Kungl. Maj:ts proposition Nr 249

Proposition 1932:249

Kungl. Maj:ts proposition Nr 249.

1

Nr 249.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till förordning
angående ändrad lydelse av 1 och 3 §§ förordningen den 3 maj
1929 (nr 62) om särskild skatt å bensin och motorsprit, m. m.;
given Stockholms slott den 31 mars 1932.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att
dels antaga härvid fogade förslag till förordning angående ändrad lydelse
av 1 och 3 §§ förordningen den 3 maj 1929 (nr 62) örn särskild skatt
å bensin och motorsprit,

dels ock bifalla det förslag, örn vars avlåtande till riksdagen föredragande
departementschefen därjämte hemställt.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Felix Hamrin.

Bihang till riksdagens protokoll 19S2.

1 sami

207 häft

(Nt 240.)

1

2

Kungl. Maj:t8 proposition Nr 249.

Förslag

till

förordning angående ändrad lydelse av 1 och 3 §§ förordningen den
3 maj 1929 (nr 62) om särskild skatt å bensin och motorspritK

Härigenom förordnas, att 1 och 3 §§ förordningen den 3 maj 1929 örn
särskild skatt å bensin och motorsprit skola erhålla ändrad lydelse på
sätt nedan angives:

1 *.

För bensin---liter.

I denna förordning förstås med motorsprit sådan sprit, som enligt gällande
förordning angående handel med skattefri sprit är att anse såsom
motorsprit.

3 $.

1. Kontroll — —- — kontrollstyrelsen.

2. Den, som---kontrollstyrelsen.

3. Bensin---till kontrollstyrelsen.

För den---kontrollstyrelsen.

Försummar — — — föranstalta.

4. Såsom tillverkning av bensin anses jämväl av importör eller försäljare
företagen blandning av bensin, bensol eller motorsprit med obeskattad
petroleumprodukt, därest den genom blandningen erhållna varan med
hänsyn till sin användning är att likställa med bensin. Skatt skall erläggas
allenast för den myckenhet obeskattad petroleumprodukt, som ingår
i blandningen. Inbetalningen av skatten skall äga rum före utgången av
månaden närmast efter den, varunder blandningen företagits. Vad i 3
mom. första stycket stadgas skall ej äga tillämpning å tillverkning av
ifrågavarande slag.

Såsom bidrag till kostnaden för ersättning åt kontrollant, som av kontrollstyrelsen
förordnas att närvara vid uppmätning av obeskattad petroleumprodukt,
avsedd för blandning, varom i detta moment förmäles, har
importör eller försäljare att i enahanda ordning, som gäller i fråga örn
skatten, inbetala ett belopp, motsvarande 2 kronor 50 öre för timme av
den tid, som åtgått för förrättningen, dock minst 10 kronor för varje förrättning.
Överskjutande del av minst en halv timme räknas som hel timme,
men mindre del bortfaller.

1 Senaste lydelse av 1 § se 1931: 245; jfr 1931: 137.

3

Kungl. Maj:ts proposition Nr 249.

5. Tillverkare skall hålla silia handelsböcker med tillhörande verifikationer
tillgängliga för kontrollstyrelsen eller av styrelsen utsedd kontrollant.
Tillverkaren vare ock skyldig att lämna kontrollanten tillträde till
tillverkningsstället och där befintliga lokaler samt att på anmodan kostnadsfritt
tillhandahålla kontrollstyrelsen prov å oljor, som finnas å tillverkningsstället.

6. Utan hinder av bestämmelserna i denna förordning må under den
kontroll och de villkor i övrigt, som Konungen prövar erforderliga, skattefrihet
åtnjutas för bensin, som inom riket tillverkas för vetenskapligt eller
försöksvis för tekniskt ändamål.

7. Ersättning till kontrollant, som av kontrollstyrelsen förordnas att
biträda vid tillsynen över denna förordnings efterlevnad, bestämmes av
styrelsen.

Delina förordning träder i kraft å dag, som av Kungl. Majit bestäm -

mes.

4

Kungl. Maj:ts proposition Nr 249.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Kungl.
Höghet Kronprinsen-Regeuten i statsrådet å Stockholms slott
den 31 mars 1932.

Närvarande:

Statsministern Ekman, ministern för utrikes ärendena friherre Ramel, statsråden
Gärde, Hamrin, von Stockenström, Städener, Gyllenswärd,
Larsson, Holmbäck, Jeppsson, Hansén, Rundqvist.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Hamrin, anför:

För bensin, som till riket införes eller här tillverkas, skall erläggas särskild
skatt, som enligt nu gällande bestämmelser utgår med 8 öre för
liter. Å införd bensin utgår därjämte tull med O.i öre för liter. Då fråga
är örn till riket införd bensin, utgöres skatten enligt 2 § förordningen den
3 maj 1929 (nr 62) örn särskild skatt å bensin och motorsprit till tullverket
samtidigt med tullen. Beträffande bensin, som tillverkas inom riket, skall
skatten enligt 3 § samma förordning inbetalas genom insättning å statsverkets
giroräkning i riksbanken för statskontorets räkning. Kontrollen
å beskattningen av sådan bensin utövas av kontrollstyrelsen.

Enligt 1 § förenämnda förordning i dess ursprungliga lydelse skulle i
förordningen med bensin förstås mineraloljor och skifferoljor, vilka
vid en temperatur av + 15° Celsius hade en egentlig vikt av högst 0.760.
På enahanda sätt definierades bensin i anmärkning 1 till tulltaxenummer
174 i den vid tulltaxeförordningen den 4 oktober 1929 (nr 316) fogade tulltaxan.

I skrivelse till chefen för finansdepartementet den 4 mars 1931 anmälde
generaltullstyrelsen, att föreståndaren för tullverkets huvudlaboratorium
i en till styrelsen avgiven promemoria framhållit, bland annat, att till
motorbensin börjat användas mineraloljefraktioner av så hög egentlig
vikt, att vissa farhågor förelåge för att det i nämnda författningar angivna
talet 0.760 kunde inom en snar framtid komma att överskridas, varigenom
tyngre motorbensin skulle kunna införas utan erläggande av tull
eller skatt. På grund därav hemställde styrelsen, att det måtte tagas
under övervägande, huruvida icke utredning borde verkställas angående
möjligheten av en sådan ändring av författningarna i fråga, att definitionen
å bensin erhölle en mot författningarnas syfte bättre svarande avfattning.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 2i9.

5

Sedan Kungl. Majit i anledning liärav anbefallt generaltullstyrelsen att
föranstalta om en dylik utredning, framlade styrelsen, som under hand
inhämtat kontrollstyrelsens åsikt i ärendet, i skrivelse den 18 mars 1931
utredning och förslag i ämnet. Enligt förslaget i fråga borde sådan ändring
vidtagas i definitionen å bensin, att maximigränsen för den egentliga
vikten vid en temperatur av + 15° Celsius höjdes från 0.760 till O.770.
Till grund för förslaget låg en av professorn vid tekniska högskolan
C. E. L. Hubendick på föranstaltande av generaltullstyrelsen verkställd utredning
angående den egentliga vikten hos bensin, som användes för motordrift,

I avgivet yttrande tillstyrkte Sveriges kemiska industrikontor den sålunda
föreslagna ändringen rörande definitionen å bensin. Kommerskollegium
förklarade i infordrat utlåtande sig sakna anledning att avstyrka
förslaget.

Genom proposition nr 215 till 1931 års riksdag föreslog Kungl. Majit
riksdagen att, i enlighet med vad generaltullstyrelsen i sin förutnämnda
skrivelse förordat, dels antaga förslag till förordning örn ändrad lydelse
av 1 § förordningen örn särskild skatt å bensin och motorsprit, dels ock
besluta ändring av den i anmärkning 1 till tulltaxenummer 174 givna definitionen
å bensin.

Sedan riksdagen i skrivelse den 28 maj 1931, nr 293, anmält, att riksdagen
bifallit propositionen, utfärdade Kungl. Majit den 19 juni samma
år dels förordning (nr 245) örn ändrad lydelse av 1 § nyssnämnda förordning,
dels ock kungörelse (nr 244) örn vissa ändringar i tulltaxan. Enligt
såväl bensinskatteförordningens som tulltaxans bestämmelser skall sålunda
numera med bensin förstås mineraloljor och skifferoljor, vilka vid
+ 15° Celsius hava en egentlig vikt av högst O.770.

I skrivelse den 23 mars 1932 hava kommerskollegium, generaltullstyrelsen
och koritrollstyrelsen anmält, att föreståndaren för tullverkets huvudlaboratorium
i en till generaltullstyrelsen avgiven, den 21 i samma månad
dagtecknad promemoria inberättat, att i dagarna till riket inkommit ett
parti örn 1,692,273 liter av en vara, benämnd »Egrom», vilken av verkställd
undersökning att döma utgjorde en högkokande fraktion av bensin. Med
ali sannolikhet vore varan avsedd att efter sammanblandning med lågkokande
bensinfraktioner användas till motordrift. Då emellertid partiet
i fråga visat sig hava en egentlig vikt vid -f- 15° Celsius av O.7754, hade
detsamma med nuvarande bestämmelser icke kunnat beläggas med skatt
och tull. På grund av det sålunda inträffade fallet hade generaltullstyrelsen
hos professor Hubendick anhållit örn ett uttalande angående möjligheterna
att för framtiden förebygga, att motorbensin införes utan erläggande
av skatt och tull. I anledning härav hade Hubendick i avgivet
utlåtande anfört följande:

Definitionen åi

bensin.

6 Kungl. Maj:ts proposition Nr 249.

])a numera bensin nied en specifik vikt upp till Onni vöre belagd med
tull och skatt, innebure detta, att ett nu inkommet bensinparti med specifika
vikten O.7754 skulle vara fritt från tull och skatt. Då emellertid bensinen
otvivelaktigt vore avsedd för motorändamål, visade detta å ena sidan,
. att det funnes många sätt att kringgå en bestämmelse, baserad på
specifika vikten, sedan bensinindustrien numera blivit en blandningsindustri,
samt å andra sidan, att det vore utomordentligt svårt finna en
definition för bensin, vilken tull- och skattelade motorbensin men icke
närbesläktade produkter, avsedda för andra ändamål. Bestämmelserna
för bensinens beläggande med tull och skatt torde därför behöva en radikal
omläggning. Men en dylik omläggning förutsatte en ingående utredning
av denna svåra fråga. En dylik utredning torde därför kräva rätt
lång tid. För att tillvarataga statens intressen och förebygga, att motorbensin,
vilken egentligen skulle vara belagd med tull och ''skatt, infördes i
sådant skick att den ginge fri från dessa onera, syntes för närvarande ej
finnas annan utväg än att tillsvidare giva de myndigheter, vilka skulle
granska varan, förtroendet att efter eget omdöme avgöra, huruvida tull
och skatt skulle åvila varan eller ej.

Ämbetsverken hava i sin nyssnämnda skrivelse vidare anfört följande:

»Enär av ovan relaterade fall tydligt framgår, att de förra året vidtagna
författningsändringar icke kunna anses tillfyllest för att säkerställa
gällande beskattning av bensin, synes en ingående utredning böra verkställas
rörande de olika möjligheter, som för sagda ändamål kunna stå
till buds. Då emellertid en dylik utredning torde komma att taga en jämförelsevis
lång tid i anspråk, synes det nödvändigt att i avvaktan på utredningsresultatet
vidtaga omedelbara åtgärder för skyddande av statsverkets
rätt i bär berörda avseende. För ändamålet torde ingen annan
utväg erbjuda sig än att genom borttagande av de nuvarande definitionerna
å bensin medgiva de ämbetsverk, generaltullstyrelsen oell kontrollstyrelsen,
vilka handhava bensinbeskattningen, en fri prövningsrätt rörande
vad som skall förstås med bensin. Enligt vad som är bekant, äga
i flera främmande länder, där bensinbeskattning förekommer, vederbörande
uppbördsmyndigheter rätt att avgöra, huruvida en vara skall anses
utgöra bensin eller ej. Det må även erinras, att i Sverige en dylik
prövningsrätt tidigare tillkommit uppbördsmyndigheten, i det att enligt
den ursprungliga bensinskatteförordningen — förordningen den 23 maj
1924 (nr 137) — med bensin skulle förstås mineraloljor, vilka enligt tulltaxan
hänfördes till petroleumbensin eller gasolin. I tulltaxan fanns då
icke någon definition å bensin.

Den sålunda ifrågasatta anordningen torde icke heller böra föranleda
betänkligheter ur den synpunkten, att densamma skulle kunna tänkas
medföra nämnvärda brister med avseende å enhetlighet vid besinbeskattningen.
Beträffande hit till riket importerad bensin kommer generaltullstyrelsen
självfallet att i möjligaste mån övervaka, att densamma blir
likformigt beskattad. Vad åter beträffar den inom riket tillverkade bensinen
kommer kontrollstyrelsen att utöva motsvarande uppsikt. Givet klock
att de båda ämbetsverken komma att samråda i syfte att utländsk
och inhemsk bensin må beskattas efter enhetliga grunder.

Det må slutligen erinras, att för såväl importörer som inhemska tillverkare
möjlighet står öppen att i besvärsväg bringa en skatte- eller tullbeläggning
å bensin under Kungl. Maj:ts prövning.»

7

Kungl. Maj:ts proposition Nr 249.

Under åberopande av vad sålunda anförts, hava ämbetsverken hemställt,
att Kungl. Majit måtte låta verkställa en ingående utredning rörande
möjligheterna av att säkerställa gällande beskattning av för motordrift
avsedd bensin, varjämte ämbetsverken avgivit förslag till ändring
i angivet syfte av 1 § förordningen örn särskild skatt å bensin och
motorsprit, vilket förslag jämte förslag örn sådan ändring av tulltaxan,
att den vid nummer 174 i delina fogade anmärkning 1 komme att utgå,
enligt ämbetsverkens mening borde i proposition föreslås innevarande
års riksdag till antagande.

Med skrivelse den 29 mars 1932 hava kommerskollegium, generaltullstyrelsen
och kontrollstyrelsen överlämnat en den 28 i samma månad dagtecknad,
av tillförordnade byråchefen hos kontrollstyrelsen Sven Almgren
upprättad promemoria, däri framhållits önskvärdheten av att bestämmelserna
i 3 § förordningen om särskild skatt å bensin och motorsprit
kompletterades med föreskrift av innehåll, att importör eller återförsäljare
av bensin, vilken blandat obeskattad petroleumprodukt med
bensin, bensol eller motorsprit, likställdes med tillverkare av bensin, därest
den genom blandningen erhållna varan med hänsyn till sin användning
vore att jämställa med bensin. I sin nyssnämnda promemoria har
Almgren härutinnan anfört följande:

Den av ämbetsverken i förutnämnda skrivelse den 23 mars 1932 föreslagna
befogenheten för generaltullstyrelsen och kontrollstyrelsen att från
fall till fall avgöra, huruvida en importerad eller, ifråga om inhemsk
vara, från tillverkningsstället utlämnad petroleumprodukt vore att hänföra
till bensin eller ej, syntes, såvitt nu kunde bedömas, vara ägnad att
tillsvidare i möjligaste mån säkerställa statens skatteintresse å detta område.
Som i professor Hubendicks yttrande antytts, hade emellertid
riskerna för ett kringgående av bensinbeskattningen blivit mera framträdande
i samma mån som bensinindustrien tenderade att utvecklas därhän,
att i marknaden utsläpptes olikartade fraktioner av petroleumprodukter,
avsedda att sedermera av importörerna eller återförsäljarna efter
blandning saluhällas såsom bensin. Visserligen torde det saknas anledning
att antaga annat än att vederbörande myndigheter i allmänhet skulle
bliva i tillfälle att vid införseln respektive utlämningen från tillverkningsstället
i beskattningshänseende behandla dylika produkter som bensin,
men tveksamma gränsfall kunde givetvis tänkas uppstå, särskilt i betraktande
av ansträngningarna å detta område att göra även tyngre oljor användbara
till motorbränsle såsom bensin. Vidare måste uppmärksammas,
att riskerna för försök till beskattningens kringgående genom inblandning
av obeskattad petroleumprodukt i bensin, bensol eller motorsprit
ökades ju mera bensinskatten höjdes. Möjligheterna till dylika i syfte att
undandraga statsverket skatt å bensin företagna blandningar borde i görligaste
mån förhindras. Såsom en ytterligare säkerhetsåtgärd syntes därför
i bensinbeskattningsförordningen böra införas en bestämmelse av innebörd,
att såsom tillvei-kning av bensin jämväl skulle anses av importör
eller försäljare företagen blandning av bensin, bensol eller motorsprit
med obeskattad petroleumprodukt, därest (leii genom blandningen erhållna

Utvidgning av
begreppet t iliver
klling ao
bensin.

Kontrollkost naderna.

Departementschefen.

S Kungl. Maj:ts proposition Nr 249.

varan med hänsyn till sin användning vore att likställa nied bensin. Härigenom
skulle de kontrollföreskrifter, som i förordningen gällde för tillverkare
av bensin, komma att ävenledes tillämpas å dylik importör eller
försäljare. Kontrollmyndigheten bereddes sålunda möjlighet att utöva
tillsyn å att skatt erlades för den vid blandningen använda kvantiteten
obeskattad petroleumprodukt.

Beträffande kostnaderna för kontrollen å skattens behöriga erläggande
bar Almgren anfört följande:

I 3 § förordningen örn skatt å bensin och motorsprit borde jämväl stadgas
skyldighet för importör eller försäljare, varom här vore fråga, att på
visst sätt bidraga till kontrollkostnaden, nämligen med förslagsvis ett belopp,
motsvarande 2 kronor 50 öre för timme av den tid, som åtgått för
den av kontrollstyrelsen utsedda kontrollantens tillsyn beträffande blandningen,
dock minst 10 kronor. De tillfällen, då importör eller försäljare
behövde underkasta sig dylik kontroll, syntes bliva sparsamma, enär beskattning
även av sådana petroleumprodukter, som skulle användas för
inblandning i bensin, regelmässigt vore avsedd att äga rum redan vid införtullningen
eller, i fråga örn inhemsk vara, utlämningen från tillverkningsstället
och den föreslagna bestämmelsens huvudsakliga syftemål sålunda
vore att utgöra en spärr mot försök att undandraga sig skatt å bensin.

Bestämmandet av ersättning till kontrollant, som av kontrollstyrelsen
förordnats att biträda vid tillsynen över bensinbeskattningen, syntes böra
ankomma på styrelsen. Den mindre kostnad, som härför kunde uppstå,
borde lämpligen bestridas av det under sjunde huvudtiteln upptagna förslagsanslaget
till kontroll å tillverkningsavgifter. Härvid borde inbegripas
även ersättning till i nuvarande 3 § 4 mom. i förordningen omförmäld kontrollant,
varom särskilda bestämmelser för närvarande saknades. Då dylik
ersättning hittills vid några tillfällen ifrågakommit, hade kostnaden härför
bestritts av förslagsanslaget till kontrollstyrelsens verksamhet.

Vid sin promemoria Ilar Almgren fogat förslag till ändrad lydelse av
3 § förordningen örn särskild skatt å bensin och motor sprit.

Ämbetsverken hava i sin förutnämnda skrivelse den 29 mars 1932 förklarat
sig tillstyrka, att Kungl. Majit ville i proposition till riksdagen
föreslå, att nu ifrågavarande författningsrum måtte erhålla den lydelse,
som i Almgrens promemoria föreslagits.

Den år 3931 genomförda ändringen av den i förordningen örn särskild
skatt å bensin och motorsprit och i tulltaxan förekommande definitionen
på bensin, i följd av vilken ändring för närvarande under detta begrepp
hänföras mineraloljor och skifferoljor med en egentlig vikt vid -j- 15° Celsius
av 0.770, avsåg, såsom av det förut anförda framgår, att förhindra, att
vissa oljor, vilkas egentliga vikt vid angivna temperatur överstiger den i
definitionen i dess tidigare lydelse uppdragna gränsen 0.760 men som det
oaktat kunde befinnas användbara som motorbränsle, skulle undandragas
skatt och tull. Av det av ämbetsverken omförmiilda fallet, att ett större
parti hit till riket införd mineralolja, med all sannolikhet avsedd för motor -

9

Kungl. Maj:ts proposition Nr 249.

drift, visat sig äga en egentlig vikt överstigande O.770 och således icke
enligt gällande bestämmelser kunnat beläggas med skatt och tull, framgår,
att icke ens den år 1931 antagna definitionen på bensin är tillräckligt
effektiv för det avsedda ändamålet. Att fortsätta på den inslagna vägen
och ändra definitionen på bensin så, att därunder inbegripas oljor med än
högre egentlig vikt, lärer knappast låta sig göra, därest den hittills intagna
ståndpunkten att skatt och tull ej böra drabba de oljor, vilka tjäna andra
ändamål än motordriften, icke skall uppges. Eli omläggning av beskattningssystemet,
varigenom avgränsandet av de skattepliktiga oljorna komme
att författningsenligt ske annorledes än genom viktbestämning, har.
enligt vad jag förut anfört, framhållits såsom önskvärd men torde ej
kunna genomföras utan en förutgående omfattande och tidsödande utredning.
Då det emellertid uppenbarligen är angeläget att omedelbart
förebygga möjligheten att, på grund av en för snäv vorden definition av
vad som enligt hithörande författningar skall anses såsom bensin, skatt
och tull i vissa fall, mot författningarnas syfte, icke komma att utgå,
synes, med hänsyn till vad jag nyss anfört, icke erbjuda sig annan utväg
än att, på sätt ämbetsverken förordat, överlämna åt beskattningsmyndigheterna,
d. v. s. generaltullstyrelsen och kontrollstyrelsen, att
i varje särskilt fall på grundval av författningarnas syfte pröva, huruvida
en vara är att anse såsom bensin eller ej. Då samråd mellan de
båda ifrågavarande myndigheterna måste förutsättas komma att äga
rum, torde tillräcklig garanti föreligga för en i görligaste mån likformig
tillämpning. Jag ber att i detta sammanhang få erinra örn det av ämbetsverken
påpekade förhållandet, att enligt de ursprungliga bestämmelserna
rörande bensinbeskattningen fri prövningsrätt av vilka oljor, som
vore att hänföra till bensin, tillkom beskattningsmyndigheterna.

På grund av det sålunda anförda finner jag mig böra giva ämbetsverkens
förslag örn sådan ändring av författningarna, att definition på bensin
därur uteslutes, min anslutning. Till spörsmålet örn en utredning angående
möjligheten att i författningsväg giva nya regler för avgörande
av frågan, huruvida viss petroleumprodukt är underkastad beskattning,
torde jag få anledning att senare återkomma.

Genom de sålunda föreslagna författningsändringarna torde den huvudsakliga
delen av petroleumprodukter, som äro avsedda att efter blandning
med bensin, bensol eller motorsprit användas för motordrift, komma
att bliva beskattade. Emellertid är det icke uteslutet, att en vara, som
vid införsel till riket, respektive utlämnande från tillverkningsstället
icke ansetts hänförlig till bensin och sålunda undgått beskattning, likväl
kan tjäna som ingrediens vid genom blandning framställt motorbränsle.
På grund härav synes, såsom ämbetsverken i anslutning till den i ämnet
avgivna promemorian föreslagit, för att ytterligare säkerställa statens
ifrågavarande skatteintresse i 3 § förordningen örn särskild skatt å bensin
och motorsprit böra införas en bestämmelse därom att såsom tillverkning

Bihang till riksdagens prolokoll 1932. 1 sami. 21)7 hafi. (Nr 2¥9.) 2

10

Kungl. Maj:ts proposition Nr 249.

av bensin jämväl skall anses av importör eller försäljare företagen blandning
av bensin, bensol eller motorsprit med obeskattad petroleumprodukt,
därest den genom blandningen erhållna varan med hänsyn till sin användning
är att likställa med bensin. Å sådan importör eller försäljare
böra i tillämpliga delar gälla vad i nyssnämnda författningsrum stadgas
angående tillverkare. Från denna regel torde emellertid undantag böra
ske beträffande tiden för skattens inbetalning. Tillverkare skall nämligen
för den under ett kvartal utlämnade myckenheten bensin verkställa
sådan inbetalning inom månaden närmast efter kvartalets utgång, medan
beträffande importör eller försäljare synes böra föreskrivas skyldighet att
för den i blandningen ingående skattepliktiga petroleumprodukten inleverera
skatten före utgången av månaden närmast efter den, då blandningen
företagits. Denna skillnad betingas därav att tillverkning av bensin
i regel bedrives successivt, medan blandning kan förutsättas ske vid
enstaka tillfällen.

Kontrollen över att skatt i vederbörlig ordning erlägges av importör
eller försäljare, som verkställt blandning, torde, i likhet med vad som gäller
beträffande annan tillverkare, böra utövas av kontrollstyrelsen med biträde,
där så finnes erforderligt, av kontrollant, som utses av styrelsen.
Ersättningen till sådan kontrollant bör bestämmas av styrelsen och torde
lämpligen böra bestridas av det under sjunde huvudtiteln uppförda förslagsanslaget
till kontroll å tillverkningsavgifter. Kostnaderna för den
tillsyn, som utövas genom dylik kontrollant, böra ersättas statsverket samt
gäldas av tillverkaren. Mot den i promemorian föreslagna normen för
bestämmande av det till täckande av statsverkets kostnader utgående bidraget
— 2 kronor 50 öre för timme av den tid, kontrollant nödgats tillsätta
i och för kontrollens utövande, dock minst 10 kronor för varje förrättning
-— synes intet vara att erinra. Bidraget torde böra inbetalas samtidigt
med erläggandet av den för petroleumprodukten utgående skatten
samt böra tillgodoföras nyssnämnda riksstatsanslag.

Föredragande departementschefen uppläser härefter förslag till förordning
angående ändrad lydelse av 1 och 3 §§ förordningen den 3 maj 1929
(nr 62) om särskild skatt å bensin och niotorsprit samt hemställer, att
Kungl. Maj:t måtte genom proposition föreslå riksdagen

dels antaga nämnda förslag,

dels besluta, att den till nr 174 i gällande tulltaxa
fogade anm. 1 skall utgå, i följd varav sagda tulltaxenummer
jämte anmärkning erhåller följande ändrade
lydelse:

»Mineraloljor:

174 bensin ....................................... 100 Uter ■ 10

Anm. För bensin, sorn införes till riket, skall erläggas
skatt enligt vad därom är särskilt stadgat.»

11

Kungl, Maj:ts proposition Nr 249.

dels ock förklara, att ändringen i tulltaxan skall
träda i kraft å dag, som av Kungl. Majit bestämmes.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter
biträdda hemställan förordnar Hans
Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten, att proposition
av den lydelse, bilaga till detta protokoll
utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:
Elis Lindahl.