om ökade insatser för europeiskt forsknings- och utvecklingssamarbete

Proposition 1992/93:79

Regeringens proposition

1992/93:79

om ökade insatser för europeiskt forsknings- och
utvecklingssamarbete

Prop.

1992/93:79

Regeringen föreslår riksdagen att anta det förslag som har tagits upp i
bifogade utdrag ur regeringsprotokollet den 3 november 1992.

På regeringens vägnar

Carl Bildt

Per Westerberg

Propositionens huvudsakliga innehåll

Våren 1992 beslöt riksdagen att till det under tolfte huvudtiteln upptagna
anslaget F 7. Europeiskt forsknings- och utvecklingssamarbete anvisa 211
miljoner kronor.

Under förutsättning att avtalet om ett europeiskt ekonomiskt sam-
arbetsområde, EES, träder i kraft den 1 januari 1993, skall från anslaget
ca 50 miljoner kronor betalas till EG:s FoU-budget. Beslutat stöd till
svenska samarbetsprojekt inom EGts ramprogram för forskning och
teknisk utveckling, samt summan av projektansökningar för vilka kon-
traktsskrivning kan bli aktuell före EES-avtalets ikraftträdande, överstiger
anslaget med drygt 75 miljoner kronor. För att kunna medge stöd till de
svenska projekt som nu behandlas i EG föreslås en ökning av anslaget med
80 miljoner kronor.

1 Riksdagen 1992/93. 1 saml. Nr 79

Omtryckt

N äringsdepartementet

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 3 november 1992.

Prop. 1992/93:79

Närvarande: statsministern Bildt, ordförande, och statsråden

B.Westerberg, Friggebo, Laurén, Hörnlund, Olsson, Svensson, Thurdin,
Hellsvik, Wibble, Björck, Könberg, Odell, Lundgren, P. Westerberg, Ask

Föredragande: statsrådet P. Westerberg

Proposition om ökade insatser för europeiskt
forsknings- och utvecklingssamarbete

1 Bakgrund

Under en följd av år har det svenska deltagandet i Europeiska
gemenskapens, EG:s, forskningsprogram breddats och fördjupats. Målet i
integrationsprocessen kan sägas vara huvudsakligen nått när avtalet om ett
europeiskt ekonomiskt samarbetsområde (EES) träder i kraft och Sverige
därmed blir medlem i EG:s tredje ramprogram för forskning och teknisk
utveckling. Svenska företag och institutioner får då samma rättigheter som
EG:s företag och forskningsinstitutioner att delta i projekt, erhålla
projektstöd från EG:s FoU-budget samt att utnyttja forskningsresultat.
Enligt avtalet skall Sverige bidra till EG:s FoU-budget enligt en BNP-
baserad nyckel.

Våren 1992 beslöt riksdagen att till det under tolfte huvudtiteln upptagna
anslaget F 7. Europeiskt forsknings- och utvecklingssamarbete för
budgetåret 1992/93 anvisa 211 miljoner kronor (prop. 1991/92:100, bet.
1991/92:NU20, rskr. 1991/92:237). Av dessa disponeras 182,2 miljoner
kronor av Närings- och teknikutvecklingsverket, NUTEK, för stöd till
projekt som utförs inom ramen för EG:s ramprogram för forskning och
utveckling, FoU. NUTEK har per augusti 1992 fattat beslut om sådant
projektstöd till ett värde av 102 miljoner kronor. Svenska projekt-
ansökningar som nu behandlas i EG och för vilka kontraktsskrivning kan
bli aktuell före EES-avtalets ikraftträdande, uppgår till ett värde av 107
miljoner kronor. Under förutsättning att EES-avtalet träder i kraft den 1
januari 1993, skall från anslaget ca 50 miljoner kronor betalas till EG:s
FoU-budget. Sammantagna överstiger dessa utgifter anslaget med drygt 75
miljoner kronor.

2 Överväganden

Prop. 1992/93:79

Ett av målen för EG:s FoU-program är att stärka den europeiska industrins
vetenskapliga och tekniska bas och göra den mera konkurrenskraftig på
den internationella marknaden. Inom de industriellt inriktade delarna av
EG:s FoU-program växer fram system, koncept och standarder som är av-
passade för den kommande inre marknaden. Denna blir av vital betydelse
för svensk industri som således har ett starkt intresse av att kunna delta i
den europeiska teknologiutvecklingen for att behålla och stärka sin posi-
tion på den europeiska marknaden. En fortsatt breddning av samarbetet är
av detta skäl önskvärd speciellt på de industristrategiska områdena infor-
mationsteknologi, telematiksystem, produktions- och material teknologi
m.fl. områden. Jag vill framhålla att omfattande energiforskning bedrivs
inom EG. Det är av största vikt att svensk energiforskning deltar i interna-
tionellt samarbete för att ytterligare höja den svenska forskningsnivån.
Utveckling av icke-nukleär energi utgör en viktig del av EG:s tredje
ramprogram för FoU. Budgeten för detta delprogram är i dag 1,2 mil-
jarder kronor, men föreslås av EG-kommissionen öka till 2,5 miljarder
kronor, varför potentialen för svenskt samarbete inom detta program då
också vidgas.

Ett andra skäl för att bredda samarbetet är att svensk forskning så snart
som möjligt bör få ekonomisk utdelning av integrationen med den europe-
iska forskningen. Genom att delta i många projekt kan den svenska FoU-
verksamheten tillgodogöra sig det insatta bidraget till EG:s FoU-budget i
form av projektstöd. Storleken på detta stöd står i direkt relation till antalet
projekt och storleken på de projekt som svenska företag och institutioner
deltar i. För att svenska företag och institutioner skall bli accepterade och
kunna delta i ett brett spektrum av projekt krävs att goda samarbetsrelatio-
ner etableras tidigt när programmen startar. De industristrategiska pro-
grammen inom EG:s tredje ramprogram är samtliga i sitt inledningsskede
under år 1992. Projektdeltagarna formerar sig nu, vilket får betydelse for
programmens hela livslängd. När projektdeltagarna väl har formerat sig
och programverksamheten är i gång kan det vara svårt for nya deltagare
att komma in i nya projekt.

Ett stort antal projekt med svenskt deltagande behandlas nu i EG. Kon-
traktsskrivningar för dessa kan bli aktuella före EES-avtalets ikraftträdan-
de. I de projekt som startar före denna tidpunkt måste det svenska delta-
gandet finansieras nationellt under projektens hela livslängd. Inom den
nuvarande ramen för anslaget till europeiskt forsknings- och utvecklings-
samarbete medges inte sådant nationellt stöd till nya EG-projekt med
svenskt deltagande.

Om Sverige till fullo skall kunna utnyttja de möjligheter som EES-avtalet
erbjuder bör svenska företag och institutioner ges tillfälle att delta i de
industristrategiska programmen från början. Om pågående kontraktsför-
handlingar måste avbrytas innebär det att Sverige dels förlorar förtroende-
kapital i EG, dels får en svag position i ett antal program under de när-
maste åren.

Mot här angiven bakgrund föreslår jag en ökning av anslaget med 80 Prop. 1992/93:79
miljoner kronor för nationellt stöd till projekt som startar före EES-avtalets
ikraftträdande.

Jag avser att senare återkomma med förslag om den successiva förstärk-
ning av Energiteknikfonden som erfordras med anledning av att anslaget
för budgetåret 1992/93 finansieras med nu icke förbrukade medel i Energi-
teknikfonden som står till regeringens förfogande.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Europeiskt forsknings- och utvecklingssamarbete på tilläggs-
budget till statsbudgeten for budgetåret 1992/93 under tolfte huvud-
titeln anvisa ett reservationsanslag på 80 000 000 kr.

4 Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att
genom proposition föreslå riksdagen att anta det förslag som föredraganden
har lagt fram.

gotab 42226. Stockholm 1992