Kungl. Majus proposition nr 82

Proposition 1935:82

Kungl. Majus proposition nr 82.

11

Nr 82.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående anordnande
av utbildning skur ser i praktisk flygning för
vissa studerande vid tekniska högskolan; given Stockholms
slott den 8 februari 1935.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över försvarsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla
det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Ivar Vennerström.

Utdrag av protokollet över försvarsärenden, hållet inför
Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regeuten i statsrådet
ä Stockholms slott den 8 februari 1935.

Närvarande :

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden
Schlyter, Wigforss, Möller, Levinson, Vennerström, Leo, Engberg,
Ekman, Sköld.

Efter gemensam beredning med chefen för ecklesiastikdepartementet anför
chefen för försvarsdepartementet, statsrådet Vennerström.

Uti en av styrelsen för tekniska högskolan den 4 maj 1934 med tillstyrkan
av bifall till Kungl. Majit överlämnad skrivelse har tekniska högskolans lärarkollegium
hemställt om vidtagande av åtgärder för anordnande genom flygvapnets
försorg av utbildningskurser i praktisk flygning för sådana stude S01

35

12

Kungl. Majus proposition nr 82.

rande vid nämnda högskola, som deltaga i undervisningen i flygteknik, samt
därvid anfört i huvudsak följande.

I det betänkande, som avgavs av den utav Kungl. Majit tillsatta flygsäkerhetsutrednmgen
hade framhållits som ett önskemål, att flygingenjörer vid
flygvapnet förutom erforderliga teoretiska kunskaper även besutte färdighet
i praktisk flygring. Härjämte hade i samma betänkande uttalats, att vid
besättande av flygmgenjörsbeställning inom flygvapnet, vid i övrigt lika
förutsättningar, sådan sökande borde föredragas, som även vore praktiskt
flyttutbildad. Dessa synpunkter syntes numera också tillämpas vid flygvapnet.
J n

De skäi som föranlett flygsäkerhetsutredningen att framhålla betydelsen
av färdighet i praktisk flygning beträffande flygingenjörer vid flygvapnet, torde
också vara tillämpliga för att motivera önskvärdheten av att ingenjörer tjänstgörande
som konstruktörer eller i annan ansvarsfylld teknisk befattning vid
den civila flygindustrien eller andra civila flygföretag, ägde praktisk flygutbildEnbart
teoretisk flygteknisk utbildning vore, åtminstone ännu, icke
tor att kunna lösa alla de problem, som sammanhängde med framställandet
av ett gott flygplan. Speciellt stabilitets- och manövreringsfrågor
mäste ytterst losas på grundval av erfarenheter vid praktisk provhygning.
Det vore tydligt, att, aven örn prov- och inflygning av en flygplantyp kunde
uttoras av annan person an konstruktören, samarbetet mellan konst!uktören
och provflygaren (och därmed även det tekniska resultatet) endast kunde
vinna pa, att den forre vore praktiskt flygutbildad. En stor fördel vore
utan tvivel, örn provflygaren icke blott vöre en skicklig flygare utan därjämte
teoretiskt utbildad flygteknisk ingenjör.

. Stärka skäl syntes alltså tala för, att praktisk flygning borde ingå i flyo--mgenjorens utbildning. Då tekniska högskolan sedan några år även hade
som uppgift att utbilda flygingenjörer, hade högskolans lärarkollegium med
hänsyn till vad sålunda anförts ansett sig böra upptaga till behandling
frågan, huruvida från högskolans sida åtgärder borde företagas för att bereda
studerande, i flygteknik vid högskolan möjlighet att under studietiden erhålla
praktisk flygutbildning.

De vägar för förvärvande av flygutbildning, som för närvarande stöde
studerande vid högskolan till buds, vore dels fullgörande av värnplikten i
ii uianST-i V1<a *DKvaPneti dels utbildning vid enskilt flygföretag eller flygklubb.
Den senare utbildningsvägen medförde relativt stora kostnader för
eleven, varför uen ej utan stora svårigheter kunde anlitas av mindre bemedlade
studerande. Värnpliktens fullgörande i flygtjänst vid flygvapnet
gåve givetvis den grundligaste flygutbildning, som kunde ifrågakomma, och
vöre av denna anledning att anbefalla för samtliga de studerande, som vid
högskolan teoretiskt utbildades till flygingenjörer. Flera av dessa skiderande
hade också hittills begagnat sig av denna möjlighet. Då avsikten med
ifrågavarande militära utbildning av flygare emellertid torde vara att skapa
en reserv av forare for ren flygtjänst, syntes det dock ej vara lämpligt att
i större utsträckning rekrytera denna reserv med personal, som med hänsyn
till sin teoretiska högskoleutbildning lämpligen vid mobilisering borde anvandas
för mgenjorstjänst vid flygvapnet och den enskilda flygindustrien.

runu • an fljgtekmskf; utbildade ingenjörer, som särskilt lämpade sig för
utbildning till den krävande uppgiften som prov- och inflygare, syntes dock
a ld möjlighet att erhålla denna grundliga flvgutbildning böra reserveras.
för den kategori, som komme att ägna sig åt rent ingenjörsarbete på flygomradet,
torde en något kortare flygutbildningskurs vara erforderlig, örn det
endast gällde att bibringa en för verksamheten som flygingenjör nödvändig
allmänbildning i fråga örn praktisk flygning.

13

Kungl. Maj-.ts proposition nr 82.

För att icke möjligheterna att förvärva en dylik flygutbildning skulle bliva
beroende av de studerandes förmögenhetsvillkor. syntes utbildningskurser
böra anordnas genom statens försorg. Det vore givetvis ej nödvändigt, att
flygutbildningen skedde under studietiden vid tekniska högskolan, men ur
många synpunkter torde det vara lämpligt, att den icke uppskötes till efter
avgång från högskolan. Det vore till fördel för den teoretiska utbildningen
i flygteknik vid högskolan, om praktisk flygutbildning föregått densamma
eller skedde samtidigt. Ur ålderssynpunkt torde också flygutbildning lämpligare
ske under studietiden vid högskolan än senare. Från de studerandes
sida hade också givits uttryck åt önskemålet, att möjligheter till praktisk
flygutbildning under studietiden vid högskolan bereddes.

Högskolan kunde såsom sådan näppeligen åtaga sig organiserandet av
dylika kurser. Dels förefunnes ej tillräcklig erfarenhet beträffande praktisk
flygning inom högskolan, dels skulle organiserandet av en fristående flygavdelning
vid högskolan ställa sig ganska dyrbart, såväl beträffande materielkostnader
som beträffande kostnader för erforderlig personal och skolans
drift i övrigt. En mera betryggande och avsevärt billigare lösning av frågan
skulle erhållas, om dylika kurser ordnades genom flygvapnets försorg. Yid
samråd med vederbörande inom flygvapnet hade framgått, att ur flygvapnets
synpunkt inga principiella hinder mötte för en lösning av frågan i denna
riktning, samt att ifrågavarande utbildning skulle hava att påräkna stort
intresse från flygvapnets sida. För bestridande av med kurserna förenade
kostnader skulle dock särskilt medelsanslag erfordras.

För beräkning av kostnaderna syntes kunna läggas till grund antalet av
deltagarna i den allmänna kursen i flygteknik vid högskolan under senare
år. Detta antal hade årligen utgjort 30 ä 35. Då det kunde förutses, att
några av de studerande icke skulle komma att begagna sig av möjligheten
till praktisk flygutbildning, vilken givetvis borde vara frivillig, samt att några
icke uppfyllde villkoren i gällande läkarbestämmelser, torde ett årligt antal
av 20 ä 25 elever kunna läggas till grund för kostnadsberäkningarna från
flygvapnets sida. Erforderlig grundläggande flygutbildning torde, enligt
vad som framgått vid förenämnda samråd, kunna erhållas under 25 ä 30
flygtimmar per elev. Önskvärt vore, att sådana studerande, som redan erhållit
sådan flygutbildning eller flygutbildning under fullgörandet av värnplikt
vid flygvapnet, kunde beredas tillfälle att underhålla sin flygträning i
samband med ifrågavarande kurser.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställde lärarkollegiet, att
Kungl. Majit måtte vidtaga åtgärder för anordnande genom flygvapnets försorg
av utbildningskurser i praktisk flygning för sådana studerande vid tekniska
högskolan, som deltoge i undervisningen i flygteknik.

Över den sålunda av tekniska högskolans lärarkollegium gjorda framställningen
har fly q styrel sen den 26 oktober 1934 avgivit utlåtande och därvid anfört
i huvudsak följande.

Flygstyrelsen förutsatte, att, sedan de ekonomiska grunderna blivit klarlagda,
det komme att uppdragas åt chefen för flygvapnet att inkomma med
förslag till kursernas lämpliga inordnande i flygvapnets övningar.

I samband med kurserna uppkommande kostnader syntes böra bestridas
dels av den enskilde, dels av staten.

Kostnaderna för erforderliga läkarundersökningar, 75 kronor per elev,
borde således bestridas av den enskilde, varvid de för privatflygare gällande
föreskrifterna borde tillämpas Vissa under flygtjänstgöring utgående ersättningar
(särskilda förmåner under flygtjänstgöring) syntes icke böra tillerkännas
eleverna. Icke heller syntes staten böra ikläda sig ansvar för flygrisk.

Departements chefen.

14 Kungl. Majus proposition nr 82.

Övriga av utbildningen förorsakade utgifter syntes däremot böra bestridas
av staten. Dessa utgifter vore:

1) övnings- oell underhållskostnader,

2) tillhandahållande av speciell flygarbeklädnad,

3) kostnader för lärarepersonal.

1. Övnings- och underhållskostnader.

För skolflygplan av typ Moth eller flygplan av ungefär samina storleksordning
kunde övningskostnaderna (driv- och smörjmedel samt övriga övningskostnader)
beräknas till 15 kronor per flygtimme och underhållskostnaderna
å för ändamålet disponerad flygmateriel (häri inräknade fallskärmar) likaledes
till 15 kronor per flygtimme; alltså sammanlagt 30 kronor per flygtimme.

Ifrågavarande kostnader skulle sålunda uppgå

a) under första året med beräkning av 20 elever i 30 timmar till (20 elever
X 30 timmar X 30 kronor =) 18,000 kronor samt

b) under följande år med beräkning av samma kostnad för elever i första
utbildning och 15 elever med försatt utbildning i 10 timmar till (18,000 kronor
+ 15 elever X 10 timmar X 30 kronor —) 22,500 kronor.

2. Tillhandahållande av speciell flygarbeklädnad.

Speciell flygarbeklädnad syntes med Kungl. Maj:ts tillstånd böra i mån
av tillgång tillhandahållas genom flygvapnets försorg. Kostnaden härför beräknades
med ifrågasatt omfattning av utbildningen belöpa sig till omkring
400 kronor för år.

3. Kostnader för lärarepersonal.

För den händelse reservofficerare måste tagas i anspråk som lärare förutsattes,
att inkallelse till tjänstgöring med Kungl. Maj:ts tillstånd finge ske
utöver i förordningen angående personal i flygvapnets reserv angiven tjänstgöring
och att härav föranledda kostnader finge bestridas av flygvapnets
vederbörliga anslag.

Under förutsättning att 2 reservofficerare inkallades under vardera 6 månader,
beräknades kostnaderna sålunda:

Lön till 2 reservofficerare i 6 månader h 332 kronor för man

och månad ........................................................................... kronor 3,984: —

Rese- och traktamentskostnader ä 100 kronor..................... » 200: —

Flygtillägg ä 270 kronor under 12 månader........................ » 3,240: —

Summa kronor 7,424: —

Då den ifrågasatta utbildningen vore avsedd att betjäna för flygvapnet
viktiga intressen, i första hand i fråga örn den ingenjörspersonal vid flygvapnet,
som rekryterades med från tekniska högskolan utgångna civilingenjörer,
men även i fråga örn mobiliseringstillgång på teknisk personal med viss
kännedom örn flygning, syntes det ändamålsenligt, att de kostnader, som
ansåges böra gäldas av staten, eller de här ovan under 1—3 angivna, ävensom
framdeles uppkommande kostnader för ersättning av vid ifrågavarande utbildning
förbrukad flygmateriel, bestredes från flygvapnets vederbörliga anslag
och årligen beräknades i flygstyrelsens förslag angående flygvapnets
medelsbehov.

I likhet med tekniska högskolans lärarkollegium anser även jag, att starka
skäl tala för, att frivilliga utbildningskurser i praktisk flygning inrymmas i
studieprogrammet för sådana studerande vid högskolan, som deltaga i under -

15

Kungl. Majus proposition nr 82.

visningen i flygteknik. Ur olika synpunkter torde det, såsom lärarkollegiet
framhållit, icke vara lämpligt, att dessa kurser förläggas till tekniska högskolan.
Däremot lärer intet vara att erinra mot, att kurserna ifråga anordnas vid
flygvapnet, som har stort intresse av, att den flygutbildade ingenjörspersonalen
inom landet ökas, och där utbildning av ifrågavarande slag, enligt vad som
framgår av flygstyrelsens i ärendet avgivna yttrande, utan svårighet kan
äga rum.

Jag finner mig därför böra tillstyrka, att utbildningskurser i praktisk
flygning må anordnas vid flygvapnet för sådana studerande vid tekniska
högskolan, som deltaga i undervisningen i flygteknik.

Emot det i lärarkollegiets framställning framlagda förslaget beträffande
utbildningstidens omfattning har jag icke något att erinra.

I enlighet med vad flygstyrelsen föreslagit, torde uppkommande kostnader
för erforderliga läkarundersökningar av eleverna i samband med utbildningen
böra bestridas av dessa själva. Under utbildningstiden böra
eleverna givetvis ej äga rätt till några särskilda ersättningar eller avlöningsförmåner
i anledning av flygtjänstgöringen, för vilken staten ej heller synes
böra ikläda sig något särskilt riskansvar.

Däremot torde övriga av utbilduingen förorsakade utgifter, såsom övningsoch
underhållskostnader samt kostnader för speciell flygarbeklädnad och
lärarepersonal, böra bestridas av statsverket. Flygstyrelsen har beräknat,
att dessa kostnader för nästkommande budgetår komma att uppgå till
25,824 kronor. Emot denna beräkning har jag icke något att erinra. Någon
särskild medelsanvisning å riksstaten för berörda ändamål anser jag mig
emellertid icke böra ifrågasätta för nämnda budgetår, utan torde kostnaderna
i fråga kunna bestridas av flygvapnets vederbörliga anslag.

Det torde få ankomma på Kungl. Majit att meddela de närmare bestämmelser,
som kunna visa sig erforderliga för ifrågavarande utbildningskursers
anordnande.

Under åberopande av vad sålunda anförts får jag hemställa, att Kungl. Majit
måtte föreslå riksdagen medgiva,

att utbildningskurser i praktisk flygning må i huvudsaklig
överensstämmelse med vad i det föregående avgivits anordnas
vid flygvapnet för sådana studerande vid tekniska högskolan,
som deltaga i undervisningen i flygteknik.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan behagar Haus Kungl. Höghet KronprinsenBegenten
lämna bifall samt förordnar, att proposition
av den lydelse bilaga vid detta protokoll utvisar skall
avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

W. G. O. Montgomery.