Kungl. Maj:ts Proposition Nr 28

Proposition 1923:28

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 28.

1

Nr 28.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående kostnader
i samband med världspostkongressens hällande i Stockholm
är 1924; given Stockholms slott den 26 januari
1923.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av
statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden för denna dag, föreslå
riksdagen att bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen
föredragande departementschefen hemställt.

GUSTAF.

Anders örne.

Utdrag av protokollet över kommunikationsärenden, hållet inför
Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott
den 26 januari 1923.

Närvarande:

Statsråden Lindqvist, Thorsson, Sandler, Nothin, Svensson, Hansson,
Åkerman, Linders, Orne.

Departementschefen, statsrådet örne anför:

I skrivelse den 12 december 1922 har generalpoststyrelsen gjort
framställning i fråga om kostnader för hållande år 1924 av en världspostkongress
i Stockholm. Till stöd härför yttrar styrelsen följande:

»Vid den år 1920 i Madrid hållna världspostkongressen bestämdes, att nästa
världspostkongress skulle äga rum år 1924. Efter av statsrådet och chefen för
Bihang till riksdagens protokoll 1923. 1 saml. 23 käft. (Nr 28.)

Generalpost styrelsen.

loa 23

2

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 28.

kommunikationsdepartementet därtill erhållet bemyndigande framförde generaldirektören
Juhlin inbjudan till kongressen att samlas i Stockholm, en inbjudan,
som av kongressen enhälligt antogs.

Den världspostkongress, som sålunda skall samlas i Stockholm år 1924, är
den åttonde i ordningen. Yad som åt denna kongress kommer att förläna en
särskild prägel av högtidlighet är, att världspostföreningen då kommer att fira
50-årsminnet av sin grundläggning. Yärldspostföreningen bildades nämligen år
1874. Detta år sammanträdde i Bern representanter för ett tjugutal länder —
bland dem Sverige — och avslutade ett fördrag angående bildandet av-en allmän
postförening. Detta fördrag, vilket sedermera benämndes och fortfarande kallas
världspostkonventionen och som är världspostföreningens grundläggande urkund,
innehåller dels de allmänna grunderna för föreningens verksamhet, dels särskilda
bestämmelser för utväxlingen av brevförsändelser. På grundval av världspostkonventionen
hava vid de sedermera hållna kongresserna särskilda avtal avslutats
angående utväxlingen av övriga postförsändelser. Utom världspostkonventionen
finnas för närvarande sex olika avtal, vilka liksom världspostkonventionen vid
kongresserna äro föremål för de ändringar och tillägg, som på grund av posttjänstens
fordringar befinnas nödvändiga.

Enligt världspostkonventionen skall kongress av befullmäktigade ombud för
de kontraherande länderna äga rum senast fem år efter den dag, då de vid nästföregående
kongress avslutade avtalen trätt i kraft. De i Madrid avslutade och
nu gällande postavtalen hava i sin helhet trätt i tillämpning från och med ingången
av år 1922, om också vissa däri intagna bestämmelser — särskilt i fråga
om postavgifterna — kunnat av de kontraherande länderna tillämpas tidigare.

Åtskilliga av de vid Madridkongressen fattade beslut och framför allt
sådana, som avsågo ekonomiska frågor, fingo en mera tillfällig karaktär, betingade
som de voro av det dåvarande allmänna ekonomiska läget, vilket kongressen
hoppades skola inom få år vara avsevärt förbättrat, möjliggörande ett mera definitivt
ordnande av de ekonomiska förbindelserna mellan postverken. Då kongressen
bestämde, att nästa kongress skulle hållas så snart som år 1924, grundade
sig beslutet sålunda huvudsakligen på en förhoppning, att det ekonomiska läget
i världen vid denna tid skulle hava återvunnit jämvikten och de internationella
förbindelserna därigenom skulle hava vunnit större stadga. Till detta beslut bidrog
givetvis också, att 50-årsminnet av världspostföreningens grundläggning ansågs
höra högtidlighållas med en kongress.

För närvarande äro till världspostföreningen anslutna ett 70-tal länder, i
vilket antal dock äro inbegripna vissa kolonier och besittningar, vilka hava
gentemot huvudländerna självständiga postförvaltningar. Utav länder av någon
betydenhet stå för närvarande endast Ryssland och vissa av de nya statsbildningar,
som under och efter världskriget uppstått ur det forna Ryssland, utanför
världspostföreningen. Ej mindre på grund av sin utomordentligt stora betydelse
för samfärdseln mellan folken än även på grund av sin mönstergilla organisation
åtnjuter världspostföreningen ett mycket stort internationellt anseende. Det har
därför alltifrån föreningens bildande ansetts vara eftersträvansvärt att få utöva
värdskap gentemot världspostföreningen. Även till Madridkongressen hade ett
stort antal länder ådagalagt sin önskan att få hysa nästa världspostkongress. Då
föreningen enhälligt beslöt, att nästa kongress skulle äga rum i Stockholm, måste
detta anses vittna om en livlig uppskattning av Sveriges insatser såväl på det

3

Kunr/1. Maj.ts Proposition Nr 28.

internationella området i allmänhet som på det postala området. Det torde
under sådana förhållanden vara en angelägenhet av för Sverige mycket stor betydelse,
att de förhoppningar, som från världspostföreningens sida knytas .vid
Stockliolmskongressen, också bliva i möjligaste mån infriade.

De kongresser, som ägt rum från världpostföreningens bildande i Bern år
1874, hava hållits i Paris 1878, Lissabon 1885, Wien 1891, Washington 1897,
Bom 1906 och Madrid 1920. Vid de hittills hållna kongresserna hava de länder,
inom vilka kongresserna samlats, gentemot deltagarna utövat ett omfattande
värdskap, vilket tagit sig uttryck såväl i en del officiella banketter och andra
festligheter som genom anordnande av utflykter, varigenom kongressdeltagarna
beretts tillfälle att taga personlig kännedom om landets natur, dess kulturella
och sociala institutioner, dess kommunikationer o. s. v. Enligt vad styrelsen inhämtat,
hava dessa länder iklätt sig betydande kostnader för ändamålet. Vid
Madridkongressen voro sålunda mycket stora kostnader nedlagda på den dekorativa
utstyrseln av de lokaler, där kongressen höll sina sammanträden, förfriskningar
stodo alltid utan avgift till kongressdeltagarnas förfogande i lokaler i
omedelbar anslutning till kongresslokalerna, ett stort antal utflykter voro för
kongressdeltagarnas räkning på statens bekostnad anordnade till skilda orter i
Spanien, bland annat en längre utflykt på en vecka till södra Spanien. Under
kongressens lopp voro deltagarna därjämte vid skilda tillfällen inbjudna till festligheter
av olika slag såväl av staden Madrid som av övriga städer, som under
utflykterna besöktes, varjämte sammanslutningar inom handel, industri och turistväsende
vid skilda tillfällen utövade värdskap gentemot kongressdeltagarna. Vid
tidigare hållna världspostkongresser lära anordningarna hava varit i stort sett
likartade.

I fråga om anordningar med anledning av Stockliolmskongressen kunna desamma
givetvis icke bliva så omfattande och dyrbara som exempelvis vid kongresserna
i Washington, Bom och Madrid. Enligt generalpoststyrelsens mening
är det icke heller nödvändigt eller ens önskvärt, att Sverige i fråga om yttre
lysande anordningar söker tävla med de länderi där föregående kongresser hållits
och där de ekonomiska förutsättningarna äro helt andra än i Sverige. Styrelsen
anser det emellertid vara ett nationellt intresse av största vikt, både att de yttre
anordningarna för kongressen bliva ändamålsenliga, så att allt vad på Sverige
som anordnande land ankommer bidrager att giva kongressens arbete det bästa
förlopp, och att sådana anstalter träffas, att kongressdeltagarna få tillfälle att taga
så god kännedom som möjligt om det land, de gästa, så att de få starka och bestående
intryck av dess natur och framför allt av dess kulturella och industriella
institutioner.

Även med stark begränsning av anordningarna kan det icke undvikas, att
kostnaderna för kongressen bliva betydande, men det kan ej råda tvekan om att
de direkta kostnaderna komma att motsvaras av synnerligen beaktansvärda fördelar.
Känt är, hurusom berättigad klagan ofta höres däröver, att allt för litet
göres för att göra Sverige känt i utlandet. Det är också ett av erfarenheten
sedan länge bestyrkt sakförhållande, att länder av långt mindre betydenhet i
kulturellt och industriellt hänseende dock i utlandet äro mera kända än Sverige,
tack vare en planmässigt ordnad upplysningsverksamhet. Det skulle näppeligen
kunna försvaras, om man, vid ett tillfälle som nästa världspostkongress, då
Sverige, på ett sätt som aldrig tillförne, kommer att se hela världen som sina

4

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 28.

gäster, skulle underlåta att utnyttja de möjligheter, som då erbjuda sig att verka
för en bättre kännedom om vårt land. Det är jämväl att märka, att åtskilliga
utländska ombud i hemlandet intaga en representativ ställning icke allenast inom
postförvaltningen utan även överhuvudtaget inom trafikområdet, där ju den
svenska industrien intager en framskjuten ställning. Utan tvivel har Sverige att
på detta område utvisa en utveckling, varav representanter för främmande länder
säkerligen med intresse skola taga del. Generalpoststyrelsen anser, att en planmässigt
ordnad världspostkongress kan komma att verka synnerligen gynnsamt
för en bättre kännedom om Sverige och såmedelst bliva landet till gagn och att
kostnaderna för världspostkongressens hållande i Sverige komma att väl uppvägas
av de därmed förenade fördelarna.

I detta sammanhang bör måhända ej heller bortses från de direkta inkomster,
kongressen omedelbart tillför vårt land, i den mån kongressen blir föremål för
turist- och filatelistintresse.

Beträffande kostnaderna är det vanskligt att i förväg göra en någorlunda
exakt beräkning. Dessa bliva i mycket beroende på antalet kongressdeltagare
och på den tid, kongressen .kommer att vara samlad. Då vid nästföregående
kongress ombudens antal uppgick till omkring 140, torde, enär efter denna kongress
åtskilliga nya länder vunnit inträde i världspostföreningen, antalet deltagare i
Stockliolmskongressen komma att uppgå till omkring 150, och då vissa delegerade
åtföljas av personliga biträden eller av någon familjemedlem, lärer hela antalet
personer från utlandet, vilka komma att samlas i Stockholm i anledning av
kongressen, komma att uppgå till omkring 200.

I fråga om den tid, som kongressen kan beräknas taga i anspråk, må anmärkas,
att Bomkongressen år 1906 var samlad under omkring 6 veckor samt att
Madridkongressen, vilken hade att behandla icke mindre än 2,000 till kongressen
framlagda förslag, tog en tid av två månader i anspråk. Då en jämförelsevis
kort tid förflutit sedan den senaste kongressen, torde antalet till behandling
framlagda förslag icke bliva tillnärmelsevis så stort som vid Madridkongressen.
Härvid är dock att märka, att Stockholmskongressen kommer att till behandling
upptaga den synnerligen viktiga frågan om de internationella postavtalens framtida
gestaltning, en fråga, som varit föremål för förberedande behandling av en utav
Madridkongressen utsedd kommission bestående av ombud för sju länder (bland
dem Sverige). Aven i övrigt torde vid nästkommande kongress komma att behandlas
mycket betydelsefulla förslag, särskilt i ekonomiska frågor, varför densamma
torde komma att kräva rätt lång tid. Sannolikt torde emellertid Stockliolmskongressens
arbeten hinna avslutas inom en tid av sex veckor.

Tidpunkten för kongressen bestämmes av generalpoststyrelsen efter samråd
med världspostföreningens internationella byrå i Bern, vilken byrå har att sammanställa
de till behandling framlagda förslagen samt att, under samverkan med
generalpoststyrelsen, tillhandahålla sekretariat och i övrigt svara för den inre
organisationen av kongressen. Enligt generalpoststyrelsens mening kunna endast
sommarmånaderna komma i fråga för kongressens hållande redan av det skäl,
att endast sommaren erbjuder det resväder, under vilket en demonstration av
sevärda platser och företag kan skänka det utbyte, som därmed avses. I hög
grad påverkas bestämmandet av tidpunkten för kongressen av de lokalers tillgänglighet,
med vilka man i detta fall kan räkna. BJksdagshusets lokaler torde
nära nog vara de enda, som kunna anses fullt lämpliga, och det lärer måhända
icke med säkerhet kunna påräknas, att riksdagshuset kan disponeras för kongressen

Kungl. Maj.ts Proposition Nr 28. 5

så tidigt på sommaren, som det ur andra synpunkter vore lämpligt att få sammankalla
kongressen. Ingen byggnad i huvudstaden kan emellertid som riksdagshuset
erbjuda, utom rymlig lokal för kongressens plenarsammanträden, tillräckliga
lokaler för de olika utskotten — minst fyra till antalet — för internationella
byrån — som under kongressen förlägger nästan allt sitt arbete från Bern till
Stockholm — för sekretariat, för upplysningsbyrå o. s. v. Det torde därför bliva
nödvändigt att bestämma tiden för kongressens sammankallande med hänsyntagande
lika mycket till lokalfrågan som till önskvärdheten, att kongressen hålles
vid en tidpunkt, då med sannolikhet kan beräknas, att regeringsmedlemmar,
chefer för främmande beskickningar och andra personer i representativ ställning,
vilkas närvaro vid vissa tillfällen på kongressen måste anses önskvärd, skola
befinna sig i Stockholm.

W~ Bet torde jämväl behöva tagas viss hänsyn till nödvändigheten att påräkna
medverkan från kungl. teatrarnas sida för firandet av kongressens 50-årsjubileum,
en omständighet, som även i sin mån kan bliva avgörande för tiden, då kongressen
bör sammankallas. Generalpoststyrelsen har därföre tänkt sig, att kongressen
borde sammankallas till någon dag i början av juni 1924.

Utgående från att riksdagshuset kan ställas till kongressens förfogande anser
generalpoststyrelsen, att kongressens lokalfråga kan lösas utan större kostnader.
De mera betydande utgifter, som Sveriges värdskap för kongressen kommer att
medföra, falla dels på direkta representationskostnader — officiella festligheter
och utflykter — dels på en del andra anstalter, som ofrånkomligt måste träffas.

Så torde i anledning av kongressens hållande i Stockholm och även med
hänsyn till vad ovan sagts om kongressen som ett tillfälle till propaganda för
vårt land det svenska postverket böra hälsa sina gäster med en publikation, en
festskrift, att dels tillställas kongressdeltagarna, dels översändas till de postförvaltningar,
som tillhöra världspostföreningen.

Vidare bör i anslutning till kongresslokalerna anordnas en upplysningsbyrå,
en tillfällig post- och telegrafanstalt samt åtskilliga andra anordningar såväl för
kongressarbetets behöriga gång som för kongressdeltagarnas trevnad.

Världspostföreningens officiella språk är franska, och vid de hittills hållna
kongresserna hava förhandlingarna förts på detta språk. Vid Madridkongressen
framställdes emellertid förslag därom, att för framtiden de delegerade, som så
önska, skulle å kongresserna få yttra sig på engelska. Denna fråga avgöres
emellertid av varje kongress för sig vid fastställande av kongressens arbetsordning.
Oberoende av denna frågas utgång för Stockholmskongressens vidkommande, är
det givetvis av vikt, att de svenska posttjänstemän, som komma att i en eller
annan egenskap närvara vid eller tjänstgöra vid kongressen, erhålla en så pass
god språklig utbildning, att de utländska deltagarna icke möta svårigheter att
bliva förstådda.

Ehuru bland postverkets tjänstemän finnas åtskilliga, som förhållandevis väl
tala och skriva franska, engelska eller tyska, torde åtminstone några av de tjänstemän,
som kunna komma att tagas i anspråk för kongressen, böra undergå
ytterligare språklig utbildning. I den mån dylik utbildning är förenad med
särskilda kostnader, torde tjänstemännen böra beredas ersättning för desamma.

Att i förväg beräkna kostnaden för festligheter och utflykter med någon
som helst tillförlitlighet stöter på än större svårigheter, då ett slutgiltigt program
givetvis nu är omöjligt att uppgöra. För att ej i olämpligt hög grad avvika från
gängse internationell kutym bör man i ett minsta program för festligheterna

Departements chefen.

6 Kungl. Maj:ts Proposition Nr 28.

medtaga: en större gemensam utflykt med extratåg till Dalarna, eventuellt Norrland,
två eller tre kortare söndagsutflykter, en välkomstfest, en festlighet i samband
med 50-årsjubiléet, en avskedsfest.

Kostnaderna för alla de anordningar, Sverige rimligen kan anses böra ikläda
sig som anordnare av kongressen, anser generalpoststyrelsen dock böra kunna
hållas under 500,000 kronor. Generalpoststyrelsen skall givetvis låta sig angeläget
vara att tillse, att alla onödiga utgifter undvikas samt att Sveriges värdskap
ordnas på ett sätt, som, på samma gång det blir landet värdigt, på ingen punkt
går över den gräns, nödig sparsamhet med allmänna medel kan anses draga.»

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer generalpostBtyrelsen,
att Kungl. Maj:t måtte utverka riksdagens medgivande för
styrelsen att till bestridande av kostnader i samband med världspostkongressens
hållande i Stockholm år 1924 av det i postverkets driftkostnadsstat
under rubriken omkostnader uppförda anslag till »diverse
utgifter» disponera ett belopp av högst 500,000 kronor.

Den uppmärksamhet, som vederfares Sverige därigenom, att nästkommande
världspostkongress skall hållas i Stockholm, nödvändiggör
vidtagandet av sådana anordningar, att Sveriges värdskap på kongressen
kan utövas på ett för landet värdigt sätt. De anordningar, som generalpoststyrelsen
i förevarande avseende tänkt sig och som synas hava inskränkts
till vad som med hänsyn till internationell praxis på området och
till Sveriges ekonomiska förutsättningar kan anses skäligt, skulle visserligen
komma att medföra rätt avsevärda kostnader. Emellertid är att
märka, att berörda kostnader, av styrelsen beräknade att icke överstiga
500,000 kronor, till en högst väsentlig del skulle komma att läckas genom
de ökade inkomster, som i anledning av världspostkongressen komma
att inflyta till postverket. På sätt generalpoststyrelsen framhållit, lärer
kongressens hållande i Stockholm jämväl bliva till gagn för vårt land
därigenom, att bättre kännedom i utlandet sprides om Sverige och
svenska förhållanden.

Med hänsyn till sålunda anförda omständigheter anser jag mig böra
i huvudsak förorda generalpoststyrelsens förslag. Enligt vad jag erfarit,
äro emellertid styrelsens beräkningar gjorda med så stor säkerhetsmarginal,
att någon nedsättning av beloppet eller till förslagsvis 475,000
kronor utan risk bör kunna ske.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
medgiva,

att till bestridande av kostnader i samband med
åttonde världspostkongressen i Stockholm år 1924 må

Kung!. Maj: ts Proposition Nr 28.

7

av postmedel användas ett belopp av högst 475,000
kronor.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan behagar Hans Magt Konungen lämna bifall
samt förordnar, att proposition i ämnet av den lydelse,
bilaga till detta protokoll utvisar, skall avlåtas
till riksdagen.

Ur protokollet:

Waldemar Wiens.