Kungl. Maj:ts proposition nr 237

Proposition 1927:237

Kungl. Maj:ts proposition nr 237.

1

Nr 237.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till lag om
ändrad lydelse av 2 § 4:o), 8:o), 9:o), 11 :o och 14:o)
i lagen den 26 maj 1909 om Kungl. Maj:ts regeringsrätt;
given Stockholms slott den 22 mars 1927.

Under åberopande av bilagda i statsrådet och lagrådet förda protokoll vill
Kungl. Maj :t härmed, jämlikt § 87 regeringsformen, föreslå riksdagen att antaga
härvid fogade förslag till lag om ändrad lydelse av 2 § 4:o), 8:o), 9:o),
11 :o) och 14:o) i lagen den 26 maj 1909 om Kungl. Maj:ts regeringsrätt.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF

Johan C. W. Thyrén.

Bihang till riksdagens protokoll 1927.

1 saml.

203 höft. (Nr 237.)

1

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 237.

Förslag

till

Lag

om ändrad lydelse av 2 § 4:o), S:o), 9:o), ll:o) och 14:o) i lagen den 26
maj 1909 (nr 38 s. 3) om Kungl. Maj:ts regeringsrätt.

Med upphävande av lagen den 18 juni 1926 (nr 339) om ändrad lydelse av
2 § 11 :o) i lagen den 26 maj 1909 om Kungl. Maj:ts regeringsrätt förordnas
härigenom, att 2 § 4:o), 8:o), 9:o), 11 :o) och 14 :o) i sistnämnda lag — av vilka
lagrum 4:o) senast ändrats genom lag den 6 juni 1925 (nr 180), 8:o) genom
lag den 20 juni 1924 (nr 259), 9:o) genom lag den 4 juni 1926 (nr 198)
och 14:o) genom lag den 22 juni 1923 (nr 480) — skola, sistnämnda fyra lagrum
i nedan angivna delar, erhålla följande ändrade lydelse:

2 §.

4:o) mål om avlöningsförmåner---— överenskommelser;

mål om ersättning---—- — kläder;

mål om annan ersättning----riksförsäkringsanstalten;

mål om sådant bidrag eller understöd av statsmedel, som statskontoret, tillsynsmyndigheten
över registrerade understödsföreningar eller Konungens befallningshavande
enligt gällande författningar må bevilja eller skall på rekvisition
utbetala;

8:o) mål om rust- och rotehållare — — —— —— roteringsverket ;
mål om hemmans----skyldigheter;

mål om anläggning, indragning eller förändring av allmänna vägar och ödebygdsvägar,
av broar och färjor därå, om deras underhåll sommar- och vintertiden,
om vägdelning, om rätt att hava stängsel, byggnad, upplag, skyltar och
dylikt utmed väg eller att därå hava grind, om tid för grinds öppenhållande, om
bredden av hjulringar å arbetsåkdon på landet;

mål-----skjutsväsendet;

mål om allmän flottled--—--begagnande;

mål om strömrensningar —----bidraga;

mål om ordningen-----tångtäkt.

9:o) Mål om tillvaro-----inrättning;

mål om rätt för den, som annorledes än genom upplåtelse åtkommit besittningsrätt
för obegränsad tid (åborätt) enligt lagen om upplåtelse under åbo -

Kungl. Maj:ts proposition nr 237.

3

rätt av viss jord, att varda antagen till åbo, om rätt för åbo att enligt samma
lag inlösa fastighet;

mål om anläggning---—---nybyggen;

mål, huruvida jord------erläggas;

mål om villkor----—- — upplåtas;

mål om-----arrende;

11 :o) mål om avgäld från avsöndrad fastighet, om fördelning av mantal eller
utskylder mellan stamfastighet och avsöndrad lägenhet;
mål om tomtmätning;

mål om avstyckning enligt 5 kap. i lagen om fastighetsbildning i stad;
mål om avstyckning inom samhälle eller område, varom förmäles i 19 kap.
10 § andra stycket i lagen om delning av jord å landet;

mål, huruvida fastighet är av beskaffenhet att den må förvärvas av bolag
eller förening;

mål om undantag från tillämpningen av de om vissa jordbruksarrenden enligt
lag gällande särskilda bestämmelser;

mål om rätt att för visst ändamål taga i anspråk brukningsdel, med avseende
vara lagen angående uppsikt å vissa jordbruk äger tillämpning, eller att bortföra
eller lämna utan underhåll byggnad å sådan brukningsdel;
mål om naturminnesmärkens fredande;

14 :o) mål om-----— utmålsläggning;

mål om meddelande-------modeller;

mål om anteckning------näringsyrke;

mål om registrering------skeppsmätning;

mål om anteckning-----automobil;

mål om registrering —-----registrering;

mål om vägrat tillstånd ----—- — pensionat;

mål om beslut av tillsynsmyndigheten över registrerade understödsföreningar
i andra fall än förut i denna paragraf angivits.

Denna lag träder i kraft: 11 :o) första till och med femte samt åttonde punkterna
den dag då lagen om delning av jord å landet träder i kraft, 11 :o) sjätte
punkten den 1 augusti 1927 och lagen i övrigt den 1 januari 1928.

Där i mål om avsöndring från fastighet under enskild äganderätt eller stadgad
åborätt eller om tillstånd till ägostyckning talan jämlikt äldre lag fullföljes
hos Konungen i statsdepartement, skall utan hinder av nya lagens ikraftträdande
det tillkomma regeringsrätten att upptaga och avgöra besvären.

Där i mål, som angår sjukkassa, å vilken lagen den 4 juli 1910 (nr 77 s. 1)
om sjukkassor äger tillämpning, talan mot beslut av den i nämnda lag omförmälda
tillsynsmyndigheten fullföljes hos Konungen, skall det jämväl efter den
1 januari 1928 tillkomma regeringsrätten att upptaga och avgöra besvären.

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 287.

Utdrag av protokollet över justitiedepartement särenden, hållet inför
Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet
å Stockholms slott den 4 mars 1927.

Närvarande:

Statsministern Ekman, [: ministern för utrikes ärendena Löfgren, statsråden

Thyrén, Ribbing, Meurling, Gärde, Pettersson, Hellström, Rosén, Hamrin,

Almkvist, Lyberg.

Efter gemensam beredning med cheferna för social-, kommunikations- och
jordbruksdepartementen anför chefen för justitiedepartementet, statsrådet
Thyrén:

»Vissa mål rörande tillämpningen av en vid föregående års riksdag antagen
lag ävensom av några lagar, som genom propositioner förelagts eller komma
att föreläggas innevarande års riksdag, hava synts böra tillhöra regeringsrättens
upptagande och avgörande. Med anledning härav har jag låtit inom justitiedepartementet
upprätta förslag till lag om ändrad lydelse av vissa moment
i 2 § i lagen om Kungl. Maj:ts regeringsrätt. Jag anhåller nu att få anmäla
detta lagförslag.

Enligt lagen den 4 juni 1926 (nr 189) om upplåtelse under åborätt av viss
jord må klagan ej föras över beslut, varigenom länsstyrelse vid upplåtelse av
åborätt vägrat antaga sökande till åbo. Anser åter någon sin rätt vara förnärmad
genom beslut, som i annat fall jämlikt lagen meddelats av länsstyrelsen
och mot vilket klagan icke bör föras på sätt i utsökningslagen föreskrives, äger
han däröver hos Kungl. Maj:t i vederbörande statsdepartement anföra besvär i
den ordning, som för ekonomimål i allmänhet är stadgad. I anslutning härtill
infördes i 2 § 9:o) regeringsrättslagen föreskrift därom, att besvär i mål om
rätt för den, som annorledes än genom upplåtelse åtkommit besittningsrätt för
obegränsad tid (åborätt) enligt åborättslagen, att varda antagen till åbo skola
tillhöra regeringsrättens upptagande och avgörande. Emellertid har i åborättslagen
i enlighet med riksdagens beslut införts ett stadgande, vartill motsvarighet
saknades i propositionen, av den innebörd, att åbo, som fullgjort honom
åliggande skyldigheter, skall äga efter utgången av första avgäldstiden inlösa
fastigheten, där ej vid åborättens upplåtande gjorts annat förbehåll, samt att
abo, som vill inlösa fastigheten, skall därom göra ansökan hos länsstyrelsen.
Detta nya stadgande har upptagits i lagens 33 §. I utlåtande över det av riksdagen
antagna förslaget, så vitt det skilde sig från propositionen, erinrade lagrådet,
att då besvär över länsstyrelses beslut i fråga, som avsåges i 33 §, syntes på
grund av sakens beskaffenhet böra tillhöra regeringsrättens upptagande och

Kungl. Maj:ts proposition nr 237.

5

avgörande, härav påkallat tillägg borde göras till lagen om regeringsrätten. I
det nu upprättade lagförslaget har detta tillägg upptagits i nionde momentet.

Vid framläggande av de förslag till lag om ändring i vissa delar av lagen
den 14 juni 1907 (nr 36 s. 1) om nyttjanderätt till fast egendom och till lag
angående uppsikt å vissa jordbruk, vilka nyligen genom propositioner nr 182
och 191 förelagts riksdagen till antagande, förutsatte jag, att besvär över
Konungens befallningshavandes beslut i ärenden, som avses i 53 § i den förra
lagen och 14 § i den senare lagen, skulle tillhöra regeringsrättens prövning,
ehuru förslag därom fick anstå för att behandlas i samband med Övriga ändringar
i lagen om regeringsrätten. I det lagförslag, jag nu framlägger, hava
bestämmelser härom intagits i lagen och fått plats i elfte momentet. Dessutom
har stadgandet i samma moment angående mål om undantag från tillämpningen
av de med avseende å arrende av viss jord a landet inom Norrland och
Dalarne gällande särskilda bestämmelser underkastats en redaktionell jämkning
i anledning därav, att i propositionen nr 182 till årets riksdag föreslagits,
att den nuvarande s. k. norrländska arrendelagen skall erhålla rubriken lag
om arrende av viss jord å landet inom Norrland, Dalarne och Värmland >

På föredragning av chefen för socialdepartementet har Kungl. Maj :t till
riksdagen avlåtit propositioner dels nr 113 med förslag till lag om ändring i
vissa delar av lagen den 29 juni 1912 (nr 184) om understödsföreningar dels
ock nr 114 med förslag till förordning om erkända sjukkassor m. m. Förslagen
innebära, att nu gällande lag den 4 juli 1910 (nr 77 s. 1) om sjukkassor
skall upphöra att gälla samt att de genom nämnda lag reglerade föreningarna
för sjukhjälp skola registreras enligt lagen om understödsföreningar.
Förslagen förutsätta vidare, att bland föreningar, som registrerats enligt
sistnämnda lag, skola, i enlighet med föreskrifter i förordningen, uttagas sådana,
vilka anses lämpliga såsom bärare av en social sjukförsäkring. De sålunda
uttagna föreningarna skola erhålla rätt till statsbidrag ävensom till
att i sin firma använda ordet ''sjukkassa''. Genom denna lagstiftning skulle
''sjukkassa’ upphöra att vara ett särskilt privaträttsligt begrepp; de nya sjukkassorna
bliva allenast en underavdelning av den i sådant hänseende enhetliga
gruppen ''understödsföreningar’.

Den sålunda föreslagna omorganisationen av det statsunderstödda sjukkasseväsendet
torde påkalla en ändring i lagen om regeringsrätten. Enligt
gällande sjukkasselag (80 §) handhaves registrering och tillsyn å sjukkassor
av en för hela riket gemensam tillsynsmyndighet, om vilkens organisation och
verksamhet Kungl. Maj:t förordnar (95 §). Enahanda bestämmelser gälla
för understödsföreningar (69 och 84 §§ understödsföreningslagen). Tillsynsmyndighet
för båda slagen av föreningar är f. n. socialstyrelsen (kungörelser
den 31 dec. 1921, nr 769, och den 8 nov. 1912, nr 304). Tillsynsmyndigheten
har enligt båda lagarna, utom att handlägga registreringsfrågor, huvudsakligen
att tillse, att kassor och föreningar efterleva lag och stadgar —- beträffande
sjukkassor även att verksamheten utövas på ett ändamålsenligt sätt.

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 237.

Brister något härutinnan, kan rättelse påkallas och, därest sådan ej sker,
åtgärder vidtagas för att få kassan eller föreningen att träda i likvidation.
Tillsynsmyndigheten över sjukkasseväsendet har även att handlägga statsbidragsfrågor
(kungörelse den 31 dec. 1921, nr 845). Enligt båda lagarna
få besvär över tillsynsmyndighetens beslut föras hos Kungl. Maj:t.

Enligt 2 § 4:o) i regeringsrättslagen höra till regeringsrättens upptagande
besvär i mål om sådant bidrag eller understöd av statsmedel, som tillsynsmyndigheten
över sjukkasseväsendet enligt gällande författningar må bevilja eller
skall på rekvisition utbetala, samt enligt 14 :o) besvär i mål om anteckning
i föreningsregister alltså även i sjukkasse- och understödsföreningsregister
samt i mål om beslut av tillsynsmyndigheten över sjukkasseväsendet i andra
fä-H däremot ej i mal angående beslut av tillsynsmyndigheten för understödsföreningar.
De nämnda särskilda bestämmelserna rörande beslut av tillsynsmyndigheten
för sjukkasseväsendet infördes i regeringsrättslagen genom
lag den 4 juli 1913. I motiven till denna lag (prop. nr 287 vid 1913 års riksdag
sid. 9) anfördes, att vissa av de beslut, som därigenom underställdes regeringsrättens
prövning, ej kunde bedömas enbart från rättslig synpunkt, utan
att även frågan om deras ändamålsenlighet måste prövas. Emellertid hade det
ur enkelhetens och överskådlighetens synpunkt ansetts riktigast, att besvär
lörande alla slags beslut av tillsynsmyndigheten överlämnades till regeringsrätten.

Därest den föreslagna nya lagstiftningen rörande sjukkasseväsendet kommer
till stånd och sjukkassorna sålunda skola registreras enligt understödsföreningslagen,
bliva de underkastade den i nämnda lag angivna tillsynsmyndigheten
i fråga om registrering samt kontroll över att lagen och stadgarna efterlevas.
Förslaget till förordning om erkända sjukkassor innehåller visserligen
bestämmelser om en särskild, ytterligare kontroll över de statsunderstödda
sjukkassorna. Då det emellertid uppenbarligen är lämpligt, att denna extra
kontroll liksom ock handläggningen av statsbidragsspörsmål —- utövas av
samma myndighet, som har den allmänna kontrollen om hand, stadgar förslaget,
att förstnämnda kontroll skall utövas av den i lagen om understödsföreningar
föreskrivna tillsynsmyndigheten. Någon särskild tillsynsmyndighet
över sjukkasseväsendet kommer alltså icke att finnas. Enär gällande regler
om handläggning av besvär i ifrågavarande mål synas böra upprätthållas,
torde följaktligen uttrycket ''tillsynsmyndigheten över sjukkasseväsendet’ i
angivna moment i regeringsrättslagen lämpligen böra utbytas mot ''tillsynsmyndigheten
över registrerade understödsföreningar''. Detta kommer visserligen
att medföra en viss mindre utvidgning av regeringsrättens åligganden,
i det att även kontrollen över andra understödsföreningar än sjukkassor kommer
att bliva underkastad dess prövning. Då denna kontroll, som ju allenast
avser föreningarnas efterlevande av lag och stadgar, snarare kan utövas från
rättslig synpunkt än den hittillsvarande kontrollen över sjukkassor, vilken
som nyss nämnts avser jämväl att verksamheten utövas på ett ändamålsenligt
sätt, torde detta ej böra möta betänklighet.

Enligt förslaget till lag om ändring i understödsföreningslagen kunna sjuk -

Kungl. Maj:ts proposition nr 287.

7

kassor under en övergångstid av fyra år eller till den 1 januari 1932 fortfarande
vara underkastade sjukkasselagens bestämmelser och följaktligen kontroll
av den däri angivna tillsynsmyndigheten. Även efter nämnda dag torde
denna myndighet få pröva vissa frågor rörande avveckling av de hittills bestående
förhållandena. En motsvarande övergångsbestämmelse till den nu av mig
föreslagna lagändringen blir alltså erforderlig.

Kungl. Maj :t har denna dag, efter föredragning av chefen för kommunikationsdepartementet,
förordnat, att lagrådets utlåtande skall inhämtas över upprättat
förslag till lag om ändring i vissa delar av lagen den 23 oktober 1891
(nr 68) angående väghållningsbesvärets utgörande på landet. Enligt 67 §
2 mom. i nämnda lag må i närheten av väg ej förekomma stängsel, som förorsakar
snösamling på vägen, dock att stängsel, som tillkommit före lagens
ikraftträdande eller som allenast på grund av vägs omläggning eller annan
därmed jämförlig omständighet skulle komma att falla under nämnda förbud,
må bibehållas, där ej vid vägsyn föreskrives skyldighet för vederbörande jordägare
att utbyta stängslet mot sådant stängsel, som ej föranleder snösamling.
1 samma lagrum stadgas tillika, att, där dylikt utbyte föreskrives, jordägaren
äger ur vägkassan njuta skälig ersättning för skadan med belopp, som av synemännen
bestämmes. I 80 § föreskrives, att, där den, som erhållit föreläggande
enligt 67 § 2 mom., ej åtnöjes därmed eller där vägstyrelse är missnöjd med
dylikt föreläggande, varigenom ersättningsskyldighet ålagts vägkassan, klagan
över beslutet må föras hos Konungens befallningshavande. Över Konungens
befallningshavandes beslut må klagan föras i den ordning, som för ekonomimål
i allmänhet är stadgad. Då regeringsrätten redan nu skall pröva vissa
slag av vägmål, vilka röra tillämpning av föreskrifter i ändamål att underlätta
vägs underhåll, torde jämväl nu omförmälda mål böra hänvisas till fullföljd
hos regeringsrätten. Bestämmelse härom har införts under åttonde momentet

i 2 §.»

Föredraganden uppläser härefter förenämnda förslag till lag om ändrad lydelse
av 2 § 4:o), 8:o), 9:o), 11 :o) och 14:o) i lagen den 26 maj 1909 (nr 38
s. 3) om Kungl. Maj:ts regeringsrätt av den lydelse, bilaga till detta protokoll
utvisar, samt hemställer, att lagrådets utlåtande över förslaget måtte för det
ändamål, som i § 87 regeringsformen omförmäles, inhämtas genom utdrag av
protokollet.

Denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan
bifaller Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten.

Ur protokollet:

H. Stefenson.

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 237.

Bilaga.

Förslag

till

Lag

om ändrad lydelse av 2 § 4:o), 8:o), 9:o), ll:o) och 14:o) i lagen den 26
maj 1909 (nr 38 s. 3) om Kungl. Maj:ts regeringsrätt.

Härigenom förordnas, att 2 § 4:o), 8:o), 9:o), 11 :o) och 14:o) i lagen den
26 maj 1909 om Kungl. Maj:ts regeringsrätt skola — 4:o) i dess lydelse enligt
lagen den 6 juni 1925 (nr 180), 8:o) i dess lydelse enligt lagen den 20 juni
1924 (nr 259), 9:o) i dess lydelse enligt lagen den 4 juni 1926 (nr 198) och
14 :o) i dess lydelse enligt lagen den 22 juni 1920 (nr 480) samt i nedan angivna
delar — erhålla följande ändrade lydelse:

2 §•

4ro) mål om avlöningsförmåner-----överenskommelser;

mål om ersättning--r — — — kläder;

mål om annan ersättning -—- — —--riksförsäkringsanstalten;

mål om sådant bidrag eller understöd av statsmedel, som statskontoret, tillsynsmyndigheten
över registrerade understödsföreningar eller Konungens befallningshavande
enligt gällande författningar må bevilja eller skall på rekvisition
utbetala;

8:o) mål om rust- och rotehållares ------roteringsverket;

mål om hemmans-----skyldigheter;

mål om anläggning, indragning eller förändring av allmänna vägar och ödebygdsvägar,
av broar och färjor därå, om deras underhåll sommar- och vintertiden,
om vägdelning, om rätt att hava stängsel, byggnad, upplag, skyltar och
dylikt utmed väg eller att därå hava grind, om tid för grinds öppenhållande,
om bredden av hjulringar å arbetsåkdon på landet;

mål — -----skjutsväsendet;

mål om allmän flottled-----begagnande;

mål om strömrensningar------bidraga;

mål om ordningen-----tångtäkt.

9:o) mål om tillvaro-----inrättning;

mål enligt lagen om upplåtelse under åborätt av viss jord om rätt för den,
som annorledes än genom upplåtelse åtkommit besittningsrätt för obegränsad
tid (åborätt), att varda antagen till åbo och om rätt för åbo att inlösa fastighet;
mål om anläggning-----nybyggen;

Kungl. Maj:ts proposition nr SS7.

9

mål, huruvida jord
mål om villkor — ■
mål om----

----— erläggas;

--— upplåtas;

arrende ;

11 :o) mål om avgäld från avsöndrad lägenhet, om fördelning av mantal eller
utskylder mellan stamfastighet och avsöndrad lägenhet;
mål om tomtmätning;

mål om avstyckning enligt 5 kap. i lagen om fastighetsbildning i stad:
mål om avstyckning inom samhälle eller område, varom förmäles i 19 kap.
10 § andra stycket i lagen om delning av jord å landet;

mål, huruvida fastighet är av beskaffenhet att den ma förvärvas av bolag
eller förening;

mål om undantag från tillämpningen av de om jordbruksarrenden under bolag
och med dem likställda jordägare, om jordbruksarrenden under fideikommiss
eller om vissa andra jordbruksarrenden eller med avseende å arrende av viss jord
å landet inom Norrland, Dalarne och Värmland gällande särskilda bestämmelser;

mål om rätt att för visst ändamål taga i anspråk brukningsdel. med avseende
varå lagen angående uppsikt å vissa jordbruk äger tillämpning, eller att
bortföra eller lämna utan underhåll byggnad å sådan brukningsdel;
mål om naturminnesmärkens fredande;

14 :o) mål om-----utmålsläggning;

mål om meddelande-----modeller ;

mål om anteckning-----näringsyrke;

mål om registrering -----skeppsmätning;

mål om anteckning-----automobil;

mål om registrering---:--registrering;

mål om vägrat tillstånd ------pensionat;

mål om beslut av tillsynsmyndigheten över registrerade understödsföreningar
i andra fall än förut i denna paragraf angivits.

Denna lag träder i kraft: 11 :o) första till och med femte samt åttonde punkterna
den dag då lagen om delning av jord å landet träder i kraft, 11 :o) sjätte
punkten den 1 augusti 1927 och lagen i övrigt den 1 januari 1928.

Där i mål om avsöndring från fastighet under enskild äganderätt eller stadgad
åborätt eller om tillstånd till ägostyckning talan jämlikt äldre lag fullföljes
hos Konungen i statsdepartement, skall utan hinder av nya lagens ikraftträdande
det tillkomma regeringsrätten att upptaga och avgöra besvären.

Där i mål, som angår sjukkassa, å vilken lagen den 4 juli 1910 (nr 77 s. 1)
om sjukkassor äger tillämpning, talan mot beslut av den i nämnda lag omförmälda
tillsynsmyndigheten fullföljes hos Konungen, skall det jämväl efter den
1 januari 1928 tillkomma regeringsrätten att upptaga och avgöra besvären.

Bihang till riksdagens protokoll 19S7. 1 saml. SOS höft. (Nr SS7.)

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 237.

Utdrag av protokollet, hållet i Kungl. Maj:ts lagråd den 21 mars
1927.

Närvarande:

justitierådet von Seth,
justitierådet Wedberg,
regeringsrådet Planting-Gyllenbåga,
justitierådet Alexanderson.

Enligt lagrådet tillhandakommet utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden,
hållet inför Hans Kung], Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet
den 4 mars 1927, hade Kungl. Maj:t förordnat, att lagrådets yttrande
skulle för det i § 87 regeringsformen omförmälda ändamål inhämtas över upprättat
förslag till lag om ändrad lydelse av 2 § 4:o), 8:o), 9:o), 11:o) och U:o)
i lagen den 26 maj 1909 (nr 38 s. 3) om Kungl. Maj:ts regeringsrätt.

Förslaget, som finnes bilagt detta protokoll, föredrogs inför lagrådet av
ledamoten å justitiedepartementets lagavdelning, hovrättsrådet Gi. SiljeStröm.

Lagrådet fann förslaget ej föranleda annan erinran, än att lagen den 18 juni
1926 om ändrad lydelse av 2 § 11 :o), vilken lag ännu ej trätt i kraft och vars
innehåll ingår i förslagets text till nämnda moment, syntes böra formligen
upphävas genom den nya lagen.

Ur protokollet :

Oskär Adelsohn.

Kungl. Maj ds proposition nr 237.

11

Utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden, hållet inför
Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet
å Stockholms slott den 22 mars 1927.

Närvar ande:

Statsministern Ekman, ministern för utrikes ärendena Löfgren, statsråden
Thyrén, Ribbing, Meurling, Gärde, Pettersson, Hellström, Rosén, Hamrin,
Almkvist, Ltberg.

Efter gemensam beredning med cheferna för social-, kommunikations- och
jordbruksdepartementen anmäler chefen för justitiedepartementet, statsrådet
Thyrén, lagrådets den 21 mars 1927 avgivna utlåtande över det den 4 i samma
månad till lagrådet remitterade förslaget till lag om ändrad lydelse av 2 § 4:o),
8:o), 9:o), ll:o) och 14:o) i lagen den 26 maj 1909 (nr 38 s. 3) om Kungl.
Maj:,ts regeringsrätt.

Efter redogörelse för utlåtandet anför föredraganden, att i förslaget vidtagits
den jämkning, varom lagrådet hemställt, ävensom vissa andra ändringar av
redaktionell natur.

Föredraganden uppläser härefter det omarbetade förslaget samt hemställer,
att detsamma måtte genom proposition förläggas innevarande års riksdag till
antagande.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan förordnar Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten,
att till riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse ,
bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:
Ragnar Kihlgren.