om ändrade beskattningsregler för avgångsersättningar till vissa tjänstemän

Proposition 1976/77:52

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Prop. 1976/77: 52

Regeringens proposition

1976/77: 52

om ändrade beskattningsregler för avgångsersättningar till vissa tjänstemän

beslutad den 15 december 1976.

Regeringen föreslår riksdagen atl antaga det förslag som har upptagits i bifogade utdrag av regeringsprotokoll.

På regeringens vägnar

THORBJÖRN FÄLLDIN

INGEMAR MUNDEBO

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås att avgångsersättning som utgår till arbetstagare enligt trygghetsavtal mellan Privalljänslemannakartellen och arbetsgivarorganisation och som fastställs under ledning av ett s. k. trygghetsråd skall vara delvis skattefria på samma sätt som redan gäller för avgångsersättningar enligl kollekliv avgångsbidragsförsäkring.

De nya bestämmelserna föreslås gälla fr. o. m. 1977 års taxering.

Riksdagen 1976/77. 1 saml. Nr 52

Prop. 1976/77: 52 2

Förslag till

Lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370)

Härigenom föreskrivs alt 32 >; 1 mom. och punkt 11 av anvisningarna till 32 § kommunalskattelagen (1928:370) skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

32 S

/ mom. I Till intäkt av tjänst hänföras:

avlöning, arvode, traktamente, sportler och annan förmån i penningar, bostad eller annal, som utgått för tjänsten;

pension och i den mån icke annat följer av vad nedan i 2 mom., stadgas livränta, som utgått på grund av sjuk-, olycksfalls- eller skadeförsäkring eller annorledes än på grund av försäkring - dock, såvitt fråga är om sådan livränta till följd av personskada som icke avses i 2 mom., endast livränta eller del därav som avser ersättning för förlorad inkomst av skattepliktig natur - ävensom ersättning, som i annan form än livränta utgått på grund av sjuk- eller olycksfallsförsäkring, tagen i samband med tjänsl - dock icke ersättning, som avser sjukvårds- eller läkarekostnader - samt undantagsförmåner, periodiskt understöd eller därmed jämföriig periodisk intäkt, som i 31 § avses, saml engångsbelopp som utgår till följd av personskada och utgör skattepliktig intäkt enligt anvisningarna till 19 ij.

Som inläkt av ijänsl räknas jämväl annat belopp än ovan sagts - såsom vinstandel, återbäring eller vid återköp av försäkring uppburet belopp - vilket utgått på grund av pensionsförsäkring eller sådan sjuk- eller olycksfallsförsäkring, som lagils i samband med tjänst.

Sådan ersättning på grund av kol- Sådan ersättning på grund av kollektiv avgångsbidragsförsäkring som lektiv avgångsbidragsförsäkring som tecknas av arbetsgivare till förmån tecknas av arbetsgivare till förmån för arbetstagare och som bestämmes för arbetstagare och som bestämmes med hänsyn även till andra omstän- med hänsyn även till andra omständigheter än den försäkrades levnads- digheter än den försäkrades levnadsålder och anställningstid räknas en- ålder och anställningstid räknas endast delvis som intäkt av tjänst på dast delvis som intäkt av tjänst på sätt närmare angives i punkt 11 av sätt närmare angives i punkt 11 av anvisningarna. Molsvarande gäller i anvisningama. Motsvarande gäller i fråga om sådan avgångsersättning fråga om sådan avgångsersättning som annoriedes än på gmnd av kol- som annoriedes än på grund av kollektiv avgångsbidragsförsäkring ut- lektiv avgångsbidragsförsäkring utbetalas av staten till arbetstagare.       betalas av  staten  till arbetstagare.

Åven avgångsersättning som utbetalas tlU arbetstagare som omfattas av s. k.

' Som senaste lydelse har upptagits lydelsen enligt prop. 1976/77:50.

Prop.1976/77: 52                                                      3

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

tiygghetsavtal  räknas  endasl   delvis

som intäkt av tjänst på det sätt som

angives i punkt 11 av anvisningarna.

Har tjänsteinnehavare såsom löneförmån innehaft fastighet på sådant sätt,

att garantibelopp för fastigheten skall enligl 47 § upptagas som skattepliktig

inkomst för honom, skall dock intäkt, vilken tjänsteinnehavaren åtnjutit

från fastigheten, räknas såsom inläkt av jordbmksfastighet eller av annan

fastighet.

Anvisningar

till 32 §

11. Med bestämmelsen i 32 § 1 mom. tredje stycket om kollektiv avgångsbidragsförsäkring avses sådan försäkring som meddelas av Arbetsmarknadens försäkringsaktiebolag. Ersättning på grund av dylik försäkring utgår dels med elt s. k. A-belopp, som bestämmes med hänsyn endast till den försäkrades levnadsålder och anställningstid, dels med ett s. k. B-belopp, som bestämmes med hänsyn även till övriga omständigheter i det enskilda fallet. Som intäkt av tjänst räknas dels ersättningens A-belopp, dels den del av ersättningens B-belopp som överstiger ett belopp, motsvarande två gånger det basbelopp som fastställts för januari månad under laxeringsåret med stöd av 1 kap. 6 § lagen den 25 maj 1962 (nr 381) om allmän försäkring. Bestämmelserna i första stycket äga motsvarande tillämpning i fråga om ersättning på gmnd av sådan kollektiv avgångsbidragsförsäkring i annan försäkringsanstalt som beträffande ersättningens storiek och övriga villkor motsvarar kollektiv avgångsbidragsförsäkring hos Arbetsmarknadens försäkringsaktiebolag.

Med bestämmelsen i 32 § 1 mom. tredje stycket om avgångsersättning som utgår annoriedes än på grund av kollekliv avgångsbidragsförsäkring avses sådan avgångsersättning som staten utbetalar till arbetstagare och som utgår enligt motsvarande gmnder som ersättning på gmnd av kollektiv avgångsbidragsförsäkring i Arbetsmarknadens försäkringsaktiebolag.

Bestämmelserna i 32 ,s'> / mom. tredje stycket om avgångsersättning tiU arbetstagare som omfattas av s. k. tiygghetsavtal avser sädan ersättning, som ulgär enligt tiygghetsavtal mellan Privattjänstemannakartellen och arbetsgivarorganisation och fastställes under ledning av ett s. k. tiyggheisråd. Ersättning på grund av sädant trygg-

 Senaste lydelse 1970:130.

Prop.1976/77: 52 Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

hetsavtal utgår dels med ett belopp som utbetalas månaden efter det att anstäUningen har upphört, dels med yiterligare ett belopp som utbetalas när arbetstagaren har varil arbetslös i minst sex månader. Som intäkt av tjänst räknas dels del jörstnämnda beloppet, dels den del av det senare beloppet som överstiger vad som motsvarar tvä gånger det basbelopp som med stöd av 1 kap. 6 § lagen om allmän försäkring har faststäUts för januari månad under taxeringsåret.

Denna lag träder i kraft dagen efter den dag, då lagen enligt uppgift på den har uikommit från trycket i Svensk författningssamling, och tillämpas första gången vid 1977 års taxering.

Prop. 1976/77: 52

Uldrag
BUDGETDEPARTEMENTET        PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1976-12-15

Närvarande: stalsministern Fälldin, ordförande, och statsråden Bohman, Ahlmark, Romanus, Turesson, Gustavsson, Antonsson, Mogård, Olsson, Dahlgren, Söder, Troedsson, Mundebo, Krönmark, Ullslen, Burenslam Linder, Wikström, Johansson, Friggebo

Föredragande: statsrådet Mundebo

Proposition om ändrade beskattningsregler för avgångsersättningar till vissa tjänstemän

1 Inledning

Ar 1967 infördes partiell skattefrihet för vissa avgångsbidrag som ulgår lill arbetstagare på gmnd av kollektiv avgångsbidragsförsäkring, AGB (prop. 1967:39, BevU 1967:28, rskr 1967:169, SFS 1967:159). Dessa regler innebär all den del av ersättningen på grund av AGB som har bestämls med hänsyn även till andra omständigheter än den försäkrades ålder och anställningstid räknas som skattepliktig intäkt av tjänst endast till den del ersättningen överstiger ett belopp motsvarande tvä gånger del basbelopp som enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring, AFL, har fastställts för januari månad under taxeringsåret. Genom lagstiftning år 1970 gjordes de berörda bestämmelserna tillämpliga även på ersättningar som utbetalas av slalen efler liknande grunder som bidrag enligt AGB-försäkring (prop. 1970:111, BevU 1970:38, rskr 1970:214, SFS 1970:130).

Tjänstemännens centralorganisation (TCO) har i framställning lill finansdepartementet hemställt alt motsvarande partiella skattefrihet skall införas för den del av avgångsersättning (AGE) inom Privattjänslemannakartellens (PTK:s) organisationsområde som ulgår sedan tjänsteman, som uppsagts på gmnd av driftsinskränkning eller liknande omständighet, har varil arbetslös under minst sex månader.

Efter remiss har yttranden över belänkandet avgelts av kammarrätten i Stockholm, socialslyrelsen, riksförsäkringsverket (RFV), försäkringsinspektionen, riksskatteverket (RSV), länsstyrelserna i Stockholms, Östergötlands, Malmöhus, Göteborgs och Bohus, Västmanlands och Västernorrlands län, livförsäkringsskattekommittén (Fi 1971:07, LSK), 1972 års skalleutredning

Prop. 1976/77: 52                                                     6

(Fi 1972:02), Centralorganisationen SACO/SR, Folksam, Kooperativa förbundet (KF), Landsorganisationen i Sverige (LO), Svenska arbetsgivareföreningen (SAF), Svenska försäkringsbolags riksförbund, Sveriges grossislförbund, Sveriges hantverks- och industriorganisation (SHIO), Sveriges köpmannaförbund och Sveriges redareförening.

KF har åberopat Folksams yttrande medan Sveriges grossislförbund har Uttalal alt man ansluter sig till de synpunkter som SAF har framfört.

2 Nuvarande ordning 2.1 AGB

Beträffande AGB:s tillkomst och innebörd kan i första hand hänvisas till vad som har anförts i prop. 1967:39 (s. 7 [.). Framställningen begränsas därför till en sammanfattning av vad som f n. gäller på detla område.

Genom avtal mellan SAF och LO utgår under vissa förutsättningar AGB från arbetsmarknadens försäkringsbolag (AFA) om försäkrad arbetstagare - ulan egen förskyllan - förlorar sin anställning på gmnd av driftsmässiga förändringar vid del företag där han är anställd. Under motsvarande förutsättningar ulgår AGB enligl avtal mellan Kooperationens förhandlingsorganisation (KFO) och LO till arbetstagare inom kooperationens område av arbetsmarknaden.

Försäkringsskydd enligt AGB inträder den dag då arbetstagare, som har fyllt 40 år, under fem år har utfört avlönat arbele hos en arbetsgivare som har gällande AGB-försäkring. Försäkringen varar därefter under den tid som arbetstagaren - intill dess han har fyllt 65 år - är anställd och utan längre tidsavbrolt ulför avlönat arbete hos arbetsgivaren. Avgångsbidrag enligt AGB kan utgå med två olika delbelopp, s. k. A-belopp och B-belopp. A-belopp ulgår med 200 kr. för varje fullt anställningsår som arbetstagaren har varit anställd hos arbetsgivare som omfattas av försäkringen. Ulöver vad som tidigare har angivits gäller som villkor för rätl lill A-belopp att arbetstagaren i sin anställning hos företaget huvudsakligen har ulfört heltidsarbete. Om en anställd av hälsoskäl måsle lämna sin anslällning efler det att han har fyllt 60 år, kan AFA under vissa förutsättningar medge eftergift från kravet på all anställningsavtalet skall ha sagts upp av arbetsgivaren på grund av driflsmässig förändring.

B-belopp utgår i normalfallet med högst 9 000 kr. men kan i vissa fall uppgå till 12 000 kr. Högsta B-belopp utgår till arbetstagare som har fyllt 62 men ej 65 år. Om arbetstagaren har fyllt 40 men ej 50 år, uppgår helt B-belopp lill 4 500 kr. B-belopp kan ulgå till arbetstagare som i samband med friställning eller inom fem år därefter blir varaktigt arbetslös. Rätt till B-belopp avgörs av AFA efter en prövning av de svårigheter som uppkommer genom arbetslösheten i varje särskilt fall.

Prop. 1976/77: 52 7

2.2 Skatteregier fdr avgångsersättning

Avgångsersättning lill avskedad arbetstagare utgör enligt huvudregeln skattepliktig inläkt av tjänst för mottagaren. Lindring i beskattningen kan i vissa fall medges enligt bestämmelserna i 50 v; 2 mom. kommunalskattelagen (1928:370), KL, om extra avdrag för nedsatt skatteförmåga. Vidare kan viss skattelindring erhållas genom skatteberäkning enligl lagen (1951:763) om beräkning av statlig inkomstskatt för ackumulerad inkomst.

I två undantagsfall är emellertid skatteplikten inskränkt. Det ena undanlaget gäller avgångsvederiag till jordbmkare som upphört med sitt jordbruk. Enligt punkt 12 av anvisningarna till 21 § KL skall viss del av sådanl vederlag inle räknas som skattepliktig intäkt. Del andra undantaget gäller ersättning som utgår till avskedad arbetstagare i form av AGB. Enligt 32 § 1 mom. tredje stycket KL och punkt 11 av anvisningarna till samma paragraf är den del av AGB som utgår i form av A-belopp skattepliktig i sin helhel medan den del som utgår som B-belopp räknas som skattepliktig intäkt av tjänsl endast till den del den överstiger ett belopp molsvarande två gånger basbeloppet enligl AFL för januari månad under taxeringsåret. För januari månad 1976 var basbeloppet 9 700 kr. vilkel innebär att hela B-beloppet vid 1976 års taxering kommer att undantas från beskattning.

De särskilda beskattningsreglerna i 32 § 1 mom. KL är tillämpliga - förutom i fråga om AGB som utbetalas av AFA - även på ersättning från annan försäkringsanslalt om ersättningens sloriek och övriga villkor motsvarar vad som gäller om försäkring i AFA. På gmnd härav kommer den partiella skattefriheten atl gälla även för AGB som ulgår från Folksam. Samma regler gäller vidare för sådan avgångsersättning som staten annorledes än på gmnd av kollektiv avgångsbidragsförsäkring utbetalar lill arbetstagare under fömtsättning alt ersättningen utgår enligt motsvarande grunder som gäller för AGB från AFA.

3 Framställningen

TCO har i framställning den 3 oktober 1974 och kompletterande skrivelse den 23 december 1975 till finansdepartementet anfört i huvudsak följande.

Ett system för utgivande av AGE lill tjänstemän, som har uppsagts på gmnd av driftsmässiga förändringar inom företagen, tillskapades genom avtal mellan SAF och Svenska Industritjänstemannaförbundet, Sveriges arbetsledareförbund samt Sveriges Civilingenjörsförbund åren 1969 och 1970. Reglerna för AGE-systemet intogs sedermera i trygghetsavtalet mellan SAF och PTK. Verksamheten står under ledning av ell partsgemensamt organ kallat trygghetsråd.'

Trygghetsavtal med samma AGE-syslem som på SAF-området har även slutits mellan PTK-förbunden samt Statsföretagens förhandlingsorganisa-

Prop. 1976/77: 52                                                     8

tion. Kooperationens förhandlingsorganisation och Sveriges kooperativa och allmännyttiga bostadsföretags förhandlingsorganisation. Verksamheten står även i dessa fall under ledning av partsorgan i form av trygghetsråd.

Syftet med AGE-systemet är att överbrygga de ekonomiska svårigheter som kan uppstå för tjänstemän som har blivit uppsagda på grund av driftsmässiga förändringar och därvid löper risk att för kortare eller längre tid bli arbetslösa. En bedömning görs alllid av den enskilde tjänstemannens speciella situation. Ersättningarna kan därför variera från fall till fall.

Vissa grundläggande förutsättningar måsle vara uppfyllda för all en tjänsteman skall kunna få AGE. För det första krävs atl tjänstemannen skall vara anställd vid ett företag som är bundet av trygghetsavtalet mellan SAF eller annan arbetsgivarorganisation och PTK eller PTK-förbund. Avtalet gäller för samtliga tjänstemän vid elt sådanl företag oavsett organisationstillhörighet, dock med undantag för tjänstemän i vissa högre befattningar. Vidare krävs atl tjänstemannen skall ha blivil uppsagd på gmnd av driftsmässiga förändringar, t. ex. driftsinskränkning, drifisnedläggelse eller liknande, men däremot inte av skäl som hänför sig lill tjänstemannens person. Ytteriigare en fömtsättning är att tjänstemannen skall vara 40 år eller äldre när anställningen upphör. Om tjänstemannen har uppnått ordinarie pensionsålder när anställningen upphör kan dock AGE inte utgå. För rätl lill AGE uppställs också krav på att tjänstemannen skall ha varil anställd i minst fem år i följd hos arbetsgivaren när anställningen upphör. I denna tid inräknas dock även tid som arbetare vid företaget, lid vid annat AGE-anslutet företag inom samma koncern saml tid vid annat AGE-anslulet förelag oavsett avtalsområde, om tjänstemannen har blivil uppsagd också från della företag på gmnd av driftsmässiga förändringar.

Om en tjänsteman uppfyller dessa grundläggande villkor görs i en särskild beredningsgrupp under trygghetsrådet med representanter för parterna en bedömning av hans individuella situation och därvid fastställs det belopp som skall ulgå som AGE.

Trygghetsrådet tar i sin bedömning hänsyn till elt antal faktorer som parterna i avtalet beslutat skall ligga till gmnd för AGE-beloppels storiek. Dessa faktorer är ålder, anställningstid, antal återstående år till ordinarie pensionsålder, yrkeskunnande, utbildning och praktik, del lokala arbetsmarknadsläget och tjänstemannens bundenhet lill orten, medicinskt eller annal handikapp och särskilt stor försörjningsbörda. För varje aktuell tjänsteman görs sålunda en sammanvägning av dessa faktorer.

Elt första AGE-belopp (rat 1) utgörande 30 % av det beviljade totalbeloppet utbetalas månaden efler del att tjänstemannens anställning har upphört. Del föreligger inget krav på all tjänstemannen skall vara arbetslös vid delta tillfälle.

De tjänstemän som är arbetslösa efler sex månader får sin ansökan om AGE upplagen till förnyad prövning. Om det konstateras all tjänstemannen har haft en arbetslöshetsperiod på sex månader och fortfarande är arbetslös.

Prop.1976/77: 52                                                      9

utgår ett andra AGE-belopp irai 2) utgörande återstående 70 % av det beviljade totalbeloppet.

1 princip sammanfaller detta syslem med det AGB-syslem varom överenskommelse tidigare har träffats mellan SAF och LO. AGE-systemet har erhållit sin nuvarande utformning dels för att det i högre grad än tidigare skall sammanfalla med SAF/LO:s AGB-syslem, dels för alt det skall gynna de särskilt ömmande fallen. Skillnaden är i princip alt AGE-systemet saknar anvisningar i form av schabloniserade belopp. 1 det systemet sker i stället i varje särskilt fall en systematisk prövning av den enskildes situation med avseende på de faktorer som här tidigare har angivits.

Av följande sammanställning över utbetald AGE under liden 30 juni 1973-31 december 1974 framgår atl halva anlalel AGE-ersätt ningar låg mellan 5 200 kr.(undre kvartilen) och 22 200 kr. (övre kvartilen) med ett medi-anbelopp av 12 100 kr.

Beräkning av medianer och kvartilvärden för AGE fr. o. m. 1973-06-30 t.o.m. 1974-12-31

1.   Storiek av totalt utbetalt belopp (rat 1 + rat 2)

2.   Storiek av enbart rat 2

Beräkning       Antal    Undre       Median      Övre

enligt        utbetalningar kvartilen                kvartilen

1             1869         5 200        12 100      22 200

2               732         6 100        10 000      14 000

Andra raten som uppgår till 70 % av totalbeloppet utbetalas om arbetslöshetsperioden enligt intyg av arbetsförmedling har uppgått till sex månader. Alla rat 2-fall som redovisas i sammanställningen omfattar således personer som har varit arbetslösa under minst sex månader. Av materialet framgår även alt hälften av de utbetalade ersättningarna i form av rat 2 ligger mellan 6 100 och 14000 kr., med en median av 10000 kr.

TCO hemställer att skattefrihet intill två basbelopp beviljas för rat 2, som enligl det anförda är beroende av en dokumenterad lång arbetslöshet.

4 Remissyttrandena

Flertalet remissinstanser tillstyrker TCO:s framställning eller lämnar denna ulan erinran. Så gör kammarrätten i Stockholm, socialstyrelsen, RFV, länsstyrelserna i Stockholms, Östergötlands och Västmanlands län, 1972 års skatteutredning, SACO/SR. Folksam, LO, SAF, Svenska jörsäkringsbolags

Prop. 1976/77: 52                                                    10

riksförbund. SHIO, Sveriges köpmannaförbund och Sveriges redareförening. Dessa remissinstanser framhåller bl. a. alt AGE har samma syfte som AGB samt att det är önskvärt all arbetstagare behandlas lika i beskattningshänseende oavsett om de är arbetare eller tjänstemän. RSV framhåller alt en väsentlig skillnad mellan AGE och AGB är atl ersättningarna enligl AGB är maximerade i försäkringsavtalet vilket kan leda lill väsentligt lägre belopp än enligl AGE. Trots starka principiella betänkligheter vill dock verkel av likformighetsskäl inte motsätta sig bifall till framställningen. RSV konstaterar att ersättning enligt AGE-systemet kan ulgå lill förelag och framhåller atl skattefriheten därför bör begränsas till sådana fall då rat 2 har utgivits till friställd. Enligt verket bör skattefrihet i princip inträda endast då ersättningen uppgår lill högsl två basbelopp. För atl undvika tröskeleffekler bör emellertid någon form av avtrappningssystem konstrueras för större belopp. Inle heller LSK vill i princip motsätta sig bifall lill framställningen men framhåller all det bör beaktas att ersättning i form av AGE kan utgå med väsentligt högre belopp än ersättning i form av AGB. Ersättning enligt AGE-systemet anges i sällsynta fall kunna uppgå lill 100 000 kr. LSK föreslår en modell för avirappning av skattskyldigheten vid ersättningar överstigande två basbelopp som innebär full skatteplikt när ersättningen uppgår lill sex basbelopp. Bl. a. SHIO framhåller atl en partiell skattefrihet för AGE bör medföra en motsvarande sänkning av ersättningsbeloppen vilket i sin tur bör leda lill att företagens avgifter för AGE sänks. Sveriges köpmanna/örbund anser atl företagare som idkar näring under enskild firma och andra liknande former i della hänseende bör likställas med anslällda.

Försäkringsinspektionen understryker atl skatteplikt för ersättning från erkänd arbetslöshetskassa och kontant arbetsmarknadsstöd liksom sjukpenning enligt AFL i princip har införts genom lagstiftning år 1973. Inspektionen anser del vara väsentligt atl olika stödformer med samma syfte i beskattningshänseende behandlas lika och ifrågasätter därför om inte gällande skaltefrihet för vissa förmåner från AGB liksom för motsvarande förmåner på det slalliga området bör slopas. Enligl inspektionen bör det uppdras ål LSK att utreda frågan. I avvaktan på resultatet av en sådan utredning bör den av TCO föreslagna utvidgningen av området för skattefrihet inte genomföras. Även länsstyrelsen i Malmöhus län förordar en närmare utredning med hänsyn lill atl det f n. inte är möjligl att göra en fullständig jämförelse mellan AGB- och AGE-systemen.

TCO:s framställning avstyrks av länsstyrelserna i Göteborgs och Bohus saml Västernorrlands län. Dessa remissinstanser framhåller bl. a. att AGE inte utgår på grund av försäkring och all stora skillnader kan uppkomma i slorieken av de belopp som ulgår enligt de båda systemen.

Prop.1976/77: 52 11

5 Föredraganden

Avgångersältning som utgår till avskedad arbetstagare utgör enligt huvudregeln skattepliktig intäkt av tjänst för mottagaren. Under vissa omständigheter kan lindring i beskattningen av avgångsersättning medges enligt reglerna i 50 § 2 mom. kommunalskattelagen (1928:370), KL, om extra avdrag för nedsatt skatieförmåga. Vidare kan viss skattelindring erhållas genom skatteberäkning enligt lagen (1951:763) om beräkning av statlig inkomstskatt för ackumulerad inkomst.

Från huvudregeln om skatteplikt för avgångsersättning finns dock vissa undanlag. Sålunda gäller enligl 32 § 1 mom. tredje stycket KL och punkt 11 av anvisningarna till samma paragraf att ersättning enligt kollektiv avgångsbidragsförsäkring (AGB), som ulges av Arbetsmarknadens försäkringsaktiebolag (AFA) endasl delvis är skattepliktig. Molsvarande gäller ersättning som ulges av annan försäkringsanslalt om den till storiek och villkor i övrigt överensstämmer med AGB hos AFA. På gmnd av sistnämnda regel gäller den partiella skattefriheten även AGB som utges av Folksam. AGB kan ulgå till arbetstagare mellan 40 och 65 år som mister sin anställning lill följd av driftsmässiga förändringar vid del företag där vederbörande är anställd. Ersättningen är uppdelad i två delbelopp, nämligen elt A-belopp, vars storiek bestäms med hänsyn lill arbetstagarens anställningstid, och ett B-belopp som utgår efler en prövning av omständigheterna i det särskilda fallet. För rätl lill B-belopp krävs bl. a. att arbetstagaren i samband med friställningen eller inom fem år därefier blir varaktigt arbetslös. B-belopp utgår normall med högsl 9 000 kr. men kan under vissa omständigheter uppgå till 12 000 kr. Reglerna i 32 § 1 mom. KL innebär all den del av AGB som utgår som A-belopp är skattepliktig i sin helhel medan den del som utgår som B-belopp endasl är skattepliktig till den del den överstiger ett belopp motsvarande tvä gånger det basbelopp som har fastställts enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring, AFL, för januari månad under taxeringsåret. Förutom beträffande AGB är reglerna tillämpliga på avgångsersättning som av staten annoriedes än i form av AGB utbetalas lill arbetstagare under fömtsättning att ersätiningen utgår enligt molsvarande gmnder som AGB.

TCO hemställer i sin framställning om partiell skattefrihet för avgångsersättningar (AGE) inom Privatjänslemannakartellens (PTK:s) organisationsområde. I framställningen anförs bl.a. följande. Regler om AGE till tjänstemän som har blivit uppsagda till följd av driftsmässiga förändringar inom företagen har inlagils i trygghetsavtal mellan PTK och Svenska arbetsgivareföreningen. Statsföretagens förhandlingsorganisation. Kooperationens förhandlingsorganisation saml Sveriges kooperativa och allmännyttiga bostadsföretags förhandlingsorganisation. Enligt samtliga avtal bestäms ersättningen av elt partsgemensamt organ, etl s. k. trygghetsråd. Syftet med AGE-systemet är att överbrygga de ekonomiska svårigheter som kan uppstå

Prop. 1976/77: 52                                                    12

för tjänstemän som på grund av uppsägning riskerar att bli arbetslösa för längre eller kortare lid. För rält till AGE krävs alt tjänstemannen skall vara minst 40 år när anställningen upphör och att han vid denna tidpunkt har varit anställd hos arbetsgivaren minst fem år i följd. I femårstiden inräknas därvid även i vissa fall anslällning i annan funktion än som tjänsteman eller hos annan arbetsgivare. Om de grundläggande villkoren för AGE är uppfyllda görs en bedömning av den enskilda tjänstemannens situation för att avgöra ersättningens sloriek. Vid denna bedömning las hänsyn bl. a. till tjänstemannens ålder och anställningstid. AGE ulgår i två belopp, rat 1 och rat 2. Rat 1 utgör 30 % av del beviljade totalbeloppet. Rat 2 utgör återstående 70 % av ersättningen och detta belopp utbetalas när tjänstemannen har varit arbetslös under sex månader. Under liden 30 juni 1973-31 december 1974 utgjorde medianvärdet 10 000 kr. för rat 2. TCO hemställer att skaltefrihet beviljas för rat 2 intill två basbelopp.

Flertalet remissinstanser har tillstyrkt bifall lill framställningen eller lämnat denna utan erinran och har därvid bl. a. understrukit att AGE har samma syfte som AGB. Ett par remissinstanser anser dock - med hänsyn lill all ersättning enligt AGE kan utgå med väsentligt högre belopp än enligl AGB - atl skattefriheten för AGE bör avlrappas när ersätiningen överstiger två basbelopp för alt upphöra hell när ersättningen når en viss nivå, t. ex. sex basbelopp. Ell par andra remissinstanser har av samma skäl avstyrkt bifall till framställningen. Några remissinstanser anser att ytteriigare utredning bör ske innan man lar slällning lill framställningen.

För egen del lår jag anföra följande. Vid genomförandel av reglerna om partiell skattefrihet för AGB framhöll föredraganden som skäl för denna speciella form av skallelindring att ömmande omständigheter måste anses föreligga när AGB ulgår i form av B-belopp, eftersom della belopp utbetalas endast till arbetstagare som har avskedats efter lång tjänst hos etl förelag och som av åldersskäl eller annan orsak kan förutsättas ha särskilt små möjligheler all få nyll likvärdigt arbetetprop. 1967:39 s. 17 f). Det framhölls också att tillräcklig skattelindring i dessa fall inle kunde åstadkommas genom tillämpning av reglerna om extra avdrag för nedsatt skatteförmåga eller reglerna om ackumulerad inkomst.

Syftet med AGE-systemet är detsamma som för AGB, nämligen atl överbrygga de ekonomiska svårigheter som uppstår för en arbetstagare som utan egen förskyllan avskedas till följd av driftsinskränkning eller nedläggning av förelag. Även vad beträffar den tekniska utformningen föreligger likheter mellan de båda systemen, bl. a. såtillvida alt ersätiningen enligl båda utgår i form av två delbelopp varav del ena är beroende av all en längre arbetslöshet har förelegat. Del finns emellertid även vikliga skillnader mellan AGE och AGB. Den viktigaste lorde vara alt AGE-systemet inte innehåller några regler om schabloniserade ersättningsbelopp på samma säll som AGB. Detta medför att AGE i enstaka fall lorde kunna komma att ulgå med väsentligt högre belopp än som gäller för AGB. Denna omständighet har av några

Prop. 1976/77: 52                                                    13

remissinstanser ansetts motivera antingen att framställningen inte bör bifallas eller att en regel om avirappning av det skattefria AGE-beloppet införs. Jag vill i anslutning härtill framhålla följande. 1 dagens samhälle kan inte undvikas att strukturrationaliseringarna kan medföra risk föratt tjänstemän drabbas av arbetslöshet i slörre omfattning än som tidigare var fallet. 1 vissa fall kan arbetslösheten bli långvarig. På grund av litet utbud av likvärdiga tjänster måste friställda tjänstemän i många fall vara beredda att byta bostadsorl efter friställningen. Jag anser mol denna bakgrund att ömmande omständigheter generellt måste antas föreligga i fråga om tjänstemän som har varit arbetslösa under så lång tid att de får AGE i form av den s. k. rat 2. Detta bör enligt min mening medföra att skattelindring införs för viss del av delta belopp. Jag vill i detta sammanhang understryka atl principiella skäl talar för atl behandla olika kategorier av arbetstagare lika i detta hänseende. 1 likhet med fiertalet remissinstanser anser jag det vara naturiigt att beskattningsreglerna för AGE utformas så att rat 1 i sin helhet blir skattepliktig medan rat 2 blir skattepliktig endast i den mån den överstiger belopp molsvarande två gånger del basbelopp som gäller för januari månad under taxeringsåret. Av i avsnitt 2.1 intagna uppgifterom storleken av utgående AGE får anses framgå att dessa ersättningar i fiertalet fall kommer att rymmas inom två basbelopp. Med hänsyn härtill föreligger enligt min mening f n. inte skäl atl på grund av enstaka högre ersättningar komplicera lagstiftningen med reglerom avirappning av skattefriheten vid AGE. Denna fråga bör dock kunna omprövas om den framtida utvecklingen skulle visa all AGE kommer alt utgå med väsentligt högre belopp än som hittills har varit fallet. Med anledning av vad elt par remissinstanser har påpekat vill jag framhålla att skattefrihet för viss del av AGE givetvis endast bör kunna komma i fråga när beloppet har utbetalats till den friställde tjänstemannen och alltså inle när ersättningen ulgår till företaget.

Mitt förslag föranleder ändring i 32 !; iredje stycket KL och punkt 11 av anvisningarna lill samma paragraf

6 Ikraftträdande

De nya bestämmelserna om partiell skattefrihet för AGE bör träda i kraft snarast möjligt och tillämpas på ersättningar som har utbetalats fr. o. m. den 1 januari 1976.

7 Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

att antaga inom budgetdepartementet upprättat förslag till lag om ändring i kommunalskaltelagen (1928:370).

Prop. 1976/77: 52 14

8 Beslut

Regeringen ansluter sig lill föredragandens överväganden och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen att aniaga det förslag som föredraganden har lagt fram.