Kungl. Maj:ts proposition nr 86 år 1969

Proposition 1969:86

kammare
riksdag
tvåkammaren
session
lagtima
Antal sidor
7

Propositioner och skrivelser

Propositioner är förslag till nya lagar och lagändringar som regeringen lämnar till riksdagen. Regeringen lämnar också skrivelser, som har en mer redogörande karaktär och inte innehåller förslag till riksdagsbeslut.

PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 86 år 1969

1

Nr 86

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående försöksverksamhet
på det nykterhets politiska området; given
Stockholms slott den 28 mars 1969.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla
det förslag om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.

GUSTAF ADOLF

G. E. Sträng

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås bemyndigande för Kungl. Maj :t att genomföra
försök med utskänkning av Öl av typ A och typ B, dvs. vanligt Öl och mellanöl,
på fasta marketenterier inom försvaret.

1 Bilxang till riksdagens protokoll 1969. 1 samt. Nr 86

2

Kungl. May.is proposition nr 86 år 1969

Utdrag av protokollet över finansärenden hållet inför Hans Maj.t
Konungen i statsrådet på Stockholms slott den 28
mars 1969.

Närvar a nde:

Ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden Sträng, Andersson,
Lange, Kling, Holmqvist, Aspling, Palme, Sven-Eric Nilsson,
Gustafsson, Geijer, Odhnoff, Wickman, Moberg, Bengtsson.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anmäler efter gemensam
beredning med statsrådets övriga ledamöter fråga om undantag från
vissa bestämmelser i ölförsäljningsförordningen och anför.

Inledning

På grundval av viss utredning angående behovet att ändra de disciplinära
kraven och medlen för att främja och vidmakthålla en god anda och
disciplin inom krigsmakten har överbefälhavaren (ÖB) med skrivelse, ingiven
till försvarsdepartementet och betecknad Fst/PV 2/5 1968 nr 9210: 1,
redovisat sin grundsyn på krigsmaktens anda och disciplin samt föreslagit
vissa ändringar i tjänstgöringsreglementet för krigsmakten. ÖB har i detta
sammanhang tagit upp en fråga som försvarsministern överlämnat till mig
för handläggning. Frågan gäller att genom viss försöksverksamhet få erfarenhet
om ölutskänkning vid förbanden.

Efter remiss har yttranden i frågan avgetts av alkoholpolitiska utredningen
(APU) och försvarets personalvårdsnämnd. Frågan har även tagits
upp i en skrivelse till försvarsministern från Dalarnas distriktsloge av IOGT.

Gällande bestämmelser

Rätt till försäljning av Öl regleras i ölförsäljningsförordningen (Öff) den
23 mars 1961 (nr 159). Enligt 10 § andra stycket förordningen gäller att Öl
får utskänkas vid slutet bord till bl. a. anställda vid institution eller företag
i för dem avsedd matsal eller därmed jämförlig lokal (utskänkning i personalmatsal).
I samma paragraf sägs vidare att Kungl. Maj:t meddelar bestämmelser
om i vilken utsträckning och under vilka villkor militär mäss får
hänföras till personalmatsal samt att utskänkning i sådan matsal får bedri -

Kungl. Maj:ts proposition nr 86 år t96!)

3

vas endast om institutionens eller företagets ledning eller befälhavaren lämnat
medgivande härtill. Enligt 12 § Öff meddelas tillstånd till utskänkning
vid enstaka tillfälle eller under enstaka period (tillfällig utskänkning) av
polismyndighet. Endast i fall som avses i 10 § andra stycket och 12 § Öff får
idskänkning ske inom läger, kasernområde eller annat uteslutande för krigsmaktens
behov upplåtet område (19 § Öff).

Enligt kungörelsen den 23 mars 1961 (nr 161) om utskänkning av Öl i
militära mässar får till personalmatsal, som avses i 10 § Öff, endast hänföras
militär mäss som i huvudsak är avsedd enbart för fast anställd personal
och ej har direkt förbindelse med matsal eller marketenteri för värnpliktiga.
Fråga om militär mäss får hänföras till personalmatsal prövas av vederbörande
befälhavare efter framställning av kåren eller sammanslutningen.
Framställningen får bifallas endast om det anses kunna ske utan men för
ordning och nykterhet vid förbandet eller institutionen. Lämnat medgivande
gäller tills vidare och kan, om skäl föreligger därtill, återkallas eller inskränkas
av befälhavaren. Denne har att övervaka att bestämmelserna i Öff
iakttas. Chefen för försvarsstaben meddelar närmare anvisningar om tilllämpningen
av kungörelsen.

Av det anförda framgår att med mäss ej avses marketenteri för värnpliktiga.

Förslag och remissyttranden

I den aktuella frågan konstaterar ÖB att det i vissa länder förekommer
utskänkning av Öl på förband, närmast på marketenterier, och tillägger.

Det är tveksamt om nu gällande utskänkningsförbud i Sverige är nödvändigt
eller ens lämpligt. Om Öl finge förtäras på marketenteri kan det antas
att nuvarande förtäring utom kasernområde, vilken inte kan kontrolleras,
skulle minska, samtidigt som känslan av förmyndarskap, inte motiverat
av tjänsteskäl, skulle försvinna. Servering på marketenteri kan dock påverka
förut ointresserade till icke önskvärd tillvänjning.

I avsaknad av erfarenheter kan, uttalar ÖB, ståndpunkt inte nu tas i denna
utskänkningsfråga. Därför föreslår ÖB att Kungl. Maj :t bemyndigar honom
att i samverkan med alkoholpolitiska utredningen utföra försök med utskänkning
av Öl (klass I—II B) på fasta marketenterier vid ett begränsat antal
förband.

Remissinstanserna är positivt inställda till en försöksverksamhet av ifrågasatt
slag men uppställer vissa villkor för verksamheten.

APU framhåller inledningsvis att det vid överläggning med representanter
för försvarsstabens personalvårdsbyrå framkommit bl. a. att önskmål om ölutskänkning
framförts inom vissa förbandsnämnder. Vid en konferens i
Västerås hösten 1967 med företrädare för olika politiska ungdomsorganisationer
rådde en allmän mening om att Öl borde serveras i marketenterierna.

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 86 år 1969

Enligt representanterna för personalvårdsbyrån var avsikten att ölutskänkning
skulle förekomma endast på kvällarna efter tjänstens slut med möjlighet
att inställa utskänkningen, exempelvis dagar med kvälls- eller nattjänstgöring.
Uppfattningen var vidare den att alla försvarsgrenar borde vara representerade
i försöksverksamheten jämte någon eller några av försvarets
skolor samt att försöksverksamheten borde ske under ÖB:s ledning i samråd
med APU.

För egen del uttalar APU att den föreslagna försöksverksamheten möjligen
kan ha visst värde för att klarlägga vilken roll ölet kan spela för nykterhetstillståndet
bland ungdom i den speciella situation som militärtjänstgöringen
utgör. En sådan försöksverksamhet kräver dock att riksdagen beslutar om
undantag från gällande utskänkningsbestämmelser på sätt som skedde i
fråga om den på APU:s initiativ bedrivna försöksverksamheten med friare
starkölsförsäljning i Göteborgs och Bohus län och Värmlands län.

Som ett absolut villkor för att genomföra ÖB:s förslag uppställer APU
att garantier skapas för en ordentlig uppföljning av försöket. Vidare bör
undersökning göras vid förband både med och utan försöksverksamhet i
syfte att mäta förändring i konsumtionsvanor, förändring i attityder till
alkoholbruk samt militärtjänstgöringens betydelse för inlärningen av alkoholvanor.
Det bör även enligt APU övervägas om inte en undersökning av
resultatet av försöksverksamheten bör kombineras med en effektmätning
av den effektiviserade upplysningsverksamhet i alkoholfrågor för värnpliktiga,
som försvarsstaben i samråd med Centralförbundet för nykterhetsundervisning
startade vid halvårsskiftet 1968.

En ledamot av APU har reserverat sig mot beslutet under åberopande
bl. a. av att möjligheterna att på ett meningsfullt sätt mäta effekten av den
försöksverksamhet det här gäller måste bedömas som ringa, varför den ter
sig meningslös och därtill innebär risk för ökade alkoholskador. Två ledamöter
uttalar reservationsvis, att APU borde klarare ha uttalat sig för värdet
av den föreslagna försöksverksamheten, som får ses som ett led i de
alkoholpolitiska strävandena att styra över konsumtionen från starkare till
svagare drycker. Reservanterna framhåller vidare att de fasta marketenterierna
frekventeras även av äldre åldersklasser vid repetitionsövningar och att
det kan synas märkligt att denna kategori f. n. inte får serveras Öl vid förtäring
på marketenteri efter tjänstens slut.

Försvarets personalvårdsnämnd framhåller, att man kunnat konstatera
alkoholproblem vid vissa förband. Det är självklart att dessa problem
måste angripas och att utvecklingen noggrant måste följas. Det är dock
nämndens mening att skillnaderna mellan militära och civila regler och umgängesformer
så långt möjligt undanröjs och begränsas till vad som betingas
av den militära utbildningens krav. Många värnpliktiga torde uppfatta
det begränsade varusortimentet vid förbandens marketenterier som
omotiverat med hänsyn till de krav som utbildningen och tjänsten vid för -

5

Kungl. Maj:ts proposition nr 86 år 1969

banden ställer. Nämnden ser den föreslagna försöksverksamheten med
servering av mellanöl vid förbandens marketenterier som ett steg i syfte
att minska de nämnda skillnaderna. Med tanke på möjligheterna för de
värnpliktiga att erhålla mellanöl från försäljningsställen i omedelbar anslutning
till förläggning torde förbudet att utskänka Öl på marketenterierna
på intet sätt vara avgörande för konsumtionen.

Nämnden tillstyrker den av ÖB föreslagna försöksverksamheten, vilken
bör omfatta ett stort och representativt urval förband vid samtliga försvarsgrenar.
Därvid förefaller naturligt att verksamheten omfattar samtliga
förband på samma ort. Vidare anser nämnden att försöksverksamheten
bör gälla endast servering under tjänstefri tid vid fasta marketenterier
med möjlighet för förbandschcfen att, när tjänsten så kräver, tillfälligt
avbryta serveringen. Slutligen bör genom ÖB:s försorg åtgärder
vidtas, som möjliggör noggrann kontroll och uppföljning av försöket.

Dalarnas distriktsloge av IOGT hemställer att ÖB:s förslag avvisas. De
skäl som anförts för försöksverksamheten anses inte bärande. Risk föreligger
för att den kan medföra allvarliga konsekvenser för det allmänna nykterhetstillståndet.

Departementschefen

Alkoholpolitiska utredningen har i uppdrag all verkställa en allsidig
och förutsättningslös översyn av alkohol- och nykterhetspolitiken. Som ett
led i detta utredningsarbete och i syfte att skapa underlag för en säkrare
bedömning av värdet från nykterhetssynpunkt av vissa försälj ningsbestämmelser
har på utredningens förslag vissa former av försöksverksamhet
bedrivits. Bl. a. erhöll Kungl. Maj:t riksdagens bemyndigande (prop.
1967: 42, BeU 33, rskr 142) att under del av år 1967 och år 1968 bedriva försöksverksamhet
med dels fri försäljning av starköl i Göteborgs och Bohus
län samt Värmlands län, dels viss utvidgad måltidsfri utskänkning av spritdrycker
och dels utskänkning av rusdrycker i teaterfoajé. Bestämmelser
härom meddelades i kungörelsen den 12 maj 1967 (nr 213) om försöksverksamhet
i fråga om rusdrycksför sälj ning. Försöksverksamheten med
fri starkölsförsäljning var avsedd att bedrivas till utgången av år 1968
men upphörde genom Kungl. Maj :ts förordnande med verkan fr. o. m.
den 15 juli 1968 (SFS 1968: 441). Den övriga försöksverksamheten bedrevs
planenligt intill utgången av år 1968.

Den av ÖB föreslagna försöksverksamheten med ölutskänkning på förbandens
marketenterier kan sägas ha i princip samma syfte som nämnda
redan bedrivna försöksverksamhet. APU har i sitt yttrande över förslaget
också framhållit att försöket kan ha betydelse för dess bedömningar.

Erfarenheterna från försöksverksamheten med fri starkölsförsäljning
var mindre tillfredsställande. Det ledde till ungdomsfylleri i samband med

6

Iiungl. Maj:ts proposition nr 86 år 1969

slarkölsförtäring i en omfattning som ej kunde accepteras. Det blev därför
nödvändigt att avbryta försöket. Det bör emellertid beaktas att försöket
gällde försäljning i allmänna handeln av starköl, en vara som annars tillhandahålls
endast i systembutikerna.

Den av ÖB föreslagna försöksverksamheten gäller endast Öl av typ A och
typ B, dvs. vanligt Öl och mellanöl. Den skulle således inte omfatta starköl.
Vidare gäller försöket inte utminutering utan utskänkning av Öl för förtäring
på de för serveringsändamål inrättade fasta marketenterierna inom
försvaret. Jag anser därför inte att de mindre goda erfarenheterna från försöket
med fri starkölsförsäljning bör tillmätas avgörande betydelse för bedömningen
av frågan om utskänkning av annat Öl än starköl på marketenteri.

ÖB ifrågasätter både nödvändigheten och lämpligheten av nuvarande
utskänkningsförbud. Hävs detta når man sannolikt den positiva effekten, att
den okontrollerbara ölförtäringen utanför kasernområde minskar samtidigt
som de värnpliktigas känsla av förmyndarskap under militärtjänstgöringen
försvinner. Detta är synpunkter som man även tagit fasta på i remissyttrandena.
Försvarets personalvårdsnämnd menar att i princip endast sådana
skillnader mellan militära och civila regler och umgängesformer bör godtas
som betingas av militärtjänsten som sådan.

Jag kan ansluta mig till dessa synpunkter och anser dessutom att den
föreslagna försöksverksamheten kan vara av värde för nykterhetspolitiska
bedömningar. I enlighet härmed förordar jag att ett försök görs med ölutskänkning
på militära marketenterier. Som ÖB avsett bör det begränsas till
utskänkning av vanligt Öl och mellanöl på de fasta markententerierna vid
vissa förband. I försöket bör dock kunna inrymmas även fasta marketenterier
vid militära utbildningsanstalter. Utskänkningen bör dessutom begränsas
till tid efter tjänstens slut för dagen eller annan tjänstgöringsfri tid.
Inskränkningar i utskänkningen bör ske när detta är motiverat med hänsyn
till tjänstgöringen vid förband som omfattas av försöket.

För att få ett underlag för en säkrare bedömning av försöket bör det
ges en representativ omfattning. Samtliga försvarsgrenar bör vara företrädda
i försöket och finns flera förband eller utbildningsanstalter på en ort,
bör dessa vid urvalet behandlas lika. Det är också viktigt att erfarenheterna
från försöket redovisas på tillfredsställande sätt. APU har framfört synpunkter
som bör vara vägledande i detta hänseende.

Jag anser också naturligt alt försöket bedrivs under ÖB:s överinseende
men att samråd skall ske med APU beträffande uppläggning, redovisning
och annat som har betydelse från utredningens synpunkt.

Försöket bör bedrivas fr. o. m. den dag som Kungl. Maj:t bestämmer och
pågå tills vidare utan någon på förhand fastställd tidsbegränsning. Givetvis
bör det kunna avbrytas helt eller delvis när särskilda skäl föreligger för
att eventuella olägenheter med försöket skall kunna bemästras.

7

Kungi. Maj:ts proposition nr 86 år 1969

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t genom
proposition föreslår riksdagen att bemyndiga Kungl. Maj :t att, utan
hinder av ölförsäljningsförordningen, medge den försöksverksamhet med
ölutskänkning på militära marketenterier som jag förordat i det föregående
och att meddela närmare föreskrifter för genomförande av denna
försöksverksamhet.

Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande
av statsrådets övriga ledamöter hemställt
förordnar Hans Maj:t Konungen att till riksdagen
skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga till detta
protokoll utvisar.

Ur protokollet:
Gunnel Anderson

MARCUS BOKTR. STHLM 1969 690241

Propositioner och skrivelser

Propositioner är förslag till nya lagar och lagändringar som regeringen lämnar till riksdagen. Regeringen lämnar också skrivelser, som har en mer redogörande karaktär och inte innehåller förslag till riksdagsbeslut.