Kungl. Maj:ts proposition nr 40 år 1968

Proposition 1968:40

kammare
riksdag
tvåkammaren
session
lagtima
Antal sidor
5

Propositioner och skrivelser

Propositioner är förslag till nya lagar och lagändringar som regeringen lämnar till riksdagen. Regeringen lämnar också skrivelser, som har en mer redogörande karaktär och inte innehåller förslag till riksdagsbeslut.

PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 40 år 1968

1

Nr 40

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till lag om
ändrad lydelse av 9 § kommunallagen den 18 december
1953 (nr 753); given Stockholms slott den 1 mars
1968.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över kommunikationsärenden för denna dag, föreslå riksdagen
att antaga härvid fogade förslag till lag om ändrad lydelse av 9 § kommunallagen
den 18 december 1953 (nr 753).

GUSTAF ADOLF

Svante Lundkvist

Propositionens huvudsakliga inneh&Q

För att möjliggöra valkretsindelning i kommun som består av geografiskt
åtskilda områden föreslås i propositionen sådan ändring av 9 § kommunallagen
att avsteg skall kunna göras från den f. n. obligatoriska föreskriften
i paragrafen att valkrets skall kunna omslutas med en sammanhängande
gränslinje.

Ändringen föreslås träda i kraft omedelbart. 1

1 Bihang till riksdagens protokoll 1968. 1 samt. Nr 40

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 40 år 196>

Förslag

till

Lag

om ändrad lydelse av 9 § kommunallagen den 18 december 1953 (nr 753)

Härigenom förordnas, att 9 § kommunallagen den 18 december 19531 skall
erhålla ändrad lydelse på sätt nedan anges.

(Nuvarande lydelse)

För val —-------

Vid valkretsindelning iakttages,
att varje krets kan beräknas komma
att utse minst tio fullmäktige
med tillämpning av vad i följande
stycke sägs; att delar av samma by
eller hemman ej utan synnerliga
skäl förläggas till olika valkretsar;
att varje valkrets skall kunna omslutas
med en sammanhängande
gränslinje; samt att antalet fullmäktige
för hela kommunen kan beräknas
bliva lika fördelat på de särskilda
valkretsarna i den mån det utan
olägenhet kan ske.

I varje--------genom lottning.

Om indelning--------i ärendet.

Beslut om--------nästa val.

(Föreslagen lydelse)

9 §.

— inom valkrets.

Vid valkretsindelning iakttages,
att varje krets kan beräknas komma
att utse minst tio fullmäktige
med tillämpning av vad i följande
stycke sägs; att delar av samma by
eller hemman ej utan synnerliga skäl
förläggas till olika valkretsar; att
varje valkrets om möjligt utformas
så, att den kan omslutas med en
sammanhängande gränslinje; samt
att antalet fullmäktige för hela kommunen
kan beräknas bliva lika fördelat
på de särskilda valkretsarna i
den mån det utan olägenhet kan ske.

Denna lag träder i kraft dagen efter den, då lagen enligt därå meddelad
uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling. 1

1 Senaste lydelse av 9 § se 1959: 61.

Kungl. Maj:ts proposition nr AO år 1968

3

/

Utdrag av protokollet över kommunikationsärenden, hållet inför
Hans Maj:t Konungen i statsrådet på Stockholms
slott den 1 mars 1968.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden

Sträng, Andersson, Lange, Kling, Johansson, Aspling, Sven-Eric

Nilsson, Lundkvist, Gustafsson, Myrdal, Odhnoff, Wickman, Moberg.

Chefen för kommunikationsdepartementet, statsrådet Lundkvist, anmäler
efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter fråga om ändrad
lydelse av 9 § kommunallagen och anför.

Enligt 9 § första stycket kommunallagen den 18 december 1953 (nr 753)
(KL) skall kommun med mera än 40 000 invånare delas in i valkretsar för
val av fullmäktige. Är folkmängden mindre men överstiger den 10 000 invånare,
får valkretsindelning ske om det anses lämpligt. Kommun med
högst 10 000 invånare får delas in i valkretsar endast om synnerliga skäl
föreligger.

För valkretsindelningen gäller enligt 9 § andra stycket KL två obligatoriska
föreskrifter, nämligen att valkrets skall kunna beräknas komma att
utse minst tio fullmäktige och att valkrets skall kunna omslutas med en
sammanhängande gränslinje. Mandaten fördelas mellan valkretsarna efter
ett proportionellt system (9 § tredje stycket).

Valkretsindelningen och fördelningen av mandaten mellan valkretsarna
görs av länsstyrelsen efter framställning eller hörande av fullmäktige (9 §
fjärde stycket).

Föreskriften att valkrets för val av fullmäktige skall kunna omslutas
med en sammanhängande gränslinje tillkom år 1909 i samband med att
det proportionella valsystemet infördes (prop. 1907: 29, ISäU: 4 och 6, rskr
148).

År 1909 infördes motsvarande föreskrift också för den landstingskommunal
valkretsindelningen (prop. 1907: 30, ISäU: 4 och 6, rskr 148). Den
togs upp i princip oförändrad i lagen den 20 juni 1924 (nr 349) om landsting.
Med anledning av att i ett fall bestämmelsen inte kunde iakttas på
grund av andra obligatoriska föreskrifter för landstingskommuns indelning
i valkretsar — en landskommun som inte hade tillräckligt befolkningsunderlag
för minimiantalet mandat åtskildes från den övriga delen av lands -

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 40 år 1968

tingskommunen av en stad som obligatoriskt skulle bilda egen valkrets —
ändrades bestämmelsen så att den inte längre blev obligatorisk. Den skulle
tillämpas bara om det var möjligt (prop. 1950: 36, KU1, rskr 13). I förarbetena
till lagändringen framhölls att det förhållande som hade uppstått i
det aktuella fallet uppenbarligen inte var tillfredsställande. Det kunde inte
uteslutas att samma situation skulle kunna inträffa inom ett annat län.
Några farhågor för att ändringen skulle få vidare konsekvenser ansågs inte
behöva hysas (prop. 1950: 36 s. 6). — Bestämmelsen gäller oförändrad enligt
11 § landstingslagen den 14 maj 1954 (nr 319).

Enligt fastlagda riktlinjer (prop. 1961: 180, KU 1962: 1, rskr 64) skall
framtida kommunsammanläggningar och vissa ändringar i den kommunala
indelningen ske enligt planer som Kungl. Maj:t fastställt. De sålunda planerade
kommunerna utgör i allmänhet block av nuvarande kommuner eller
delar av kommuner.

Kommunsammanläggningar enligt dessa planer förutsätts i regel ske på
frivillig grund. Det inträffar inte sällan att några kommuner inom ett kommunblock
enas om sammanläggning men att återstående kommun eller
kommuner inom blocket vill vänta med samgåendet till en senare tidpunkt.
Undantagsvis kan inträffa att kommun som förutsätts bli bildad genom en
sådan partiell sammanläggning består av geografiskt skilda områden. Därvid
kan det bli omöjligt att tillämpa bestämmelserna om valkretsindelning.
Skall kommunen delas in i valkretsar och är befolkningsunderlaget i något
av områdena inte tillräckligt för tio fullmäktigmandat kan nämligen föreskriften
att valkrets skall kunna omslutas med en sammanhängande gränslinje
inte iakttas.

Frågan om en sammanläggning som inte omfattar ett helt kommunblock
bör komma till stånd skall — liksom frågor om andra primärkommunala indelningsändringar
— bedömas enligt lagen den 13 juni 1919 (nr 293) om
ändring i kommunal och ecklesiastik indelning. Av 3 § följer att sammanläggning
av kommuner som är överens härom skall komma till stånd om indelningsändringen
bedöms vara fördelaktig bl. a. för den kommunala förvaltningen
eller den ekonomiska utvecklingen i orten eller kan beräknas
medföra utjämning i kommunala bördor. Den omständigheten att kommun
som förutsätts bli bildad genom sammanläggningen inte utgör ett geografiskt
sammanhängande område torde inte i och för sig vara något hinder
mot sammanläggningen.

Av vad jag har sagt nu framgår att det kan komma att bildas kommuner
där en valkretsindelning inte kan göras så att både föreskriften att valkrets
skall ha minst tio fullmäktigmandat och föreskriften att valkretsen skall
kunna omslutas med en sammanhängande gränslinje kan iakttas. Förhållandet
är uppenbarligen inte tillfredsställande. Bestämmelsen att valkrets
skall kunna omslutas med en sammanhängande gränslinje bör därför ändras

5

Kungl. Maj:ts proposition nr JO år 1968

på samma sätt som motsvarande bestämmelse om den landstingskommunala
valkretsindelningen ändrades år 1950. Det bör alltså sägas i 9 § andra stycket
KL att varje valkrets om möjligt skall utformas så, att den kan omslutas
med en sammanhängande gränslinje. När avsteg görs från huvudregeln bör
det självfallet inte göras större än som är nödvändigt.

Ändringen bör träda i kraft omedelbart.

Hemställan

I enlighet med det anförda har inom kommunikationsdepartementet upprättats
förslag till lag om ändrad lydelse av 9 § kommunallagen den 18 december
1953 (nr 753).

Jag hemställer att Kungl. Maj :t genom proposition föreslår riksdagen att
antaga lagförslaget.

Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande
av statsrådets övriga ledamöter hemställt
förordnar Hans Maj:t Konungen att till riksdagen
skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga till detta
protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Britta Gyllensten

MARCUS BOKTR. STHLM 1968 680144

Propositioner och skrivelser

Propositioner är förslag till nya lagar och lagändringar som regeringen lämnar till riksdagen. Regeringen lämnar också skrivelser, som har en mer redogörande karaktär och inte innehåller förslag till riksdagsbeslut.