Medelstillskott till Sveriges Hundcenter AB Statens Hundskola

Proposition 1993/94:36

Ärendet är avslutat

Inlämnat av
Socialdepartementet
Tilldelat
Socialutskottet

Händelser

Bordläggning
1993-10-13
Inlämning
1993-10-13
Hänvisning
1993-10-14
Motionstid slutar
1993-10-28

Propositioner och skrivelser

Propositioner är förslag till nya lagar och lagändringar som regeringen lämnar till riksdagen. Regeringen lämnar också skrivelser, som har en mer redogörande karaktär och inte innehåller förslag till riksdagsbeslut.

PDF

Regeringens proposition
1993/94:36

Medelstillskott till Sveriges Hundcenter AB -

Statens Hundskola

Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.

Stockholm den 7 oktober 1993

Carl Bildt

Bengt Westerberg

(Socialdepartementet)

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen läggs fram förslag om ett visst medelstillskott till Sveri-
ges Hundcenter AB - Statens Hundskola. Bakgrunden till nuvarande
ekonomiska situation, som medför behov av tillskott, är att marknads-
förutsättningarna väsentligt förändrats.

1 Riksdagen 1993/94. 1 samt. Nr 36

Innehållsförteckning

Prop. 1993/94:36

1.    Förslag till riksdagsbeslut ......................3

2.    Bakgrund och förutsättningar ....................3

3.    Bolagets nuvarande verksamhet och ekonomiska situation ... 4

4.    Anslagsfråga för budgetåret 1993/94 ................5

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 7 oktober 1993 . 7

1. Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

till Medelstillskott till Sveriges Hundcenter AB - Statens Hundskola
på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1993/94 under
femte huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 2 000 000 kr.

Prop. 1993/94:36

2. Bakgrund och förutsättningar

Riksdagen beslutade i december 1991 med anledning av förslagen i
propositionen 1991/92:7 om ombildning av Statens hundskola till aktie-
bolag, att Statens hundskola skulle upphöra som myndighet och om-
bildas till ett aktiebolag i enlighet med de riktlinjer som angavs i propo-
sitionen (bet. 1991/92:SoU9, rskr. 1991/92:82). Riksdagen beslutade
samtidigt enligt förslagen i propositionen 1991/92:25 med förslag om
tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1991/92 bil. 4, att god-
känna de föreslagna principerna för den ekonomiska regleringen och att
bemyndiga regeringen att vidta de åtgärder som behövdes, dels i sam-
band med avvecklingen av myndigheten Statens hundskola, dels för att
genomföra förslaget om bildandet av ett aktiebolag. Riksdagen beslutade
slutligen att till medel för ombildning av Statens hundskola till aktie-
bolag anvisa ett förslagsanslag på 7 miljoner kronor.

Regeringen beslutade i mars 1992 att bilda ett aktiebolag Sveriges
Hundcenter AB - Statens Hundskola med ett aktiekapital på 50 000 kronor.
I juni 1992 godkände regeringen ett aktieägaravtal mellan staten och
Sollefteå kommun enligt vilket aktiekapitalet i bolaget genom nyemis-
sion skulle öka till 2 500 000 kronor och kommunen skulle ingå som
delägare i bolaget med en ägarandel motsvarande 30 procent av aktieka-
pitalet. Beslut om ökning av bolagets aktiekapital togs på extra bolags-
stämma den 25 juni 1992.

I propositionen 1991/92:7 konstaterade regeringen att myndigheten
Statens hundskola under en lång följd av år haft svårt att skapa ekono-
misk balans i sin verksamhet och att uppfylla produktionsmålen. Det
framhölls att med aktiebolagsformen kunde förutsättningar skapas för ett
mer marknadsekonomiskt agerande. Vidare uttrycktes att bolagsformen
också ger bättre förutsättningar att med lönsamhet driva en mångfacette-
rad verksamhet än vad som är fallet i en helt eller delvis anslagsfinan-
sierad myndighet.

Ombildningen från myndighet till aktiebolag förbereddes i en särskilt
tillsatt organisationskommitté som lämnade sitt betänkande till regering-
en i mars 1992 (SOU 1992:20 Statens hundskola - Ombildning från
myndighet till aktiebolag). Av kommittérapporten framgår att hundsko-
lan under senare år levererat ett hundratal tjänstehundar per år till Syn-
skadades riksförbund, Rikspolisstyrelsen, Tullverket, Försvarets Hund-
tjänstenhet m.fl. Kommitténs analys av marknadsförutsättningarna och
kontakter med avnämarna visade på ett behov av ca 200 utbildade
tjänstehundar årligen. Med antagande om samma antal försålda hundar

som tidigare år samt oförändrad prisnivå beräknades bolagets första rä-
kenskapsår ge en intäkt på knappt 20 miljoner kronor. Inför bolagise-
ringen uppgick antalet anställda på myndigheten till 55 personer. För att
uppnå ett balanserat resultat beräknades antalet anställda behöva reduce-
ras med drygt 20 %.

Inför genomförandet av bolagiseringen ändrades marknadsförutsätt-
ningarna väsentligt. Som exempel kan nämnas att Rikspolisstyrelsen,
som under många år stått för mer än en tredjedel av intäkterna, avisera-
de kraftigt minskade anslag för hundinköp fr.o.m. budgetåret 1992/93.
Mot bakgrund av dessa ändrade marknadsförutsättningar genomfördes
bolagiseringen den 1 juli 1992 med en personalstyrka som totalt reduce-
rats med 20 personer.

Prop. 1993/94:36

3. Bolagets nuvarande verksamhet och ekonomiska
situation

Bolaget är i nuläget organiserat i tre avdelningar. Skyddshundsavdel-
ningen utbildar tjänstehundar för polis, försvar, väktarbolag m.m.,
ledarhundsavdelningen svarar för ledarhundar åt synskadade och av-
delningen för sökhundar utbildar narkotikahundar till tullen och polisen,
röthundar till Telia AB, mögelhundar till olika företag och sökhundar
till bl.a. Räddningsverket.

Ansträngningarna att utveckla det nya bolaget Sveriges Hundcenter
AB - Statens Hundskola i positiv riktning på en konkurrensutsatt mark-
nad har varit stora. Förväntningarna på det nya bolaget har i många av-
seenden infriats. Bl.a. har bolaget genomfört mycket aktiva marknadsfö-
ringsinsatser både inom och Sverige. Nya produkter har utvecklats och
goda kundrelationer har byggts upp.

Det ekonomiska utfallet för bolaget har dock blivit betydligt sämre än
väntat till största delen på grund av i stort sett uteblivna intäkter från
produktion och försäljning av tjänstehundar till polisen och försvaret.
Inför bolagiseringen beräknades intäkterna från dessa kunder uppgå till
8,6 miljoner kronor vilket skulle utgjort drygt 40 % av beräknade totala
intäkter under första verksamhetsåret. Rikspolisstyrelsen har fr.o.m.
budgetåret 1992/93 nästan helt avstått från hundinköp. Även från för-
svaret sker mycket få inköp.

Under bolagets första verksamhetsår har intensiva marknads-
föringsåtgärder riktats mot den tidigare myndighetens stora avnämare
polisen och försvaret. Rikspolisstyrelsen utreder f.n. förutsättningarna
för en ny organisation av tjänstehundsutbildning för polisbruk. Ansvaret
att samordna hundtjänsten inom försvaret har av Överbefälhavaren dele-
gerats till Försvarets Hundtjänstenhet vid F 14 i Halmstad. Även inom
försvaret förbereds en översyn av tjänstehundsförsörjningen.

Enligt bokslutet för verksamheten under första verksamhetsåret 1992,
dvs. andra halvåret uppgick bolagets förlust till ca 1,2 miljoner kronor.
Resultatet försämrades ytterligare under våren 1993. Utan ett ekono-

miskt tillskott från ägarna skulle bolaget inte kunnat klara sin likviditets- Prop. 1993/94:36
situation. I aktieägaravtalet mellan staten och Sollefteå kommun framgår
att respektive part - dock längst t.o.m. år 1994 - förbinder sig att till-
skjuta nödvändigt kapital i förhållande till sin andel av aktiekapitalet i
det fall tillskott krävs för att säkerställa bolagets fortbestånd. Med an-
ledning härav beslutade regeringen den 17 juni 1993 att från statens sida
tillföra bolaget ett kontant aktieägartillskott om 3 miljoner kronor.

Sollefteå kommuns ägartillskott utgör ca 1,3 miljoner kronor.

Våren 1993 bedömdes de framtida möjligheterna att få intäkter från
skyddshundsverksamheten som mycket osäkra. Bolagets styrelse beslöt
därför i maj 1993 att skyddshundsenhetens personal skulle varslas om
uppsägning. Berörda departement och myndigheter hade i förväg under-
rättats om styrelsens planerade beslut att lägga ner skyddshundsproduk-
tionen men inte inkommit med några synpunkter eller invändningar.

KMPG Bohlins AB fick i samband med den akuta ekonomiska situa-
tionen under våren 1993 i uppdrag av bolagets styrelse att göra en över-
syn av verksamheten och lämna underlag för regeringens beslut om
aktieägartillskott. Översynen visade att resultatet för år 1994 sannolikt
också blir negativt trots beslutad minskning av personal och kostnader
som kan hänföras till skyddshundsproduktionen. Styrelsen beslöt med
ledning av dessa nya fakta att ytterligare analys av alternativa organisa-
tions- och produktionsformer skulle ske för att utgöra underlag för
ägarnas beslut om en mer långsiktig lösning. Även förutsättningarna för
eventuellt ändrad ägarstruktur skulle belysas.

4. Anslagsfråga för budgetåret 1993/94

Femte huvudtiteln

E. Omsorg om äldre och handikappade

E 12. Medelstillskott till Sveriges Hundcenter AB - Statens
Hundskola.

Något anslag för detta ändamål finns inte uppfört i statsbudgeten för
innevarande budgetår.

Regeringens överväganden

KMPG Bohlins ger i en första rapport till bolagets styrelse en be-
skrivning av den ekonomiska situationen och bedömer att resultatet för
första halvåret 1994 innebär en förlust i storleksordningen 2-3 miljoner
kronor. I detta belopp har ej hänsyn tagits till effekter av årsbokslutet
för år 1993. Underskottet hänför sig i huvudsak till uteblivna intäkter
från skyddshundsförsäljningen. I bedömningen har även beaktats över-

gångskostnader som hänför sig till bolagets beslut att omstrukturera
verksamheten och avveckla skyddshundsproduktionen. Som tidigare re-
dovisats skall staten svara för 70 % av uppkomna förluster. Med det
underlag som nu föreligger bedöms statens andel av underskottet av-
seende första halvåret 1994 uppgå till ca 2 miljoner kronor. Riksdagen
bör anvisa detta belopp. För ändamålet bör ett särskilt anslag föras upp
på tilläggsbudget.

Betydelsen av en tillfredsställande tillgång till ledarhundar för synska-
dade har understrukits av regering och riksdag i många sammanhang.
Regeringen vill även i detta sammanhang betona vikten av en fortsatt
utveckling av ledarhundsproduktionen. Regeringen har på senare tid
erfarit att situationen när det gäller tillgången till ledarhundar håller på
att förändras i viktiga avseenden. Bl.a. finns det signaler om en ökad
etablering av leverantörer av ledarhundar. Synskadades Riksförbund
(SRF) har i sin anslagsframställan vad avser ledarhundsverksamheten
för budgetåret 1994/95, angett att kontakter håller på att utvecklas med
nya ledarhundsproducenter utanför landets gränser. Enligt vad SRF
framhåller ser man därför hoppfullt på möjligheten av ett betydande
komplement till hundskolebolagets produktion. Regeringen ser en sådan
utveckling som mycket positiv.

Frågan om statens engagemang i producentledet bör kunna tas upp till
förnyad diskussion mot bakgrund av denna nya situation. En sådan
diskussion kan innebära att statens ägarandel överlåtes till annan part.
Pågående analysarbete utsluter inte heller möjligheten att bolaget kan
komma att avvecklas.

Prop. 1993/94:36

Socialdepartementet

Prop. 1993/94:36

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 7 oktober 1993

Närvarande: statsministern Bildt, ordförande, och statsråden B. Westerberg,
Friggebo, Johansson, Laurén, Hörnlund, Olsson, Svensson, af Ugglas,
Dinkelspiel, Thurdin, Hellsvik, Wibble, Björck, Davidson, Könberg,
Odell, Lundgren, Unckel, P. Westerberg, Ask

Föredragande: statsrådet B. Westerberg

Regeringen beslutar proposition 1993/94:36 Medelstillskott till Sveriges
Hundcenter AB - Statens Hundskola.

gotab 45056, Stockholm 1993

Förslagspunkter (2)

  • 1
    att riksdagen till Medelstillskott till Sveriges Hundcenter AB - Statens Hundskola på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1993/94 under femte huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 2 000 000 kr.
    Behandlas i

    Betänkande 1993/94:SoU12
    Utskottets förslag
    Bifall
    Kammarens beslut
    = utskottet
  • 1
    att riksdagen till Medelstillskott till Sveriges Hundcenter AB - Statens Hundskola på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1993/94 under femte huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 2 000 000 kr.
    Behandlas i

Behandlas i betänkande (1)

Propositioner och skrivelser

Propositioner är förslag till nya lagar och lagändringar som regeringen lämnar till riksdagen. Regeringen lämnar också skrivelser, som har en mer redogörande karaktär och inte innehåller förslag till riksdagsbeslut.