Kungl. Maj:ts proposition Nr 132

Proposition 1925:132

Kungl. Maj:ts proposition Nr 132.

1 •

Är 132.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående avsättande av medel
från reservationerna a anslaget till uppehållande av försäkringsinspektionens
verksamhet för upprättande vid Stockholms högskola
av en professur i försäkring smatematik och matematisk
statistik; given Stockholms slott den 13 mars 1925.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över handelsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att
bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.

GUSTAF.

C. E. Svensson.

Utdrag av protokollet över handelsärenden, hållet inför Hans Maj.t
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 13 mars 1925.

Närvarande:

Statsministern Sandler, statsråden Olsson, Nothin, Svensson, Hansson,
Linders, Larsson, Wigforss, Möller, Levinson.

Efter gemensam beredning med chefen för ecklesiastikdepartementet
anför chefen för handelsdepartementet, statsrådet Svensson:

Jämlikt 225 § i lagen om försäkringsrörelse den 25 maj 1917 och 16 §
i lagen om utländsk försäkringsanstalts rätt att driva försäkringsrörelse
här i riket den 24 juli 1903 skall försäkringsanstalt, på vilken någon av
nyssnämnda lagar är tillämplig, till bestridande av kostnaden för uppehållande
av försäkringsinspektionens verksamhet erlägga bidrag enligt
bestämmelser, som av Kungl. Maj:t meddelas. Dessa bidrag, som enligt
nyss berörda lagrum må uppgå till högst en femtedels procent av försäkringsanstalternas
premier för till den svenska rörelsen hörande förBihang
till riksdagens protokoll 1925. 1 samt Ilo höft. (Nr 132.) 1

Försäkrings anstalterna* framställning,

2 Kungl. Maj:ts proposition Nr 132.

säkringar, hava intill år 1923 beräknats efter en tiondels procent och därefter
efter två tredjedels promille.

Försäkringsinspektionens utgifter bestridas helt och hållet av de sålunda
till ämbetsverket inflytande inkomsterna, vilka å riksstatens inkomstsida
upptagas till enahanda belopp som utgiftsstaten för verket och, i den
mån de överstiga denna, tillföras det till uppehållande av inspektionens
verksamhet anvisade reservationsanslaget. Å detta anslag fanns den 30
juni 1924 en så ansenlig behållning som 780,515 kronor 41 öre.

I till Kungl. Maj:t ställda likalydande skrifter hava 131 av de 166 här
i riket arbetande svenska och utländska försäkringsanstalter, vilka äro
skyldiga att lämna bidrag till uppehållande av försäkringsinspektionens
verksamhet, gjort framställning om upprättande vid Stockholms högskola
av en professur med »försäkringsmatematik» som undervisningsområde,
därvid tillika föreslagits, att för ändamålet erforderliga medel måtte tagas
från den behållning, som, enligt vad nyss nämnts, efter hand bildats av
anstalternas bidrag till bestridande av kostnaderna för försäkringsinspektionens
verksamhet. Förutom förenämnda försäkringsinrättningar hava
ytterligare två sådana anstalter, under uttalande att de av vissa skäl vore
förhindrade att ansluta sig till motiveringen för den av sökandena gjorda
framställningen, dock förklarat sig anse bifall till densamma såsom synner -

ligen önskvärt.

Sökandenas framställning är av följande lydelse:

»För det svenska försäkringsväsendets målsmän har länge framstått såsom
ett önskemål av stor betydelse, att i vårt land kunde komma till stånd eu
professur i försäkringsmatematik. Detta forskningsområde, vilket utgör sjalva
grundvalen för all försäkringsverksamhet, är för närvarande blott ofullständigt
tillgodosett i den akademiska undervisningen. Behovet av en mera
modern och speciellt på försäkringsväsendet inriktad undervisning i hithörande
dela''r av matematiken och den matematiska statistiken lärer icke kunna ifrågasättas
Det gagn, som härav skulle följa genom en högre utbildning pa forsäkringsteknikens
område, är icke begränsat till den privata försäkring^
verksamheten i dess allt mer utvecklade former utan maste tillika betraktas
såsom i hög grad betydelsefullt för den omfattande verksamhet, staten utövar
dels genom socialförsäkringen, dels genom ämhetsmannapensionermgen, dels
genom vissa andra statsfunktioner. Den moderna naturvetenskapen har dessutom
visat sig kunna i ständigt ökad utsträckning draga fördel av den matematiska
statistikens resultat och arbetsmetoder. _ . . •

I våra grannländer Danmark och Norge har universitetsundervisningen i
försäkringsmatematik blivit genom statens försorg ordnad på ett synnerligen
tillfredsställande sätt. Vid Köpenhamns universitet inrattades ai
1917 en docentur i »Forsikringsvidenskab og Statistik», vilken år 19231 för
ändrades till en ordinarie professur i ämnet. Vid universitetet i Oslo bestrides
Undervisningen i försäkringsmatematik och dithörande ämnen av
två professurer, den ena, av år 1916, betecknad såsom professur i ma e
matik och den andra, av år 1919, såsom professur i »forsikringstekmk».

Om i Sverige en professur för nu omformalda ändamål kan komina till
stånd, bör denna enligt vår mening utan tvekan förläggas till Stockholms

Kungl. Maj:ts proposition Nr 132. 8

högskola. Härigenom möjliggöres upprätthållandet av en intim kontakt
med den praktiska, såväl enskilda som statliga, iörsäkringsverksamheten,
varjämte tilliälle beredes till vidare utbildning för den stora skaran av
vid törsäkringsbolag och statens anstalter anställda. Såsom professurens
läroområde bör möjligen angivas »matematik med särskild hänsyn till
statistiska och försäkringsvetenskapliga användningar».

En utväg att utan ekonomiskt bidrag av statsmedel lösa den viktiga
fråga, för vilken vi härmed påkalla Eders Kungl. Maj:ts uppmärksamhet,
har nu synts oss erbjuda sig, för den händelse statsmakternas medverkan
härtill kan vinnas. Under denna förutsättning torde nämligen det för
professurens upprättande och för tryggande av dess framtida bestånd
erforderliga beloppet kunna erhållas genom användande av medel, som
jämlikt 225 § i lagen den 25 maj 1917 om försäkringsrörelse av försäkringsbolagen
erlagts till bestridande av kostnaden för iörsäkringsinspektionens
organisation och verksamhet. Genom dylika bidrag har såsom bekant
bildats en fond, vilken ej författningsenligt torde kunna enbart av statsmakterna
disponeras till andra ändamål än det nyssnämnda, vartill medlen
ursprungligen avsetts. Då denna fond numera vuxit till ett belopp,
som torde betydligt överstiga vad som med nu gällande regler för de årliga
bidragens beräkning kan anses erforderligt, har hos försäkringsbolagen
tanken uppstått att ur fonden erhålla nödiga medel för professuren.
Fonden uppgår lör närvarande till 780,515 kronor 41 öre. Kostnaden för
en professur vid Stockholms högskola har av högskolans rektor uppskattats
till 350,000 kronor. Därest omlörmälda fond minskas med sistnämnda
belopp, skulle densamma alltså utgöra 430,515 kronor 41 öre. För upprätthållande
av försäkringsinspektionens verksamhet torde den sålunda återstående
fonden, i förening med de årligen ingående bidragen, vara mer
än tillräcklig.

Med åberopande av vad sålunda anförts, tillåta vi oss att härmed i underdånighet
hemställa, att Eders Kungl. Maj:t täcktes vidtaga åtgärder
för att genom användande av medel från den genom bidrag till bestridande
av kostnaden för försäkringsinspektionens organisation och verksamhet
bildade fond må kunna vid Stockholms högskola upprättas en professur
med försäkringsmatematik som undervisningsområde, ävensom att i sinom
tid tilliälle måtte beredas försäkringsverksamhetens målsmän att framföra
önskemål i avseende på professurens anordnande och omfattning.»

Över berörda framställning hava infordrade utlåtanden avgivits den 2
mars 1925 av kanslersämbetet för rikets universitet, efter hörande av matematisk-naturvetenskapliga
sektionerna av filosofiska fakulteterna vid Uppsala
och Lunds universitet samt styrelsen för Stockholms högskola, den 11
februari 1925 av försäkringsinspektionen och den 19 i samma månad av statskontoret.
Vid det av styrelsen för Stockholms högskola avgivna utlåtandet
äro fogade yttranden i ämnet från matematisk-naturvetenskapliga avdelningen
vid högskolan och högskolans lärarråd.

Matematisk-naturvetenskapliga sektionen vid Uppsala universitet uttalar,
att sektionen funne inrättandet av en professur i försäkringsmatematik
i vårt land nyttigt och av behovet påkallat. Under framhållande att
en dylik professur vid Uppsala universitet skulle vara av stor nytta, för -

Matematisknaturvetenskapliga
sektionen
tid
t pp<ala
universitet.

4 Kungl. Maj:ts proposition Nr 132.

klarar sig sektionen dock på de i framställningen angivna skäl giva Stockholm
företräde som förläggningsort för samma professur.

Matematisknaturvetcnskflpliga
sektionen
vid
Lunds universitet.

Matematisk-naturvetenskapliga sektionen vid Lunds universitet åberopar
som eget yttrande följande av professorn Ckarlier gjorda uttalande:

»Det tillkommer icke Lunds universitet att undersöka, huruvida nämnda
fond kan användas till ifrågavarande ändamål, men må man hoppas, att
så är lallet, då härigenom ett länge känt och ofta uttalat önskemål skulle
kunna tillgodoses. Men däremot synes mig fondens beskaffenhet i någon
mån sammanhänga med platsen för den föreslagna professuren. Om
fonden är att betrakta såsom statsmedel, så synes mig professuren endast
kunna förläggas till ettdera av statens båda universitet, då staten knappast
kan vid enskild högskola bekosta en professur, vars behövlighet länge
varit lramhållen vid statsuniversiteten, åtminstone här i Lund. Om återigen
fonden, eller rättare sagt dess överskottsmedel, kan betraktas såsom
tillhörande försäkringsbolagen — vilken synpunkt jag för min del icke
vill bestrida — så kan naturligtvis ingenting invändas mot bolagens
önskan, att professuren förlägges till Stockholms högskola. Man må endast
hoppas, att staten därför icke glömmer att även tillse statsuniversitetens
behov.

Vad beträffar professurens omfattning och läroområde, så bör det påpekas,
att benämningen professur i försäkringsmatematik icke skulle vara
tillfredsställande. Såsom framhållits av professor Phragmén vid försäkringsiöreningens
sammanträde den 21 december 1916 är försäkringsmatematik,
för närvarande, icke någon egentlig vetenskap »utan en ganska
underordnad tillämpning av vetenskap». Den är närmast att betrakta,
såsom vid nämnda sammanträde betonades av professor Phragmén, doktor
Lundberg och andra talare, som en del av den matematiska statistiken.
I den läroplan, som av kanslern fastställes för detta ämne vid Lunds universitet,
där för närvarande en docentur men ej en professur i matematisk
statistik finnes, ingår också försäkringsmatematik i fordringarna för två
betyg i kandidat- och magisterexamen.

Då man tar i betraktande den stora, med varje dag växande betydelse,
den matematiska statistiken har ej blott för försäkringsmatematiken utan
också för så gott som alla delar av naturvetenskapen, torde det därför
vara lämpligast, att den nya professuren omfattade matematisk statistik i
allmänhet, varvid emellertid på grund av försäkringsbolagens särskilt uttalade
önskan torde behöva tilläggas, att försäkringsmatematiken häri bör
intaga en viktig del, exempelvis genom benämningen »matematisk statistik
med försäkringsmatematik».

Att använda benämningen »matematik med särskild hänsyn till statistiska
och försäkringsvetenskapliga användningar», såsom i skrivelsen
anföres såsom en möjlig formulering av professurens omfattning, skulle
med all säkerhet bli vilseledande. Någon professur i matematik är det här
ej fråga om. Man skulle genom eu dylik formulering ge anledning till eu
av dessa ledsamma konflikter vid professorstillsättningar, som förorsakas,
av för omfattande benämning av professurens omfång.»

Mat em åt i sknat
^ vetenskap
lig i avdelningen
vid
Stockholms
högskola.

Matematisk-naturvetenskapliga avdelningen vid Stockholms högskola
åberopar till en början av professorna Bendixson, Fredholm och Carleman
gjorda uttalanden i ärendet.

5

Kungl. Maj:ts proposition Nr 132.

Professorerna Bendixson och Fredkolm hava anfört följande:

»Redan sedan länge har det varit ett känt förhållande, att ett stort antal
av de unga studerande, vilka vinna sin vetenskapliga utbildning inom
det matematiska ämnesområdet, för sin utkomst varit hänvisade till den
verksamhet, som erbjudes dem inom försäkringsväsendet, såväl i de enskilda
försäkringsbolagens tjänst som inom försäkringsinspektionen och
socialt orsäkringen.

Under nu rådande förhållanden kan emellertid vid den akademiska undervisningen
nödig hänsyn icke tagas till undervisningen i iörsäkringsmatematik.
Med den omfattning, den matematiska vetenskapen i vår tid
tapt, torde det vara uteslutet, att en professor i detta ämne kan finna tid
att ägna sill undervisning åt dessa frågor annat än rent undantagsvis.
(Jfagenheterna härav äro emellertid uppenbara. Det är visserligen sant
att den vetenskapligt skolade matematikern besitter de väsentliga förutsattmngar,
som erfordras för ett behärskande av till ifrågavarande område
hörande problem, men störa olägenheter äro tydligen förbundna med
att han från början står jämförelsevis främmande för de uppgifter, som
han där har att lösa, och framför allt av att han såväl är i avsaknad av
nödig överblick över det dithörande områdets litteratur liksom även under
sm studietid icke blivit i tillfälle att kritiskt skärskåda de olika metodei,
som inom området komma till användning. Även inom många områden
av den moderna samhällsvetenskapen har vid det vetenskapliga bearbetandet
av det insamlade statistiska materialet ett starkt behov gjort
sig gällande av personer i besittning av en god matematisk utbildning.

kär gäller det, att, om ock en god matematisk utbildning är en nödvändig
förutsättning för ett framgångsrikt arbete inom detta gebit, det
dock är ett önskemål, att vederbörande skall besitta förtrogenhet med den
matematiska statistikens teori och metoder för att arbetet skall bliva verkligt
värdefullt.

Att en liögskolemässig undervisning inom ifrågavarande områden av
mätema.tiken är av behovet påkallad torde således vara allmänt erkänt.

1 själva verket har ju även insikten härom — såsom i den remitterade
skrivelser! framhålles — i våra grannländer föranlett upprättandet av professurer
i försakringsvetenskap och matematisk statistik.

Men det är icke blott för undervisningen som upprättandet av en sådan
professur vore av betydelse. Statistiken och försäkringsväsendet ställer i
vår hd nya uppgifter för vetenskapen, vilka för sin lösning erfordra en
på djupet gående matematisk vetenskaplig behandling.

Många områden av den moderna naturvetenskapen arbeta även med
begreppsbildningar och metoder, som ha synnerligen mycket gemensamt
med sannolikhetskalkylen och den matematiska statistiken.

Detta gäller i allmänhet om de delar av fysiken, där våra hjälpmedel ej
racka till lör att skalla oss den för förutsägande av fenomenens förlopp
nödvändiga kunskapen, såsom exempelvis fallet är inom meteorologien. I
ännu högre grad gäller detta om de stora delar av den teoretiska fysiken
som utgå från molekylarhypotesen, där svårigheten att individuellt sär beti:a\TelsesfutC1''n&

tvingar °SS att på dessa områden använda statistiska

Det är under sådana förhållanden för vetenskapen av stor betydelse, att
en lärostol upprättas lör att bereda en med den matematiska forskningens
metoder fullt förtrogen forskare tillfälle att ägna sina krafter åt lösandet
av de många uppgifter, som här möta. I själva verket torde, såsom fallet

tf

Kungl. Maj:ts proposition Nr 132.

är inom mekaniken, endast en forskare med verklig matematisk läggning
vara i stånd att inom området göra en insats av högt vetenskapligt värde.

Vi, som med stor glädje tagit del av det i den remitterade skrivelsen
väckta iörslaget, få på grund av det anförda på det varmaste tillstyrka,
att en professur upprättas vid högskolans matematisk-naturvetenskapliga
avdelning i huvudsaklig överensstämmelse med det förslag, som i den remitterade
skrivelsen framställts, och med den omfattning for dess ämnesområde,
som av vår ovan gjorda framställning framgår. .

Beträffande huruvida professurens lämpliga benämning bor vara den i
skrivelsen angivna eller i huvudsaklig överensstämmelse med ett förslag
av professor Carleman »försäkringsmatematik och matematisk statistik
med särskild hänsyn till deras matematiska grundvalar», torde ett avgörande
icke behöva träffas i ärendets nuvarande läge.

Rörande denna fråga liksom de närmare bestämmelser med avseende
på undervisning, examination m. m., som vid ett eventuellt bifall till den
gjorda framställningen torde böra fastställas, förutsätta vi, att högskolan
blir i tillfälle att, innan ärendet företages till avgörande, avgiva förnyat,
mer detaljerat yttrande.»

Professor Carlemans uttalande lyder sålunda:

»Jag är fullt enig med professor Bendixson och professor Fredholm
däri att det är ett viktigt önskemål för högskolan att få en professur med
ett undervisningsområde, som ungefärligen angives i professor Bendixsons
och professor Fredholms gemensamma skrivelse. Vad jag särskilt maste
här framhålla rör professurens benämning. Denna fråga synes mig vara
av synnerlig vikt för att befattningen skall komma att motsvara sitt ändamål
Enligt min mening bör professuren vara i matematisk statistik
inklusive försäkringsmatematik, eventuellt med tillagget: med särskild
hänsyn till dess matematiska grundvalar. Da fragan om professurens be
nämning nu ej slutgiltigt behandlas av hogskolan tager jag for givet, att
såväl högskolan som universitetsmyndigheterna fa darover avgiva förnyat
yttrande, innan ärendet avgöres. Jag får da tillfälle att närmare ingå
på denna sak.»

Matematisk-naturvetenskapliga avdelningen förklarar sig för egen del
livligt instämma i önskvärdheten av att en professur vid högskolan bleve
upprättad med undervisningsområde, omfattande »försäkringsmatematik
och matematisk statistik».

„ ,, , Även Stockholms högskolas lärarråd uttalar, med instämmande i matehöysllia!
matisk-naturvetenskapliga avdelningens yttrande, sin livliga förhoppning,
lät artad. att den föreliggande framställningen måtte bifallas.

Det av styrelsen för Stockholms högskola avgivna utlåtandet är av föl »Med''anledning

av remiss rörande en av åtskilliga försäkringsanstalt^
gjord underdånig framställning om upprättande vid Stockholms högskola
av en professur med försäkringsmatematik som undervisningsområde har
högskolans styrelse hört den matematisk- naturvetenskapliga avdelninge
vid högskolan ävensom högskolans lärarråd, vilka, på satt bilagda två
protokollsutdrag utvisa, uttalat sin livliga förhoppning, att den föreliggande
framställningen måtte bifallas.

Styrelsen för
Stod■ holms
högskola.

7

Kungl. Maj:ts proposition Nr 132.

Under instämmande i vad avdelningen och lärarrådet sålunda och i övrigt
yttrat, får styrelsen härmed förklara sig villig att, därest det ifrågasatta
beloppet om 350,000 kronor får för ändamålet disponeras, vid högskolan
upprätta en professur med undervisningsområde, omfattande försäkringsmatematik
och matematisk statistik, därvid styrelsen förutsätter, att
tillfälle beredes densamma att, innan frågan företages till slutligt avgörande,
avgiva förnyat yttrande rörande professurens definitiva benämning
ävensom beträffande undervisning, examination, fondens förvaltning
med flera frågor.»

Kanslersämbetet för rikets universitet förklarar sig såsom eget utlåtande
åberopa vad styrelsen för Stockholms högskola i ärendet anfört.

Försäkringsinspektionen anför bland annat, att inspektionen, i likhet
med försäkringsanstalterna, ansige i hög grad önskvärt, att vid Stockholms
högskola bleve upprättad en professur med det av anstalterna angivna
undervisningsområdet. Gagnet av en dylik professur syntes ligga i
öppen dag. Den från anstalterna för närvarande utgående låga bidragssatsen
torde enligt inspektionens mening komma att visa sig tillräcklig
för uppehållande av inspektionens verksamhet även utan anlitande av de
medel av omkring 430,000 kronor, som — efter överlämnandet till Stockholms
högskola av det för professurens inrättande erforderliga beloppet,
350,000 kronor — komme att kvarstå som behållning å reservationsanslaget
ifråga.

Även statskontoret har — under den i sökandenas framställning angivna
förutsättningen, att de för professurens upprättande erforderliga
medlen finge disponeras av den genom försäkringsanstalternas bidrag uppkomna
behållningen å meranämnda reservationsanslag — tillstyrkt bifall
till framställningen. Statskontoret ifrågasätter emellertid, huruvida icke,
med hänsyn till nu gällande bestämmelser om bidragsmedlen, erfordrades,
att medgivande till dessa medels användning på föreslaget sätt lämnades
av samtliga nu i verksamhet varande försäkringsanstalter.

Statskontoret fortsätter härefter sålunda:

sate.”

. »Såvitt statskontoret kan bedöma, bör ett kapital av 350.000 kronor vara
tillfyllest för att möjliggöra upprätthållande av en professur vid Stockholms
högskola, därest innehavaren därav tillförsäkras i huvudsak samma
förmåner som professor vid matematisk-naturvetenskapliga avdelningen
vid högskolan och vid statsuniversiteten. Statskontoret tillåter sig dock
i detta sammanhang erinra om att frågan rörande universitetsprofessorernas
avlöning och rätt till pension torde komma att bliva föremål för behandling
av innevarande års riksdag. Det erforderliga kapitalbeloppet
torde kunna i någon mån påverkas av en reglering av dessa professorers
avlönings- och pensionsförhållanden.

De fonderade bidragsmedlen, vilka enligt budgetredovisningen 1923—
1924 den 30 ju ni. 1924 uppgingo till 780,515 kronor 41 öre, innestå å statsverkets
giroräkning och kunna alltså när som helst disponeras.»

Kan*l• rsämbetet
för rikets
universitet.

Försäkrings inspektionen.

Statskontoret.

Skrift från
chefen för
försäkra gsinspekiontn.

Departements chefen.

8 Kungl. Maj:ts proposition Nr 132.

Sedan de från myndigheterna i ärendet infordrade utlåtandena avgivits,
har överdirektören och chefen för försäkringsinspektionen i en till mig
ställd, den 12 innevarande mars dagtecknad skrift anmält, att — förutom
de 133 försäkringsanstalter, som, enligt vad förut sagts, enat sig om eller
biträtt syftet med den i ärendet gjorda framställningen — numera jämväl
de återstående 33 inom riket verksamma anstalter, vilka vore skyldiga att
lämna bidrag till uppehållande av försäkringsinspektionens verksamhet,
förklarat sig icke hava något att erinra mot bifall till framställningen
samt bemyndigat chefen för försäkringsinspektionen att bringa sagda förhållande
till min kännedom.

Av de från universitets- och högskolehåll i ärendet avgivna yttrandena
framgår, att även inom vetenskapliga kretsar inrättandet av den av sökandena
ifrågasatta professuren anses såsom en i hög grad önskvärd åtgärd.
Med styrka hava framhållits de svårigheter, som för närvarande
möta att bereda tillfredsställande vetenskaplig utbildning inom det matematiska
och angränsande ämnesområden åt det avsevärda antal studerande,
vilka hava för avsikt att ägna sig åt försäkringsväsendet, och med
beklagande har från vissa håll konstaterats, att med den omfattning, den
matematiska vetenskapen i vår tid tagit, undervisningen i den mera speciella
försäkringsmatematiken och därmed sammanhängande ämnen med
tillgängliga lärarekrafter kunnat blott ofullständigt tillgodoses. I ärendet
har ock framhållits, hurusom i våra grannländer undervisningen å
ifrågavarande ämnesområde genom statens försorg redan blivit tillfredsställande
ordnad, i det att vid universiteten i Köpenhamn och Oslo finnas
inrättade lärostolar av det slag, framställningen avser.

Behovet av en speciellt på försäkringsväsendet inriktad undervisning i
den matematiska och angränsande vetenskaper torde sålunda få anses tillfyllest
ådagalagt. För att försäkringsväsendet i vårt land må bibehållas
vid den höga nivå, på vilken det för närvarande står, och möjligheter beredas
dem, vilka ägna eller komma att ägna sig åt försäkringsverksamhet,
till erhållande av grundlig vetenskaplig utbildning å det läroområde, som
för sagda verksamhet är av särskild betydelse, synes det mig därför synnerligen
önskvärt, att den av en enhällig opinion inom försäkringskretsar
omfattade planen på inrättande av en särskild lärostol i försäkringsmatematik
och vad därmed sammanhänger bliver realiserad.

De formella betänkligheter, som av statskontoret uttalats mot det av
sökandena föreslagna sättet för beredande av de för professurens upprättande
erforderliga medlen, hava, efter de av chefen för försäkringsinspektionen
meddelade upplysningarna rörande försäkringsanstalternas anslutning
till förslaget i fråga, förfallit. Vid sådant förhållande och då
förslaget synes mig erbjuda en ur olika synpunkter tillfredsställande lösning
av sakens ekonomiska sida, tillstyrker jag, att, på sätt av sökandena
avsetts, det belopp, som för ändamålet kräves, må få tagas i anspråk från

9

Kungl. Maj:ts proposition Nr 132.

behållningen å de av försäkringsanstalterna för uppehållande av försäkringsinspektionens
verksamhet hopbragta bidragsmedlen.

Mot storleken av det belopp, 350,000 kronor, som av sökandena föreslagits
skola för professurens inrättande disponeras och vilket synes även
mig böra bliva för sådant ändamål fullt tillräckligt, har jag — med hänsyn
till den betydande reservation, som alltjämt komme att kvarstå å försäkringsinspektionens
anslag — icke något att erinra, liksom icke heller
mot att, på sätt sökandena hemställt, den tilltänkta professuren knytes till
den läroanstalt, som till följd av sin förläggning lättast har tillgång till
kontakt med det praktiska försäkringsväsendet, nämligen Stockholms
högskola.

Det i anspråk tagna beloppet torde böra avsättas till en särskild fond,
som för sig förvaltas. För beredande av avlöning till professurens innehavare
bör allenast den årliga fondavkastningen få disponeras. Skäl
synas mig tala för att förvaltningen av fonden anförtros åt statskontoret,
men då styrelsen för Stockholms högskola anhållit att, innan denna fråga
avgöres, erhålla tillfälle att i ärendet avgiva förnyat utlåtande, torde med
det slutliga ståndpunktstagandet härutinnan böra få tillsvidare anstå.

Beträffande slutligen benämningen å och utformningen mera i detalj
av ämnesområdet för den ifrågasatta professuren, därom skilda meningar
bland de sakkunniga kommit till uttryck, tillkommer det icke mig att
göra några närmare uttalanden, utan lärer denna fråga framdeles böra
på chefens för ecklesiastikdepartementet föredragning göras till föremål
för prövning i vederbörlig ordning.

På grund av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Maj:t
måtte föreslå riksdagen medgiva,

att av reservationerna å anslaget till uppehållande av försäkringsinspektionens
verksamhet ett belopp av 350,000 kronor må avsättas till en
fond, därav avkastningen skall användas till upprättande och underhållande
av en professur vid Stockholms högskola med undervisningsområde,
i huvudsak omfattande försäkringsmatematik och matematisk statistik.

Yad föredragande departementschefen sålunda hemställt,
däri statsrådets övriga ledamöter instämma, behagar
Hans Maj:t Konungen bifalla samt förordnar,
att proposition i ämnet skall till riksdagen avlåtas av
den lydelse, bilaga vid detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Elin Rydeberg.

Bihang till riksdagens protokoll 1925. 1 samt. Ilo käft. (Nr 132.)

9