därför av myckel stor belydelse inle minsl för sysselsättningsutvecklingen inom specialslålinduslrin.

De specialslålföretag som har störst belydelse inom den roslfria sektorn är Avesla Jernverk, Fagersta, Gränges Nyby, Sandvik AB och Uddeholm.

Prop. 1978/79:194                                                                   6

Mellan två av dessa förelag - Fagersla och Sandvik - har nyligen en ägarsamordning skell. Invesiment AB Kinnevik. som redan lidigare direkl och indirekl var slörsla aklieägare i Sandvik med ca I5%av aklierna och ca 17%. av rösivärdei, förvärvade nämligen i Ivå elapper ca 19% av aklierna med ca 40%, av rösivärdei i Fagersla från AB Industrivärden. Kinnevik är därmed hell dominerande minoritetsägare i de båda bolagen.

En successiv omslruklurering mellan Fagersla och Sandvik kommer sannolikt all bli följden av denna ägarsamordning.

Nyligen har Sandvik och Uddeholm aviserat ell samarbele på bandståls-området. Förslaget från förelagens styrelser innebär all Sandvik går in som delägare i Uddeholms bandståldivision. Avsiklen är all Uddeholm upphör med varmvalsningen i Hagfors. Varmvalsningen överläs av Sandvik. Kall-valsningen i Munkfors överläs av ell nybildat bolag i vilkel Uddeholm behåller 65% och Sandvik köper in sig med 35% av akliekapilalel. Sandvik fortsätler enligt förslaget atl själva lillverka och sälja kallvalsade band i konkurrens med det delägda bolaget, vars produkler även i forlsällningen avses alt säljas genom Uddeholms marknadsorganisalion.

2.3 Ett nytt bolag för rostfritt stål

Den internationella utvecklingen inom specialslålinduslrin har kraftigt påverkal möjlighelerna för Gränges Nyby och Uddeholm alt driva förelagen vidare i oförändrad omfattning. Under de senaste åren har del därför skell en omfaitande intern strukturering inom resp. förelag. Exempel på betydelsefulla strukturförändringar inom de rostfria sektorerna inom resp. förelag är nedläggning av iryckgjutningsanläggningen och varmvalsverkel i Nyby, avveckling av det svarta plålsorlimenlet i Degerfors, uppbyggnad av en produktlinje i Degerfors för rostfri grovplål med bl. a. en ny betnings-anläggning, inveslering i ell nytl rörverk i Storfors för grova svetsade rör, salsning på sömlösa pulverrör i Nyby och köp av AB Bröderna Ekbergs Verkstäder, AB Örnsköldsviks Mekaniska Verkstad, AB Calamo och Nords Verkstads AB.

Gränges och Uddeholm har förklaral all man under förutsättning av alt statligt slöd lämnas avser alt i ell bolag samordna Gränges Nyby med den roslfria verksamheien i Uddeholm. Härigenom skapas en slagkraftig enhel inom den roslfria seklorn. Del nya bolaget kommer all vara ett av de störsla förelagen inom den roslfria seklorn i Sverige med en sammanlagd försäljning innevarande år på ca 1 800 milj. kr. och med ca 4 500 anställda. Produklprogrammen i Uddeholm och Gränges Nyby komplellerar varandra så atl ell brett produklprogram och en stark utländsk marknadsorganisalion med i storleksordningen 1 000 anslällda erhålles. Genom att överlappningen i produklprogrammet är lilen och då förelagen redan har genomgått en rationaliseringsprocess vänlas den vidare slrirkturomvandlingen kunna ske i sociall acceplabla former. En ytterligare neddragnig av personalen i

Prop. 1978/79: 194                                                                     7

del nya bolaget beräknas med nuvarande produktprogram ske med mellan 300 och 400 anslällda under de närmaste åren.

Det nya bolaget avses komma all omfaila följande tillverkningsenheter.

Orl/Enhel

Antal anställda per 1978-12-31

Huvudprodukter

Nyby                       1600

(Griinges Nybv AB)
Degerfors       '        I 300

(Uddeholms AB)

Siorfors                    740

(Uddeholms AB)

Munkfors                           150

(Uddeholms AB)

Blonibacka                         70

(Uddeholms AB)

Skoghall                             30

(Uddeholms AB)

Örnsköldsvik             3.30

(AB Örnsköldsviks

Mekaniska Verkstad',

AB Bröderna Ekbergs

Verkstäder)

Molkom                            300

(Nords Verkstads AB\

AB Calamo)

Toiallca 4500

Kallvalsad rostfri plål, sömlösa och svetsade roslfria rör Rostfri grovpläl, verklygssläl-plät, cirkelsågstälplål, prefabricerad plÄl

Kolstålrör, roslfria rör och rördelar

Svelslräd, fjäderträd, ylbearbelad stång

Musikfjäderlräd, lexlillråd, roslfria linor Rengöringsapparalur för induslrin

Apparatur, värmeväxlare, rördelar

Rördelar, spiralsvelsrör, apparatur, plåtbearbelning

' Dotterbolag lill Gränges Nyby AB.

- Ägs till vardera 1/3 av Uddeholms AB, Gränges Nyby AB och Sandvik AB.

= Dotterbolag till Uddeholms AB.

Del nya förelagel kommer all lillverka och marknadsföra ell brelt sortiment inom området för roslfrill stål, bl. a. plål, sömlösa och svetsade rör, tråd och ylbearbelad stång.

Genom samgåendet öppnar sig enligt Gränges och Uddeholm fiera möjligheter till omstruklurering och vidareulveckling i manufakturledel. i dag huvudsakligen lillverkning av svelsade rördelar, gängrördelar och apparater i olika specialslålkvalileler. Produklulvecklingen underlättas genom samordning av resurserna. Del nya bolaget får genom sin storlek en starkare ställning som råvaruköpare, vilket på sikl bör vara posilivi från råvarukostnadssynpunkt. Genom all samordna och ralionalisera maierial-fiödet i del nya bolagei bordet erforderliga rörelsekapitalet kunna sänkas.

Produkiionsanläggningarna i del nya bolaget är lill siora delar myckel moderna genom del omfattande investeringsprogrammel under senare år. Utöver redan föreliggande invesleringsprogram om 200 milj. kr. för åren 1979-82 tillkommer enligt bolagen vid ell samgående kompletterande slrukiurinvesleringar på ca 100 milj. kr. för att omstruktureringen skall ge full effekt.

Samordningsvinsterna, efter avdrag för fusionskoslnaderna, beräknas

Prop. 1978/79: 194                                                                  8

av bolagen successivi öka från ca 10 milj. kr. år 1980 lill minsl 60 milj. kr. per år fr.o.m. 1983. Rörelseresullalel efter planmässiga avskrivningar men före ränlenello väntas bli posilivi under omslruktureringsperioden 1979-82. Resullalei vänlas därefier genomsniuligl öka. Beräkningarna är baserade enbart på förbättrings- och ulvecklingsålgärder inom nuvarande produklprogram och organisaiion. Mer långlgående förändringar av verksamheten, vilka enligi bolagen sannolikt blir nödvändiga på sikl, har inle inräknals i prognoserna.

Sammanslagningen av Uddeholms rostfria rörelse med Gränges Nyby avses genomföras sä all Uddeholm genom köp och aktieteckning blir ägare lill minsl 90% av aklierna i Gränges Nyby, som därefier överlar Uddeholms roslfria rörelse. Gränges AB blir ägare lill ålersloden av aklierna i del nya bolaget. 1 Uddeholms AB kvarstår i huvudsak verktygsslålseklorn - verktygsstål och snabbsiål - och krafirörelsen.

2.4 Slatligt stöd till det nya bolaget

En slrukturändring med sammanslagning av ivå kapilallunga förelag i en bransch med problem medför regelmässigl extraordinära koslnader och belydande invesleringar innan de posiliva effekierna kommer fram. Yiierligare lån av iradilionelll slag lill redan lungl lånebelasiade förelag underiällar inle slruklurändringar. Varken Uddeholm eller Gränges har i dag den finansiella siyrka som behövs för alt ensamma genomföra den aktuella strukturförändringen.

Uddeholm bar därför ansökt hos regeringen i skrivelse den 27 mars 1979 om alt få en del - 250 milj. kr. - av del till Uddeholm beviljade villkorslånel på numera 400 milj. kr. överfört till del nya bolaget. Samtidigt har Uddeholm förklarat sig berett att under budgetåret 1980/81 sälla ned sin fordran på siaten med anledning av lånet lill noll.

Lånet på 250 milj. kr. avses bli överlaget av det nya bolaget på i huvudsak oförändrade villkor. En väsenilig skillnad avses dock bli all amortering och räntebetalning inle längre kopplas lill uldelningen till aktieägarna i Uddeholm, ulan lill resultatet och den finansiella ställningen i det nya bolaget.

Uddeholm och Gränges har vidare för del nya bolagets räkning hos strukturdelegationen begäri slatligt slöd i form av lån och garaniier för lån på sammanlagl 400 milj. kr. för den akluella omslruktureringen. Härav avser 150 milj. kr. invesieringslån, 100 milj. kr. likviditetslån och 150 milj. kr. garanti för upplåning.

Del nu akluella samgåendet mellan Gränges Nyby och den rostfria rörelsen i Uddeholm är enligt min mening en från allmänna branschsyn-punkler välmotiverad åtgärd. Enligt vad jag har erfarit anser strukturdelegationen vid en preliminär bedömning att samgåendet är intressant från strukturella utgångspunkter. Frågan om finansiellt stöd från delegationen

Prop. 1978/79:194                                                                   9

lill del nya bolagei hardock ännu inle avgjorls. Del föreslagna samgåendet ligger också väl i linje med statsmakternas inlenlioner med ålgärderna för all underläua slrukluromvandlingen inom specialslålinduslrin. Det akluella samgäendel kan vidare uigöra ell försia sleg i en forisaii omslruklurering inom del roslfria områdel.

Om del planerade samgåendet inte skulle komma lill siånd, belyder della alt Uddeholms rosiria seklor och Gränges Nyby inlernalionelll sell kommer all ha en sämre konkurrensförmåga än de stora redan sirukture-rade verken. Risk finns då all vissa enheier vid näsla lågkonjunktur kommer all slås ul. 1 siällei för en offensiv salsning och ralionalisering som innebär 300-400 färre anställda skulle avsevärl fiera arbetslillfällen kunna gå förlorade.

För all möjliggöra en sammanslagning enligi vad jag har redogjort för förordarjag all 250 milj. kr. av villkorslånel lill Uddeholm på 400 milj. kr. överförs under budgelårel 1979/80 på i huvudsak oförändrade villkor lill del nybildade bolagei. En förulsäiining för överföringen bör dock vara all Uddeholms fordran på slalen i anledning av ålersiående 150 milj.kr. av villkorslånel till Uddeholm sätts ned lill noll senast under budgelårel 1980/ 81. Beslul om ulbelalning av lånet bör fallas av regeringen. Amortering och ränlebeialning bör påbörjas så snarl del nya bolagets resultat och finansiella situation så medger och inle som lidigare under del år då Uddeholm besluiar om uidelning lill aklieägama. Lånel löper dock med ränla, som läggs lill lånel när reglerna medger ränleanslånd. Som villkor för lånel bör gälla alt slalen får ulse en styrelseledamot jämte suppleant saml en revisor i del nybildade bolaget. Del bör ankomma på regeringen alt i övrigi besluta om den närmare ulformningen av villkoren för lånel.

De lidigare redovisade siruklurella ålgärderna inom specialslålinduslrin kommer när de nåll full effeki alt slärka specialstålföretagens konkurrenskraft. Branschen tar med del nu akluella samgåendet ytterligare ell sleg mol en ralionell branschstruktur. Stalsmaklerna lar genom atl lämna erforderligl finansiellt stöd lill angelägna projeki aklivi del i slrukluromvandlingsprocessen och lägger samiidigi grunden lill en på sikl lönsam bransch och därigenom ökad irygghei för de anställda. Del ankommer på förelagen och de anslälldas företrädare all närmare ulforma planerna för hur slrukluromvandlingen skall genomföras. Någon av slaismakterna utarbetad övergripande plan för hela branschen bedömer jag sålunda inte vara motiverad. Jag anser del f n. heller inle vara moliverai atl öka del statliga ägandel inom den svenska slålindusirin.

3    Hemställan

Med hänvisning lill vad jag har anförl hemsläller jag all regeringen föreslår riksdagen

Prop. 1978/79:194                                                                  10

alt bemyndiga regeringen all beslula om överförande lill ell nyll bolag av en del - 250 milj. kr. - av del lill Uddeholms AB år 1977 beviljade lånel.

4    Beslut

Regeringen ansluler sig lill föredragandens överväganden och beslutar alt genom proposition föreslå riksdagen alt aniaga del förslag som föredraganden har lagl fram.

Norstedts Tryckeri. Stockholm 1979