Kungl. Maj:ts proposition nr 185

Proposition 1928:185

Kungl. Maj:ts proposition nr 185.

13

Nr 185.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående uppförande
av posthusbyggnad i Vasastaden i Stockholm;
given Stockholms slott den 16 mars 1928.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över kommunikationsärenden för denna dag, föreslå riksdagen
att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Sigurd Ribbing.

Utdrag av protokollet över kommunikationsärenden, hållet
inför Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i
statsråd^ å Stockholms slott den 16 mars 1928.

Närvarande:

Statsministern Ekman, ministern för utrikes ärendena Löfgren, statsråden
Thyrén, Ribbing, Gärde, Pettersson, Rosén, Hamrin, Almkvist, Lvberg,
von Stockenström.

Tillförordnade departementschefen, statsrådet Ribbing anför:

I skrivelse den 13 december 1927 har generalpoststyrelsen framlagt förslag
till beredande av förbättrade lokaler för postkontoret Stockholm 6, för vilket
lokaler äro förhyrda i huset nr 58 vid Odengatan, alltså vid Odenplan.

Styrelsen lämnar till en början en redogörelse för lokalförhållandena för de
fyra övriga postkontor i Stockholm, nämligen Stockholm 1, 2, 4 och 5, från vilka
jämte postkontoret Stockholm 6 utdelningen genom brevbärare och värdebrevbärare
av ankommande post äger rum, och framgar härav, att dessa fyra post -

500 23

14

Kungl. Maj-.ts proposition nr 185.

kontor kunna sägas hava tillfredsställande lokaler. Beträffande åter postkon
toret Stockholm 6 anför styrelsen:

Lokalerna för detta postkontor hade sedan länge varit synnerligen otillfredsställande.
Postkontoret disponerade en golvyta av allenast 506 kvadratmeter.
Rörelsen liksom oek personalens omfattning vid kontoret kunde jämföras med
rörelsen och personalen vid postkontoret Stockholm 5, vars nyanskaffade lokal
hade en golvyta av 1,222 kvadratmeter. Postkontoret Stockholm 6 hade alltså
ett utrymme, som vore mindre än hälften av vad som erfordrades för en ekonomisk
och i övrigt tillfredsställande avveckling av trafiken vid kontoret.

Ett postkontor av den typ, varom här vore fråga, kunde uppdelas i tvenne
huvudavdelningar, nämligen kassaexpedition och brevbärarexpedition.

Med kassaexpedition avsåges den del av postkontoret, där allmänheten betjänades
med in- och utlämning av post och där den inlämnade posten vidare
behandlades. I nedanstående tablå lämnades en jämförelse mellan antalet inlämnade
försändelser under år 1926 vid postkontoren Stockholm 5 och Stockholm
6:

Stockholm 5	Stockholm 6
vanliga brevförsändelser ..............	2,356,429	2.092,950
rekommenderade brevförsändelser ......	62,288	42,351
assurerade brevförsändelser ............	4,488	4,212
vanliga paket ........................	73,776	63,268
assurerade paket ......................	3,009	1,112
postanvisningar ......................	88,377	99.920
inbetalningskort ......................	14,205	21,461
postsaksförsändelser ..................	7.462	11.257
Summa avgångna försändelser	2,610,034	2,336,531

Inlämningsrörelsen vid postkontoret Stockholm 6, som alltså under år 1926
varit i det närmaste av samma omfattning som vid postkontoret Stockholm 5,
hade år 1927 synnerligen kraftigt utvecklats, så att vid det förra postkontoret
antalet inlämnade försändelser komme att bliva ej oväsentligt större än vid det
senare. Likväl förfogade kassaexpeditionen vid postkontoret Stockholm 5 över
en golvyta av 544 kvadratmeter mot allenast 286 kvadratmeter vid postkontoret
Stockholm 6.

Brevbärarexpeditionen utgjorde den del av postkontoret, inom vilken den ankommande
posten öppnades och behandlades, fördelades.till brevbärarna och
av dessa förarbetades för utdelning. Den personalstyrka, som härför användes,
vore ungefär lika vid postkontoren Stockholm 5 och Stockholm 6, nämligen 112
respektive 109 personer. För brevbärarexpeditionen disponerades vid det förra
postkontoret en lokalyta av 678 kvadratmeter och vid det senare postkontoret
endast 220 kvadratmeter. Här framträdde således nödvändigheten av ökade
lokaler ännu starkare än beträffande kassaexpeditionen. Trångboddheten för
brevbärarexpeditionen vore också så stor, att den icke endast omöjliggjorde ett
rationellt ordnande av arbetet utan även torde närma sig gränsen för vad som
vore hygieniskt försvarligt.

Sedan år 1921, då styrelsen förhandlade om fortsatt förhyrande av nuvarande
lokaler för postkontoret Stockholm 6, hade folkmängden inom postkontorets
brevbäringsområde på grund av den livliga byggnadsverksamheten inom
Rörstrands- och Atlasområdena ökats med mer än 12,000 personer och antalet
brevbärare från 88 till 109. Sannolikt måste man räkna med ytterligare ökning
av invånareantalet inom sagda områden och såsom en följd härav även av antalet
brevbärare. Vid kassaexpeditionen hade rörelsen under åren 1921——1926 ökats

15

Kungl. Maj:ts proposition nr 185.

med 77 procent. Trafiken vid postkontoret, vars lokaler redan år 1921 voro
synnerligen trånga och otidsenliga, hade sedan nämnda år oavlåtligt stegrats,
så att styrelsen för avveckling av högtrafiken vid jul och nyår måst förhyra
särskilda lokaler, sedan flera år tillbaka för brevbärarexpeditionen och julen
1927 jämväl för viss del av kassaexpeditionen. Härtill komme de otillfredsställande
anordningarna för postens transporterande. All till postkontoret ankommande
post måste nämligen bäras från transportåkdonen å gatan genomfen portgång,
vidare över gården, där en trappa måste passeras, enär gården låge i två
plan, och slutligen uppför en synnerligen trång trappa, som ledde till brevbärarexpeditionen.
Den avgående posten från postkontoret måste likaledes bäras
över gården och genom portgången. På detta sätt måste dagligen transporteras
ett hundratal postsäckar och postpåsar. Särskilt under vintern, då isbildning
förekomme å gård och trappor, vore transporterna synnerligen besvärande.
Olycksfall hade även härvid inträffat. Dessutom vore transporterna mycket
tidsödande, vilket motverkade de anordningar, styrelsen vidtagit i syfte att
den första brevbäringsturen för dagen skulle kunna utgå så tidigt som möjligi.

Styrelsen framhåller, att det sålunda obestridligen förelåge ett oavvisligt
behov att för ifrågavarande postkontor omedelbart anskaffa nya lokaler samt
att styrelsen också sedan flera år tillbaka gjort oavlåtliga försök att lösa frågan.
Härom anför styrelsen:

Sålunda hade styrelsen vid olika tillfällen förhandlat med ett flertal ägare
av fastigheter i närheten av Odenplan om att förhyra lokal eller inköpa bebyggd
fastighet, vari efter omändring postkontorslokalen kunde inredas, men hade
något antagbart anbud icke kunnat erhållas. Styrelsen hade jämväl förhandlat
med ägaren av den fastighet, där postkontoret nu vore inrymt, om förändringar
inom fastigheten i syfte att erhålla tillfredsställande lokaler för postkontoret.
Dessa förändringar komme emellertid på grund av byggnadens konstruktion att
draga högst betydande utgifter, vilket skulle föranleda en så väsentlig höjning
av hyresbeloppet för postkontoret, att det vore för staten ekonomiskt fördelaktigare
att uppföra egen posthusbyggnad. Härtill komme, att postkontoret
under ombyggnadstiden icke kunde kvarstanna inom byggnaden.

Styrelsen anför härefter, att det icke återstått annan möjlighet att ordna lokalfrågan
med tanke jämväl på framtiden än att förvärva en tomt och därå uppföra
en posthusbyggnad. Då inom det område av staden, där postkontoret Stockholm
6 med hänsyn till poströrelsen kunde förläggas, icke funnes annan obebyggd
tomtmark än den Stockholms stad tillhöriga, i kvarteret Resedan belägna
marken, hade styrelsen inlett förhandlingar om förvärv av mark inom detta
kvarter.

Med skrivelse den 9 februari 1928 har styrelsen överlämnat ett såsom resultat
av berörda förhandlingar mellan styrelsen och Stockholms stads fastighetsnämnd
den 27 januari och den 3 februari 1928 upprättat avtal, varigenom staden till
styrelsen för en köpeskilling av 182,000 kronor försäljer ett inom nämnda
kvarter i hörnet av Odengatan och Dalagatan beläget område med en areal av
omkring 1,050 kvadratmeter. Avtalet är upprättat under förutsättning, att för
kvarteret Resedan fastställas byggnadsbestämmelser enligt stadsplanenämndens
den 10 januari 1928 angivna förslag innebärande, att högst 4-våningars hus av
15 meters bredd utan inredd vind må uppföras och att gårdsutrymmet må överbyggas
högst 5 meter över Odengatans plan. Vidare stadgas i avtalet, att å det

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 185.

försålda området skall uppföras nybyggnad av sten till full höjd och att byggnaden
skall vara färdig senast den 1 juli 1930. Avtalet är bindande endast
under förutsättning att detsamma godkänts av stadsfullmäktige genom vederbörligen
fastställt beslut före den 17 april 1928 samt av Kungl. Maj:t och riksdagen
före den 10 maj 1928.

Vidare har styrelsen överlämnat av professorn E. Lallerstedt utarbetade ritningar
och kostnadsberäkningar för en posthusbyggnad å berörda tomtområde
samt härom anfört:

Enligt ritningarna vore avsett, att byggnaden skulle innehålla:

i källarvåningen: förutom pannrum, kolrum och förrådsrum m. m., kapprum
och toaletter för postpersonalen, utrymme med anordningar för lastning av post
till och från postverkets motorfordon samt ett för uthyrning avsett större garage;

i bottenvåningen: de egentliga expeditionslokalerna för postkontoret, utrymmen
för värdebrevbärarexpedition samt, i förekommande fall, lokaler för telegrafexpedition
m. m.;

i våningen 1 trappa upp: lokaler för postkontorets brevbärarexpedition samt
en för värmeledningsskötaren och portvakten vid fastigheten avsedd lägenhet
om 2 rum och kök; samt

i våningarna 2 och 3 trappor upp: bostadslägenheter om sammanlagt 38 rum
jämte kök, kokvrår, hallar och badrum.

o Mot ritningarna hade byggnadsstyrelsen i avgivet yttrande icke framfört
någon erinran liksom ej heller mot tomtförvärvet. Beträffande däremot de beräknade
kostnaderna för byggnadens uppförande, vilka av professorn Lallerstedt
upptagits till ett belopp av 754,000 kronor, hade byggnadsstyrelsen ansett,
att desamma kunde nedsättas till 715,000 kronor.

Beträffande den ekonomiska innebörden av byggnadsföretaget anför generalpoststyrelsen: Genom

uppförandet av byggnaden på sätt ritningarna utvisade skulle erhållas
en postkontorslokal — inberäknat, i förekommande fall, lokal för telegraminlämning
m. m. — i bottenvåningen och våningen 1 trappa upp om sammanlagt
1,373 kvadratmeter. Dessutom skulle till postkontorets disposition
erhållas ett utrymme i källarvåningen om sammanlagt 604 kvadratmeter.

För de- lokaler för postkontoret Stockholm 6, vilka skulle kunna anordnas
inom den fastighet, där postkontoret för närvarande vore inrymt, hade av hyresvärden
under hand begärts en hyra motsvarande kronor 43: 15 per kvadratmeter
golvyta och år. För övriga av postverket förhyrda postkontorslokaler i
Stockholm erlades för närvarande en årshyra, inklusive värmeersättning, per
kvadratmeter räknat, av högst kronor 67: 98 och lägst kronor 27: 97. Medelhyran
— med värmeersättning inräknad — för samtliga dessa förhyrda lokaler
utgjorde för närvarande kronor 45: 61 per kvadratmeter och år.

Därest ovannämnda medelhyra för de på privat väg i Stockholm förhyrda
postkontorslokalerna lades till grund för beräkning av hyran för de för postkontoret
i nu omhandlade nybyggnad avsedda lokaler, som skulle förläggas till
bottenvåningen och våningen 1 trappa upp, kunde årshyran för dessa lokaler
beräknas till 62,623 kronor. För postkontorets lokaler i källarvåningen torde
icke böra beräknas lägre hyresersättning än 10 kronor per kvadratmeter eller
6,040 kronor, vadan den sammanlagda hyran för postkontoret skulle uppgå till
68,663 kronor. För portvaktslägenheten om 2 rum och kök i våningen 1 trappa
upp borde kunna upptagas en hyra av 1,200 kronor. För de till uthyrning avsedda
lokalerna beräknade generalpoststyrelsen följande årshyror: för garageutrymmet
(340 kvadratmeter) 15 kronor per kvadratmeter eller 5,100 kronor,

Kungl. Maj:ts proposition nr 185.

17

och för bostadslägenheterna, efter en årshyra av 700 kronor per bostadsrum, inklusive
värme och varmvatten, 26,600 kronor eller tillsammans 31,700 kronor.

Bruttoinkomsten från fastigheten, enligt ovannämnda uppskattning, skulle
alltså uppgå till 101,563 kronor.

Då byggnadens uppförande av byggnadsstyrelsen beräknats draga en kostnad
av 715,000 kronor och för tomten vore avtalat ett pris av 182,000 kronor,
motsvarade dessa beräknade hyresinkomster en bruttoavkastning av 11.3 % å
det uti fastigheten nedlagda kapitalet.

Enär sammanlagda utgifterna för fastigheten, häri således även inräknade
utgifterna för uppvärmning och varmvatten samt för de på bostadslägenheterna
belöpande skatterna, uppskattades till 2.3 % av fastighetsvärdet, kunde sålunda
fastighetsavkastningen beräknas till netto 9 %. Även om, såsom byggnadsstyrelsen
ifrågasatt, de beräknade hyresbeloppen reducerades med 10 %, skulle
fastigheten komma att lämna en avkastning, som måste anses fullt tillfredsställande.

Slutligen anför styrelsen:

På grund av den under utredning varande frågan rörande gemensamma lokaler
och personal för post- och telegrafverken ansåge styrelsen sig böra meddela,
att av telegrafverket för närvarande förhyrdes inom det område, varom
nu vore fråga, dels vid Norrtullsgatan lokal för telefonstation med automatisk
växelanordning, dels och i huset Karlbergsvägen 8 lokal för telegraminlämning
m. m. Det låge i sakens natur, att beträffande den förstnämnda automatiska
telefonstationen det enbart ur kostnadssynpunkt icke gärna syntes kunna ifrågakomma
att förflytta densamma. Yad åter beträffade den till huset Karlbergsvägen
8 förlagda expeditionen, torde densamma kunna., om så skulle anses lämpligt,
beredas lokaler i här ovan föreslagna posthusbyggnad.

Styrelsen hemställer alltså, att för inköp av ovan omförmälda tomtområde
och uppförande därå av en posthusbyggnad måtte ställas till styrelsens förfogande
ett belopp av 897,000 kronor. •

Av den förebragta utredningen framgår, afl lokalförhållandena för post- Departementskontoret
Stockholm 6 på grund av den kraftiga stegringen i poströrelsen vid chefen,
sagda kontor numera äro i hög grad otillfredsställande. Då en ytterligare
försämring härutinnan torde komma att inträda på grund av fortsatt trafikökning,
synes det ej utan olägenhet kunna längre anstå med åtgärder för
tillgodoseende av det ökade behovet av bättre lokaler för ifrågavarande postkontor.
De undersökningar, som i sådant hänseende verkställts, hava givit vid
handen, att den enda för en längre tid framåt lämpliga utvägen att lösa förevarande
lokalfråga är att uppföra en nybyggnad för postkontoret. Då den för
sådant ändamål föreslagna tomten i kvarteret Resedan synes lämplig och de
föreslagna villkoren för dess förvärvande godtagbara, vill jag tillstyrka, att
sagda tomt inköpes för postverkets räkning. Yad beträffar den posthusbyggnad,
som skulle uppföras å tomten, är det avsett, att de för postkontoret obehövliga
två översta våningarna skulle inredas till bostadslägenheter för uthyrning. Med
anledning härav kunde ifrågasättas, huruvida icke i dessa våningar skulle kunna
inrymmas någon eller några av de statsinstitutioner i huvudstaden, för vilka
lokaler alltjämt måste förhyras. Enligt vad jag inhämtat finnes dock på grund
av vederbörande hyreskontrakts giltighetstid eller andra omständigheter för
närvarande icke någon dylik statsinstitution, som lämpligen kan förläggas till
Bihang till riksdagens protokoll 1928. 1 samt. 155häft. (Nr 184—185.) 500 ss 2

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 185.

den nya posthusbyggnaden. Därest emellertid så skulle bliva förhållandet,
kunna berörda bostadsvåningar utan svårighet och för en kostnad av sammanlagt
endast omkring 14,000 kronor omändras till ämbetslokaler. Med hänsyn
härtill och då byggnaden i varje fall måste uppföras till full höjd och densamma
även med de översta vaningarna uthyrda såsom bostäder beräknas giva skälig
avkastning på det nedlagda kapitalet, anser jag mig böra tillstyrka, att sagda
byggnad uppföres pa sätt föreslagits; dock torde byggnadskostnaderna böra
upptagas till det av byggnadsstyrelsen beräknade beloppet, 715,000 kronor.

Av det belopp, 897,000 kronor, som salunda erfordras för ifrågavarande
ändamål, har generalpoststyrelsen föreslagit, att ett belopp av 599,800 kronor
skulle täckas med de medel, som bleve frigjorda genom försäljning av gamla
centralposthuset i Göteborg. Emellertid har Kungl. Maj:t förut i proposition
angående försäljning av nämnda fastighet föreslagit annan användning av sagda
medel. Vid sådant förhållande torde omförmälda belopp, 897,000 kronor, i sin
helhet böra anvisas såsom kapitalökningsanslag och utgå av lånemedel. Härav
erfordras för budgetåret 1928—1929 för gäldande av köpeskillingen för tomten
182,000 kronor och för påbörjande av posthusbyggnaden 500,000 kronor eller
salunda tillhopa 682,000 kronor. Enligt vad chefen för finansdepartementet
meddelat torde de för anslagets täckande erforderliga medlen böra beredas
genom höjning av den i förslaget till riksstat för budgetåret 1928—1929 under
rubriken »Fasta lånemedel» upptagna inkomstposten »Övriga fasta lånemedel»
med motsvarande belopp.

På grund av vad sålunda anförts får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen

dels för inköp av ovan omförmälda område i kvarteret Resedan
• i Stockholm samt uppförande därå av en posthusbyggnad för
budgetåret 1928—1929 anvisa ett reservationsanslag
av ................................ kronor 682,000,

att utgå av lånemedel;

dels och i förslaget till riksstat för budgetåret 1928—1929 höja
den under rubriken »Lånemedel. I. Fasta lånemedel» upptagna
inkomstposten »Övriga fasta lånemedel» med 682,000 kronor.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan
behagar Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten
lämna bifall samt förordnar, att proposition av den lydelse
bilaga till detta protokoll utvisar skall avlåtas till
riksdagen.

Ur protokollet:

F. Wessberg.

Stockholm, K. L. Beckmans Boktr., 1928.