Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående godkännande av överenskommelse mellan Sverige och Finland om avgränsning av kontinentalsockeln
Proposition 1972:123
Kungl. Majrts proposition nr 123 år 1972 Prop. 1972:123
Nr 123
Kungl. Maj:ts proposition tUl rUcsdagen angående godkännande av överenskommelse mellan Sverige och Finland om avgränsning av kontinentalsockeln 1 Bottenviken, fiottenhavet, Ålands hav och nordUgaste delen av Östersjön; given Stockholms slott den 6 oktober 1972.
Kungl. Maj:t vUl härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över ulrikesdeparlementsärenden, föreslå riksdagen att bifalla det förslag om vars avlålande tUl riksdagen föredragande departementschefen hemställt.
Under Hans Maj:ls Min alleraådigsle Konungs och Herres frånvaro:
CARL GUSTAF
ÄLVA MYRDAL
Propositionens huvudsakliga innehåU
I propositionen föreslås att riksdagen godkänner en överenskommelse mellan Sverige och Finland, genom vUken större delen av kontinentalsockeln mellan Sverige och Finland avgränsas.
1 Riksdagen 1972.1 saml. Nr 123
Prop. 1972:123
Utdrag av protokollet över utrikesdepartementsärenden, hållet inför Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet på Stockholms slott den 6 oktober 1972.
Närvarande: statsråden STRÄNG, ANDERSSON, JOHANSSON, HOLMQVIST, ASPLING, NILSSON, LUNDKVIST, GEIJER, MYRDAL, ODHNOFF, MOBERG, BENGTSSON, NORLING, LÖFBERG, LIDBOM, CARLSSON, FELDT.
Tf. chefen för utrikesdepartementet, statsrådet Myrdal, anmäler efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter fråga om godkännande av en överenskommelse mellan Sverige och Finland om avgränsning av kontinentalsockeln i Bottenviken, Bottenhavet, Ålands hav och nordhgaste delen av Östersjön och anför.
Enligt lagen (1966: 314) om kontinentalsockeln förstås d'ärmed havsbottnen och dess underlag inom allmänt vallenområde saml inom del havsområde utanför Sveriges territorialgräns som Konungen bestämmer i enlighet med Genévekonventionen den 29 aprU 1958 om kontinentalsockeln. Varje slrandstal har ensam rätt alt utforska kontinentalsockeln liksom att tUlgodogöra sig dess naturtillgångar enligt bestämmelserna i Genévekonventionen som Sverige har lUlträtt (prop. 1964: 197, UU 12, rskr 400).
Utanför Sveriges sjöterritorium ulgör bottnen under de hav som omger vårt land konlinentalsockel i Genévekonventionens mening ända fram till de kringliggande staternas sjöterritorium. Della förhållande gÖr det nödvändigt att avgränsa kontinentalsockeln mellan Sverige och de andra slrandslalerna. EnUgt Genévekonventionen skall sockelgränsen i första hand beslämmas genom överenskommelse mellan ifrågavarande stater. Sådan överenskommelse har tidigare träffals med Norge (prop. 1968: 152, UU 14, rskr 413). Den 29 seplember 1972 undertecknades en överenskommelse mellan Sverige och Finland om avgränsning av kontinentalsockeln i Bottenviken, Bottenhavet, Ålands hav och nordUgaste delen av Östersjön. Texten tUl överenskommelsen torde få fogas som bilaga 1 till statsrådsprotokollet i detta ärende. I stället för de finska sjökort som hör lill överenskommelsen torde som bilaga 2 lill protokoUet få fogas en karta som utvisar gränslinjens sträckning.
Prop. 1972: 123 3
Överenskommelsen innehåller i huvudsak följande. I art. 1 slås fast alt gränslinjen i princip skall vara mittiinjen mellan de svenska och fUiska baslinjerna. För att gränslinjen skall ha en sträckning som inte skall vara alltför svår att bestämma, särskUt på öppna havet, har den dragils som räta linjer mellan brytpunkterna. Linjerna ansluter sig nära till den teoretiska mittiinjen.
Vid gränslinjens dragning har man tagit hänsyn tUl de begränsnings-Unjer som faststäUts dels år 1811 i den efter freden i Fredrikshamn mellan Sverige och Ryssland upprättade topografiska gränsbeskrivningen och dels genom konventionen den 20 oktober 1921 angående Alands-öarnas icks-befäslande och neutralisering (SÖ 1921: 26).
I art. 2—4 anges positionerna för gränslinjens norra utgångspunkt och södra avslulningspunkl samt mellanliggande 15 brytpunkter. Äv art. 5 framgår all gränslinjen i området mellan Sverige och Åland sammanfaller med de västra begränsningslinjerna för Ålandsöarna enligt 1921 års konvention. För att gränslinjen skulle få denna sträckning har man på finsk sida ändrat lagen den 18 augusti 1956 om gränserna för Finlands territorialvatten. Vid ön Flöljan sträckte sig nämligen enligt denna lag del finska sjöterritoriet ett stycke väster om den i Ålandskonvenlionen i detta område faslsfällda begränsningslinjen.
Positionerna för de punkter som bestämmer gränslinjen återges enligt art. 6 på tre finska sjökort som bifogats överenskommelsen.
Som framgår av art. 7 skall överenskommelsen ratificeras. Den träder i kraft när de båda staterna underrättat varandra om atl de ratificerat den.
Genom överenskommelsen har inte hela del mellan Sverige och Finland belägna sockelområdel avgränsats. I ett protokoll som skrevs under i samband med alt överenskommelsen undertecknades har be-st'dmts att förhandlingar om gränslinjens vidare sträckning i Östersjön skall upptas vid senare lidpunkl.
I protokollet behandlas vidare det faUel alt naturtillgångar på havsbottnen eller i dennas underlag sträcker sig på ömse sidor om gränslinjen och de tUlgångar som finns på ena sidan helt eller delvis kan utvinnas från den andra sidan. På begäran av någon av staterna skall förhandlingar i sådant faU upptas i syfte att bestämma hur dessa naturtUlgångar mest effektivt skall utnyttjas och hur avkastningen skall fördelas.
Texten tiU protokollet torde få fogas som bilaga 3 tiU statsrådsprotokollet i della ärende.
Under åberopande av det anförda hemstäUer jag, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att godkänna överenskommelsen mellan Sverige och Finland om avgränsning av kontinentalsockeln i Bottenviken, Bottenhavet, Ålands hav och nordligaste delen av Östersjön.
Prop. 1972:123
Med bifall tUl vad föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets övriga ledamöter hemstäUt förordnar Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten all lill riksdagen skall avlålas proposition av den lydelse bUaga till della protokoll utvisar.
Ur protokollet: Britta Gyllensten
Prop. 1972:123
Bilaga 1
Överenskommelse
mellan Sverige och Finland om avgränsning av kontinentalsockeln i Bottenviken, Bottenhavet, Ålands hav och nordligaste delen av Östersjön
Regeringen i Konungariket Sverige och regeringen i Republiken Finland,
som beslutat atl fastställa gränslinjen mellan de områden av kontinentalsockeln i Bottenviken, Bottenhavet, Ålands hav och nordligaste delen av Östersjön, över vilka Sverige respektive Finland utövar suveräna rättigheter i fråga om utforskande och tillgodogörande av naturtillgångar,
har med beaktande av den i Geneve år 1958 ingångna konventionen om kontinentalsockeln enats om följande:
Artikel 1
Gränslinjen mellan de områden av kontinentalsockeln över vilka Sverige respektive Finland utövar suveräna rättigheter i fråga om utforskande och tillgodogörande av naturtillgångar skall i princip vara en miltiinje mellan de baslinjer från vilka bredden av ländernas territorialhav räknas. Från denna princip har emellertid avvikelser skett för atl såsom särskilda omständigheter i Genévekonventionens mening beakta de begränsningslinjer, som fastställts dels år 1811 i den efler freden i Fredrikshamn upprättade topografiska gränsbeskrivningen och dels genom konventionen den 20 oktober 1921 angående Ålandsöarnas icke-befäs-lande och neutralisering. För att gränslinjen skaU erhåUa en praktisk och ändamålsenlig sträckning, utgörs den av räta linjer mellan de punkter som bestämts i artik-lama 2—4.
Sopimus
Suomen Ja Ruotsin välillä manner-maajalustan rajan määräämisestä Perämerellä, Selkämerellä, Ahvenan-merellä ja Itämeren pohjoisim-massa osassa.
Suomen Tasavallan hallitus ja Ruotsin Kuningaskunnan hallitus,
jotka oval päältäneet vahvislaa mannermaajalustalla PerämereUä, Selkämerellä, Ahvenanmerellä ja Itämeren pohjoisimmassa osassa olevien niiden alueiden välisen rajan, joUla loisaalta Suomella ja toisaalla Ruolsilla on läysivaltaiset oikeudel lulkia ja hyväksikäytfää luonnonvaroja,
oval ollaen huomioon Geneves-sä vuonna 1958 tehdyn manner-maajaluslaa koskevan yleissopi-muksen, sopineet seuraavaa:
1 artikla
Raja niiden mannermaajalustan alueiden välillä, joilla toisaalla Suomella ja loisaalta Ruolsilla on läysivaltaiset oikeudel lulkia ja hy-väksikäyllää luonnonvaroja, on periaalleessa niiden perasviivain välinen keskiviiva, joisla maiden aluemerien leveys lasketaan. Täslä periaatteesta on kuitenkin poikettu otlamalla huomioon Geneven yleissopimuksessa tarkoileltuina erilyisinä asianhaaroina ne rajavii-vat, jotka vahvistellUn osaksi vuonna 1811 Haminan rauhan jälkeen laadilussa lopografisessa rajanseli-tyksessä ja osaksi Ähvenanmaan saarten linnoillamatlomuulla ja puolueettomuutla koskevassa 20 päivänä lokakuula 1921 lehdyssä sopimuksessa. Jolta raja saisi käy-lännöllisen ja larkoituksenmukai-sen kulun, muodosluu se suorisla viivoisla niiden pisteiden välillä, jotka on määrätty 2—4 artikloissa.
Prop. 1972: 123
Artikel 2
Den norra utgångspunkten för gränslinjen är den punkt där den yttre gränsen för Sveriges sjöterritorium möter territorialgränsen mellan Sverige och Finland. Punkten har koordinaterna; 65°31,8'N 24°08,4'O (punkt 1) Från denna punkt sammanfaller gränslinjen med Finlands territorialgräns tiU den punkt där den yttre gränsen för Finlands sjöterritorium möter territorialgränsen. Punkten har koordinalema: 65°30,9' N 24°08,2' O (punkt 2)
Artikel 3
Från punkl 2 dragés gränslinjen genom följande punkter: 63°40,0'N 21°30,0'O (punkt 3) 63°31,3'N 20°56,4'O (punkt 4) 63°29,1'N 20°41,8'O (punkt 5) 63°20,0'N 20°24,0'O (punkt 6) 62°42,0'N 19°31,5'0 (punkt 7) 60°40,7'N 19°14,1'0 (punkl 8) 60°22,5'N 19°09,5'O (punkl 9) 60°22,3'N 19°09,5'O (punkt 10)
Punkt 9 utgör skärningspunkten mellan den yttre gränsen för Sveriges sjöterritorium och den räta linjen mellan punkt 8 och Märket (punkt 16 i 1921 års Alandskon-venlion).
Från punkt 9 tiU punkt 10 sam-nianfaller gränslinjen med Sveriges lerrilorialgr"äns. Punkt 10 utgör skärningspunkten mellan den yttre gränsen för Finlands sjöterritorium och den räta linjen mellan punkt 8 och Märket.
Artikel 4
Söder om punkt 10 börjar gränslinjen på nytt i den punkt där Sveriges och FiiUands sjöterritorier upphör att gränsa tUl varandra, punkten har koordinalema: 60°14,2'N 19°06,5'O (punkt 11)
Från punkt 11 sammanfaller gränslinjen med Finlands territorialgräns till en punkt med koordinalema: 60°13,0'N 19°06,0'O (punkt 12)
2 artikla
Rajan pohjoisena lähtöpisteenä
on piste, jossa Ruotsin aluemeren
ulkoraja kohtaa Suomen ja Ruot
sin välisen merirajan. Pisteen koor-
dinaatit oval:
65°31,8'P 24°08,4'1 (piste 1)
Täslä pisteestä alkaen raja yhtyy Suomen merirajaan siihen pislee-seen asli, jossa Suomen aluemeren ulkoraja kohtaa merirajan. Pisteen koordinaatit oval:
65°30,9'P 24°08,2'I (piste 2)
3 artikla
Pisteestä 2 raja kulkee seuraa-
vien pisleiden kaulta:
63°40,0'P 21°30,0'I (piste 3)
63°31,3'P 20°56,4'I (piste 4)
63°29,1'P 20°41,8'I (piste 5)
63°20,0'P 20°24,0'I (piste 6)
62°42,0'P 19°31,5'I (piste 7)
60°40,7'P 19°14,ri (piste 8)
60°22,5'P 19°09,5'I (piste 9)
60°22,3'P 19°09,5'I (piste 10)
Piste 9 on Ruotsin aluemeren ul-korajan sekä pisteen 8 ja Märketin (piste 16 vuoden 1921 Ähvenanmaan sopimuksessa) kautla kulke-van suoran viivan leikkauspisle.
Pisteestä 9 pisteeseen 10 yhtyy raja Ruotsin merirajaan. Piste 10 on Suomen aluemeren ulkorajan sekä pisteen 8 ja Märkelin kautla kulkevan suoran viivan leikkauspisle.
4 artikla
Pisteen 10 eteläpuolella alkaa raja uudestaan sutä pisteestä, jossa Suomen ja Ruotsin aluemeret lak-kaavat rajoiltumasta toisiinsa. Pisteen koordinaatit oval: 60°14,2' P 19°06,5' I (piste 11)
Pisteestä 11 yhtyy raja Suomen merirajaan pisteeseen, jonka koordinaatit oval:
60°13,0' P 19°06,0' I (piste 12)
Prop. 1972:123
Från punkt 12 dragés gränslinjen genom följande punkter: 60°11,5'N 19°05,2'O (punkt 13) 59°47,7'N 19°39,4'0 (punkt 14) 59°47,5'N 19°39,7'0 (punkt 15) 59°45,2'N 19°43,0'O (punkt 16) 59°26,7'N 20°09,4'O (punktl7)
MeUan punkterna 14, 15 och 16 sammanfaller gränslinjen med Finlands territorialgräns.
Artikel 5
De i artikel 3—4 angivna punkterna 8, 13, 15 och 17 är identiska med de i 1921 års Ålandskonvention såsom 17,15,14 respektive 13 betecknade punkterna.
Artikel 6
Positionerna för de i artiklarna 2—4 nämnda punkterna 1—17 återges på bifogade tre finska sjökort, nämligen:
nr 3, skala 1 : 350 000, upplaga 1969 II;
nr 5, skala 1 : 350 000, upplaga 1971II;
nr 904, skala 1 : 200 000, upplaga 1971 m.
Samtliga i denna överenskommelse nämnda koordinater överensstämmer med koordinatsystemet för dessa sjökort.
Artikel 7
Denna överenskommelse skall ratificeras. Överenskommelsen träder i krafl när båda regeringarna genom noleväxling i Helsingfors underrättat varandra om att de ratificerat den.
Som skedde i Stockholm den 29 seplember 1972 i två exemplar på svenska och finska språken, vilka båda texter har samma vitsord.
Pisteestä 12 kulkee raja seuraa-vien pisteiden kaulta: 60°11,5'P 19°05,2'I (piste 13) 59°47,7'P 19°39,4'I (piste 14) 59°47,5'P 19°39,7'I (piste 15) 59°45,2'P 19°43,0'I (piste 16) 59°26,7' P 20°09,4' I (piste 17)
Pisteiden 14, 15 ja 16 välUlä yhtyy raja Suomen aluemeren ulko-rajaan.
5 artikla
Artikloissa 3—4 mainitut pisteet 8, 13, 15 ja 17 oval samat kuin vuoden 1921 Ähvenanmaan sopi-muksen pisteet 17,15,14 ja 13.
6 artikla
Artikloissa 2—4 mainittujen pisleiden 1—17 sijainnit merkitään oheiseen kolmeen suomalaiseen merikarttaan, nimittäin
n:o 3 mitlakaava 1:350 000, painos 1969 II;
n:o 5 mitlakaava 1 : 350 000, painos 1971II;
n:o 904 mitlakaava 1 : 200 000, painos 1971 III.
Kaikki tässä sopimuksessa mainitut koordinaatit oval n'äiden me-rikarttojen koordinaattijärjestel-män mukaiset.
7 artikla
Tämä sopimus on ratifioitava. Sopimus lulee voimaan sillen, kun molemmal hallitukset Helsingissä lapahluvalla nootlienvaihdolla oval Umoiltaneet toisUleen ralifioineen-sa sen.
Tehty Tukholmassa 29 päiv"änä syyskuula 1972 kahlena suomen-ja ruotsinkielisenä kappaleena, jotka molemmal oval yhlä todistus-voimaiset.
Ole Jödahl
Max Jakobson
Prop. 1972: 123
Bilaga 2. (Se vidstående sida.)
Bilaga 3
Protokoll
I samband med undertecknandet denna dag av överenskommelsen meUan Sverige och Finland om av-gränsnuig av kontinentalsockeln i Bollenviken, Bottenhavet, Ålands hav och nordligaste delen av Östersjön har undertecknade befuUmäk-tigade ombud enats om att, för det fall naturtillgångar på havsbottnen eller i dennas underlag sträcker sig på ömse sidor om den i artiklarna 2—4 i överenskommelsen bestämda gränslinjen och de naturtiUgångar som finns på den ena statens område av kontinentalsockeln heh eller delvis kan utvinnas från den andra statens område, de fördragsslutande statema skall på endera statens begäran upptaga förhandlingar om hur dessa naturtUlgångar mest effektivt skall utnyttjas och hur avkastningen skall fördelas.
Ombuden har härjämte bestämt, att förhandlingar om gränslinjens vidare sträckning i Östersjön skaU upptagas vid senare tidpunkt.
StockhoUn den 29 september 1972. Ole Jödahl
Pöytäkirja
Suomen ja Ruotsin välUlä mannermaajalustan rajoja Perämerellä, Selkämerellä, Ahvenanmerellä ja Itämeren pohjoisimmassa osassa koskevan sopimuksen allekirjoit-tamisen yhleydessä oval allekirjoit-taneet valluuletut sopineet siitä, etlä mikäli merenpohjassa tai sen sisuslassa oleval luonnonvarat ulot-tuvat sopimuksen artikloissa 2—4 määrälyn rajalinjan molemmUle puoliUe, ja loisen valtion mannermaajalustan alueella olevat luonnonvarat voidaan kokonaan tai osittain saada käyttöön loisen valtion alueella, sopimusvaltioiden tu-lee loisen valtion pjnnöslä ryhtyä neuvotteluihin näiden luonnonva-rojen mahdolUsimman tehokkaas-ta hyväksikäytöstä ja siitä, kuinka tuotlo on jaeltava.
Valtuutetul oval lisäksi sopineet, etlä rajan uloltaminen edelleen Ilämerelle oletaan esUle myöhem-pänä ajankohtana.
Tukholmassa 29 päivänä syyskuula 1972.
Max Jakobson
MARCUS BOKTR. STOCKHOLM 1 »7 J 720417
Bilaga ;