Kungl. Maj:ts Proposition Nr 15

Proposition 1921:15

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 15.

1

Nr 15.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till lag
om ändrad lydelse av 17 och 18 §§ i lagen den 13
juli 1887 angående handelsregister, firma och prokura;
given Stockholms slott den 10 december 1920.

Under åberopande av bilagda i statsrådet och lagrådet hållna
protokoll vill Kungl. Maj:t härmed föreslå riksdagen att antaga härvid
fogade förslag till lag om ändrad lydelse av 17 och 18 §§ i lagen den
13 juli 1887 angående handelsregister, firma och prokura.

GUSTAF.

Birger Ekeberg.

2615 2il 1

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 1 samt. 13 käft. (Nr 15.)

2

Kung!. Maj:ts Proposition Nr 15.

Förslag

till

Lag

om ändrad lydelse av 17 och 18 §§ i lagen den 13 juli 1887 angående
handelsregister, firma och prokura.

Härigenom förordnas, att 17 och 18 §§ i lagen den 13 juli 1887
angående handelsregister, firma och prokura skola erhålla följande
ändrade lydelse:

n §■

I enskild näringsidkares anmälan skall uppgivas utom firman:

1) den anmälandes fullständiga namn och hans hemvist;

2) rörelsens allmänna beskaffenhet;

3) kommunen, där rörelsens huvudkontor, eller, om anmälan avser
avdelningskontor, detta är beläget; och

4) huvudkontorets eller, om anmälan avser avdelningskontor, dettas
postadress.

18 §.

I handelsbolags anmälan skall uppgivas utom firman:

1) samtlige bolagsmäns fullständiga namn och deras hemvist;

2) rörelsens allmänna beskaffenhet;

3) kommunen, där rörelsens huvudkontor, eller, om anmälan avser
avdelningskontor, detta är beläget;

4) huvudkontorets eller, om anmälan avser avdelningskontor, dettas
postadress; och

där ej var bolagsman för sig skall hava rätt att teckna firman,

5) vilken eller vilka bland dem sådan rätt tillkommer, samt huruvida
rättigheten endast kan utövas av flere i förening.

I kommanditbolags anmälan skall tillika uppgivas vilken eller vilka
av bolagsmännen äro kommanditdelägare och beloppet av varje sådan
bolagsmans utfästa insats.

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 15.

3

Då efter denna lags ikraftträdande beträffande tidigare till handelsregistret
anmäld firma anmälan första gången sker om ändring i förhållande,
varom uppgift införts i registret, skall tillika, vid ansvar som
i 23 § första stycket sägs, uppgivas firmans postadress.

Riksdagens
skrivelse nr

100/l918.

4

Kung!. Maj:ts Proposition Nr 15.

Utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden, hållet
inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet ä Stockholms
slott måndagen den 11 oktober 1920.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Bränning,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena friherre Palmstierna,
Statsråden: Thorsson,

Olsson,

Sandler,

Nothin,

Nilsson,

Eriksson,

Svensson,

Hansson,

Åkerman,

Linder.

Chefen för justitiedepartementet statsrådet Åkerman anförde härefter
följande:

I anledning av en inom riksdagen väckt motion och under åberopande
av lagutskottets av riksdagen godkända utlåtande i ämnet, anhöll
riksdagen i skrivelse den 9 april 1918, nr 100, att Kung!. Maj:t måtte
låta utarbeta och för riksdagen framlägga förslag till sådan ändring i
lagen den 13 juli 1887 (nr 42) angående handelsregister, firma och prokura,
att anmälan om firma till handelsregistret skulle upptaga jämväl
firmainnehavarens postadress samt att, därest postadressen ändrades,
anmälan därom skulle, så fort ske kunde, göras i den ordning, som
stadgats för anmälan om firma.

Motion a. k. Uti ovannämnda motion (A. K. nr 208) hade hemställts om sådan
nr hme. ändring i lagen angående handelsregister, firma och prokura, att i
anmälan till handelsregistret jämväl skulle lämnas uppgift om firmans

Kungl. Maj.ts Proposition Nr 15. 5

postadress. Till stöd för denna hemställan hade motionären anfört
följande:

»De anmälningar, beträffande enskilda näringsidkares och handelsbolags
nyetablerade firmor, som enligt lag angående handelsregister,
firma och prokura av den 13 juli 1887 skola publiceras i allmänna tidningarna
m. fl., skola enligt §§17 och 18 i nämnda lag innehålla uppgift
om den kommun, där rörelsens huvudkontor, resp. avdelningskontor
är beläget. Denna uppgift kan anses tillfyllestgörande för att angiva
en firmas hemvist, då kommunen utgöres av en stad, köping och dylikt,
men ej när fråga blir om landskommunerna. Genom folkmängdens
stadiga ökning i dessa har beträffande dem, sedan ovannämnda lag utfärdades,
det blivit allt svårare, att med ledning av de i allmänna tidningar
offentliggjorda anmälningarna till handelsregistret komma i förbindelse
med en viss firma. I synnerhet gäller detta en del av våra
nordliga kommuner med stor ytvidd, vilka under senare år allt mer
befolkats av kolonisatörer. Så räknar exempelvis Piteå landskommun
23, Skellefteå landskommun 20, Gällivare 20, Jukkasjärvi 21, Nederluleå
16, Nederkalix 15, Lycksele 14 poststationer, bland vilka man står
tvekande, då det gäller att träda i förbindelse med en nyetablerad firma.
Men även i de sydliga delarna av vårt land finner man liknande förhållanden,
fastän i ringare grad. Så räknar Ronneby landskommun 10,
Karlskoga kommun 10, Lindesbergs landsförsamling 9, Ljusnarsbergs 10,
Fliseryds 10, Grangärde 11 poststationer o. s. v., för att icke nämna
den mängd kommuner, där det finnes ett mindre antal, 2 å 3 poststationer
eller därutöver, till vilken grupp jämväl Mjöbäcks kommun hör.
Ytterst sällan inträffar det — och då endast genom att rådfråga vissa
register — att man genom att känna kommuuen utan tvekan även kan
påträffa den firma man söker.

Dessa svårigheter hava också, synes det, i några, men långt ifrån alla,
fall, föranlett länsstyrelserna att i de publicerade firmaanmälningarna
utom kommunen även insätta den plats (by o. s. v.), där näringsidkaren
eller bolaget ämnar driva sin rörelse. Men som dessa uppgifter dels
äro mera sällan förekommande, dels ofta medföra svårigheter att klargöra,
var i kommunen platsen är belägen, så vore det synnerligen önskvärt,
om i anmälningar till handelsregistret i likhet med vad som på
senare tider börjat tillämpas i anmälningar till aktiebolagsregistret utom
kommunen lämnades uppgift om den postadress, som tillkommer den nya
firman. Härigenom skulle alla ovan påpekade svårigheter försvinna och
klart och tydligt angivas var man har att söka den firma, om vilkens
etablerande handelsregistret är ämnat att meddela allmänheten.»

Lagutskottet.

Infordrade

yttranden.

Läns styr ds en
i Uppsala län.

6 Kungl. Muj:ts Proposition Nr 15.

Lagutskottet, till vars behandling den ifrågavarande motionen hänskjutits,
yttrade i sitt i riksdagens skrivelse åberopade utlåtande, nr 30,
huvudsakligen följande:

I likhet med motionären funne utskottet praktiska skäl tala för att
den ifrågasatta uppgiften lämnades till handelsregistret. Sådan uppgiftsskyldighet
förelåge redan för aktiebolag, ömsesidiga försäkringsbolag
och solidariska bankbolag. För att emellertid det avsedda syftet skulle
vinnas, torde det bliva nödvändigt att, såsom skett för berörda bolags
del, stadga att, därest postadressen ändrades, anmälan därom jämväl
skulle göras.

Jämlikt Kungl. Maj:ts beslut den 16 april 1920 hava yttranden i
ärendet infordrats från överståthållarämbetet och Kungl. Maj:ts befallningshavande
i länen.

Det stora flertalet av nämnda myndigheter finner den ifrågasatta
lagändringen väl motiverad och tillstyrker fördenskull dess genomförande.
Endast länsstyrelserna i Uppsala, Kalmar och Malmöhus län ställa sig
avvisande mot förslaget i fråga.

Härvid anför förstnämnda länsstyrelse, bland annat, följande:

»Huvudsyftet med inrättandet av ett handelsregister synes emellertid
— på sätt redan år 1885 inom högsta domstolen anfördes — vara,
jämte beredande av firmaskydd, att allmänheten skall genom handelsregistret
erhålla kännedom om vissa förhållanden, som kunna inverka
på bedömandet av firmans soliditet och av ansvarigheten för ingångna
förbindelser. Däremot har handelsregistret icke till uppgift att utgöra
en annonskalender till tjänst och ledning för dem, som vilja uppsöka
nya affärsförbindelser. Det kan därför icke betraktas såsom en brist,
att handelsregistret saknar uppgift om postadress liksom om rörelsens
närmare beskaffenhet. Anmälningsskyldigheten och kungörandet med
därav följande presumtion böra näppeligen utsträckas längre, än handelsregistrets
ändamål kräver. Postadressen kan ändras utan någon som
hälst förändring med avseende å firman eller rörelsen, t. ex. därigenom
att postanstalt erhåller nytt namn eller att ny postanstalt inrättas. Betänkligt
är även att genom angivande av postadress fördunkla rörelsens
och firmaskyddets bundenhet vid viss kommun; särskilt gäller detta, när
postanstalten ligger i annan kommun än den, där rörelsen bedrives.

Skulle emellertid, med stöd av de i motionen åberopade analogier,
riksdagens anhållan finnas förtjäna bifall, torde därvid böra klargöras,
dels att med postadress icke förstås gårdsnamn, husnummer, postbox

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 15. 7

eller dylikt, icke heller i stad med flere postanstalter nummer eller särskild
benämning å postanstalten, utan allenast det ortsnamn, som utmärker
adresspostanstalteu, dels att, när rörelse inom samma kommun
idkas dels vid huvudkontor, dels vid avdelningskontor med eller utan
självständig förvaltning, allenast huvudkontorets adress avses, dels att
det är firmans adress och icke en eller flere »firmainnehavares)) personliga
hemvist, som skall uppgivas. Slutligen erinras, att den ifrågasatta
bestämmelsen näppeligen kan få tillämpning annat än när ny firma anmäles,
när filial inrättas i annan kommun än där huvudkontoret är beläget,
samt när rörelse flyttas från en kommun till en annan eller
ändring sker i själva firman, och att följaktligen den förväntade praktiska
nyttan av lagändringen under en oöverskådlig tid endast ofullständigt
ernås.»

Länsstyrelsen i Kalmar län anser något behov av ett stadgande i
föreslagen riktning icke ur det allmännas synpunkt föreligga. Att endast
i deras intresse, som vilja träda i affärsförbindelse med firmainnehavaren,
tillförbinda denne att anmäla sin postadress synes länsstyrelsen
tämligen obilligt. Enligt länsstyrelsens mening gäller detta särskilt ifråga om
skyldigheten att anmäla skeende förändringar i postadressen, vilka av varjehanda,
av firmainnehavaren alldeles oberoende anledningar kunde äga rum.

Länsstyrelsen i Malmöhus län framhåller beträffande den från aktiebolag,
försäkringsbolag och solidariska bankbolag hämtade analogien, att
den för dessa bolag stadgade skyldigheten att anmäla postadress kan
bero därpå, att patent- och registreringsverket samt de övervakande
myndigheterna esomoftast måste skriftväxla med bolagen och därför
behöva äga kännedom om deras postadress. Sistnämnda länsstyrelse
förklarar sig icke vara övertygad om att någon verklig nytta kommer
att vinnas genom den föreslagna reformen. De praktiska skäl, som
riksdagen åberopat, torde, säger länsstyrelsen, avse att genom den
registrerade och kungjorda postadressen allmänheten lättare skall kunna
genom brevväxling komma i förbindelse med vederbörande firmor. Det
kan emellertid befaras, att detta mål endast ofullkomligt vinnes, ty dels
komma helt visst åtskilliga att underlåta göra sådan anmälan eller att
dräja därmed och dels måste någon tid förlöpa, innan anmälan hinner
bliva registrerad och kungjord. Under dylika förutsättningar kan det
för allmänheten vålla större olägenhet att förlita sig på en kungjord
anmälan om postadress än att genom särskild undersökning och förfrågan
taga kännedom om denna. Därest emellertid ifrågavarande anmälningsplikt
införes, måste det förutsättas, att anmälan skall innehålla

Länsstyrelsen
i Kalmar
län.

Länsstyrelsen
i Malmöhus
län.

Dep artemmtschefen.

8 * Kungl. May.ts Proposition Nr 15.

uppgift icke endast om poststationens namn utan ock, åtminstone beträffande
städer, jämväl om gata och husnummer.

För egen del anser jag i likhet med riksdagens lagutskott och flertalet
länsstyrelser, att ett fullständigande av firmaanmälningarna uti
ifrågavarande hänseende skulle vara till stort gagn för affärslivet. Då
det dessutom icke kan antagas, att den ifrågasatta utvidgningen av anmälningsskyldigheten
skulle komma att medföra någon mera avsevärd
olägenhet för firmainnehavarna eller vålla någon större ökning i arbetet
med handelsregistrets förande, finner jag mig böra tillstyrka en lagändring
i den uti riksdagens skrivelse angivna riktning.

Den ifrågasatta uppgiftsskyldigheten synes givetvis böra avse firmans,
icke firmainnehavarens, postadress och närmare bestämt postadressen
för rörelsens huvudkontor och sådant avdelningskontor, beträffande vars
inrättande anmälan skall göras till handelsregistret. 17 och 18 §§ i lagen
den 13 juli 1887 angående handelsregister, firma och prokura torde alltså
böra kompletteras med ett stadgande av innehåll, att enskild näringsidkares
och handelsbolags anmälan skall upptaga jämväl huvudkontorets eller,
om anmälan avser avdelningskontor, dettas postadress.

De ändrade bestämmelserna torde böra träda i kraft genast efter
utfärdandet. För att ernå den med samma bestämmelser avsedda praktiska
nyttan lärer man emellertid böra åt dem förläna retroaktiv verkan
och förty ålägga innehavare av firmor, som vid angivna tidpunkt redan
anmälts till handelsregistret, att inom viss kortare tid därefter till registret
lämna uppgift å firmornas postadresser.

Det nuvarande stadgandet i 21 § 1 mom. lärer utan vidare leda
till skyldighet för vederbörande att jämväl anmäla ändring i till handelsregistret
uppgiven postadress.

Sedan föredragande departementschefen härefter uppläst ett i enlighet
med vad han sålunda anfört upprättat förslag till lag om ändrad
lydelse av 17 och 18 §§ i lagen den 13 juli 1887 angående handelsregister,
firma och prokura, hemställde departementschefen, att lagrådets yttrande
över berörda förslag, vilket var av den lydelse bilaga vid detta protokoll
utvisar, måtte för det i § 87 regeringsformen omförmälda ändamål
inhämtas genom utdrag ur protokollet.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan behagade Hans Maj:t Konungen lämna bifall.

Ur protokollet:

Gösta Stenlund.

Kungl. Maj:ts Proposition Nr lo.

9

Bilaga.

Förslag

till

* Lag

om ändrad lydelse av 17 och 18 §§ i lagen den 18 juli 1887 angående
handelsregister, finna och prokura.

Härigenom förordnas, att 17 och 18 §§ i lagen den 13 juli 1887
angående handelsregister, firma och prokura skola erhålla följande
ändrade lydelse:

17 §•

I enskild näringsidkares anmälan skall uppgivas utom firman:

1) den anmälandes fullständiga namn och hans hemvist;

2) rörelsens allmänna beskaffenhet;

3) kommunen, där rörelsens huvudkontor, eller, om anmälan avser
avdelningskontor, detta är beläget; och

4) huvudkontorets eller, om anmälan avser avdelningskontor, dettas
postadress.

18 §.

I handelsbolags anmälan skall uppgivas utom firman:

1) samtlige bolagsmäns fullständiga namn och deras hemvist;

2) rörelsens allmänna beskaffenhet;

3) kommunen, där rörelsens huvudkontor, eller, om anmälan avser
avdelningskontor, detta är beläget;

4) huvudkontorets eller, om anmälan avser avdelningskontor, dettas
postadress; och

där ej var bolagsman för sig skall hava rätt att teckna firman,

5) vilken eller vilka bland dem sådan rätt tillkommer, samt huruvida
rättigheten endast kan utövas av flere i förening.

I kommanditbolags anmälan skall tillika uppgivas vilken eller vilka
av bolagsmännen äro kommanditdelägare och beloppet av varje sådan
bolagsmans utfästa insats.

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 1 samt. 13 käft. (Nr 15.)

2515 20 2

10

Kunyl. Majds Proposition Nr 15.

Denna lag träder i kraft dagen efter den, då lagen, enligt därå
meddelad uppgift, från trycket utkommit i Svensk författningssamling.
Innehavare av firma, som före lagens ikraftträdande anmälts till införande
i handelsregister, vare skyldig att inom en månad efter nämnda
tidpunkt i den ordning, som för anmälan om firma finnes stadgad, meddela
uppgift å huvudkontorets eller, om anmälan avsett avdelningskontor,
dettas postadress.

/

Kungl. May.ts Proposition Nr 15,

H

Protokoll, hållet i Kungl. Maj:ts lagråd tisdagen den 9 november
1920.

Närvarande:

Justitierådet Berglöf, Regeringsrådet Ernberg, Justitieråden Molin,
Appelberg.

Enligt lagrådet tillhandakommet utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden,
hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet den
11 oktober 1920, hade Kungl. Maj:t förordnat, att lagrådets yttrande
skulle för det i § 87 regeringsformen omförmälda ändamål inhämtas över
upprättat förslag till lag om ändrad lydelse av 17 och 18 §§ i lagen
den 13 juli 1887 angående handelsregister, firma och prokura.

Förslaget, som finnes bilagt detta protokoll, föredrogs inför lagrådet
av chefen för justitiedepartementets lagavdelning hovrättsrådet Gustaf
Grefberg.

I anledning av förslaget avgå vos följande yttranden av lagrådets
särskilda ledamöter.

Justitieråden Berglöf, Molin och Appelberg:

Handelsregistret och det till registreringen knutna offentliggörandet
i tidningarna bereder tredje man tillfälle att inhämta kännedom om
vissa förhållanden av rättslig betydelse. Vad i registret intagits och
publicerats erhåller viss rättsverkan mot tredje man. Detta har kommit
till uttryck i 7 § av förevarande lag. I enlighet härmed äro ock de
förhållanden, som skola i anmälan uppgivas om själva firman, begränsade
till allenast sådana, som ansetts vara i nu berörda hänseende
av särskild vikt.

Vid bedömande av frågan om lämpligheten att föreskriva införande
i handelsregistret av ytterligare uppgifter bör hänsyn tagas därtill att

12

Kungi. Maj:ts Proposition Nr 15.

sålunda varje i registret införd och vederbörligen kungjord uppgift
tillägges rättsverkan mot tredje man. Att uppgift om postadress erhåller
dylik verkan, kan näppeligen vara önskligt; och givetvis möta
därför ur nu nämnda synpunkt betänkligheter mot de föreslagna bestämmelserna.

Visserligen hava bestämmelser, motsvarande de nu föreslagna, införts
inom bolags- och försäkringslagstiftningen i fråga om aktiebolag,
solidariska bankbolag och ömsesidiga försäkringsbolag. Det är tydligt,
att man på dessa områden ansett sig böra bortse från de principiella
betänkligheterna — som onekligen äro av huvudsakligen teoretisk natur
— på grund av behovet för de övervakande myndigheterna att äga
kännedom om vederbörande bolags adress. Något motsvarande behov
förefinnes icke så vitt enskilda handelsidkare och handelsbolag angår.
Men givetvis böra, likaväl som i nyss nämnda fall, de antydda principiella
betänkligheterna vika, om särskilda praktiska hänsyn så påkalla.

Det förefaller emellertid som om gagnet av den föreslagna lagändringen
skulle bliva tämligen ringa. Av motiveringen till den motion,
som föranlett riksdagens skrivelse i ämnet, framgår, att det önskemål,
motionären velat vinna, varit att bereda möjlighet för den, som så önskade,
att med ledning av de i allmänna tidningarna offentliggjorda anmälningarna
till handelsregistret komma i förbindelse med av enskilda
näringsidkare eller handelsbolag å landsbygden nyetablerade firmor. Då
motionen utmynnar i förslag om åläggande för innehavare av firma att
vid firmans anmälande till handelsregistret lämna uppgift även om firmans
postadress, har motionären gått längre än det angivna syftet krävt.
Det är tydligen uppgiftens införande i allmänna tidningarna han haft
för ögonen. Dess intagande i handelsregistret är däremot i och för
sig utan betydelse för motionärens syfte. I själva verket torde ock
en sådan åtgärd, rent praktiskt sett, äga synnerligen ringa värde. Åven
om dessa uppgifter intagas i registret, skulle nämligen detta säkerligen
endast i ytterst sällsynta fall komma att anlitas för erhållande av upplysning
om en firmas adress, då ju i regel andra, långt bekvämare utvägar
härför stå till buds.

Jämväl må framhållas, att den åsyftade anordningen icke kan under
överskådlig tid genomföras, med mindre, på sätt det remitterade förslaget
ock innebär, det ålägges innehavare av redan befintliga, i
vederbörlig ordning registrerade firmor att till registret lämna uppgift
om dessas adress. En dylik föreskrift skulle emellertid utan motsvarande
nytta medföra ej mindre ett betydande arbete för de myndigheter,
som hava att mottaga anmälningarna samt ombesörja uppgifternas

13

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 15.

införande i registret och kungörande i tidningarna, än även kostnad
och besvär för de många tusentals anmälningsskyldiga landet runt.

Aven nyttan av postadressens offentliggörande i allmänna tidningarna
torde vara mycket begränsad, bland annat med hänsyn därtill
att, enligt vad lagens avfattning och motiv föranleda, firmaanmälan
icke skall innehålla detaljerad uppgift om den anmälda rörelsens art,
således t. ex. ej vad slags handel anmälningen avser, och att i överensstämmelse
härmed de flesta handelsidkares anmälningar lära innehålla
endast att den anmälande ämnar driva handel. Vad särskilt angår
anmälningar till handelsregister för stad, torde med hänsyn till lagens
stadgande att i anmälan skall uppgivas den kommun, där rörelsen
bedrives, kungörandet av postadress bliva tämligen meningslöst. Motionären
har också, såsom ovan antytts, i sin motivering uteslutande hänfört
sig till förhållandena på landsbygden.

_ Med hänsyn till det nu anförda kan den ifrågasatta lagändringen
ej tillstyrkas.

Regeringsrådet Ernberg:

Mot de föreslagna lagändringarna kunna tvivelsutan vissa principiella
betänkligheter göras gällande, särskilt med hänsyn till den rättsverkan,
som enligt 7 § i lagen angående handelsregister, firma och prokura
tillagts de i registret införda och vederbörligen kungjorda uppgifterna.
Då emellertid bestämmelser, motsvarande dem, varom nu är fråga, införts
inom bolags- och försäkringslagstiftningen i fråga om aktiebolag,
solidariska bankbolag och ömsesidiga försäkringsbolag, om än detta
huvudsakligen ägt sin grund däri, att de övervakande myndigheterna
behöva äga kännedom om de respektive bolagens adresser — ett förhållande,
vartill motsvarighet saknas i fråga om enskilda kandelsidkare
och handelsbolag — torde berörda betänkligheter knappast böra tillmätas
avgörande betydelse.

Oberoende härav, kan, såsom redan inom lagrådet framhållits, erinras,
att enligt den motion, som föranlett riksdagens skrivelse i föreliggande
ämne, det huvudsakliga ändamålet med de föreslagna lagändringarna
tydligen varit att bereda tillfälle för den, som så önskade, att med
ledning av de i allmänna tidningarna offentliggjorda anmälningarna till
handelsregistret sätta sig i förbindelse med enligt anmälningarna nyetablerade
firmor, medan däremot de ifrågasatta uppgifternas införande
i själva registret uppenbarligen har mindre betydelse för motionens
syfte. Klart är ju ock, att sistnämnda åtgärd svårligen kan, rent praktiskt
sett, antagas i och för sig medföra något större gagn, eftersom ju

14

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 15.

behövliga upplysningar om vederbörande firmors adresser som regel
kunna på ett vida bekvämare sätt inhämtas ur andra, lättare tillgängliga
källor än handelsregistret.

Detta oaktat, kan det emellertid svårligen förnekas, att, på grund
av firmaanmälningarnas offentliggörande i tidningarna i samband ined
registreringen, en föreskrift om skyldighet att lämna uppgift till registret
om nyanmälda firmors postadress kan medföra vissa fördelar för affärslivet;
och anser jag mig med hänsyn härtill icke böra motsätta mig
förslaget i denna del.

Mera tvivelaktigt synes vara, huruvida det kan anses nödigt att
ålägga innehavare av firma, om vilken anmälan i enlighet med föreskrift,
som nyss sagts, blivit gjord, att göra anmälan även vid ändring
i adressen. Övervägande skäl synas dock tala för att påbudet utsträckes
att gälla även för sådant fall.

Däremot kan det svårligen anses lämpligt att meddela föreskrift om
skyldighet även för innehavare av äldre, redan före den nu föreslagna
lagens ikraftträdande registrerade firmor att inom viss tid till registret
göra anmälan om sin firmas postadress. Detta skulle nämligen medföra
ett betydande arbete för de myndigheter, som hava att mottaga
anmälningarna samt ombesörja dessas införande i registret och kungörande,
ävensom avsevärd kostnad utan motsvarande gagn. En sådan
föreskrift — vilken, om den skulle bibehållas, borde förenas med straffpåföljd
för underlåtenhet att ställa sig densamma till efterrättelse bör
därför enligt min mening icke ifrågakomma.

Möjligen kan ifrågasättas, huruvida icke i stället för den föreslagna
övergångsbestämmelsen bör stadgas, att vid anmälan om ändring i förhållande,
varom inskrivning före lagändringens ikraftträdande skett i
registret, tillika skall göras anmälan om firmans postadress. Om så sker,
bör emellertid försummelse i sådant avseende medföra ansvar, i vilket
avseende en hänvisning till den i 23 § första stycket stadgade bötespåföljd
torde vara tillfyllest.

Den i det remitterade förslaget intagna bestämmelsen, att lagen
skall träda i kraft dagen efter den, då lagen enligt därå meddelad uppgift
från trycket utkommit i Svensk författningssamling, synes vara
onödigt sträng och därför böra ur förslaget utgå.

Ur protokollet
Erik (ilander.

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 15.

15

Utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden, hållet
inför Hans May.t Konungen i statsrådet å Stockholms
slott fredagen 10 december 1920.

Närvarand e:

Statsministern friherre De Geer, ministern för utrikes ärendena greve
Wrangel, statsråden Ericsson, Dahlberg, Murray, Elmquist,
Malm, Bergqvist, Hammarskjöld, Ekeberg, Tamm, Hansson.

Chefen för justitiedepartementet statsrådet Ekeberg anmälde lagrådets
den 9 november 1920 avgivna utlåtande över det till lagrådet
den 11 oktober 1920 remitterade förslaget till lag om ändrad lydelse av
17 och 18 §§ i lagen den 13 juli 1887 angående handelsregister, firma
och prokura.

Efter att hava redogjort för utlåtandets innehåll anförde föredraganden
:

»De erinringar, som inom lagrådet framkommit mot det föreliggande
lagförslaget, äro visserligen av beskaffenhet att ingiva tvekan om lämpligheten
.av dess upphöjande till lag. Då nämnda erinringar emellertid
enligt min mening icke kunna anses innefatta avgörande hinder häremot
och då jag i likhet med min företrädare i ämbetet och en av lagrådets
ledamöter anser den ifrågavarande, av riksdagen begärda lagändringen
kunna medföra vissa fördelar för affärslivet, finner jag mig böra förorda,
att förslaget underställes riksdagens prövning.

Mot slutbestämmelsen i förslaget har eu av lagrådets ledamöter
riktat vissa anmärkningar, vilka jag funnit böra beaktas, och har jag
därför låtit omarbeta samma bestämmelse.»

f öredraganden uppläste härefter det ifrågavarande lagförslaget i
dess. sålunda omarbetade skick samt hemställde, att detsamma måtte,
jämlikt § 87 regeringsformen, genom proposition föreläggas riksdagen
till antagande.

IG

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 15.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter
biträdda hemställan täcktes Hans Maj :t Konungen
förordna, att till riksdagen skulle avlåtas proposition
av den lydelse, bilaga vid detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Ivar Brynolf.

SHoekholm, K. L. Beckman# Boktr., 1920.