Kungl. Maj:ts proposition nr 95

Proposition 1927:95

Kungl. Maj:ts proposition nr 95.

1

Nr 95.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående försäljning
av vissa statens järnvägar tillhöriga markområden;
given Stockholms slott den 4 februari 1927.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över kommunikationsärenden för denna dag, föreslå riksdagen
att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande
departementschefen hemställt.

GUSTAF.

C. Meurling.

Utdrag av protokollet över kommunikationsärenden, hållet
inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms
slott den 4 februari 1927.

Närvarande:

Statsministern Ekman, ministern för utrikes ärendena Löfgren, statsråden

Ribbing, Meurling, Gärde, Pettersson, Hellström, Rosen, Hamrin,

Almkvist, Ltberg.

Departementschefen, statsrådet Meurling anför:

I skrivelse den 16 december 1926 har järnvägsstyrelsen hemställt om försäljning
av vissa statens järnvägar tillhöriga markområden, som ej äro eller
komma att bliva för järn vägsändamål erforderliga. Styrelsen erinrar härvid
om att riksdagen vid flera tidigare tillfällen medgivit, att dylika för järnvägen
icke behövliga områden finge försäljas på villkor, som i varje särskilt
fall fastställdes av Kungl. Maj:t.

De områden, som nu, bland annat på grund av till järnvägsstyrelsen inkomna
anbud och framställningar, ifrågasatts till avyttring, uppgå till ett
femtiotal samt äro med undantag av vissa gamla linjesträckningar och uttömda
grustag i allmänhet av obetydlig storlek. Områdena hava samman Bihang

till riksdagens protokoll 1927. 1 samt. 81 käft. (Nr 95.) 2C7 27

- Kung!. Maj:ts proposition nr 95.

förts i eu förteckning, som torde få såsom bilaga fogas till dagens statsrådsprotokoll.

Ur den utförligare redogörelse, som järnvägsstyrelsen lämnat beträffande
vissa av områdena, må anföras följande:

Området vid Liljeholmen. Sedan 1923 års riksdag medgivit försäljning av
30.000 kvadratmeter för järn vägsändamål obehövlig mark vid Liljeholmen, hade
med stöd av de beslut, som fattats rörande inledande av västra stambanan
till Stockholm, kunnat beräknas, att ytterligare omkring 21,000 kvadratmeter
:ly statens järnvägar här tillhörig mark icke vore eller kunde bliva för järnvägsändamål
erforderliga. Av denna mark vore Stockholms stad i behov av
eu avsevärd del för tillfartsvägar till den nya bron över Årstaviken vid Liljeholmen,
och det vore icke uteslutet, att staden ansåge med sin fördel formligt
att förvärva all den mark, statens järnvägar här kunde undvara. Preliminära
underhandlingar rörande denna sak påginge sedan någon tid.

Området vid Forsholm. "Vid framdragande av ytterligare ett järnvägsspår
å linjen Norrköping—Mjölby över Göta kanal både äganderättsförhållandena
mellan kanalbolaget och statens järnvägar reglerats genom markbyte. Vid
nämnda tillfälle hade kanalbolaget fordrat, att dess vederlag norr om kanalen
måtte tillökas med visst område. Bolaget hade emellertid avstått från sin
fordran, sedan statens järnvägars ombud meddelat, att ett järnvägsspår, som
då inkräktade på området, vore tänkt att bibehållas. Sedan emellertid spåret
numera borttagits, hade kanalbolaget anmält sig alltjämt önska bliva ägare
till ifrågavarande område, som för bolagets anläggningar vore av stort värde.
Såvitt nu kunde bedömas, vore området icke erforderligt för något statens
järnvägars ändamål.

Omi ådet vid Mjölby. Framställning både inkommit från Mjölby kvarnaktiebolag,
avseende förvärv av ett område å Mjölby bangård. Bolaget skulle å
platsen uppföra byggnad för kvarn och spannmålslagring. Området erfordrades
icke för den slutliga utbyggnad av Mjölby bangård, vartill plan
redan förelåge, och kvarnverksamhetens förläggning intill bangården syntes
komma att tillföra statens järnvägar en avsevärd godstrafik, som vid annan
förläggning lämpligare utfördes med andra trafikmedel.

Området vid Flöda. Köpare hade anmält sig till 5,000 kvadratmeter av
ett område, som tillhörde en av statens järnvägar förvärvad bostadslägenhet.
Återstående område vore tillräckligt, även om nybyggnad i rätt avsevärd
utsträckning skulle ifrågakomma.

Området vid Vislanda. Ett bostadshus vid Yislanda — uppfört år 186G
och av staten inköpt år 1878 — hade sedan våren 1926 stått utan hyresgäster,
enär vederbörande jämvägsläkare utdömt däri inrymda bostäder såsom
hälsovådliga. Då eu ombyggnad av huset, avsedd att avhjälpa de påtalade
bristerna, icke syntes vara ekonomiskt lönande i anseende till att
bostadstillgången inom samhället vore mycket god, syntes det styrelsen
fördelaktigast att avyttra fastigheten. Denna, som hade gott affärsläge, vore
ej längre för något statens järnvägars ändamål erforderlig.

Området vid Sveg. Utredning rörande statens järnvägars samt post- och
telegrafverkens behov av mark för byggnader in. m. vid Svegs station hade
givit vid handen, att ett område om 11,000 kvadratmeter icke vore eller
kunde beräknas bliva erforderligt för något av nämnda verks ändamål.

I detta sammanhang har järnvägsstyrelsen meddelat, att det ofta förekomme,
att för samhällen utmed statens järnvägar fastställda stadsplaner
upptoge statens järnvägar tillhöriga vägar och mindre områden såsom gallmark,
mark för allmänna platser eller kvartersmark, avsedd för annat än

3

Kungl. Maj:ts proposition nr Do.

järnvägsändamål. Vederbörande samhälle kunde visserligen genom expropriation
förvärva nämnda mark och Kungl. Maj:t hade befogenhet att medgiva
byte av likvärdiga fastigheter eller fastighetsdelar, men en synnerlig
lättnad vid stadsplanernas genomförande skulle dock vinnas därigenom, att
på Kungl. Maj:ts godkännande beroende överenskommelse rörande överlåtelse
av sagda mark kunde träffas med samhället eller, ifråga om kvartersmark,
även enskild person.

I anslutning till vad sålunda anförts har järnvägsstyrelsen hemställt, att
dels de i förenämnda förteckning avsedda områdena, dels ock områden,
vilka å fastställd stadsplan disponerats för annat än järnvägsändamål och
som, i vad gällde kvartersmark, efter tomtindelning icke utgjorde hel tomt
eller bebyggd tomtdel, måtte få försäljas under vilkor, som av Kungl. Maj:t
fastställdes.

Byggnadsstyrelsen har beträffande järnvägsstyrelsens framställning i fråga
om avyttring av områden i samband med stadsplans genomförande i utlåtande
den 18 januari 1927 anfört bland annat följande:

»I likhet med järnvägsstyrelsen finner byggnadsstyrelsen, att det vore till
synnerlig lättnad vid stadsplaners genomförande, därest överenskommelse
om överlåtelse av sådan järnvägsmark, som i stadsplan upptagits såsom gatumark,
mark för allmänna platser ävensom kvartersmark, avsedd för annat
ändamål än järnvägens behov, kunde på av Kungl. Maj:t godkända villkor
träffas med vederbörande samhälle, eventuellt med enskild person. Härigenom
skulle alltså ett avstående enligt 1 kapitlet i lagen om fastighetsbildning
i stad av i stadsplan fastställd gatumark ävensom kvartersmark,
som efter tomtindelnings fastställande icke utgör hel tomt eller bebyggd
tomtdel, kunna ske utan anlitande av ett tidsödande och kostsamt expropriation
sförfarande och, vad beträffar avstående av kvartersmark till enskild
ägare, utan användande av samhället som mellanhand. På samma gång en
frivillig överenskommelse således skulle medföra avsevärda praktiska fördelar,
böra statens ekonomiska intressen på denna väg kunna bliva på ett
fullt betryggande sätt tillgodosedda, ofta kanske till och med bättre än genom
expropriation sförfarandet.»

I anslutning härtill har byggnadsstyrelsen på det livligaste tillstyrkt bifall
till järnvägsstyrelsens framställning; styrelsen har emellertid därvid tillika
framhållit, att önskemål om ett förenklat förfarande för överlåtelse av mark,
som beröres av stadsplan, torde föreligga jämväl beträffande annan statlig
jord, särskilt ecklesiastik jord, men även domänjord.

Yad först beträffar de i förenämnda förteckning upptagna områden, vilka
av järnvägsstyrelsen icke anses nu eller framdeles erforderliga för statens
järnvägar och som såvitt känt ej heller behövas för annat statligt ändamål,
så torde någon erinran mot deras avyttring icke vara att göra. Jag vill
alltså tillstyrka, att riksdagens medgivande till deras försäljning inhämtas.
I likhet med vad förut tillämpats torde det få ankomma på Kungl. Maj:t att
pröva föreliggande köpeanbud och fastställa de villkor, under vilka varje
särskilt område må försäljas. Såsom tidigare i regel plägat ske och järnvägsstyrelsen
jämväl nu föreslagit synas inflytande försäljningssummor böra
tillföras statens järnvägars fond för markförvärv.

Departements chefen.

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 95.

Vad därefter angår järnvägsstyrelsens hemställan om inhämtande av ett
generellt medgivande från riksdagens sida att försälja för järn vägsändamål
obehövlig mark i samband med genomförande av stadsplan, så har byggnadsstyrelsen
ifrågasatt dylikt medgivande icke blott beträffande mark, som
disponeras av statens järnvägar, utan även i fråga om annan statens fasta
egendom. Då behov av ytterligare utredning härom föreligger, lärer denna
fråga icke nu böra underställas riksdagen.

I anslutning till vad ovan anförts får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen

dels medgiva, att de i förenämnda förteckning avsedda, statens
järnvägar tillhöriga markområden må försäljas under villkor,
som av Kungl. Maj:t fastställas;

dels och besluta, att de medel, som i anledning av dessa
markförsäljningar inflyta, skola tillföras statens järnvägars fond
för markförvärv.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan behagar Hans Maj:t Konungen lämna bifall
samt förordnar, att proposition i ämnet av den lydelse
bilaga till detta protokoll utvisar skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Fredric Hawerman.

Kungl. Majds proposition nr 95,

5

Bilaga.

Förteckning över sådana statens järnvägar tillhöriga områden, som ej äro
eller kunna beräknas bliva för järnvägsändamål behövliga.

Läge	Sektion km. från	Ungefärlig areal, kvm.	Anmärknigar
I distriktet.	Stockholm		.
Liljeholmens station ............ Huddinge—Tullinge...............	20.s	21,000 26,000	/Inlöst område mellan gamla och nya \ linjerna.
	Jama
Hölö—Y agnhärad..................	17.0	1.900
V agnhärad—V ästerlj ung.........	24.0	2,200
Lästringe—Tystberga ............	34.5	900
Nyköping—Enstaberga .........	60.3	1.600
Jönåker—Ålberga..................	75.7	1,600
	Stockholm
Aby—Norrköping..................	176.0	5,300
Okna—Kimstad....................	198.6	1,400
Norsholms station ...............	—	130	Område vid Göta kanal.
	215.9	550
	231.5	700
» » .........	231.6	1.100
X »	232.5	500
» » ............ Malmslätts station................	232.6 257.4	1,150 12,355 500	oso mtl Tift Bossgård 220 litt. Ibbb \ i Kärna socken.
» » .......................	257.9	600
Mjölby station ....................	—	2.055
Knivsta—Bergsbrunna ..........	52.7	575
Alandsdal—Järlåsa ...............	—	3.500	Flera områden utom banan.
	_	3.500 5.500
Broddbo—Rosshyttau............	—	» » » »
II distriktet.
Flöda station......................	_	5,000	(Den del av nuvarande linjen, som 1 bliver obehövlig efter trafikens över-
Kållered—Lindome ...............	_	35.000
		j flyttande till den under byggnad | varande nya linjen.
Lindome—Anneberg ............	—	106.000	Gamla linjen.
Kristinehamns station............	—	200	Vid nya yägporten.
11 f distriktet.
Vislanda station ..................	_	2,916	/Tomt under lU mtl Hönctorp Norre-\ gård med bostadshus nr 9 C.
	Göteborg
Grevie—Förslövsholm............	199.5	2,500
	Åstorp
Höganäs—Strandbaden .........	28.o	2,000
IV distriktet.	»Stockholm
Hälsingenybo—Ramsjö ........	418.95	5,000	Förutvarande banvaktsstuguområde.
.Tuta—Östavall .....................	400.05	2,000	rt »
Stavre—Gttllö........................	532.0	1,300	>» „
GäUö—Pilgrimstad ........... ...	547.15	4,000	» »

Kungl. Maj:ts proposition nr 95.

t>

Läge	Sektion km. från	Ungefärlig areal, kvm.	Anmärkningar
Järpen—Undersåker .............	Stockholm 673.3	8,000	Avskuren äga.
» »	673.4	5,800	Uttömt grustag.
Gevsjön—Ann .....................	713.8—714.75	30,000	Avskuren del utmed sjön Ann.
» »	721.2	2.000	Förutvarande banvaktsstuguområde.
Svegs station........................	—	11,000
V distriktet. Lappträsk—Kärrbäck............	1,269.0	15,850
» »	1,270.4	50.050
)) )) Kärrbäcks station.................	1,270.885	25,380 4,000	Vid banans anläggning förvärvade,
Kärrbäek—Tossa ...............	1.272.6	26,370	nu uttömda grustag.
Bäckesta—Hedenäset ...	1,310.349	93,960
Mattila—Haparanda...............	1,309.4	23,350

Stockholm, K. L. Beckmans Boktr., 1927.