Kungl. Maj:ts proposition nr 56 år 1970

Proposition 1970:56

Kungl. Maj:ts proposition nr 56 år 1970

1

Nr 56

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående överlåtelse
av viss staten tillhörig fast egendom m. m.; given
Stockholms slott den 13 mars 1970.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över försvarsärenden för denna dag, föreslå riksdagen
att bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.

GUSTAF ADOLF

Sven Andersson

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen begärs bemyndigande för Kungl. Maj :t att till en statlig
stiftelse utan ersättning överlåta Gällöfsta kursgård, som är belägen inom
I 1 :s nya kasern- och övningsområde vid Kungsängen i Upplands-Bro kommun.
Stiftelsen skall bedriva kurs- och konferensverksamhet företrädesvis
inom försvarets personalvård.

Bihang till riksdagens protokoll 1970. 1 saml. Nr 56

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 56 år 1970

Utdrag av protokollet över försvarsärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den
13 mars 1970.

Närvarande:

Ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden Andersson, Lange,
Holmqvist, Aspling, Lundkvist, Geijer, Odhnoff, Wickman, Bengtsson,
Norling, Löfberg, Lidbom, Carlsson.

Chefen för försvarsdepartementet, statsrådet Andersson, anmäler efter
gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter fråga om överlåtelse
av viss staten tillhörig fast egendom, m. m. och anför.

Inom det område vid Kungsängen i Upplands-Bro kommun, som skall
utgöra nytt kasern- och övningsområde för I 1 efter regementets utflyttning
från Järvafältet, ligger Gällöfsta gård som består av fastigheterna
Gällöfsta 1:2 samt Nibble 1:4, 1:5 och 1:6. Egendomen köptes år 1958 av
Tjänstemännens Centralorganisation (TCO) som efter viss ny- och ombyggnad
av byggnadsbeståndet på egendomen har använt den som kursgård
för organisationen. Staten övertog egendomen år 1965 för en köpeskilling
av 8 410 000 kr., varav 7 710 000 kr. avsåg de för kursgården utnyttjade
byggnaderna och 700 000 kr. avsåg egendomens jordbruksareal.
I samband med förvärvet av egendomen övertog staten vidare för en köpeskilling
av 220 000 kr. vissa inventarier som tillhörde kursgården. Efter
statens förvärv av egendomen förhyrde TCO själva kursgården och fortsatte
kursverksamheten fram till utgången av juni 1968.

Det byggnadsbestånd som hör till själva kursgården utgörs i huvudsak
av en huvudbyggnad, en undervisnings- och förläggningsbyggnad, en personalbostad
och en vaktmästarbostad. Huvudbyggnaden, som är uppförd
på 1700-talet men som under åren 1958—1960 har varit föremål för en genomgripande
renovering, innehåller i huvudsak lokaler för utspisning samt
sällskapslokaler. Undervisnings- och förläggningsbyggnaden, som är uppförd
åren 1961—1963, innehåller 56 förläggningsrum, föreläsningssalar,
gruppstudierum, hobbyrum in. m. Personalbostaden innehåller tio enkelrum
och vaktmästarbostaden fem rum och kök. Samtliga byggnader försörjs
med vatten och värme från en gemensam panncentral. Kursgårdens
tomtområde som omfattar vissa trädgårdsanläggningar har en areal av ca
53 700 m2. I anslutning till kursgården ligger vissa ekonomi- och uthus -

3

Kungl. Maj:ts proposition nr 56 år 1970

byggnader som tillhör egendomen. I viss utsträckning kan dessa utnyttjas
för garage- och lagerändamål o. d. De flesta avses dock rivas.

Gällöfsta gård är bokförd under kasernbyggnaders delfond av försvarets
fastighetsfond. Det bokförda byggnadsvärdet uppgår till 7 710 000 kr., varav
per den 30 juni 1969 har avskrivits sammanlagt 3 951 375 kr. Det bokförda
markvärdet utgör 700 000 kr.

Efter förslag av I 1, Ing 1-delegationen, som bl. a. har haft att fastställa
plan för disposition av befintliga byggnader inom Kungsängenfältet, medgav
Kungl. Maj:t i mars 1968 att anläggningarna på Gällöfsta — från den tidpunkt
då TCO:s nyttjanderätt till anläggningarna upphörde — tills vidare
på försök fick användas som kursgård för försvaret, dock längst till den 1
januari 1975. Vidare uppdrog Kungl. Maj :t åt överbefälhavaren att efter
samråd med statskontoret, försvarets civilförvaltning, fortifikationsförvaltningen
och dåvarande försvarets intendenturverk till Kungl. Maj :t inkomma
med principförslag till organisation av verksamheten m. m. Sedan överbefälhavaren
inkommit med sådant förslag uppdrog Kungl. Maj :t i maj 1968
åt dåvarande intendenturverket att i samråd med berörda myndigheter meddela
erforderliga förvaltningsbestämmelser och utforma läxor för kursgårdens
tjänster. Taxorna skulle utformas så att full kostnadstäckning
erhölls senast den 1 juli 1970. I december 1968 anmälde försvarets materielverk,
efter samråd med försvarets civilförvaltning, fortifikationsförvaltningen
och riksrevisionsverket, att det torde få anses uteslutet att driva
kursgården med full kostnadstäckning. Ett dygnspris som kunde ge full
kostnadstäckning skulle komma att ligga betydligt över rådande marknadspris.
Vid ett marknadsmässigt pris och en realistiskt beräknad beläggning
skulle inte ens de rörliga kostnaderna täckas, De gjorda utredningarna
visade att det skulle vara ekonomiskt fördelaktigare att tills vidare
låta gården stå outnyttjad än att driva den som kursgård för försvaret.
Riksrevisionsverket hade för sin del uttalat att den planerade kursverksamheten
inte borde komma till stånd. I stället borde alternativa
användningsmöjligheter undersökas och nya direktiv därefter meddelas.
Mot bakgrund av vad som sålunda hade framkommit och under åberopande
av riksrevisionsverkets uttalande hemställde materielverket om riktlinjer
för ärendets fortsatta handläggning.

Med anledning av resultatet av materielverkets utredning upphävde Kungl.
Maj:t i maj 1969 sina tidigare nämnda beslut år 1968 om utnyttjande av
Gällöfsta gård som kursgård för försvaret.

Gällöfsta kursgård är i mycket gott skick och bör användas för en verksamhet
i vilken kursgårdens kapacitet och utrustning m. m. kan till fullo
utnyttjas. Det har framkommit att det inom försvarets personalvård föreligger
ett behov av lokaler för att skapa ett särskilt centrum för samarbetsfrågor
inom försvaret. Detta behov är föranlett av det alltmer ökade intresset
för försvarsfrågor och den livliga diskussion om medinflytande och

4

Kungl. Maj ds proposition nr 56 år 1970

medbestämmanderätt som i dag pågår. Önskemålet är att skapa bättre
möjligheter till utbildning av försvarets personal på dessa områden och
vidga förutsättningarna för kontakter och diskussioner mellan försvarets
personal och företrädare för andra samhällsområden. Den planerade utbildningsverksamheten
avses omfatta personalvård, samhällskunskap, försvarsupplysning,
ledarskap m. fl. ämnen. Utbildning av de värnpliktiga
i förbandsnämnderna och ledamöter i företagsnämnder avses också äga
rum. Stor vikt fästs vid kontaktverksamhet mellan olika grupper av försvarets
personal liksom mellan dem och företrädare för andra samhällsområden.
Kurser och konferenser i frågor som rör miljön på arbetsplatsen
med företrädare för alla personalkategorier inom försvaret avses bedrivas
liksom utbildning av värnpliktiga i personalvårdstjänst in. m. Utrymme
anses också böra finnas för utbildningsverksamhet i särskilda ämnen
som bibliotekstjänst, arbetarskydd och arbetsmarknadsfrågor för försvarets
olika personalkategorier. I viss utsträckning beräknas vidare ett sådant
kurscentrum kunna upplåtas för kurs- och konferensverksamhet inom
fackliga organisationer, frivilliga försvarsorganisationer samt statliga verksamhetsområden
över huvud taget.

Enligt min mening föreligger det ett behov av utökade möjligheter för
utbildnings- och kontaktverksamhet i frågor som rör människans roll i
försvaret. Jag anser att Gällöfsta är mycket lämpligt för de ändamål som
jag här redogjort för. Jag förordar därför att Gällöfsta inrättas som en
kursgård för kurs- och konferensverksamhet företrädesvis inom försvarets
personalvård och för därmed sammanhängande ändamål. Förvaltningen
och tillsynen m. m. av kursgården bör enligt min mening anförtros åt en för
ändamålet bildad stiftelse, förslagsvis benämnd Stiftelsen Gällöfsta kurscentrum.
Stiftelsen bör stå under tillsyn av Kungl. Maj:t och det bör även
ankomma på Kungl. Maj :t att meddela generella anvisningar för verksamheten.
Stiftelsen bör förvaltas av en styrelse som består av ordförande, en
föreståndare för kursanläggningen och ca tio andra ledamöter jämte lämpligt
antal suppleanter. Ordförande och övriga inte självskrivna ledamöter
samt suppleanter bör utses av Kungl. Maj:t. I styrelsen bör chefen för försvarsstabens
personalvårdsbyrå ingå. I övrigt torde som ledamöter eller
suppleanter böra komma i fråga representanter för de tre försvarsgrenarna,
centrala förvaltningsmyndigheter, Centralförbundet Folk och Försvar, försvarets
centrala företagsnämnd, berörda fackliga organisationer, de värnpliktiga
och ungdomsorganisationer. Jag har för avsikt att senare föreslå
Kungl. Maj :t proposition till riksdagen med begäran om anslag för stiftelsens
verksamhet m. in. I samband därmed kommer jag att närmare redovisa
sammansättningen av stiftelsens styrelse m. m.

För den här skisserade verksamheten på Gällöfsta behövs, som jag nyss
har antytt, ett årligt anslag till stiftelsen från staten. Ett sådant anslag
skulle vara avsett att täcka kostnaderna för administration och för stiftel -

o

Kungl. Mnj:ts proposition nr 56 år 1970

sens egen konferens- och kursverksamhet. Vad beträffar kostnaderna för
själva driften av anläggningen, dvs. för underhåll, mathållning, städning
m. m., synes utgångspunkten böra vara att kostnaderna skall täckas av inkomsterna
från verksamheten. Vid en såvitt nu kan bedömas realistisk bedömning
av beläggningsfrekvensen och med den förutsättningen att ett
marknadsmässigt pris för kursgårdens tjänster skall tillämpas torde full
kostnadstäckning för driftkostnaderna vara möjlig endast om rörelsen inte
belastas med några fastighetskostnader utöver erforderligt underhåll av
byggnadsbeståndet, dvs. för avskrivning av byggnaderna och förräntning
av det investerade kapitalet. Jag anser att staten bör stödja den planerade
verksamheten genom att till stiftelsen utan ersättning överlåta anläggningen.
Jag förordar en sådan överlåtelse som även skulle bidra till att
understryka den självständiga ställning som stiftelsen bör ha i förhållande
till statsmakterna. En överlåtelse av anläggningen till stiftelsen förutsätter
att anläggningens hela byggnadsvärde jämte den del av markvärdet,
som belöper på den till anläggningen hörande tomten, bortskrivs ur kasernbyggnaders
delfond av försvarets fastighetsfond med anlitande av medel
ur fonden för oreglerade kapitalmedelsförluster. Med hänsyn till storleken
av fondens behållning behöver inte några medel anvisas för detta ändamål.

Ett villkor för den av mig förordade överlåtelsen bör vara att anläggningen
återgår i statens ägo om stiftelsen upplöses eller dess verksamhet
av andra skäl upphör.

I avvaktan på bildandet av en stiftelse för de ändamål som jag tidigare
har redogjort för bör riksdagens bemyndigande utverkas att verkställa
överlåtelsen.

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen

att bemyndiga Kungl. Maj :t att utan ersättning överlåta
Gällöfsta kursgård till en stiftelse med ändamål att utöva
kurs- och konferensverksamhet i enlighet med vad jag har
anfört i det föregående.

Med bifall till vad föredraganden sålunda med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter
hemställt förordnar Hans Maj :t Konungen att
till riksdagen skall avlåtas proposition av den
lydelse bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:
Gunnel Andersson