Kungl. Maj:ts Proposition Nr 171

Proposition 1919:171

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 171.

5

Nr 171.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående täckande av
brist i staten för den med drottning Sofias stiftelse förenade
vårdanstalten m. m.; given Stockholms slott den
21 februari 1919.

Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden
för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå riksdagen
att på tilläggsstat för år 1919 såsom särskilda förslagsanslag anvisa:
dels högst 13,000 kronor till täckande av under år 1918 uppkommen
brist i staten för den med drottning Sofias stiftelse förenade vårdanstalten
för blinda dövstumma och blinda sinnesslöa m. fl.,

dels ock högst 90,000 kronor att efter Kungl. Maj:ts bestämmande
användas till förstärkande av anslagen till nämnda anstalt för år 1919.

De till ärendet hörande handlingarna skola tillhandahållas riksdagens
vederbörande utskott.

GUSTAF.

Värner Rydén.

6

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 171.

Täckande av
brist i staten
för år 1918
för den med
drottning Sofias
stiftelse
förenadevårdanstaltenm.
ni.

Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 21
februari 1919.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Eden,
Statsråden: Petersson,

Schotte,

Petrén,

Nilson,

Löfgren,

friherre Palmstierna,

Rydén,

Thorsson.

Chefen för ecklesiastikdepartementet, statsrådet Rydén anförde:

I proposition nr 2 om tilläggsstat till riksstaten för år 1919 har
Kiingl. Maj:t under åttonde huvudtiteln på min hemställan föreslagit riksdagen
att till täckande av brist i staten för år 1918 för den med drottning
Sofias stiftelse förenade vårdanstalten för blinda dövstumma m. fl.
samt förstärkande av anslagen till nämnda anstalt för år 1919 beräkna
på förberörda tilläggsstat ett belopp av 103,000 kronor. Till det vid
sagda proposition fogade utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden
anförde jag, att ärendet då krävde ytterligare beredning. Sedan
denna beredning nu blivit avslutad, anhåller jag att på nytt få anmäla
detsamma.

7

Kungl. Maj ds Proposition Nr 171.

På Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning anvisade 1918 års lagtima
riksdag till täckande av den brist, som uppkommit i 1917 års stat
för den med drottning Sofias stiftelse förenade vårdanstalten för blinda
dövstumma och blinda sinnesslöa m. fl., ävensom för täckande av motsedd
brist i 1918 års stat för samma anstalt på tilläggsstat för år 1918 ett förslagsanslag,
högst 49,500 kronor.

Genom beslut den 20 juni 1918 ställde Kungl. Maj:t sagda anslag
till förfogande av styrelsen för nämnda stiftelse att mot redovisningsskyldighet
användas för det med anslaget avsedda ändamålet.

Nu har folkskolöverstyrelsen med eget utlåtande i ärendet den 2 december
1918 till Kungl. Maj:t överlämnat av sagda styrelse i skrivelser
den 28 augusti och den 31 oktober 1918 gjorda framställningar om beviljande
av bidrag av allmänna medel till täckande av beräknad brist i
anstaltens stat. Enligt de i sistberörda skrivelse lämnade mera preciserade
uppgifter beräknas ifrågavarande anslagsbehov uppgå dels för år 1919
till 129,000 kronor, därav 116,000 kronor för sagda år och 13,000 kronor
för år 1918, dels ock för år 1920 till 138,000 kronor.

Till stöd för nämnda anslagsäskande har styrelsen i sin berörda skrivelse
den 31 oktober 1918 dels hänvisat till den utförliga motivering styrelsen
lämnat i en annan samma dag till folkskolöverstyrelsen ingiven,
till Kungl. Maj:t ställd framställning, däri styrelsen jämväl gör hemställan
om uppförande av den utav riksdagen beslutade nya byggnaden
för anstalten, dels bifogat beräkning över inkomster och utgifter för anstalten
under år 1918 samt förslag till inkomst- och utgiftsstater för åren
1919 och 1920.

I berörda motivering har styrelsen närmare redogjort för det behov
av lönereglering för anstaltens personal och beviljande av dyrtidshjälp åt
densamma, som gjort sig gällande. Styrelsen har härom anfört huvudsakligen
följande:

För år 1918 hade styrelsen beräknat ett dyrtidstillägg för den vid anstalten anställda
personalen av respektive 5, 10 och 15 % för olika grupper å den kontanta
lönen. För arvodestagare hade alls intet kristidstillägg beräknats. Hela kristidstilllägget
efter denna beräkning skulle uppgå till cirka 4,900 kronor. Lönerna utgöra
29,100 kronor för en personal av 48 personer och arvodena för kassaförvaltare, läkare
och präst 3,300 kronor eller sammanlagt 32,400 kronor. Styrelsen håller före, att den
vid denna anstalt för närvarande anställda personalen icke bör vara sämre ställd än
övriga blindanstalters personal utan för år 1918 beredas kristidstillägg beräknade efter
33 y8 % av det kontanta lönebeloppet under året, varjämte föreståndarinnan, som icke

® Kung!,. Maj:ts Proposition Nr 171.

åtnjuter förmånen av fri kost, bör tillerkännas ett underlag av 365 kronor. Hela kristidstillagget
kominer härigenom att uppgå till omkring 10,000 kronor.

1 Därmed är dock blott en tillfällig löneförbättring för år 1918 genomförd.
Lonestaten är, jämförd med penningens sjunkande värde, så otillräcklig, att det fordras
en jämförelsevis stor förhöjning, för att den skall kunna motsvara tidens krav eller
kunna jämföras med andra liknande anstalters. Styrelsen håller före, att drottning
bönås stiftelse i detta hänseende bör jämställas med statens blindanstalter, såsom
blmdmstitutet och förskolan å Tomteboda, hantverksskolan för blinda i Kristinehamn,
förskolan för blinda i Växjö, och detta med så mycket större skäl som det
redan för fyra år sedan fattade beslutet om statens övertagande av anstalten till
följd av den rådande kristiden alltjämt väntar på sin uppfyllelse. Under denna
väntanstid är personalen hänvisad till en lönestat, som för alla är betydligt lä^re än
lönestat för andra blindanstalter. För de senare lär det dock anses nödvändigt
att få till stånd eu ny reglering med väsentligt höjda löner, och då drottning
Sonas stiftelse är ännu sämre ställd i sadant hänseende, torde en ny lönereglering för
dess personal vara ännu mer av behovet påkallad. Dessutom vill styrelsen ''framhålla,
att personalens vid drottning Sofias stiftelse arbete på grund av elevernas mångdubbla
lyten är mera uppslitande än vid övriga blindanstalter och intensivare, emedan anstaltens
verksamhet pågår året om, ehuru inskränkt huvudsakligen till slöjd under de s. k.
ferierna, vadan tjänstgöringstiden för samtliga lärarinnor är betvdligt längre och ferierna
kortare vid denna anstalt än vid andra jämförliga.

Då det kommit till styrelsens kännedom, att förslag till en ny enhetlig lönereglering
för blindanstalterna är under utarbetande för att föreläggas nästa riksdag
vågar styrelsen hysa den förhoppningen att, så snart den blivit fastställd, den må
kunna i princip tillämpas även vid drottning Sofias stiftelse från och med den 1 jannan
1919. För rektor vid Tomteboda kommer att föreslås eu kontant lön av 7,500
kronor utan ålderstillägg. Därjämte har rektor fri våning (7 rum och kök) med för
närvarande värme och elektrisk belysning samt trädgårdsland: för respektive rektorer
i Kristinehamn och Växjö föreslås lönen till 5,500 kronor och för övrigt samma förmåner
som vid Tomteboda. Växjö är en helt liten skola om 35 å 40 elever, hantverksskolau
i Kristinehamn med ett 50-tal elever är också mycket mindre än drottning
Sofias stiftelse med 140 ä 150 elever, vilken senare i storlek är fullt jämförlig med
blindinstitutet och förskolan å Tomteboda. Vid de nämnda blindanstalterna få eleverna
i allmänhet under sommarferierna lämna anstalten, och verksamheten nedlägges.
Men vid drottning Sofias stiftelse vistas eleverna — med undantag av ett 10-tal sådana
— i anstalten året om. Arbetet med ledningen av drottning Sofias stiftelse är
sålunda intensivare än rektorns vid blindinstitutetet och förskolan ä Tomteboda.

Vid uppgörandet av den nya lonestaten för blindanstalterna har man utgått från
den lönestat, som fastställts för statens folkskoleseminarier och dess övningsskolor, och
rektorslönen å Tomteboda har likställts med lönen för motsvarande befattning vid
nämnda seminarier. Men då vid seminarierna numera finnes åtminstone en kvinnlig
rektor, har i lonestaten upptagits särskild lön för sådan befattningshavare, utgörande
6,200 kronor utan ålderstillägg jämte naturaförmåner såsom för övriga rektorer” Föreståndarinnan
vid drottning Sofias stiftelse, som enligt styrelsens förmenande har samma
ansvar och icke mindre arbetsbörda än rektor vid Tomteboda, vilken senare i lönehänseende
jämställts med manlig rektor vid statens folkskoleseminarier, bör sålunda
i nämnda hänseende likställas med kvinnlig rektor vid nämnda seminarier och åtnjuta
samma lön, nämligen 6,200 kronor och för övrigt samma naturaförmåner.

9

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 171.

Vad lärarinnelönerna i det ovanvämnda förslaget till lönereglering beträffar,
böra de vid drottning Sofias stiftelse anpassas efter de två olika kategorier lärarinnor,
som äro anställda vid anstalten med deras olika kompetens och utbildning, nämligen
ämweslärararinnor och sioydlärarinnor. I lönestaten för blindanstalterna är föreslaget
en begynnelselön av 2,800 kronor med 3 ålderstillägg efter respektive 5, 10 och 15
år jämte fri bostad med värme och lyse. Dessa förmåner böra utgå till ämneslärarinna
vid drottning Sofias stiftelse, som äger fall kompetens för den säregna undervisning,
som här kräves. . I annat fall bör begynnelselönen bestämmas till 2,000 kronor jämte
3 ålderstillägg å 250 kronor och för övrigt samma naturaförmåner för alla lärarinnor.
Samma begynnelselön 2,000 kronor och samma ålderstillägg bör bestämmas för slöjdlärarinna
med full kompetens, i annat fall bör lönen utgå med 1,600 kronor jämte 3
ålderstillägg å 200 kronor. Löneförmånerna även för slöjdlärarinna med full kompetens
är då beräknad efter ungefär samma grunder som för motsvarande lärarinna vid
folkskoleseminarierna. — För första lärarinnan vid skolan, respektive arbetshemmet bör
utgå samma kontanta lön som för motsvarande befattning vid institutet, respektive
förskolan å Tomteboda, nämligen 3,100 kronor såsom begynnelselön.

För respektive husmödrar — vid anstaltens tre olika avdelningar — och för
sjuksköterskan, vilka åtnjuta följande förmåner, nämligen möblerat rum med värme
och lyse, fri tvätt och full kost, bör utgå eu kontant lön av 1,000, respektive 800 kronor
jämte tre ålderstillägg å 150 kronor efter respektive 5, 10 och 15 år.

Lönestaten för sköterske- och tjänstepersonalen kräver i allmänhet en förhöjning
av 60—100 kronor för varje löntagare i själva grundlönen jämte 3 ålderstillägg å
50 kronor.

Styrelsen anser, att även å dessa förhöjda löner böra utgå kristidstillägg, beräknat
efter 33 1/s % av den kontanta avlöningen.

Enligt inkomst- och utgiftsberäkningar, som bifogats anstaltstyrelsens
skrivelse, skulle sammanlagda utgiftsbeloppet oavsett täckande av brist från
föregående år uppgå till:

för år 1918 ....................................			kronor	169,140:54
» » 1919 ......................................			»	242,100: —
» » 1920 .....................................				264,100: —
De viktigare utgiftsposterna	hava för sagda	tre år beräknats sålunda:
	1918	1919	1920
	Kronor	Kronor	Kronor
Löner och arvoden ..........................	32,400: —	46,440	—	47,340	—
Kristidstillägg ................................	10,042: 87	14,974	07	15,274	07
Hyror .................................................	9,650: —	10,000	—	11,000	—
Beklädnad...........................................	7,250: —	15,000	—	18,000	—
Kosthåll...............................................	63,400: 50	93,400	—	103,300	—
Tvätt och renhållning....................	9,400: —	11,500	—	12,500	—
Bränsle och belysning....................	23,000: —	36,000	—	40,000	—

Bihang till riksdagens protokoll 1919. 1 sand. 146 käft. (Nr 170—172.) 2

10

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 171.

Folkskolöverstyrelsen har i sitt förberörda utlåtande först yttrat sig
om de av anstaltens styrelse beräknade utgifterna för år 1919. Överstyrelsen
anför härom:

Stannar man först vid de för år 1919 beräknade omkostnadsbeloppen, skulle, såsom
härav framgår, den av styrelsen planerade löneförbättringen för anstaltens personal
medföra eu ökning av utgifterna från år 1918 till år 1919 å 14 040 kronor,
vilket innebär en ökning av 1918 års lönesatser med 43.3 %. 1 övrigt har styrelsen
beräknat mycket ansenliga ökningar å utgiftsposterna beklädnad (mer än fördubbling
av posten), kosthåll (höjning med nära 50 %) samt bränsle och belysning (höjning med
mer än 50 %).

Vad först beträffar ökningen av personalens avlöningar är att märka, att dessa
länge varit jämförelsevis låga samt att de krigstidstillägg, som hittills utdelats, varit
synnerligen små i förhållande till vad som beviljats andra grupper av lärare med liknande
utbildning och aibetsuppgifter. Att styrelsen vid löneförbättringens planläggning
utgår från de lönesatser, som påyrkats för personalen vid statens blindanstalter,
synes fullt motiverat. Inom abnormundervisningsväsendet står givetvis Sofiaanstalten
närmast sagda anstalter, och då det torde vara otvivelaktigt, att undervisningen och
vården av blinda med komplicerat lyte är i olika hänseenden väl så krävande och påfrestande
som arbetet med andra blinda, torde intet vara att invända mot att avlöningsförmånerna
bliva ungefär desamma vid Sofiaanstalten som vid övriga blindaustalter.
Överstyrelsen anser sig alltså böra tillstyrka, att det särskilda bidrag till anstalten,
som nu erfordras, tilltages så, att eu löneförbättring för personalen kan genomföras
enligt de grunder för blindlärares avlöning, som må varda av riksdagen antagna. Då
det förslag i sistberörda hänseende, överstyrelsen har för avsikt att framlägga, i huvudsak
kominer att ansluta sig till de linjer, Sofiaanstalteus styrelse i sin .skrivelse angivit,
finner överstyrelsen icke skäl till invändning mot det av styrelsen för ifrågavarande
ändamål beräknade kostnad-beloppet.

Vad beträffar övriga av styrelsen för år 1919 beräknade utgiftsstegringar, äro
ju dessa såsom redan anmärkts ganska högt tilltagna. Uppenbarligen har man vid
de gjorda beräkningarna utgått från antagandet om en liknande fortgående stegring
av prisen på allehanda förnödenheter, sonr erfarenheterna från de senaste åren ge anledning
till. Att märka är ock, att dessa beräkningar utförts före den vändning i
världshändelserna, som inträtt på senaste tid.

Att för år 1919 räkna med någon avsevärd minskning uti här ifrågavarande
kostnader torde icke vara rådlig!, och det är måhända icke uteslutet, att man i åtskilliga
hänseenden, framför allt i fråga om vissa livsmedelspris, har ait motse ytterligare
stegringar. I avseende särskilt å posten beklädnad torde det ock, enligt vad
överstyrelsen inhämtat, förhålla sig så, att anstaltens förråd, av brist på medel, icke
kunnat tillbörligen underhållas och kompletteras, vadan de nu befinna sig i ett synnerligen
illa medfaret skick och måste i stor utsträckning förnyas. Detta oaktat synes
det överstyielsen, att man knappast kan behöva räkna med så avsevärda prisstegringar,
som styrelsen gjort. För posterna beklädnad, kosthåll, tvätt och renhållning samt
bränsle och belysning, vilka i kostnadsberäkningen för år 1918 äro upptagna med ett
sammanlagt belopp av 103,050 kronor, har i st åt förslaget för år 1919 beräknats tillhopa
155,900 kronor, en ökning allt-å av 52.850 kronor eller drygt 50 %. Det synes
sannolikt, att man, även om man b^giänsar sig till att för här ifrågavarande poster
beräkna en ökning av omkring 25 %, skulle befinna sig på den säkra sidan. Kost -

Kungl. Maj:Is Proposition Nr 171. *-l

nadsberäkningen torde alltså enligt överstyrelsens mening kunna minskas med omkring
26,000 kronor, i följd varav jämväl det erforderliga bidraget synes kunna nedsätta”
med motsvarande belopp eller från av styrelsen beräknade 116.000 kronor till
90,000 kronor. Ifrågavarande belopp skulle alltså äskas å tilläggsstat för år 1919.

Därefter uttalar folkskolöverstyrelsen såsom sin mening, att det icke
synes lämpligt att, såsom anstaltens styrelse hemställt, hos 1919 års riksdag
äska anslag till förstärkning av anstaltens inkomster för år 1920.

Som skäl härför anför överstyrelsen, att, om det erbjöde stora svårigheter att
kunna nu förutse, huru prisförhållandena komme att gestalta sig under ar 1919, det
givetvis vore än vanskligare att i sådant avseende göra nagra antaganden med avseende
på år 1920. Det belopp, som för ändamålet må bliva behövligt, torde enligt överstyrelsens
mening lämpligen böra begäras å tilläggsstat för samma ar.

Yad slutligen angår det belopp av 13,000 kronor, som av styrelsen bagares till
täckande av den brist, som enligt beräkning kommer att kvarstå vid 1918 ärs slut,
har överstyrelsen intet att däremot invända utan vill förorda, att detsamma jämväl
måtte begäras å tilläggsstat för år 1919.

Den av anstaltens styrelse gjorda framställningen om förslag till riks- me^®pc"e^ei
dagen angående medel till täckande av den beräknade bristen vid 1918
års slut å 13,000 kronor anser jag mig böra understödja. Likaledes finner
jag nödvändigt, att medel beredas till förstärkande av anstaltens anslag
för år 1919.

Vad beträffar staten för anstalten under sistnämnda år skulle enligt
styrelsens beräkning en brist uppstå, belöpande sig till 116,000 kronor,
beroende dels på ökade avlöningar åt anstaltens personal, dels ock på
övriga beräknade utgiftsstegringar. Den tablå över anstaltens inkomster
och°utgifter för år 1918, som styrelsen bifogat sin skrivelse av den 28
augusti nämnda år, visar, att såväl föreståndarinnans och lärarnas som
den övriga personalens avlöningsbelopp äro synnerligen lågt tilltagna. Att
en höjning av dessa avlöningsbelopp är behövlig tarvar ingen särskild motivering,
och med hänsyn till det synnerligen krävande arbetet vid ifrågavarande
läroanstalt torde ingen berättigad invändning kunna göras däremot,
att avlöningsförmånerna framdeles bliva ungefär desamma vid drottning
Sofias vårdanstalt som vid övriga blindundervisningsanstalter.

För personalen vid sistnämnda anstalter har jag visserligen denna
dag i annat sammanhang föreslagit höjda avlöningsbelopp från och med
år 1920, men då detta förslag ännu icke varit föremål för riksdagens
prövning, torde det vara för tidigt att fastställa nya definitiva lönesatser
för den vid stiftelsens vårdanstalt anställda personalen. Det kan sålunda
icke heller vara riktigt att nu vid bestämmande av ett ifrågasatt anslag

12

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 171.

för år 1919 till förstärkande av de för anstalten förut anvisade medel utgå
från en viss lönereglering för anstaltens personal.

Däremot bör man enligt min mening i anstaltens utgiftsstat för år

1919 räkna med ett icke allt för snävt tillmätt dyrtidstillägg för sagda
personal. Enligt styrelsens uppgifter uppgå löner och arvoden åt berörda
personal för år 1918 till sammanlagt 32,400 kronor. I staten för samma
år har styrelsen upptagit såsom kristidstillägg ett belopp av 10,042 kronor
87 öre, vilket utgör ungefär 31 procent å nyssnämnda avlöningssumma. I
statförslaget för år 1919 har styrelsen upptagit avlöningar och kristidstillägg
till sammanlagt 61,414 kronor 7 öre, vilken summa med 29,014
kronor 7 öre överstiger ovannämnda avlöningssumma å 32,400 kronor.
Betraktar man hela beloppet 29,014 kronor 7 öre såsom kristidstillägg,
itgör nämnda tillägg 89,55 procent å berörda avlöningssumma. Med hänsyn
till de orimligt låga avlöningsbeloppen synes emellertid det föreslagna
avlöningstillägget till icke oväsentlig del kunna betraktas såsom avlöningsförbättring.
Någon anledning till nedsättning av de i styrelsens statförslag
för år 1919 upptagna beloppen för avlöningar och kristidstillägg
synes mig sålunda icke föreligga.

Däremot finner jag i likhet med folkskolöverstyrelsen den beräknade
höjningen från år 1918 med 50 procent å vissa andra av överstyrelsen angivna
utgiftsposter väl högt tilltagen. Därvid förbiser jag icke, att anstaltens
svaga ekonomi tvingat styrelsen att under den gångna kristiden
avstå från anskaffandet av vissa beklädnadspersedlar och andra förnödenheter,
som under normala förhållanden skulle ansetts oundgängliga, och
att sådan anskaffning nu så småningom måste vidtagas, men i likhet med
överstyrelsen håller jag före, att det oaktat en ökning å berörda poster
av omkring 25 procent torde vara för ändamålet tillräcklig. I stället för
ovanberörda belopp av 116,000 kronor skulle då för år 1919 krävas ett
anslag till anstalten av högst 90,000 kronor, vilket borde uppföras på till—
läggsstat för nämnda år.

Vad angår medel till förstärkande av anslagen åt anstalten för år

1920 delar jag överstyrelsens mening, att med äskande av sådana bör tills
vidare anstå.

På grund av det anförda hemställer jag, att Eders Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen

att på tilläggsstat för år 1919 såsom särskilda förslagsanslag
anvisa:

dels högst 13,000 kronor till täckande av under år
1918 uppkommen brist i staten för den med drottning

13

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 171.

Sofias stiftelse förenade vårdanstalten för blinda dövstamma
och blinda sinnesslöa m. fl.,

dels ock högst 90,000 kronor att efter Kungl. Maj:ts
bestämmande användas till förstärkande av anslagen till
nämnda anstalt för år 1919.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan täcktes Hans Maj:t Konungen lämna bifall;
och skulle proposition av den lydelse, bilaga vid detta
protokoll utvisar, avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Em. G:son Bergman.