Kungl. Majus proposition nr 28

Proposition 1931:28

Kungl. Majus proposition nr 28.

O

Nr 28.

Kungl. Majits proposition till riksdagen angående kronans
deltagande i viss vattenreglering beträffande Skellefte
älv; given Stockholms slott den 14 januari 1931.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över kommunikationsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att
bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.

GUSTAF.

Ola Jeppsson.

Utdrag av p>rotokollet över kommunikationsärenden, hållet
inför Hans Majit Konungen i statsrådet å Stockholms
slott den 14 januari 1931.

Närvarande:

Statsministern Ekman, ministern för utrikes ärendena friherre Ramel,
statsråden Gärde, Hamrin, von Stockenström, Städener, Gyllenswärd,
Larsson, Holmbäck, Jeppsson, Hansén, Rundqvist.

Departementschefen, statsrådet Jeppsson anmäler fråga örn kronans deltagande
i viss vattenreglering beträffande Skellefte älv och anför därvid:

Skellefte älv har mellan Storavan och älvens utlopp en längd av omkring
207 kilometer och en sammanlagd fallhöjd av något över 418 meter. I sin
övre del avvattnar älven en mängd stora sjöar, bland vilka märkas Hornavan,
Uddjaure och Storavan örn respektive 248, 179 och 174 kvadratkilometer.
Vid Storavans utlopp bestämmes vattenståndet i älven så gott som uteslutande
av förhållandena inom fjällområdet och sjöarnas förmåga att magasinera
den från nämnda område avrinnande vattenmängden. Avrinningen i älven

36 81

6

Kungl. Majus proposition nr 28.

»

växlar också betydligt under de olika årstiderna, vilket i hög grad försvårar
ett rationellt utnyttjande av vattenfallen. Enligt gjorda beräkningar uppgår
vattenavrinningen i älven vid Storavans utlopp till omkring följande antal
kubikmeter i sekunden, nämligen vid exceptionell lågvattenmängd 13, vid
9-månaders vattenmängd i medeltal 36, vid medelvattenmängd 94 och vid
exceptionell högvattenmängd 504.

På initiativ av Skellefteå stad, vilken äger en stor del av vattenfallen i
älven, har sedan flera år tillbaka pågått förarbeten för genomförande av en
reglering av vattenföringen i älven. Efter framställning av vattenfallsstyrelsen
har Kungl. Majit genom beslut den 19 mars 1920 till bestridande av
kostnaden för denna utredning anvisat ett belopp av 6,000 kronor såsom
bidrag från kronan, vilken jämväl äger en avsevärd fallhöjd i älven.

I skrivelse den 20 oktober 1930 har vattenfallsstyrelsen gjort framställning
i fråga örn kronans deltagande i en ifrågasatt reglering av avrinningen från
sjöarna Uddjaure och Storavan. Styrelsen anför härutinnan följande:

De utredningsarbeten, som igångsatts för regleringen av Skellefte älv,
hava numera fortskridit så långt, att en plan, dagtecknad den 19 mars 1930,
rörande reglering av sjöarna Uddjaure och Stora van är genom Skellefteå
stads försorg upprättad av aktiebolaget Vattenbyggnadsbyrån. Enligt denna
plan skulle regleringens genomförande ske i tre stadier, dragande en engångskostnad
av respektive 1,800,000, 1,000,000 och 1,050,000 kronor samt en
årskostnad av respektive 135,000, 70,000 och 75,000 kronor. Häremot svarar
en årlig energivinst per meter fallhöjd av respektive 0.25, 0.48 och 0.5 6 miljoner
kilowattimmar.

Skellefteå stad har hos vattenfallsstyrelsen hemställt, att kronan såsom
jämte staden den huvudsakligaste fallägaren i älven ville jämte staden hos
vattendomstolen anmäla sig som sökande till regleringen och jämlikt grunderna
för vattenlagen deltaga i kostnaden för densamma, dock att staden
skulle gentemot kronan förbinda sig att tills vidare gälda alla kostnader,
intill dess kronan bebyggde något av sina fall.

I Skellef teälvens övre falisträcka, från Storavan till och med Vargforsen,
örn tillhopa 237.4 meter torde kronan äga omkring 174 meter eller omkring
73 procent. I den nedre fallsträckan, från Vargforsen till havet, äger kronan
nästan ingenting, Skellefteå stad cirka 81 meter eller nära 45 procent och
enskilda byamän något över 99 meter. Därvid bör dock bemärkas, att de
vattenfall, som icke ägas av staden, knappast äro utbyggbara. Staden äger
ock de enda utbyggda fallen i älven, nämligen Finnforsen och Krångfors An

Efter underhandlingar mellan vattenfallsstyrelsen och staden har fördenskull
under förutsättning av Kungl. Maj:ts godkännande ingåtts avtal angående
bidrag från kronans sida till kostnaderna för reglering av sjöarna
Uddjaure och Storavan i Skellefte älvs vattensystem. Skellefteå stad är för
sin del beredd att ensam tillsvidare bekosta liela regleringen, ty staden beräknar,
att regleringsvinsten enbart för stadens bebyggda fall motiverar
nedläggandet av den kostnad, regleringen medför.

Det i styrelsens skrivelse omnämnda avtalet är av följande lydelse:

Avtal.

Mellan Kungl. Vattenfallsstyrelsen, här nedan kallad Styrelsen, och
Skellefteå stad, här nedan kallad Staden, är följande avtal träffat.

Därest Staden önskar genomföra reglering av avrinningen från sjöarna
Uddjaure och Storavan i Skellefte älvs vattensystem, förpliktigar sig Styrel -

7

Kungl. Maj:ts proposition nr 28.

sen å Kungl. Maj:ts oell Kronans vägnar såsom ägare av vattenfall i älven
att — under förutsättning av Kungl. Maj:ts medgivande — ingå såsom medsökande
i företaget. Därvid skall såsom villkor gälla,

att den tekniska och ekonomiska planen för företaget blivit av Styrelsen
granskad och godkänd,

att Styrelsens skyldighet att lämna bidrag till regleringskostnaden icke
inträder, förrän något av Kronans fall i älven blivit bebyggt med ett kraftverk,
vid vilket den genom regleringen vunna ökningen i lågvattenmängden
kan nyttiggöras,

att Staden följaktligen skall, innan Styrelsen undertecknat ansökningen
om tillstånd till företaget, avgiva en förbindelse att gentemot Kronan ensam
intill denna tidpunkt ansvara för alla kostnader för regleringen av vad slag
det vara må,

att beloppen av Styrelsens bidrag till kostnaderna för företaget skall bestämmas
efter den båtnad Kronans bebyggda fall genom företaget vinna,
jämfört med båtnaden för Stadens bebyggda fall, varvid reglerna i fjärde,
femte och sjätte styckena i 3 kap. 6 § vattenlagen skola i tillämpliga delar
lända till efterrättelse, varvid dock amortering av kostnaderna för den tid
Staden ensam nyttjat regleringen skall äga rum på sådant sätt, att desamma
årligen amorteras med en fyrtiondedel (''/J av deras ursprungliga belopp,
att Styrelsens bidrag till löpande drift- och underhållskostnader för företaget
skall bestämmas efter den båtnad Kronans bebyggda fall genom företaget
vinna, jämfört med båtnaden för Stadens bebyggda fall, samt

att eventuellt bidrag till anläggningskostnaderna, vilket lämnas av flottningsföreningen
eller annan tredje man, skall fördelas på Staden och Styrelsen
(i den mån dennas bidragsskyldighet inträder) i förhållande till storleken
av dem åliggande bidragsskyldighet.

Skellefteå den 5 juni 1930. Stockholm den 10 juni 1930.

Skellefteå Stads Kraftverk Kungl. Vattenfallsstyrelsen

HENNING WIKSTRÖM.

T. Björnbom.

G. MALM.

W. Borgquist.

Sam Malmfors.

Vattenfallsstyrelsen anför vidare, att styrelsen, som enligt sin instruktion
har att efter lämnat bemyndigande vidtaga åtgärder, ägnade att främja tillgodogörandet
av vattenkraften inom landet, funnit den ifrågasatta regleringen
vara ur nämnda synpunkt väl motiverad samt därjämte ägnad att tillgodose
kronans intresse såsom fallägare i Skellefte älv utan att åsamka kronan
några utgifter förrän regleringsvinsten i samband med utbyggande av något
av kronans fall kan tillgodogöras. Styrelsen hemställer alltså om godkännande
av nämnda avtal.

Av det anförda lärer framgå, att den ifrågasatta regleringen av sjöarna
Uddjaure och Storavan kommer att bliva av stor betydelse för ett rationellt
utnyttjande av vattenkraften i Skellefte älv. Med hänsyn till såväl den allmänna
nyttan av ett sådant företag som fördelen därav för kronan vid framtida
utbyggande av dess vattenfall i älven torde kronan böra deltaga i det
planerade regleringsföretaget.

Departements

chefen.

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 28.

Att nu angiva de kostnader, som kunna uppkomma för kronan genom
deltagande i företaget, torde vara omöjligt. Såsom framgår av avtalet, uppstå
kostnader för kronan först örn kronan utbygger något av sina vattenfall
i älven. Vidare bliva kostnaderna beroende av den omfattning, i vilken utbyggandet
sker, ävensom av tidpunkten därför. Därest avtalet godkännes,
kommer kronan sålunda att vid framtida kraftverksbyggnader i älven bliva
skyldig erlägga den del av regleringskostnaderna, som vid samma tidpunkt
kvarstår oamorterad oell som belöper på den vid kronans kraftverk utnyttjade
fallhöjden. Bestämmelserna i avtalet torde sålunda få anses vara för
kronans del tillfredsställande.

På grund av vad jag här anfört är jag beredd tillstyrka godkännande av
det mellan vattenfallsstyrelsen och Skellefteå stad villkorligt ingångna avtalet.
Med hänsyn till den kostnad, som enligt avtalet kan framdeles tillskyndas
kronan, lärer dock medgivande beträffande kronans deltagande i
regleringen böra inhämtas av riksdagen.

I detta sammanhang må framhållas att, enligt vad jag inhämtat, tidpunkten
för ett utbyggande av kronans vattenfall i älven torde vara ganska avlägsen.
I varje fall synes, såvitt nu kan bedömas, inom amorteringstiden
knappast komma i fråga att utbygga något annat vattenfall än möjligen
Vargforsen, vari kronan äger största delen.

På grund av vad sålunda anförts får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte
föreslå riksdagen medgiva,

att kronan ma för bättre utnyttjande av vattenkraften i Skellefte
älv i huvudsaklig överensstämmelse med i statsrådsprotokollet
angivna grunder deltaga i regleringen av sjöarna Uddjaure
och Storavan.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan behagar Hans Majit Konungen lämna bifall
samt förordnar, att proposition av den lydelse bilaga
till detta protokoll utvisar skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

F. Wessberg.

Stockholm, K. L. Beckmans Boktr., 1931.