Kungl. Maj:ts proposition Nr 10
Proposition 1928:10
- kammare
- riksdag
- tvåkammaren
- session
- lagtima
- Antal sidor
- 4
Propositioner och skrivelser
Propositioner är förslag till nya lagar och lagändringar som regeringen lämnar till riksdagen. Regeringen lämnar också skrivelser, som har en mer redogörande karaktär och inte innehåller förslag till riksdagsbeslut.
Kungl. Maj:ts proposition Nr 10.
1
Nr 10.
Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående vissa pensioner
från allmänna indragning sstaten; given Stockholms slott den 13
januari 1928.
Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över handelsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att
bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.
GUSTAF,
Felix Hamrin.
Utdrag av protokollet över handelsärenden, hållet inför Hans Maj:t
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 13 januari 1928.
Närvarande:
Statsministern Ekman, ministern för utrikes ärendena Löfgren, statsråden
Thyrén, Ribbing, Meurling, Gärde, Pettersson. Rosén. Hamrin. Almkvist,
Lyberg, von Stockenström.
Departementschefen, statsrådet Hamrin, anför:
l:o.
I skrivelse den 5 september 1927 har kommerskollegium hemställt, att
Kungl. Maj:t ville vidtaga åtgärd för beredande åt kaptenen i Skaraborgs
regementes reserv, förste torvingenjören Ernst Jacob Wallgren av viss
pension från allmänna indragningsstaten.
Till stöd för berörda framställning har kommerskollegium anfört i huvudsak
följande.
Wallgren vore född den 11 april 1864. På sin militära bana hade han
inträtt år 1881 och åtnjöte fian sedan år 1914 kaptens pension, vilken till en
början utgick med 2,720 kronor årligen men numera, jämlikt kungörelsen
den 18 juni 1925 med bestämmelser om ny pension för vissa pensionerade
Bihang till riksdagens protokoll 1928. 1 saml. 9 håft. (Nr 10—12.)
Ang. tilläggspension
åt
kaptenen i
Skaraborgs regementes
reserv,
forste
tor vingenjören
E. J. Wallgren.
Kommerskollegium
.
1
2
Kiingl. Majrts proposition Nr 10.
Statskontoret.
Departements
chefen.
f. d. befattningshavare i statens tjänst m. fl. pensionärer (nr 280), utgjorde
3,852 kronor årligen.
Som torvtjänsteman hade Wallgren varit anställd i statens tjänst nästan
utan avbrott alltsedan den 1 september 1901, då han tillträdde befattning
som torvingenjör. Denna befattning hade han innehaft till och med den 19
december 1904. Under tiden från och med den 1 februari 1905 till och med
år 1906 hade han tjänstgjort som lantbruksstyrelsens torvtekniska biträde
och från och med år 1907 innehade han befattningen som förste torvingenjör.
Hans i denna egenskap utgående avlöningsförmåner uppginge sammanlagt
till 8,400 kronor, därav 6,000 kronor i arvode, 1,000 kronor i tillfällig löneförbättring,
400 kronor i ortstillägg och 1,000 kronor i ålderstillägg. Hade
torvtjänstemännen varit uppförda å ordinarie stat, torde förste torvingenjörstjänsten
skäligen hava bort placeras i nuvarande 24:e lönegraden, vars pensionsunderlag
utgjorde 5,076 kronor. 1 anslutning till vad som gällde beträffande
vissa andra tjänstemän torde, om torvstaten blivit uppförd å ordinarie
stat, sannolikt därvid en ålder av 65 år och 25 års tjänstetid hava
föreskrivits som villkor för att hel pension finge utgå till statens torvtjänstemän.
Wallgren hade under mera än 25 år varit anställd som sådan tjänsteman.
Det aldrig slappnande intresse samt osedvanligt plikttrogna nit, varmed
han skött sina förenämnda civila befattningar, gjorde honom enligt
kollegii mening i hög grad förtjänt av att åt honom bereddes pension i hans
egenskap av förste torvingenjör.
Kollegium föreställde sig, att med hänsyn till den till Wallgren nu utgående
militärpensionen förberörda belopp 5,076 kronor ansåges ej oavkortat
böra tillkomma honom som civilpension. En skälig ersättning i pensionsväg
för det arbete, Wallgren nedlagt under sin civila tjänstemannabana,
syntes kollegium vara den, som framkomme, om från nämnda belopp 5,076
kronor droges två tredjedelar av hans sammanlagda militärpension eller
2,568 kronor, varigenom civilpensionen skulle uppgå till 2,508 kronor.
I häröver avgivet infordrat utlåtande den 13 september 1927 har statskontoret
tillstyrkt bifall till framställningen.
Under åberopande av vad i ärendet förekommit anser även jag mig
böra föreslå beredande av pension åt Wallgren i hans egenskap av förste
torvingenjör. I likhet med ämbetsverken håller jag före, att ett pensionsbelopp
av omkring 5,000 kronor skulle i och för sig vara i detta fall väl avvägt
med hänsyn till åtnjuten avlöning och anställningstidens längd. Emellertid
är Wallgren redan i åtnjutande av pension för annan statsanställning,
vilken pension med tillhörande förhöjningar uppgår till 3,852 kronor. Vid
sådant förhållande torde i detta fall liksom eljest, då fråga är om förening av
två pensioner, böra så ordnas, att Wallgren må i sammanlagda pensionsförmåner
åtnjuta ett belopp, som motsvarar den större pensionen med tillägg av
Va av den mindre pensionen. I förevarande fall skulle med tillämpning av
denna regel sammanlagda pensionsförmånerna böra motsvara ett belopp av
6,360 kronor. Då Wallgren, såsom förut nämnts, redan innehar militärpension
å tillhopa 3,852 kronor, vilken torde böra lämnas orubbad, synes en
tillläggspension nu böra åt honom utverkas till belopp av 2,508 kronor.
Kungl. Maj:ts proposition Nr 10.
3
Jag ber att i detta sammanhang få erinra om att, på sätt närmare
framgår av punkten 33 under tionde huvudtiteln av årets statsverksproposition,
förste torvingenjörstjänsten föreslagits till indragning med utgången
av april månad 1929.
Jag hemställer nu, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,
att kaptenen i Skaraborgs regementes reserv, förste
torvingenjören Ernst Jacob Wallgren må utan rubbning
av den pension med tillhörande förhöjningar,
som han åtnjuter såsom förutvarande innehavare av
militär beställning, från och med dagen näst efter den,
då han lämnar befattningen såsom förste torvingenjör,
dock tidigast från och med den 1 maj 1929, under sin
återstående livstid åtnjuta pension från allmänna indragningsstaten
till belopp av 2,508 kronor årligen.
2:o.
I en av kommerskollegium med eget utlåtande den 31 oktober 1927
överlämnad ansökning har e. o. kanslibiträdet hos detta ämbetsverk fröken
Gurli Hegardt i samband med begärt entledigande från sin befattning
med utgången av juni månad 1928 anhållit, att kollegium måtte hos
Kungl. Maj:t göra framställning om utverkande av pension åt henne.
Av ansökningen bifogad handling framgår, att fröken Hegardt är född
den 31 januari 1861.
I sitt förenämnda utlåtande har kommerskollegium anfört i huvudsak
följande.
Fröken Hegardt hade den 1 september 1907 antagits till e. o. biträde a
kollegii fartygsregistreringsavdelning och hade under tiden 1 januari 1908
— 31 december 1921 varit anställd såsom e. o. biträde hos kollegium. Sistnämnda
anställning finge anses fullt jämförlig i fråga om åren 1908 -1918
med kvinnlig biträdestjänst i dåvarande första graden och beträffande åren
1919—1921 med dylik tjänst i dåvarande andra graden. Under tiden 1
januari 1922 — 30 juni 1925 hade fröken Hegardt tjänstgjort såsom e. o.
kontorsbiträde och alltsedan den 1 juli 1925 såsom e. o. kanslibiträde. Hennes
lön vore för närvarande 2,676 kronor, oberäknat dyrtidstillägg.
Den 31 januari 1928 uppnådde fröken Hegardt en levnadsålder av 67 år
och den 1 juli samma år kunde hon tillgodoräkna sig mera än 20 tjänstår
i statens tjänst. Kollegium finge vitsorda, att hon städse med utmärkt flit.
utmärkt ordentlighet och mycket god omdömesförmåga fullgjort de "henne
åliggande arbetsuppgifter. På grund av sin levnadsålder vid inträdet i
statens tjänst hade hon icke anmält sig till erhållande av ordinarie befattning,
ehuru hennes tjänstgöring varit fullt likvärdig med ordinarie befattningshavares.
Då hon uppbure avlöning enligt sjunde lönegraden i gällande avlöningsreglemente,
skulle hon, därest hon varit ordinarie befattningshavare, vid
uppnådd pensionsålder blivit berättigad att komma i åtnjutande av avkortad
Ang. pension
åt e. o. kanslibiträdet
hos
kommerskollegium
G. Hegardt.
Kommerskollegiu
m.
4
Kungl. Maj:ts proposition Nr 10.
Statskontoret.
Departements
chefen.
pension motsvarande 2%o av pensionsunderlaget, 1,716 kronor, eller efter
föreskriven avrundning 1,152 kronor. Detta belopp borde emellertid minskas
något med hänsyn därtill, att fröken Hegardt icke erlagt några avgifter för
sin pensionering. Pensionsbeloppet syntes lämpligen böra bestämmas till
1,044 kronor.
Därest det emellertid skulle anses lämpligare att ansluta sig till vad särskilda
sakkunniga i sitt den 29 mars 1927 avgivna betänkande med förslag
till ny civil pensionslag m. m. föreslagit i fråga om pension för icke-ordinarie
befattningshavare, skulle fröken Hegardt böra komma i åtnjutande av
avkortad pension motsvarande 2%0 av ett pensionsunderlag å 1,644 kronor eller
efter sedvanlig avrundning 1,104 kronor. Även detta belopp borde av nyss
angiven orsak minskas något, förslagsvis till 1,008 kronor.
Statskontoret har i infordrat utlåtande den 5 december 1927 tillstyrkt
ett pensionsbelopp av 1,008 kronor.
I likhet med ämbetsverken finner jag goda skäl tala för att åt fröken
Hegardt, när hon vid framskriden ålder och efter tjuguårigt arbete i statens
tjänst lämnar sin anställning, beredes någon pension, ehuru hon icke varit
ordinarie befattningshavare. Mot det av kommerskollegium alternativt
föreslagna och av statskontoret tillstyrkta beloppet av pensionen, vilken
torde böra utgå från allmänna indragningsstaten, har jag intet att erinra.
Jag får därför hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,
att e. o. kanslibiträdet hos kommerskollegium fröken
Gurli Hegardt må från och med månaden näst efter
den, då hon lämnar sin anställning hos nämnda ämbetsverk,
å allmänna indragningsstaten under sin återstående
livstid uppbära en årlig pension av 1,008 kronor.
Vad chefen för handelsdepartementet sålunda hemställt,
däri statsrådets övriga ledamöter instämma,
behagar Hans Maj:t Konungen bifalla samt förordnar,
att proposition i ämnet skall till riksdagen avlåtas av
den lydelse, bilaga vid detta protokoll utvisar.
Ur protokollet:
Einar Engelstedt.
Propositioner och skrivelser
Propositioner är förslag till nya lagar och lagändringar som regeringen lämnar till riksdagen. Regeringen lämnar också skrivelser, som har en mer redogörande karaktär och inte innehåller förslag till riksdagsbeslut.