Kungl. Maltia proposition nr 170

Proposition 1935:170

Kungl. Maltia proposition nr 170.

1

Nr 170.

Kungl. Maj:ts ''proposition till riksdagen angående anslag
för budgetåret 1935!1936 till viss icke-ordinarie personal
i byggnadsstyrelsen; given Stockholms slott den
1 mars 1935.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över kommunilcationsärenden för denna dag, föreslå riksdagen
att bifalla de förslag, örn vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Henning Leo.

Utdrag av protokollet över kommunikationsärenden, hållet
inför Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i
statsrådet å Stockholms slott den 1 mars 1935.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden
Undén, Schlyter, Wigforss, Möller, Levinson, Vennerström, Leo,
Engberg, Ekman, Sköld.

Chefen för kommunikationsdepartementet, statsrådet Leo, anför efter
gemensam beredning med chefen för finansdepartementet:

Den 15 februari 1935 har Kungl. Maj:t, på föredragning av chefen för
finansdepartementet, beslutat avlåtande till riksdagen av proposition (nr 114)
angående inrättande från och med den 1 juli 1935 av en särskild fond, beBihang
till riksdagens protokoll 1935. 1 sami. Nr 170.

694 96

2

Kungl. Majus proposition nr 170.

nämnd statens allmänna fastighetsfond. Å denna fond skola från oell med
budgetåret 1935/1936 redovisas vissa kronans fastigheter, som stå under fångvårdsstyrelsens,
utrikesdepartementets, medicinalstyrelsens och byggnadsstyrelsens
förvaltning. Börande den närmare innebörden av detta förslag torde
få hänvisas till nämnda proposition. Till grund för förslaget ligger närmast
ett av riksräkenskapsverket avgivet, den 17 september 1934 dagtecknat utlåtande.
Över det av verket i detta utlåtande framlagda förslaget har, bland
andra myndigheter, byggnadsstyrelsen efter remiss avgivit utlåtande den 31
oktober 1934.

I nämnda utlåtande föreslog byggnadsstyrelsen, att den del av styrelsens
löner och övriga omkostnader, som kunde beräknas vara föranledd av arbete
för fondens räkning, liksom även viss del av kostnaderna för länsarkitekterna,
skulle bestridas av fondens inkomster och icke av anslagsmedel för
verkliga utgifter. I överensstämmelse med vad chefen för finansdepartementet
förordat böra emellertid enligt omförmälda proposition nr 114 (sid.
37) ifrågavarande kostnader bestridas i vanlig ordning från anslag till byggnadsstyrelsen,
respektive länsarkitekterna. I sitt nyssberörda utlåtande har
byggnadsstyrelsen gjort framställning örn viss förstärkning av styrelsens arbetskrafter
i samband med fastighetsfondens inrättande. I den män denna
framställning vinner beaktande böra, i enlighet med vad nyss sagts, kostnaderna
för dess genomförande belasta byggnadsstyrelsens anslag och icke
fastighets! onden.

Beträffande behovet av förstärkning av arbetskrafterna har byggnadsstyrelsen
i förenämnda utlåtande anfört följande:

Förvaltningen av de under styrelsens vård ställda fastigheter handhades
huvudsakligen av styrelsens intendentsbyrå, som utförde den tekniska delen
av förvaltningen, men där jämväl förvaltningskostnaderna i detalj bokfördes
för varje fastighet vid sidan av bokföringen på styrelsens kamrerarkontor.
För fastigheterna i landsorten biträdde länsstyrelserna och länsarkitekterna
i viss mån vid förvaltningen. Intendentsbyrån vore uppdelad på två huvudavdelningar,
den ena för fastigheter i Stockholm och den andra för fastigheter
i landsorten, varjämte hyres- och möbelärenden handlades på en särskild
avdelning. Under byråchefen sorterade de båda intendenterna, som
förestode Stockholms- och landsortsavdelningarna. Dessa tre vore ordinarie
befattningshavare. Den övriga personalen bestode för närvarande av 12 ickeordinarie
tjänstemän, nämligen två assistenter, tre byggnadskontrollanter, en
kontrollmätare, en tjänsteman för handläggning av hyres- och möbelärenden,
en ritare, två bokhållare samt två kontorsbiträden.

Emellertid komme arbetet med förvaltningen av de under styrelsens vård
ställda fastigheterna att i icke oväsentlig grad ökas genom den mera detaljerade
förvaltningsform, som fondens inrättande förutsatte. Exempelvis
måste vid varje ändring i lokaldispositionen inom byggnaderna en ny hyresberäkning
uppgöras, och räkenskaperna bleve över huvud taget betydligt
mera omfattande och detaljerade än förut. Hela förvaltningsarbetet bleve i
stort sett väsentligt utvidgat. Ämbetsverkens belastande med hyror syntes
komma att föranleda en hel del utredningar och bestyr, som nu icke förekomme.
Den ökning, som förutsattes i det fastighetsbestånd, som skulle
tillhöra styrelsens delfond, komme jämväl att öka styrelsens arbetsbörda.
Då intendentsbyråns personal redan nu vore hårt belastad med nuvarande

3

Kungl. Majit» proposition nr 170.

arbetsuppgifter, som genom alltjämt tillkommande nya fastigheter årligen
ökats utan motsvarande förstärkning av personalen, bleve det ofrånkomligt,
att arbetskrafterna ökades å denna bjrå. Även på administrativa byrån
komrne att uppstå behov av förstärkning. Dessa förstärkningar å intendentsoch
administrativa byråerna vore icke endast föranledda av fondens inrättande
utan även och framförallt av fastighetsbeståndets starka ökning. Den
29 augusti 1924 hade byggnadsstyrelsen gjort framställning örn förstärkning
av intendentsbyråns personal på grund av ökningen av det under styrelsens
förvaltning stående fastighetsbeståndet, och i anledning härav hade 1925
års riksdag anvisat medel till anställande på byråns Stockholmsavdelning
av en byggnadskontrollant och en bokhållare. linder de tio år, som sedan
dess förflutit, hade arbetsbördan till följd av alltjämt tillkommande fastigheter
väsentligt stegrats. På Stockholmsavdelningen hade sålunda fastighetsbeståndet
ökats med egendomar till ett sammanlagt värde av 21.8 miljoner
kronor. Under tiden hade emellertid fastigheter avgatt till ett belopp av
3.2 miljoner kronor, vadan nettotillskottet uppginge till 18.6 miljoner kronor.
Härtill komme nu för de egendomar i Stockholm, som i samband med
fondens bildande ifrågasattes att ingå i byggnadsstyrelsens delfond, ett belopp
av 11.9 miljoner kronor. Den 1 juli 1935 skulle alltså föreligga ett
nettotillskott endast för Stockholm av icke mindre än 30.5 miljoner kronor.
Redan nu kunde emellertid förutses en ytterligare ökning under de närmaste
åren genom den för motarbetande av arbetslösheten avsedda, omfattande
byggnadsverksamheten för statliga ändamål.

Byggnadsstyrelsens förslag örn förstärkning av styrelsens arbetskrafter
innebär, enligt vad styrelsen anför, följande:

Ökningen av arbetet på Stockholmsavdelningen komme att nödvändiggöra
en förstärkning av ’ den tekniska personalen med en byggnadskontrollant
(lönegrad B 21, begynnelselön 6,048 kronor) och en kontroilmätare (lönegrad
20, begynnelselön 5,304 kronor).

Jämsides med fastighetsbeståndets ökning hade givetvis de rent kamerala
göromålen på Stockholmsavdelningen ökats. Utöver de nu anställda bokhållarna
komme där att erfordras ytterligare en tjänsteman, som lämpligen
syntes kunna benämnas fastighetskamrerare. Med hänsyn till de krävande
uppgifter, som skulle komma att åvila denne tjänsteman, syntes tjänsten
böra hänföras till lönegrad B 22 (begynnelselöneklass 21: 6,420 kronor). Han
skulle givetvis kunna biträda även intendentsbyråns landsortsavdelning rörande
de av fonden föranledda arbetsuppgifterna, varigenom någon ökning
av personalen på denna avdelning icke skulle till en. början erfordras.

Med all säkerhet kunde förutses, att även administrativa byrån, särskilt
vad beträffade kamrerarkontoret. komme att beredas ökat arbete genom ökning
av antalet förvaltade egendomar, och borde därför för denna byrås del
beräknas medel till anställande av ytterligare en halvtidsamanuens (lönegrad
18, begynnelselön 2.298 kronor).

Såvitt styrelsen nu kunde bedöma, skulle således förstärkningen av styrelsens
arbetskrafter kräva ett årligt belopp av i runt tal 20,000 kronor, dyrtidstillägg
och provisoriskt dyrortstillägg oberäknade.

Det är tydligt, att det första uppläggandet av fastighetsfonden blir förenat
med ett betydande arbete inom byggnadsstyrelsen. Däremot finner jag
det svårare att nu bedöma omfattningen av de fortlöpande arbetsuppgifter,
som sammanhänga med fastighetsfondens förvaltning. Jag finner det antagligt,
att redovisningen, sedan det nya systemet väl blivit inarbetat, ej

Departements chefen.

4

Kungl. Majlis proposition nr 170.

skall medföra mer än en jämförelsevis begränsad utvidgning av arbetet i
styrelsen. Det synes mig lämpligt, att frågan örn den utökning av arbetskrafterna
i byggnadsstyrelsen, som mera stadigvarande kräves för fondens
förvaltning, icke upptages till övervägande förrän någon erfarenhet vunnits
av det föreslagna redovisningssystemets inverkan i förevarande hänseende.
Likaså synes frågan örn den personalförstärkning, som kan finnas motiverad
till följd av redan inträdd eller väntad utvidgning av det under statens förvaltning
ställda fastighetsbeståndet, få upptagas till granskning i samband
med det ordinarie budgetarbetet. I nu förevarande sammanhang torde prövningen
av styrelsens personalbehov i enlighet härmed böra begränsas till
frågan örn den utökning av arbetskrafterna å styrelsens intendentsbyrå och
i viss mån å dess administrativa byrå, som erfordras i samband med fondens
uppläggande och förvaltande under nästkommande budgetår. Med den ståndpunkt
jag här intagit finner jag mig icke böra föreslå inrättande för ändamålet
av nya tjänster å extra stat. Den förstärkning av arbetskrafterna i
byggnadsstyrelsen, som även med nyss berörda begränsning torde vara
ofrånkomlig, synes i stället böra beredas styrelsen i den formen, att det av
byggnadsstyrelsen beräknade beloppet, 20,000 kronor, ställes till byggnadsstyrelsens
förfogande för att enligt av Kungl. Majit givna bestämmelser disponeras
för de med fastighetsfonden förenade arbetsuppgifterna å intendentsbyrån
och administrativa byrån. I enlighet med principerna för den nya riksstatsuppställningen
synes detta belopp böra anvisas genom höjning av den å
avlöningsstaten för byggnadsstyrelsen under avdelningen byggnadsstyrelsens
verksamhet i allmänhet uppförda anslagsposten till grundavlöningar m. m.
till övrig icke-ordinarie personal. Sistnämnda post har i årets statsverksproposition
under sjätte huvudtiteln (sid. 113 o. f.) upptagits med ett belopp
av 94,100 kronor. Detta belopp skulle alltså höjas med 20,000 kronor till
114,100 kronor och avdelningens slutsumma till 372,800 kronor. Vidare
skulle statens slutsumma komma att stiga från 428,100 kronor till 448,100
kronor. Med sistnämnda belopp bör anslaget till Byggnadsstyrelsen: Avlöningar,
vilket i statsverkspropositionen upptagits med 428,100 kronor, nu
äskas.

Förslag örn vidtagande av berörda jämkningar i avlöningsstaten för byggnadsstyrelsen
för 1935/1936 torde nu böra föreläggas riksdagen.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Majit
måtte, med ändring av det i statsverkspropositionen under punkt 33 av
sjätte huvudtiteln framlagda förslaget örn anslag till Byggnadsstyrelsen:
Avlöningar för budgetåret 1935/1936 samt under förutsättning att riksdagen
bifaller av Kungl. Majit i proposition den 15 februari 1935, nr 114, framlagt
förslag örn inrättande av statens allmänna fastighetsfond, föreslå riksdagen
att

dels uppföra den i avlöningsstaten för byggnadsstyrelsen
under »Byggnadsstyrelsens verksamhet i allmänhet» upptagna
anslagsposten till Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal:

5

Kungl. Majit» proposition nr 170.

a. Grundavlöningar m. m. med 114,100 kronor samt till följd
härav fastställa ej mindre slutsumman av avdelningen Byggnadsstyrelsens
verksamhet i allmänhet till 372,800 kronor än
även avlöningsstatens slutsumma till 448,100 kronor;

dels ock till Byggnadsstyrelsen: Avlöningar för budgetåret
1935/1936 anvisa ett förslagsanslag av 448,100 kronor.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan lämnar Hans Kungl. Höghet KronprinsenRegenten
bifall och förordnar, att proposition i ämnet
av den lydelse, bilaga vid detta protokoll utvisar, skall
avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

A. G. F. v. Krusenstierna.