om ändrade grunder för bestämmande av den statliga bostadslåneräntan

Proposition 1985/86:63

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Regeringens proposition 1985/86:63

om ändrade grunder för bestämmande av p

den Statliga bostadslåneräntan                1985/86:63

Regeringen föreslår riksdagen alt anta det förslag som har tagils upp i bifogade utdrag ur regeringsprotokollet den 7 november 1985.

På regeringens vägnar

OlofPalme

Hans Gustafsson

Propositionens huvudsakliga innehåll

I proposifionen föreslås att regeringen ges möjlighet alt vid bestämmande av den s.k. bostadslåneräntan för kalenderåren från och med år 1986 ta hänsyn till även ränteläget i fråga om annan statlig upplåning än den som sker genom långfristiga obligationslån.

1    Riksdagen 1985/86. 1 saml. Nr 63

Prop. 1985/86:63    Bostadsdepartementet

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 7 november 1985

Närvarande: statsministern Palme, ordförande, och statsråden I. Carisson, Lundkvist, Feldt, Sigurdsen, Gustafsson, Leijon, Hjelm-Wallén, Peterson, Andersson, Bodström, Göransson, Gradin, Dahl, R. Carlsson, Holmberg, Hellström, Wickbom, Johansson, Hulterström, Lindqvist

Föredragande: statsrådet Gustafsson

Proposition om ändrade grunder för bestämmande av den statliga bostadslåneräntan

1 Inledning

Bostadsverket, (bostadsstyrelsen och länsbostadsnämnderna) förvaltar närmare 1 miljon statliga lån till ett sammanlagt värde av drygt 80 miljarder kr. Störte delen av denna lånestock löper med ränta efter en räntesats som regeringen fastställer för ett kalenderår i sänder. Denna räntesats, kallad bostadsläneränta, skall enligt riksdagsbeslut år 1967 (prop. 1967:100, SU 100, rskr. 265) fastställas på grundval av den kostnadsnivå som gäller för statens egen upplåning. Därtill skall läggas 0,25 procentenheter för att täcka statens kostnader för utlåningen. Som grund för beräkningen av kostnadsnivån för statens egen upplåning valdes räntan på långfristiga statsobligationer.

Bostadslåneränta tillämpas i dag (se SFS  1985:464) för i huvudsak följande lånetyper:

1.    bostadslån enligt bosladsfinansieringsförordningen (1974:946), om lånet har betalats ul före den 1 juli 1985,

2.    bostadslån enligt bostadslånekungörelsen (1967:552) samt lån eller lånedelar c;nligt äldre författningar som anges i punkt 5 första styckel övergångsbestämmelserna till kungörelsen,

3. räntelån enligt räntelånekungörelsen (1967:553),

4.    räntebärande förbättringslån enligt förbättringslåneförordningen (1980:261) eller motsvarande äldre bestämmelser,

5.    tomträtlslån enligt tomlrättslånekungörelsen (1965:905), om lånet har beviljats efter utgången av år 1967,

6.    markförvärvslån enligt kungörelsen (1968:227) om markförvärvslån till kommun,

7.    hyresförlusUån enligt förordningen (1976:260) om hyresförlustlån eller motsvarande äldre bestämmelser saml enligt förordningen (1982:1286) om statlig hyresförlustgaranti.

4.    lån enligt kungörelsen (1973:400) om stadigt stöd till allmänna samlingslokaler,

5.    energispariän enligt förordningen (1977:332) om statligt stöd lill ener-gibesparande åtgärder i bostadshus m.m. eller motsvarande äldre bestämmelser och enligt förordningen (1981:590) om lån till energibe-sparande åtgärder i kommunala och landstingskommunala byggnader m. m. eller motsvarande äldre bestämmelser,

10.   underhållslån enligt förordningen (1978:992) om lån för underhåll av vissa bostadshus,

11.   förvärvslån enligt bl. a. förordningen (1981:1123) om lån för förvärv från staten av bostadsfasligheler för permanent bruk, om lånet har betalats ut före den 1 juli 1985,

12.   reparationslån enligt förordningen (1982:644) om län för byggnadstekniska åtgärder i bostadshus eller motsvarande äldre bestämmelser, om lånet har betalats ut före den 1 juli 1985 samt

13.   särskilda lokallån enligt förordningen (1982:1272) om statligt lånestöd m. m. till särskilda åtgärder i bostadsområden med oulhyrda lägenheter.

Prop. 1985/86:63

2 Föredragandens överväganden

Mitt förslag: Regeringen skall fä möjlighet att vid fastställande av bostadslåneräntan för kalenderåren från och med år 1986 beakta ränteläget även i fråga om annan statlig nyupplåning än den som sker genom långfinstiga obligationslån.

Skälen för mitt förslag: Som har framgått av det föregående infördes nu gällande grunder för beräkning av bostadslåneränlan år 1967. Vid den liden skedde statens upplåning i princip endast genom långa obligationslån.

Sedan år 1967 har statens upplåning på marknaden ökat radikalt samtidigt som kredilmarknaden fullständigt ändrat karaktär. Under de allra senaste åren har en mycket livaktig marknad vuxit fram med en rik flora av olika upplåningsformer avpassade för olika placerares behov. Statens upplåning sker därför numera i helt andra former än tidigare saml allt mindre med stöd av olika regleringar och allt mer i marknadsmässiga former. Likviditetskvoterna för bankerna har avskaffats och placeringsplikten för försäkringsbolag har minskat betydligt i omfattning. Därigenom har statens långfristiga upplåning mist sin gamla dominerande roll och istället ersatts av slalsskuldväxlar, riksobligationer, allemanskonton m. m.

Efter samråd med chefen för finansdepartementet anser jag att grunderna för bestämmande av bostadslåneräntan måste anpassas lill de förändringar i fråga om villkoren för den statliga upplåningen som har inträtt på senare lid. Jag förordar därför att grunderna ändras så att bostadslåneränlan beräknas med beaktande av statens kostnader för den samlade marknadsmässiga upplåningen. Jag beräknar att bostadslåneräntan för år 1986

Prop. 1985/86:63 därmed blir högst 2,5 procentenheter högre än den som skulle ha fastställts med tillämpning av nu gällande grunder.

Milt förslag kommer att ge ökade kapitalkostnader i fråga om sådana statliga lån som inte berättigar till räntegaranfi, dvs. i första hand lån Ull äldre småhus som bebos av låntagaren, olika typer av lokallån samt tomträttslån, kommunala markförvärvslån och hyresförlustlån.

För ägare till statsbelånade bostadshus som har räntegaranti medför milt förslag inte några ökade kapitalkostnader. Deras ränta.ökas genom en årlig upptrappning lill dess den når bosladslåneräntans nivå. Genom att räntegarantin följer med upp lill den nya högre nivån på bostadslåneränlan påverkas inte deras kapitalkostnader. Inte heller påverkas kostnaderna för de lån som finansieras med medel från Statens Bosladsfinansieringsaktie-bolag, dvs. nya bostadslån.

3 Hemställan

Med hänvisning till vad jag har anfört hemställer jag alt regeringen föreslår riksdagen atl godkänna vad jag har förordat i fråga om ändrade grunder för bestämmande av den statliga bostadslåneränlan.

4 Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen att anta det förslag som föredraganden har lagt fram.

Norstedts Tryckeri, Stockholin 19