om ändrade förjustavdragsregler för vissa bostadsföretag

Proposition 1986/87:119

Propositioner och skrivelser

Propositioner är förslag till nya lagar och lagändringar som regeringen lämnar till riksdagen. Regeringen lämnar också skrivelser, som har en mer redogörande karaktär och inte innehåller förslag till riksdagsbeslut.

PDF
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Regeringens proposition 1986/87:119

om ändrade förlustavdragsregler för vissa bostadsföretag


Prop. 1986/87: 119


Regeringen föreslår riksdagen alt anta det förslag som har tagits upp i bifogade utdrag ur regeringsprotokollel den 12 mars 1987.

På regeringens vägnar Kjell-Olof Feldt

Bengt K. Å. Johansson

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås att skattemässiga underskott som uppkommit i elt schablonbeskattat allmännyttigt bostadsföretag inte skall få utnyttjas i form av förlustavdrag om förelagels allmännyttiga karaktär - och därmed också schablonbeskattningen - upphör. I enlighet med vad som angetts i en tidigare skrivelse från regeringen till riksdagen är de nya bestämmelser­na avsedda att tillämpas om den händelse som föranleder att godkännandet som allmännyttigt bostadsföretag skall återkallas inträffat efter den 19 januari 1987.

1    Riksdagen 1986/87. 1 saml. Nr 119


Förslag till

Lag om ändring i lagen (1960:63) om förlustavdrag

Härigenom föreskrivs att 9§ lagen (1960:63) om förlustavdrag skall ha följande lydelse.


Prop. 1986/87:119


 


9§'

Nuvarande lydelse

Förvärvar en juridisk person -direkt eller genom förmedling av dotterföretag - aktier i sådan om­fattning alt förvärvaren får ett be­stämmande inflytande i ett aktiebo­lag, går aktiebolaget miste om. räl­len lill avdrag för föriusl som upp­kommit före förvärvet om det inle är uppenbart atl förvärvaren genom förvärvet får en tillgång av verkligt och särskilt värde med hänsyn till dennes rörelse eller kapitalförvalt­ning. Vad nu sagts gäller dock inte i fråga om aktiebolag som enligt 35 § la mom. sjunde slyckel a) kom­munalskaltelagen (1928:370) utgör fåmansförelag.

Den som äger eller på därmed jämförligt sätt innehar aktier med mer än hälften av röstetalet i bola­get anses ha ett bestämmande infly­tande i detta.

Vad som sägs om aktiebolag och aktier i sådana bolag gäller också beträffande ekonomiska föreningar och andelar i sädana föreningar.


Föreslagen lydelse

Förvärvar en juridisk person -direkt eller genom förmedling av dotterföretag — aktier i sådan om­fattning all förvärvaren får ett be­stämmande inflytande i etl aktiebo­lag, som inte är fåmansförelag en­ligt 35 § I a mom. sjunde slycket a kommunalskattelagen (1928:370), går aktiebolaget miste om rätten lill avdrag för föriusl som uppkommit före förvärvet om det inte är uppen­bart att förvärvaren genom förvär­vet fär en tillgång av verkligt och särskilt värde med hänsyn till dennes rörelse eller kapitalförvalt­ning. Den som äger eller på därmed jämförligt sätt innehar aktier med mer än hälften av röstetalet i bola­get anses ha elt bestämmande infly­tande i delta. Vad som sägs om ak­tiebolag och aktier i sådana bolag gäller också beträffande ekonomis­ka föreningar och andelar i sådana föreningar.

Har förlust uppkommit i ett all­männyttigt bostadsföretag, går fö­retaget miste om rätten tiU avdrag för förlusten om en överlåtelse av aktier eller andelar iföretaget eller annan ändring ifråga omföretaget föranleder atl godkännandet som allmännyttigt bostadsföretag skall återkallas. Vad nu har sagts om all­männyttigt bostadsföretag gäller också företag som efler medgivan­de av regeringen har tillämpat sam­ma metod vid inkomstbeskattning­en som de allmännyttiga bostads­företagen.


Senaste lydelse 1983:987.


 


Nuvarande lydelse                 Föreslagen lydelse                 Prop. 1986/87: 119

Denna lag träder i kraft den I juli 1987. De nya bestämmelserna i 9§ andra stycket första meningen tillämpas även om den händelse som föran­leder, atl godkännandet som allmännyttigt bostadsföretag skall återkallas, har inträffat före ikraftträdandet men efler den 19 januari 1987. De nya bestämmelserna i 9 § andra stycket andra meningen tillämpas inte i fråga om förlust under beskattningsår för vilket taxering skett eller sker år 1986 eller 1987 om regeringens medgivande har lämnats före ikraftträdandet.


 


Finansdepartementet                              Prop- 1986/87; 119

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 12 mars 1987

Närvarande; statsrådet Feldt, ordförande, och statsråden Sigurdsen, Lei­jon, Hjelm-Wallén, Peterson, Bodström, Göransson, Gradin, Dahl, R. Carlsson, Holmberg, Hellström, Johansson, Hulterström, Lindqvist, G. Andersson, Lönnqvist

Föredragande: statsrådet Feldt

Proposition orn ändrade förlustavdragsregler för vissa bostadsföretag

1 Inledning

Allmännyttiga bostadsföretags fastigheter schablonbeskattas. I etl upp­märksammat fall har aktierna i elt sådant företag överlåtits till ett företag med annan verksamhet. Under en följd av år har betydande skattemässiga underskott uppkommit i det överlåtna företagel. I en särskild skrivelse (skr. 1986/87:73) har regeringen meddelat riksdagen sin avsikt atl lämna förslag om alt rätlen att utnyttja föriustavdrag skall bortfalla när ett bo­stadsföretags allmännyttiga karaktär — och därmed också schablonbe­skattningen - upphör.

Regeringen beslulade den 12 februari 1987 att inhämta lagrådets yttrande över ett inom finansdepartementet upprättat lagförslag. Förslagel var lika­lydande med del som läggs fram i det följande. Lagrådet har lämnat förslagel utan erinran. Lagrådets yttrande bör fogas till protokollet i delta ärende som bilaga.

2 Gällande regler

2.1 Allmännyttiga bostadsföretag

En aktiebolag eller en stiftelse som förvaltar bostadsfastigheter och arbe­tar ulan vinstsyfte kan godkännas som allmännyttigt bostadsförelag. Be­slut fattas av länsbostadsnämnden. Företagets verksamhet skall syfta till atl tillgodose behovet av bostäder. Företagel får dock bedriva även annan verksamhet.

Bestämmelser om allmännyttiga bostadsföretag finns i 32 § förordningen (1986:694) om handläggning, förvaltning, m. m. av bostadslån och räntebi­drag. För atl godkännas som allmännyttigt bostadsföretag krävs atl kom­munen tillskjuter hela grundkapitalet och atl kommunen utser samtliga ledamöler i förelagets styrelse (i företag som godkänts som allmännyttiga före år 1975 kan finnas intressenter vid sidan av kommunen). Den allmän-


 


nyttiga karaktären kan upphöra genom all aktier överiåts eller att del     Prop. 1986/87; 119 annars görs ändringar i fråga om förelaget. 1 sådana fall skall länsbostads­nämnden återkalla godkännandet som allmännyttigt bostadsförelag.

Inkomster av fastighetsförvaltning beskattas antingen på grundval av det faktiska resultatet (enligt s. k. konventionell metod) eller schablonmässigt. En schablonmelod tillämpas vid beskattningen av en- och tvåfamiljsfas-ligheter, bostadsföreningar (i huvudsak bostadsrättsföreningar) och bo­stadsaktiebolag samt allmännyttiga bostadsföretag. Jag uppehåller mig i del följande enbarl vid allmännyttiga (och därmed jämställda) bostadsföre­tag.

Med allmännyttigt bostadsföretag avses vid beskattningen detsamma som i bostadsfinansieringssammanhang. Som framgår av 2 § 7 mom. femte slycket lagen (1947:576) om statlig inkomstskall, SIL, förulsälter schab­lonbeskattningen all förelagd godkänis som allmännyttigt bostadsföretag. Schablonbeskattningen gäller endast fastighetsförvaltningen och inte even­tuella andra inkomster som det allmännyttiga bostadsförelaget har. Förela­get lar upp 3% av fastigheternas taxeringsvärde som intäkt. Avdrag medges för räntor på lånat kapital som lagts ned i fastigheterna och för lomträtisavgälder. Schablonbeskallningens utformning leder till att företa­gen ofta redovisar stora skattemässiga underskott som inte motsvaras av verkliga förluster i fastighetsförvaltningen. Underskotten kan i regel inte utnyttjas i form av föriustavdrag.

I 2 § 7 mom. femte styckel SIL finns också en dispensregel. Den tar sikte på bostadsföretag som i och för sig inte är allmännyttiga men som vad gäller ekonomiska förhållanden och funktion på bostadsmarknaden står de allmännyttiga bostadsföretagen nära. Dispensregeln innebär att regeringen på ansökan kan medge en sådant bostadsförelag rätt att tillämpa samma metod vid inkomstbeskattningen som de allmännyttiga bostadsföretagen. Medgivandel får återkallas om omständigheterna ger anledning till del (2 § 7 mom. sjätte slycket SIL). Dispens har hittills getts i endast elt fall.

2.2 Förlustavdragsreglerna

Bestämmelserna om öppen resultatutjämning mellan olika beskattningsår finns i lagen (1960:63) om föriustavdrag, FAL. Fysiska personer kan få utnyttja en skaltemässig förlust under en följande sexårsperiod. För aktie­bolag och ekonomiska föreningar är tidsfristen tio år. När förlustavdraget utnyttjas reduceras den beskattningsbara inkomsten med motsvarande belopp. Prövningen av föriustens storiek sker först vid den taxering då föriustavdrag yrkas. Möjligheten lill föriustavdrag är inte beroende av efter vilken princip företaget beskattas. Det innebär att underskott som upp­kommit i en schablonbeskattad verksamhet senare kan utnyttjas i en verksamhet som beskattas enligt vanliga regler.

Rätten för aktiebolag och ekonomiska föreningar att utnyttja förluster
påverkas i princip inte av att aktierna eller andelarna byter ägare. I vissa
situationer medför dock ägarbyten eller andra större förändringar beträf­
fande företaget att rätten till förlustavdrag bortfaller. En översyn av regler­
na på detta område gjordes av 1980 års företagsskattekommitté och resul- 5


 


terade i lagstiftning år 1983 (Ds Fi 1983:1, prop. 1983/84:63, SkU 15, SFS     Prop. 1986/87:119 1983:987).

En första spärtegel tar sikte pä ägarförändringar i fåmansförelag (8§ FAL). Rätten till föriustavdrag kan gä föriorad om den person som har det bestämmande inflytandet i förelaget inte är densamma när förlusten skall utnyttjas som när den uppkom. Även andra betydande förändringar på ägarsidan kan göra atl förelaget går miste om rätten till förlustavdrag.

En annan spärregel gäller aktiebolag eller ekonomiska föreningar som helt eller till huvudsaklig del har överlåtit sin verksamhet eller sina tillgång­ar lill staten eller lill kommun eller lill ett statligt eller kommunalt bolag (3 § sista stycket FAL). En sådan överlåtelse kan medföra att avdragsrätten för förluster som uppkommit före eller i samband med överiålelsen bortfaller.

En iredje spärregel är den s.k. skalbolagsregeln (9§ FAL). Rätlen till avdrag för föriusl som uppkommit före etl ägarbyte kan bortfalla om del "inte är uppenbart all förvärvaren genom förvärvet får en tillgång av verkligt och särskilt värde med hänsyn till dennes rörelse eller kapitalför­valtning'".

3 Föredragandens överväganden

Syftet med de allmännyttiga bostadsföretagens verksamhet är atl tillgodo­se behovet av bostäder. Verksamheten bedrivs utan vinstsyfte. Företagen står under kommunal och statlig kontroll. Atl ett bostadsföretag godkänis som allmännyttigt utgör i sin tur förutsättningen för atl beskattning skall ske enligt en schablonmelod. Schablonens utformning leder lill atl förela­gen normalt redovisar skattemässiga underskott. De årliga skattemässiga underskotten i de allmännyttiga bostadsföretagen lorde uppgå till miljard­belopp.

Om elt bostadsföretag upphör all vara allmännytligl upphör också schablonbeskattningen. Fasiighetsinnehavet beskattas forlsäuningsvis en­ligt konventionell metod. Bytet av beskallningsprincip ger företagel hell andra möjligheter alt utnyttja förlustavdrag. Underskotten från schablonti­den kan kvittas mot framtida inkomster i fastighetsförvaltningen. Om företaget inlemmas i en koncern kan vinster tillföras företaget från andra koncernföretag genom koncernbidrag eller genom atl en vinstgivande verksamhet förs över till företaget.

Det är enligt min mening inte motiverat atl de - ofta fiktiva - under­skott som uppkommit under den tid då företaget schablonbeskattats skall få utnyttjas när schablonbeskattningen upphört. Principen bör vara atl underskotten bara skall få utnyttjas så länge schablonbeskattningen består. Jag föreslår därför atl avdrag för förluster som uppkommit i allmännyttiga bostadsföretag inte skall få göras om en sådan händelse inträffat som innebär att företagel förlorat sin allmännyttiga karaktär (jfr 32 § förordning­en om handläggning, förvaltning, m. m. av bostadslån och räntebidrag).

Som tidigare nämnts är det godkännandet av ett bostadsföretag som allmännytligl som styr beskattningen. Företagel schablonbeskattas så länge godkännandet består. Teoretiskt kan det därför länkas atl förelaget


 


schablonbeskattas - eftersom del formellt är allmännytligl - trots atl den     Prop. 1986/87; 119 allmännyttiga karaktären egentligen har upphön. Skulle en sådan situation uppkomma bör rätlen till förlustavdrag bortfalla redan i och med all den ifrågavarande händelsen (överlåtelsen e. d.) inträffat.

De nya bestämmelserna bör tas in i 9§ FAL. 1 enlighet med vad som angetts i regeringens tidigare skrivelse bör bestämmelserna tillämpas om den händelse som föranleder all godkännandet som allmännyttigt bostads­företag skall återkallas inträffat efler den 19januari 1987,

Möjligheten för enskilt ägda bostadsförelag all bli jämställda med all­männyttiga bostadsförelag vid inkomstbeskattningen gäller fr.o.m. 1986 års taxering, Etl förelag som redan fått etl sådant medgivande bör fä behälla sin rätt atl utnyttja en förlust som hänför sig lill 1986 eller 1987 års taxering även om medgivandel skulle komma atl återkallas. Bortsett från delta övergångsfall bör etl förelag inte få utnyttja förluster under schablon­tiden om företagel återgår lill all beskatias konventionellt eller om andra omständigheter föranleder att medgivandet skall återkallas. Däremot bör några särskilda begränsningar inte gälla för rätten all utnyttja eventuella förluster från liden före schabloniiden.

Som en följd av införandel av nya bestämmelser i 9 S FAL bör en redaktionell omarbetning göras av de nuvarande första - tredje styckena.

4 Upprättat lagförslag

I enlighet med vad jag nu har anfört har inom finansdepartementet upprät­tats ett förslag till lag om ändring i lagen (1960:63) om förlustavdrag.

5 Hemställan

Jag hemställer alt regeringen föreslår riksdagen att anta del av lagrådet granskade förslaget.

6 Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen att anta del förslag som föredragan­den har lagt fram.


 


Bilaga     Prop. 1986/87; 119

Lagrådet

Utdrag ur protokoll vid sammanlräde den 3 mars 1987

Närvarande; f d. regeringsrådet Wieslander, justitierådet Sterzel, rege­ringsrådet Totlie.

Enligl protokoll vid regeringssammanträde den 12 februari 1987 har regeringen på hemställan av statsrådet Feldt beslutat inhämta lagrådets yttrande över förslag lill lagom ändring i lagen (1960:63) om förlustavdrag.

Förslaget har inför lagrådet föredragits av kammarrättsassessorn Peder André.

Lagrådet lämnar förslaget utan erinran.

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1987


 


 

Propositioner och skrivelser

Propositioner är förslag till nya lagar och lagändringar som regeringen lämnar till riksdagen. Regeringen lämnar också skrivelser, som har en mer redogörande karaktär och inte innehåller förslag till riksdagsbeslut.