Kungl. Maj:ts proposition nr 4

Proposition 1939:4

kammare
riksdag
tvåkammaren
session
lagtima
Antal sidor
7

Kungl. Maj:ts proposition nr 4.

1

Nr 4.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen med förslag till lag om
ändrad lydelse av 11 kap. 35 § rättegångsbalken; given
Stockholms slott den 28 oktober 1938.

Under åberopande av bilagda i statsrådet och lagrådet förda protokoll
vill Kungl. Majit härmed jämlikt § 87 regeringsformen föreslå riksdagen att
antaga härvid fogade förslag till lag örn ändrad lydelse av 11 kap. 35 § rättegångsbalken.

GUSTAF.

K. G. Westman.

Bihang till riksdagens protokoll 1939.

1 sami.

Nr i.

1

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 4

Förslag

till

Lag

om ändrad lydelse av 11 kap. 35 § rättegångsbalken.

Härigenom förordnas, att 11 kap. 35 § rättegångsbalken skall erhålla följande
ändrade lydelse:

11 kap.

35 §.

Skall någon till hovrätt stämmas, give käranden till hovrätten in skriftlig
ansökning örn stämning. Stämning till hovrätt må, i den ordning Konungen
bestämmer, i hovrättens ställe givas av ledamot av hovrätten eller befattningshavare
vid denna. I övrigt vare örn stämning till hovrätt lag som i
fråga örn stämning till underrätt.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1939.

Kungl. Maj.ts proposition nr 4.

3

Utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden, hållet
inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms
slott den 20 maj 1938.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Levinson, Engberg,

Sköld, Forslund.

Chefen för justitiedepartementet, statsrådet Westman, anmäler fråga örn
ändrad lydelse av 11 kap. 35 § rättegångsbalken samt anför därvid:

»Ansökan örn stämning till underrätt kan göras muntligen eller skriftligen.
Enligt 11 kap. 3 § rättegångsbalken gives stämning till häradsrätt av häradshövdingen
eller av denne förordnad stämningsgivare. Stämning till rådhusrätt
gives jämlikt samma lagrum av den som är därtill satt eller, där någon
sådan ej finnes, av rättens ordförande.

Skall någon stämmas till hovrätt åligger det enligt 11 kap. 35 § rättegångsbalken
käranden att hos hovrätten göra skriftlig ansökan om stämning.
Bestämmelsen örn skriftlig stämningsansökan till hovrätt sammanhänger
med hovrätternas på skriftligt förfarande grundade arbetssätt. Över
dylik ansökan tillkommer det vederbörande hovrättsdivision att besluta.

Beträffande stämning av vittne till underrätt respektive hovrätt gäller enligt
17 kap. 3 § rättegångsbalken vad örn partsstämning är för motsvarande
fall stadgat.

Den vid 1936 års riksdag beslutade lagstiftningen angående utsträckt användning
av muntliga förhör i hovrätt har medfört, bland annat, ökat inkallande
av vittnen i mål vid hovrätt. I en inom justitiedepartementet upprättad
promemoria i ämnet Ilar framhållits, att då det icke torde kunna
anses erforderligt att stämningsansökan — i varje fall icke då fråga vore
örn stämning av vittne — erhölle den nuvarande omständliga behandlingen,
syntes en förenklad stämningsgivning till hovrätt höra övervägas. Saken
borde enligt uttalande i promemorian lämpligen ordnas efter i huvudsak
samma princip som gällde i fråga örn underrätt. Stämningen till hovrätt
skulle sålunda kunna givas av ledamot av hovrätten eller befattningshavare
vid denna. Frågan vem som inom hovrätten skulle ifrågakomma såsom
stämningsgivare borde enligt promemorian regleras i administrativ ordning.

Departe ments chefen.

4 Kungl. Maj:ts proposition nr 4-

Det finge sålunda ankomma på vederbörande hovrätt att hos Kungl. Maj:t
hemställa om ändring i arbetsordningen, varigenom ifrågavarande åliggande
lades på viss eller vissa personer inom hovrätten. Måhända vore det lämpligt
att tillsvidare meddela särskilda bestämmelser endast såvitt anginge vittnesstämningar,
i vilket hänseende frågan hade sin egentliga betydelse. För
genomförandet av den föreslagna ordningen erfordrades emellertid att 11
kap. 35 § rättegångsbalken underginge viss ändring. I anledning härav hade
i ett vid promemorian fogat förslag till lag om ändrad lydelse av sistnämnda
lagrum upptagits ett stadgande av innehåll att stämning till hovrätt finge,
i den ordning Konungen bestämde, i hovrättens ställe givas av ledamot av
hovrätten eller befattningshavare vid denna.

över promemorian och lagförslaget hava rikets hovrätter efter remiss
avgivit utlåtanden. Lagändringen har tillstyrkts av Svea hovrätt, hovrätten
över Skåne och Blekinge samt hovrätten för övre Norrland. Göta
hovrätt har funnit den föreslagna lagändringen möjliggöra en ordning, som
vore för både hovrätterna och parterna fördelaktigare än den nuvarande,
men ifrågasatt ytterligare lättnad i förevarande hänseende. Hovrätten har
härutinnan anfört:

Jämlikt 17 kap. 3 § rättegångsbalken, jämfört med 11 kap. 34 § samma
balk, äger allmän åklagare till underrätt instämma de vittnen, som han kan
vilja åberopa. Det synes tvivelaktigt, huruvida åklagare i ett vid hovrätt
anhängigt mål för närvarande äger befogenhet att själv instämma de vittnen,
han önskar få hörda inför hovrätten. Lydelsen av gällande lag synes
närmast giva vid handen, att dylik befogenhet icke tillkommer åklagaren,
och det remitterade lagförslaget gör icke någon ändring härutinnan. Enligt
hovrättens uppfattning tala emellertid starka skäl för att tillerkänna allmän
åklagare dylik befogenhet.

På grund av vad sålunda anförts hemställde hovrätten att den ifrågasatta
lagändringen finge det innehåll, att stämning till hovrätt kunde givas
ej endast av ledamot av hovrätten eller befattningshavare vid denna utan
även — åtminstone såvitt anginge vittne — av allmän åklagare i målet.

Den utsträckta användningen av muntliga förhör i hovrätt, som blivit en
följd av 1936 års lagstiftning i ämnet, synes, på sätt i förenämnda promemoria
föreslagits och av hovrätterna tillstyrkts, böra föranleda till införande av
bestämmelser om en förenklad stämningsgivning till hovrätt. Såsom stämningsgivare
torde böra ifrågakomma ledamot av hovrätten eller befattningshavare
vid denna. Däremot torde icke, på sätt i ett yttrande över promemorian
ifrågasatts, allmän åklagare böra medgivas rätt att utfärda stämning
å vittne i tjänstemål. För hovrättens planläggning av förhöret synes nämligen
hovrätten böra utan tidsutdräkt erhålla uppgift å de personer vilka
äro avsedda att höras såsom vittnen. Detta önskemål tillgodoses bäst genom
att vittnesstämning begäres i hovrätten.

I enlighet med vad sålunda anförts har inom justitiedepartementet upprättats
förslag till lag om ändrad lydelse av 11 kap. 35 § rättegångsbalken.»

5

Kungl. Maj:ts proposition nr 4.

Föredraganden hemställer att lagrådets utlåtande över ifrågavarande lagförslag,
av den lydelse bilaga1 till detta protokoll utvisar, måtte för det i § 87
regeringsformen omförmälda ändamål inhämtas genom utdrag av protokollet.

Denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan
bifaller Hans Majit Konungen.

Ur protokollet:
Wilhelm von Schwerin.

)

1 Denna bilaga, vilken är lika lydande med det vid propositionen fogade lagförslaget, har här
uteslutits.

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 4

Utdrag av protokollet, hållet i Kungl. Maj.ts lagråd den 15 juni
1938.

Närvarande:

justitierådet Afzelius,
regeringsrådet Aschan,
justitieråden Forsberg,

Sandström.

Enligt lagrådet den 13 juni 1938 tillhandakominet utdrag av protokoll
över justitiedepartementsärenden, hållet inför Hans Majit Konungen i statsrådet
den 20 maj 1938, hade Kungl. Maj :t förordnat, att lagrådets utlåtande
skulle för det i § 87 regeringsformen omförmälda ändamålet inhämtas över
upprättat förslag till lag örn ändrad lydelse av 11 kap. 35 § rättegångsbalken.

Förslaget, som finnes bilagt detta protokoll, föredrogs inför lagrådet av
byråchefen för lagärenden i justitiedepartementet hovrättsrådet Ernst Leche.

Lagrådet lämnade förslaget utan erinran.

Ur protokollet:

Wilhelm von Schwerin.

Kungl. Maj:ts proposition nr 4.

7

Utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden, hållet
inför Flans Maj:t Konungen i statsrådet d Stockholms
slott den 28 oktober 1938.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden
Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Engberg, Sköld,
Nilsson, Quensel, Forslund, Eriksson.

Chefen för justitiedepartementet, statsrådet Westman, anmäler lagrådets
den 15 juni 1938 avgivna utlåtande över det den 20 maj 1938 till lagrådet
remitterade förslaget till lag örn ändrad lydelse av 11 kap. 35 § rättegångsbalken;
därvid föredraganden hemställer att förslaget, som av lagrådet lämnats
utan erinran, måtte jämlikt § 87 regeringsformen genom proposition
föreläggas riksdagen till antagande.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan förordnar Hans Maj:t Konungen, att till
riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga
till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Wilhelm von Schwerin.