Kungl. MajUs proposition nr 317

Proposition 1921:317

Kungl. MajUs proposition nr 317.

1

Nr 317.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen rörande beviljandet av
ett räntefritt lån till överstyrelsen för svenska föreningen
Röda Korset; given Stockholms slott den 18 mars
1921.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av nedanstående utdrag
av statsrådsprotokollet över utrikesdepartementsärenden för denna dag,
föreslå riksdagen att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen
föredraganden hemställt.

Under Hans Maj:ts

min Allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Herman Wrangel.

Utdrag av protokollet över utrikesdepartementsärenden, hållet inför
Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å Stockholms
slott den 18 mars 1921.

Närvarande:

Statsministern von Sydow, ministern för utrikes ärendena greve Wrangel,
statsråden Ericsson, Dahlberg, Murray, Elmquist, Malm, Bergqvist,
Hammarskjöld, Ekeberg, Hansson, Beskow.

Efter gemensam beredning med statsrådet och chefen för finansdepartementet
anförde ministern för utrikes ärendena:

Under första hälften av år 1915 inkommo framställningar från ryska,
tyska och österrikisk-ungerska regeringarna att vid utväxling av invalider
Bihang till riksdagens protokoll 1921. 1 sand. 270 käft. (Nr 3177) 1

Kungl. Maj:ts proposition nr 317.

2

och svårt sårade krigsfångar transporter av sådana krigsfångar finge verkställas
över Sverige från Torneå till Sassnitz och omvänt, samt att svenska
regeringen ville lämna sin medverkan härtill genom att för ändamålet
tillhandahålla erforderliga sjuktransporttåg samt nödig personal från Röda
Korset. Sedan vederbörande myndigheters yttranden i ämnet inhämtats
och nödiga förarbeten verkställts samt Överstyrelsen för svenska föreningen
Röda Korset förklarat sig villig att åtaga sig ledningen av transporterna,
beslöt Kungl. Maj:t den 30 juli 1915 att bemyndiga Överstyrelsen
för svenska föreningen Röda Korset att i enlighet med det av ryska och
tyska samt österrikisk-ungerska regeringarna godkända förslag till anordnande
av utväxling av invalider och svårt sårade krigsfångar föranstalta
om och omhänderhava ifrågavarande transporter av ryska samt tyska och
österrikisk-ungerska sårade krigsfångar från Sassnitz till Tornå och omvänt,
med rätt för överstyrelsen att därvid påräkna bistånd och råd av
vederbörande myndigheter.

Sedan underhandlingar rörande utväxlingsformaliteterna slutförts med
respektive regeringar, kunde en högst omfattande utväxling av sårade
krigsfångar genom Överstyrelsens bistånd äga rum. Denna utväxling kom
senare att omfatta, förutom sårade krigsfångar av nyss angivna nationaliteter,
även sådana av turkisk. De betydande kostnader, som förorsakades
av uppdraget bestredos i regel så, att vederbörande främmande regeringar
till Överstyrelsen genom utrikesdepartementets försorg förskottsvis överlämnade
nödiga medel. Revision av räkenskaperna över de till förfogande
ställda penningmedel har i enlighet med Kungl. Maj:ts beslut den 14 april
1916 verkställts av dåvarande chefen för utrikesdepartementets person avdelning
samt en tjänsteman i riksbanken.

Under den tid transporterna pågingo, visade det sig, att vederbörande
regeringar icke alltid förskottsvis inlevererade för desamma erforliga
penningmedel. Av tekniska men framförallt av humanitära skäl kunde
verksamheten emellertid icke av sådan grund avbrytas, och Överstyrelsen
måste därför själv eller genom medel, som av Kungl. Maj:t förskottsvis
ställdes till dess förfogande, bestrida de nödiga utgifterna. Sådana förskott
hava lämnats enligt Kungl. Maj:ts beslut den 9 september 1916 å 500,000
kronor och den 22 september 1917 å 1,000,000 kronor. Av dessa belopp
har det förstnämnda av Överstyrelsen återbetalts till statsverket. Medan
turkiska, tyska och österrikisk-ungerska regeringarna efter från utrikesdepartementets
sida gjorda framställningar för Överstyrelsens räkning inlevererat
begärda penningmedel, har från Rysslands sida stora svårigheter yppats
i berörda avseende. En ekonomisk avveckling av invalidutväxlingstrans -

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 317.

3

porterna har av detta skäl icke kunnat äga rum, oaktat dessa transporter
upphört den 3 februaid 1918.

Samtidigt med att ryska regeringen häftar i skuld till Överstyrelsen
för svenska föreningen Röda Korset, hava emellertid österrikisk-ungerska
och turkiska regeringarna fordringar innestående hos styrelsen. Den redovisning,
varöver ovannämnda revisorer den 20 januari 1920 avgåvo berättelse,
föredrogs inför Kungl. Maj:t den 6 nästpåföljande februari, och av
densamma framgår, att dessa fordringar uppgingo

för Österrikes och Ungerns del till........kronor 412,156: 78

och för Turkiets del till............. 8,510: 28

Nu har Överstyrelsen, med påpekande av sistberörda förhållande, i
skrivelse till utrikesdepartementet den 7 innevarande mars framhållit, att,
då på grund av de förskott, vilka till följd av Kungl. Maj:ts beslut rörande
invalidtransporternas fullföljande från Röda Kortets sida av omhänderhavda
medel lämnats Ryssland, Överstyrelsen helt naturligt saknade nödiga belopp
för ovannämnda fordringars gäldande, och, enär det under nuvarande
förhållanden icke kunde förväntas, att Ryssland — kanske ännu på liera
år — komme att betala den fordran, Röda Korset å sin sida hade på ryska
statskassan för invalidtransporterna, det syntes Överstyrelsen med skäl
kunna ifrågasättas, huruvida icke genom statens ingripande tillfälle borde
beredas ovannämnda länder att omedelbart återfå de överblivna förskottsmedel,
som enligt invalidtransporternas räkenskaper rätteligen tillkomme dem.

Jag finner denna Överstyrelsens framställning vara värd fullt beaktande.
Det lärer icke kunna anses lämpligt, att med utbetalande av nämnda
överskottsmedel anstår i avvaktan på likvid av den ryska skulden. Enligt
ovan omnämnda revisionsberättelse uppgick denna skuld till 1,336,964: 52
kronor. Härifrån bör emellertid dragas motvärdet av 500,000 rubel, som
sovjetregeringen efter upprepade framställningar lämnat i avbetalning till
svenska Röda Korsets representation i Ryssland, men som icke överförts
till Sverige. Värdet torde böra fastställas i samband med avvecklingen
av de svenska fordringarna på grund av sovjetregeringens beslagtagande
av dels svensk statsegendom i Ryssland och dels hos våra därvarande
diplomatiska och konsulära myndigheter gjorda depositioner.

Till täckande av förutvarande österrikisk-ungerska regeringens samt
turkiska regeringens ovannämnda fordringar å tillsammans 420,667: 06
kronor står för närvarande allenast ett belopp av 60,887: 24 kronor till
förfogande, vadan för skuldens gäldande skulle krävas ytterligare 359,779: 82
kronor, vilket belopp lämpligen synes böra lämnas Röda Korset såsom
räntefritt lån.

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 311.

Vidkommande sättet för anskaffandet av det för utlämnande av ifrågavarande
lån erforderliga medelsbeloppet, uppgående i jämt krontal till
359,780 kronor, synes beloppet böra såsom förslagsanslag, högst, uppföras
å tilläggsstaten för år 1921 under den bland utgifter för kapitalökning
upptagna titeln »Låneunderstöd»; och torde anslaget lämpligen böra
täckas genom tillfällig upplåning.

På grund av vad sålunda blivit anfört får jag hemställa, att Kungl.
Maj:t måtte föreslå riksdagen att å tilläggsstaten för år 1921

dels bland utgifter för kapitalökning under rubriken
»Låneunderstöd» till rån tefritt lån åt »Överstyrelsen
för svenska föreningen Röda Korset», avsett till gäldande
av föreningens ovan omförmälda skulder, anvisa ett förslagsanslag,
högst, å 359,780 kronor, att utgå av tillfälliga
lånemedel;

dels ock, vid bifall härtill, höja den å inkomstsidan
i nämnda tilläggsstat uppförda titeln »Tillfällig
upplåning» med motsvarande belopp.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan behagade Hans Kungl. Höghet KronprinsenRegenten
lämna bifall; och skulle proposition av den
lydelse, bilaga till detta protokoll utvisar, avlåtas till
riksdagen.

Ur protokollet:
Erik Wisén.

Stockholm 1921. Kungl. Boktryckeriet, P. A. Norstedt & Söner.

210955