Kungl. Maj:ts Proposition Nr 45

Proposition 1921:45

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 45.

1

Nr 45.

Kungl. Majtts proposition till riksdagen angående statens
övertagande av underhållet av Albrektsunds kanal
m. in.; given Stockholms slott den 28 januari 1921.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av
statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden för denna dag, föreslå
riksdagen att bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande
departementschefen hemställt.

GUSTAF.

Walter Murray.

Utdrag av protokollet över kommunikationsärenden, hållet
inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet ä Stockholms
slott den 28 januari 1921.

Närvarande:

Statsministern friherre De Geer, ministern för utrikes ärendena greve
Wrangel, statsråden Ericsson, Dahlberg, Murray, Elmquist,
Malm, Bergqvist, Hammarskjöld, Ekeberg, Hansson.

Departementschefen, statsrådet Murray anförde:

För utvidgning och fördjupning av den i bohuslänska skärgården
i närheten av Marstrand belägna Albrektsunds kanal beviljade 1904 års
riksdag ett anslag av 182,000 kronor. Därvid stadgades för arbetets
påbörjande som villkor, att staden Marstrand förbunde sig att, efter det
Bihang till riksdagens protokoll 1921. 1 sand. 37 häft. (Nr 45.) 85 si 1

2

Framställning
om borttagande
av kanalavgifterna.

Länsstyrelsen
i Göteborgs
och Bohus
län.

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 45.

arbetet blivit fullbordat och avsynat, för framtiden utan bidrag av statsmedel
i fullgott skick och med bibehållande av de dimensioner, till vilka
kanalen blivit upprensad, underhålla densamma i hela dess sträckning,
däruti inberäknad jämväl den farled, som såsom fortsättning till den
egentliga kanalen framginge i mera öppet vatten.

I samband med sitt berörda beslut uttalade riksdagen, att staden,
därest den åtoge sig kanalens framtida underhåll, borde äga att upptaga
kanalavgifter enligt vederbörligen fastställd taxa. Med denna rättighet
borde vara förenad skyldighet för staden att avlöna kanalvakt för avgifternas
upptagande och för besörjande av den med underhållsskyldigheten
följande tillsyn. Vidare borde det föreskrivas, att över kanalens
inkomster och utgifter skulle föras särskilda räkenskaper utan sammanblandning
med stadens förvaltning i övrigt, att nettobehållningen av
kanaltrafiken skulle reserveras till en fond för kanalens underhåll och
reparation samt att allmänt ombud skulle deltaga i den årliga granskningen
av kanalräkenskaperna.

Sedan stadsfullmäktige i Marstrand iklätt sig förbindelse att underhålla
kanalen i enlighet med sålunda angivna villkor, utfördes arbetet
genom väg- och vattenbyggnadsstyrelsens försorg och fullbordades under
år 1910, då kanalen ånyo öpipnades för trafik.

I gällande taxa å avgifter för begagnande av kanalen stadgas olika
avgifter för olika slag av fartyg eller båtar, som passera densamma.

I skrivelse till Kungl. Magt hava 197 personer, huvudsakligen fiskare
från Klädesholmen, Tjörnökalv, Skärhamn, Mollösund och Smögen, anhållit,
att avgiften för trafikerande av kanalen måtte borttagas.

Stadsfullmäktige i Marstrand, från vilka yttrande i ärendet infordrats,
hava vid sammanträde den 7 mars 1919 enhälligt tillstyrkt
borttagande av avgifterna för passerande av kanalen, under villkor att
staden befriades från underhållsskyldigheten för kanalen med därtill
hörande utprickning och dylikt i farleden samt från andra utgifter, som
stode i samband med kanalen och dess vidmakthållande eller skötsel,
varjämte fullmäktige besluta uttala, att staden under sådana förutsättningar
vore villig överlämna kanalens underhållsfond, vilken enligt
senast då uppgjorda bokslut eller vid 1918 års slut belöpte sig till
15,181 kronor 9 öre.

Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län har i infordrat utlåtande den
5 november 1919 anfört bland annat följande:

»Albrektsunds kanal befares huvudsakligen av dels de ångfartyg, so ny gå i
reguljär fart på Marstrand, dels smärre båtar, såsom fiskebåtar och mindre
fraktfartyg.

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 45.

3

Avgiften för ångfartygen erlägges hos vederbörande tjänsteman i Marstrand
en gång om året. Denna årsavgift, som varit kanalens största inkomst, har i
medeltal under åren 1910—1918 utgjort 1,536 kronor 25 öre. Under sistnämnda
år uppgick densamma till 1,023 kronor 95 öre. Denna sålunda årligen återkommande
utgift är emellertid givetvis för det bolag, som äger samtliga dessa
ångare, med hänsyn till bolagets ställning i ekonomiskt hänseende rätt betungande.

För smärre fartyg är avgiften — som för en vadbåt ej uppgår till mer än
35 öre — däremot av ringa ekonomisk betydelse. Anledningen till att man
ifråga om dessa önskar kanalavgiftens borttagande har därför sin grund i andra
orsaker. För dessa fartyg likasom för övriga, vilka icke gå i reguljär fart på
Marstrand, upptages nämligen avgiften genom en därför anställd kanalvakt. Då
kanalen saknar broar och slussar samt dessutom kajer, avsedda för fartygs tilläggning,
icke finnas, upptages avgiften av kanalvakten från genompasserande fartyg
i en å en lång stång fastsatt låda, som utsträckes mot fartyget. I ett flertal fåll
är avgiftens storlek beroende av fartygets nettodräktighet. Kanalvakten måste
då först hava uppgift om dess storlek i registerton, innan det belopp, som skall
erläggas, kan av honom uppgivas. Den avsevärda tid, som ofta nog åtgår härför,
och nödvändigheten att stoppa i kanalen medför under ogynnsamma vindoch
strömförhållanden viss risk för fartygen. För undvikande av de allvarsamma
olyckor, ett dylikt tillvägagångsätt under angivna förhållanden kunna åstadkomma,
lära vederbörande befälhavare hava brukat gå genom kanalen utan att
stoppa och utan att vid tillfället erlägga kanalavgift. Endast ett fåtal av de
fartyg, som icke gå i reguljär fart, använder sig av kanalen för att under färd
till eller från Marstrand bereda sig tidsvinst. Flertalet av övriga sådana fartyg
torde endast vid hårt väder använda kanalen för att undvika öppna sjön vid
färd förbi Marstrand. Då sålunda kanalen merendels trafikeras av fartygen
ifråga under för dem ogynnsamma väderleksförhållanden, blir också den bär
ovan angivna olägenheten av kanalavgiften ännu mer märkbar. Borttagandet av
densamma kan därför icke annat än anses synnerligen önskvärd, så mycket hellre
som antalet fiskebåtar och dylika smärre farkoster, vilka behöva begagna kanalen,
är högst avsevärt. Särskilt fog för yrkandet att de nu utgående avgifterna för
passerandet av Albrektsunds kanal skola upphöra förefinnes jämväl i den
omständigheten, att andra inom länets skärgård belägna, med statsbidrag upprensade
farleder få avgiftsfritt befaras. Dessa utgöras av farlederna innanför
Hjärtön, genom Toftösundet, genom Kalvsundet, genom Kyrkesundet, genom
Yäckholmssundet, genom Skaftölandsrännan, genom Flatholmssundet, mellan
Hasselösund och Gfrindholmen, genom Smyghålet vid Smögen, genom Hornösundet
samt genom Homborgsundet. För vissa av dessa arbeten har riksdagen
särskilt anslagit medel utan att härför fordrats varken bidrag eller underhållsskyldighet
från annat håll.

Ett borttagande av kanalavgiften medför med nödvändighet, att staten själv
övertager kanalens framtida underhåll och sålunda befriar Marstrands stad från
dess åtagande härutinnan. I så fall bör staden till statsverket överlämna den
genom nettobehållningen å kanaltrafiken bildade fonden, vilken vid 1918 års slut
utgjorde 15,181 kronor 9 öre.»

Efter att vidare hava lämnat en utredning angående kostnaden
för kanalens underhåll, inklusive utprickning av densamma, uttalar läns -

4

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 45.

Yttranden
från övriga
ämbetsverk.

Departements

chefen.

styrelsen, att denna kostnad sannolikt icke blir högre än att den till
största delen kan täckas av avkastningen av den samlade kanalfonden.
Länsstyrelsen framhåller ytterligare, att de för farleden avsedda prickar
och bojar med förankringsgods, vilka vore Marstrands stad tillhöriga,
borde i händelse av bifall till framställningen kostnadsfritt överlämnas
till staten.

På grund härav hemställer länsstyrelsen, att Kungl. Maj:t måtte
dels föreslå riksdagen medgiva, att Marstrands stad må befrias från
skyldigheten att för framtiden underhålla Albrektsunds kanal med därmed
sammanhängande farled mot det att staden till statsverket överlåter
den genom nettobehållningen av kanaltrafiken bildade fonden för
kanalens underhåll och reparation ävensom utan någon ersättning till
statsverket överlämnar de för farleden avsedda prickar och bojar med
förankringsgods, vilka må vara staden tillhöriga, dels oc&, därest riksdagen
fattar beslut i enlighet härmed, förordna, att avgifter för kanalens
befarande icke vidare skola upptagas.

I infordrade utlåtanden hava kommerskollegium samt väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
tillstyrkt bifall till länsstyrelsens framställning.
Lotsstyrelsen har förklarat sig ej hava något att erinra mot att utprickningen
av kanalen under av länsstyrelsen angivna villkor övertoges av
lotsverket.

Avgifterna för trafikerandet av Albrektsunds kanal hava, såsom av
det anförda framgår, uppkommit genom att riksdagen år 1904 i samband
med beviljandet av anslag till kanalens utvidgning och fördjupning
fastställt såsom villkor, att Marstrands kommun skulle förbinda sig
att för framtiden underhålla kanalen i fullgott skick mot rätt för staden
att upptaga kanalavgifter. Dylikt villkor har däremot icke fästats vid
beviljande av statsbidrag till andra inom samma län belägna, med bidrag
av statsmedel upprensade farleder, utan få dessa avgiftsfritt befaras.

Det nu föreliggande förslaget, vilket samtliga i ärendet hörda myndigheter
tillstyrkt, avser att göra även Albrektsunds kanal avgiftsfritt
tillgänglig för trafik. För sådant ändamål hava stadsfullmäktige i Marstrand,
under förutsättning att staden befrias från omförmälda underhållsskyldighet,
förklarat sig vilja ej endast avstå från rätten att uppbära
ifrågavarande avgifter utan även till statsverket överlämna kanalens
underhållsfond, vilken enligt senast upprättade bokslut eller vid 1919 års
utgång uppgick till 15,602 kronor 82 öre. För staten skulle alltså i
sådan händelse uppkomma skyldighet att övertaga kanalens underhåll.

Enligt meddelade upplysningar hava kostnaderna för underhållet av

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 4.5.

5

kanalen under åren 1910—1919 utgjort tillhopa endast 472 kronor 66 öre
förutom en del smärre utgifter för underhåll av bryggor och anslagstavlor
m. m. Härtill komma kostnader för kanalens utprickning, vilka i medeltal
för åren 1910—1919 uppgått till omkring 180 kronor. För de sista åren av
nämnda period voro dessa senare kostnader proportionsvis större; för år
1918 belöpte de sig till 410 kronor och för år 1919 till 306 kronor.
Av upplysningar, lotsstyrelsen meddelat, synes framgå, att berörda
kostnader komma att något ökas. Då emellertid kanalen, enligt vad
länsstyrelsen meddelat, befinner sig i gott stånd, torde det kunna antagas,
att utgifterna för underhållet icke skulle bliva högre än att de
till största delen kunna täckas av fondens avkastning. Förslagets genomförande
skulle därför antagligen ej komma att medföra någon nämnvärd
kostnad för statsverket.

Med hänsyn härtill finner jag avgörande betydelse böra tillmätas
den omständigheten, att genom ett borttagande av avgiftsskyldigheten
lättnader komme att beredas ortens befolkning vid kanalens trafikerande.
Då tillika ett avgiftsfritt begagnande av kanalen skulle medföra besparing
av de onödigt betungande förvaltningskostnader, vilka utöver utgifterna
för själva underhållet för närvarande utgå i form av avlöning
åt kanalvakt samt arvode för kaualräkenskapernas förande in. in., anser
jag mig böra förorda länsstyrelsens framställning i ämnet.

Vid bifall till förslaget, vilket synes böra träda i tillämpning den
dag Konungen förordnar, lärer tillsynen över kanalens underhåll böra
överlämnas åt väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, dock att åtgärder för
kanalens utprickning torde böra ankomma på lotsstyrelsen. De närmare
föreskrifterna om fondens förvaltning lärer det få ankomma på Kungl.
Maj:t att meddela.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
medgiva,

att Marstrands stad må befrias från skyldigheten
att för framtiden underhålla Albrektsunds kanal med
därmed sammanhängande farled mot det att staden till
statsverket överlåter den genom nettobehållningen av
kanaltrafiken bildade fonden för kanalens underhåll och
reparation ävensom utan ersättning till statsverket
överlämnar de för farleden avsedda prickar och bojar
med förankringsgods, vilka må vara staden tillhöriga.

Bihang till riksdagens protokoll 1921 1 samt. 37 käft. (Nr 45.)

85 21 2

Kung!. Maj:ts Proposition Nr 45.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan behagade Hans Maj:t Konungen lämna bifall
samt förordnade, att proposition i ämnet av den
lydelse, bilaga till detta protokoll utvisar, skulle avlåtas
till riksdagen.

Ur protokollet:

August Wrede.

Stockholm, K. L. Beckmans Boktr., 1921.