Kungl. Maj:ts proposition nr 104

Proposition 1932:104

Kungl. Maj:ts proposition nr 104.

5

Nr 104.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till ändrad lydelse
av § 7 riksdagsordningen samt till lag örn ändrad
lydelse av 12 och 25—28 §§ lagen den 26 november 1920
(nr 796) örn val till riksdagen; given Stockholms slott
den 19 februari 1932.

Under åberopande av bifogade i statsrådet hållna protokoll vill Kungl. Maj :t
härmed dels till riksdagens prövning i grundlagsenlig ordning framlägga härvid
fogat förslag till ändrad lydelse av § 7 riksdagsordningen, dels ock föreslå
riksdagen att, under förutsättning att ändring av riksdagsordningen i överensstämmelse
med nyssnämnda förslag varder av riksdagen i grundlagsenlig ordning
beslutad, antaga bilagda förslag till lag örn ändrad lydelse av 12 och 25—
28 §§ lagen den 26 november 1920 örn val till riksdagen.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

N. Gärde.

6

Kungl. Maj:ts proposition nr lOh.

Förslag

till

ändrad lydelse av § 7 riksdagsordningen.

§ 7.

1. Valkretsarna indelas----fastställes i vallagen.

2. Varje år---stadgas i vallagen.

3. Har Konungen---valkretsen tillhör.

4. Har i en valkrets riksdagsman avgått före åttaårsperiodens slut, eller skall
plats, när åttaårsperioden för en valkrets tilländalupit, övergå från denna till
valkrets inom annan grupp, besättes platsen på sätt i vallagen stadgas för tiden
intill utgången av den åttaårsperiod, för vilken val senast hållits i den till
platsen berättigade valkretsen; dock att, där platsen redan är tillsatt för tid
efter löpande året, besättandet skall ske allenast för tiden till årets slut.

Kungl. Maj:ts proposition nr 10h.

7

Förslag

till

Lag

om ändrad lydelse av 12 och 25—28 §§ lagen den 26 november 1920 (nr

796) örn val till riksdagen.

Härigenom förordnas, att 12 och 25—28 §§ lagen den 26 november 1920 örn
val till riksdagen, av vilka lagrum 26 § ändrats genom lag den 17 juni 1921
(nr 316), skola, 12 och 26 §§ i nedan intagna delar, erhålla följande ändrade
lydelse:

12 §.

1. Utgör landstingsområde egen valkrets, förrättas val till första kammaren,
som grundar sig å stadgandena i § 7 mom. 2 riksdagsordningen, av landstinget
vid lagtima möte; skall val äga rum på grund av föreskrifterna i § 7 mom. 3
eller 4 riksdagsordningen, sammanträder landstinget till urtima möte.

2. Omfattar valkrets--— utsedd elektor.

3. Tillhöra landstingsområden---nämnda mom. sägs.

4. Utgör stad---2 mom. sägs.

5. För deltagande--— landstings möte.

25 §.

Fullmakt för vald riksdagsman underskrives av valförrättaren jämte två av
valmännen. Sådan fullmakt skall hava följande lydelse:

»I kraft av det riksdagsmannaval, som i» N.N. »valkrets blivit den — — -—
(dag, månad, år) — — — förrättat, varder» N.N. »härigenom befullmäktigad
att för en tid av åtta år, räknade från och med den 1 januari nästkommande år,»
(eller, där valet skett på grund av § 7 mom. 3 eller 4 riksdagsordningen: »för
tiden till den 1 januari år —--») »vara ledamot av riksdagens första kam mare.

» Ort och tid.

26 §.

Har riksdagsman---angivna grunder.

Är i nu nämnt fall annan valkrets berättigad till den lediga platsen, eller skall
plats, när åttaårsperioden för en valkrets tilländalupit, övergå från denna till
valkrets inom annan grupp, varder för platsens besättande i den därtill berättigade
valkretsen ny röstsammanräkning verkställd vid offentlig förrättning,
som nyss sagts. Förrättningen hålles i förra fallet så snart ske kan och i senare
fallet under september månad det sista året i nämnda åttaårsperiod. Köstsammanräkningen
skall avse i valkretsen jämlikt § 7 mom. 2 eller 3 riksdags -

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 10k.

ordningen hållet val, gällande för tid för vilken platsen enligt mom. 4 samma
paragraf skall besättas, och verkställas enligt de i 19—22 §§ angivna grunder
så som örn den utgjorde fortsättning av den ursprungliga sammanräkningsförrättningen
och ytterligare en plats skolat därvid tillsättas. Där den, som efter
vad nu sagts skulle hava erhållit platsen, redan blivit vald till ledamot av
kammaren eller avlidit eller eljest ej längre är valbar, tillerkännes platsen den,
vars namn kommer närmast i ordningen inom det parti, platsen tilldelats.

Efter avslutande av sammanräkning, som i denna paragraf avses, skola valsedlarna
åter inläggas under försegling.

27 §.

Vid förrättning, som i nästföregående paragraf avses, skall Konungens befallningshavande
i protokoll upptaga de föreliggande omständigheterna samt
vilken på grund därav skall inträda såsom ledamot av kammaren. Sedan detta
protokoll vid förrättningen upplästs, utförde Konungens befallningshavande
omedelbart fullmakt för den sålunda utsedde. Sådan fullmakt skall, allt efter
som utseendet skett vid förrättning enligt 26 § första eller andra stycket,
hava nedan intagen lydelse:

»Sedan» N. N. »blivit för» N. N. »valkrets utsedd till ledamot av riksdagens
första kammare för en tid av åtta år, räknade från och med den 1 januari

år ----,» (eller, där den avgångne blivit utsedd jämlikt § 7 mom. 3 eller 4

riksdagsordningen: »för tiden till den 1 januari år -— --») »men denna plats

blivit ledig, har vid förrättning enligt 26 § första stycket lagen örn val till
riksdagen» N. N. »blivit utsedd att inträda såsom ledamot av nämnda kammare
för tiden till den 1 januari år —--; varom detta länder till bevis och full makt.

» Ort och tid.

»Sedan plats i riksdagens första kammare övergått från» N. N. »till» N. N.
»valkrets, har vid förrättning enligt 26 § andra stycket lagen örn val till
riksdagen» N. N. »blivit utsedd att inträda såsom ledamot av nämnda kammare
för tiden till den 1 januari år ----;» (eller, där inträdet skall ske först

vid ingången av nästkommande år: »från och med den 1 januari år ■— —• -—

till den 1 januari år---;») »varom detta länder till bevis och fullmakt.»

Ort och tid.

28 §.

Finnes vid sammanräkning, som i 26 § avses, å därvid för varje särskilt
fall ifrågakommande valsedlar icke namn å någon, som enligt givna regler kan
inträda såsom ledamot av kammaren å den lediga platsen, då skall nytt val
anställas för platsens besättande.

Omfattar valkretsen landstingsområden, tillhörande olika län, skall Konungens
befallningshavande, som förrättar röstsammanräkningen, hos Konungen
anmäla behovet av nytt val för platsens besättande.

Denna lag träder i kraft den dag, då riksdagens beslut, varigenom riksdagen
bifallit Konungens förslag till ändrad lydelse av § 7 riksdagsordningen, varder i
grundlagsenlig ordning hos Konungen anmält.

Kungl. Maj:ts proposition nr 10b.

9

Utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden, hållet inför
Hans Kungl. Höghet Krcmprinsen-Reg euten i statsrådet
å Stockholms dott den 19 februari 1932.

Närvarande:

Statsministern Ekman, statsråden Gärde, von Stockenström, Städener, Gyllenswärd,
Larsson, Holmbäck, Jeppsson, Hansén, Rundqvist.

Chefen för justitiedepartementet, statsrådet Gärde, anmäler riksdagens skrivelse
den 16 maj 1930 (nr 248) angående ifrågasatt ändring av bestämmelserna
i § 7 riksdagsordningen örn fyllande av uppkommen ledighet inom riksdagens
första kammare.

Föredraganden anför:

»Val till riksdagens första kammare gäller för én tid av åtta år, räknade från
januari månads början året näst efter det, under vilket valet skett. För dessa
val är riket indelat i valkretsar. Det antal riksdagsmän, varje valkrets med
iakttagande av vissa angivna grunder äger utse, bestämmes vart tionde år av
Konungen; dock må, därest genom dylik tioårsreglering plats skall övergå från
en valkrets till en annan, detta icke lända till inskränkning i vald riksdagsmans
rätt att under föreskriven tid utöva riksdagsmannakallet (§ 6 mom. 1, 2 och 5
riksdagsordningen).

Valkretsarna äro indelade i åtta grupper. Varje år under september månad
skall förrättas val inom en av dessa grupper enligt viss mellan grupperna bestämd
ordning. Valet avser nästföljande åttaårsperiod. Har Konungen förordnat
örn nya val i hela riket, skall sådant val förrättas i varje valkrets för tiden
intill utgången av den åttaårsperiod, för vilken val senast hållits inom den grupp,
valkretsen tillhör (§ 7 mom. 1—3 riksdagsordningen).

Avgår i en valkrets riksdagsman före åttaårsperiodens slut och är valkretsen
alltjämt berättigad till den lediga platsen, besattes denna genom ny sammanräkning
av de förut avgivna rösterna. Sammanräkningen verkställes inom
det parti, för vilket den avgångne blivit vald, eller, där han valts för
mer än ett parti, inom det parti, från vilket plats först tilldelats honom. Tillsättandet
sker för återstoden av den åttaårsperiod, för vilken den avgångne
blivit vald (§ 7 mom. 4 riksdagsordningen, 21, 22 och 26 §§ vallagen). Är
åter i angivna fall till följd av verkställd tioårsreglering annan valkrets
berättigad till den lediga platsen, företages icke ny röstsammanräkning i denna
krets utan varder nytt val förrättat. Valet gäller för tiden intill utgången
av den åttaårsperiod, för vilken val senast hållits inom den grupp valkretsen
tillhör. Där platsen redan är tillsatt för tid efter löpande året, skall dock valet
avse allenast tiden intill årets slut (§7 mom. 6 riksdagsordningen).

Bihang till riksdagens protokoll 1982. 1 sami. 81 käft. (Nr 108—10b.) 2

Gällande

bestäm melser.

10

Kungl. Maj :ts proposition nr 104.

Konstitutionsutskottet
1930.

Departe ments chefen.

Skall plats, när åttaårsperioden för en valkrets tilländalupit, övergå från
denna till valkrets inom annan grupp, företages likaledes nytt val för platsens
besättande i den senare valkretsen. Valet avser det eller de år, som återstå av
löpande åttaårsperiod för samma valkrets (§ 7 mom. 5 riksdagsordningen).

Slutligen må nämnas, att örn, då ny sammanräkning äger rum, de vid
sammanräkningen ifrågakommande valsedlarna icke upptaga namn å någon,
som kan inträda såsom ledamot i den avgångnes ställe, nytt val skall anställas
för besättande av den lediga platsen (28 § vallagen).

I memorial (nr 29) anförde konstitutionsutskottet vid 1980 års riksdag följande
:

I § 7 mom. 6 riksdagsordningen stadgades, att örn riksdagsman i en valkrets
avgått före slutet av en valperiod och annan valkrets på grund av jämlikt
§ 6 mom. 5 riksdagsordningen beslutad tioårsreglering vore berättigad till den
lediga platsen, nytt val skulle förrättas i sistnämnda valkrets. Denna bestämmelse
vore enligt utskottets mening icke ändamålsenlig. Tillsättandet av den
lediga platsen syntes nämligen i detta fall, likaväl som i det fall, som nämndes
i § 7 mom. 4 riksdagsordningen — då platsen stannade inom samma valkrets
— kunna ske på sätt. i vallagen stadgades, alltså i första hand enligt
26 § vallagen genom ny röstsammanräkning; örn platsen icke kunde tillsättas
genom ny röstsammanräkning, måste givetvis, enligt vad i 28 § vallagen stadgades,
ny valförrättning äga rum. Särskilt vore att märka, att genom den
nuvarande ordningen den proportionella principen faktiskt lede intrång, i det
att utan tvingande skäl nyval ägde rum för tillsättande av en enda plats.
Härtill komme, att det ur praktisk synpunkt uppenbarligen vore av värde, att
en extra valförrättning undvekes.

Då utskottet sålunda funne en ändring av angiven art påkallad såväl av
praktiska skäl som med hänsyn till att likformighet i vederbörande bestämmelser
vore önskvärd, och då erforderlig utredning syntes böra verkställas av
Kungl. Majit, hemställde utskottet, att riksdagen måtte anhålla att Kungl.
Majit ville låta verkställa utredning angående sådan ändring av § 7 riksdagsordningen,
att i valkrets, som tillfördes plats genom tioårsreglering, platsen
skulle, därest så vore möjligt, tillsättas genom röstsammanräkning, icke genom
nyval, samt för riksdagen framlägga av utredningen föranledda förslag.

Båda kamrarna biföllo utskottets hemställan (riksdagens skrivelse nr 248).

För att proportionalismens idé skall komma till sin rätt, är det naturligen
av vikt, att det antal representanter, som utses vid varje särskilt val, icke
är alltför ringa. Dea minskning av riksdagsvalkretsarnas antal med
därav följande ökning av riksdagsmännens antal i varje valkrets, som ägde
runi genom 1921 års ändringar i riksdagsordningen och vallagen, var ock föranledd
av en strävan att vid riksdagsmannavalen vinna större proportionell
rättvisa vid platsernas fördelning mellan partierna. Den nuvarande ordningen
för fyllande av uppkommen ledighet inom första kammaren måste vid sådant
förhållande framstå såsom föga ändamålsenlig, såvitt därigenom nyval erfordras
för besättande av en enda plats. Men även ur en annan synpunkt
torde vissa erinringar kunna riktas däremot. Till proportionalitetsprincipen

11

Kungl. Maj:ts proposition nr 104.

torde sålunda höra, att den proportional!tet, som vid ett allmänt val erhålles,
såvitt möjligt bibehålies under hela valperioden, även örn en eller
flera riksdagsmän avgå under denna. Med beaktande härav gäller ock hos
oss, på sätt framgår av det föregående, att ledig plats besättes ej genom
nyval utan genom ny sammanräkning av de tidigare avgivna rösterna. Denna
anordning är dock begränsad till det fall, da platsen stannar inom valkretsen.
En följdriktig tillämpning av principen synes emellertid fordra, att,
även örn platsen övergår till annan valkrets, den proportionalitet, som kommit
till uttryck vid där hållet val, bör få göra sig gällande jämväl vid besättandet
av den nytillkomna platsen.

I likhet med konstitutionsutskottet finner jag sålunda nytt val för fyllande
av uppkommen ledighet inom första kammaren böra undvikas, där så lämpligen
kan ske. Detta synes mig vara förhållandet icke blott i det av konstitutionsutskottet
anmärkta fallet, då efter riksdagsmans avgång i förtid ledig
plats skall tillfalla annan valkrets, utan även då vid slutet av åttaårsperiod
för viss valkrets plats därifrån skall övergå till valkrets inom annan grupp.
I båda dessa fall synes nyval utan olägenhet kunna ersättas av ny röstsammanräkning.
Jag förordar alltså en revision av gällande bestämmelser i nu angivna
syfte och omfattning.

Ny röstsammanräkning, varom nu är fråga, torde böra företagas, örn riksdagsman
avgått i förtid, så snart ske kan och, da plats övergår vid en attaarsperiods
slut, under september månad det sista året i perioden. Sammanräkningen
bör avse det allmänna val i den till platsen berättigade valkretsen med
allmänt val avser jag ordinarie val eller nyval i hela riket (§ 7 mom. 2 eller
3 riksdagsordningen) — som gäller för tid, för vilken platsen skall besättas.
I enlighet härmed kommer sammanräkningen i regel att hänföra sig till
det allmänna val, som senast hållits i valkretsen, och gälla intill utgången av
den åttaårsperiod, för vilken valet liallits. Vissa undantagsfall kunna dock
förekomma, då ledigheten uppstått i följd av att riksdagsman avgatt i förtid.
Har sålunda i en valkrets, från vilken plats skall övergå till annan valkrets,
riksdagsman t. ex. avlidit under oktober manad sista aret i attaarsperioden, sedan
ordinarie val (i valkrets tillhörande samma grupp) eller sammanräkning (i
valkrets tillhörande annan grupp) redan hållits för platsens besättande i den
därtill berättigade valkretsen för tid efter det löpande året, skall den sammanräkning,
som — där så erfordras — hålles för ledighetens fyllande, uppenbarligen
hänföra sig till det för återstoden av löpande åttaårsperiod gällande val
och avse allenast tiden intill årets slut. Har i valkrets, tillhörande ''annan
grupp’, dödsfallet inträffat under oktober månad det år, då ordinarie val under
september månad hållits i den till platsen berättigade valkretsen, mäste platsen
i denna valkrets besättas dels, där det tarvas, för återstoden av löpande åttaårsperiod,
dels för nästföljande åttaårsperiod för vilken val redan hållits. Den
förra sammanräkningen skall avse rösterna vid det för återstoden av löpande
åttaårsperiod gällande val, den senare sammanräkningen rösterna vid det senast
hållna valet.

Den nya röstsammanräkningen bör med tillämpning av de allmänna sammanräkningsreglerna
verkställas så som om den utgjorde fortsättning av den ur -

12

Kungl. Majlis proposition nr 10b.

sprungliga sammanräkningen och det därvid gällt att besätta ytterligare en
plats. Skulle den, som enligt dessa regler bort hava erhållit platsen, efter den
ursprungliga sammanräkningen hava blivit vald till ledamot av första kammaren
eller avlidit eller förlorat valbarhet, kunna olika lösningar ifrågakomma.
Antingen torde sålunda platsen böra tillerkännas den, vilkens namn för själva
riksdagsmannavalet kommer närmast i ordningen inom det parti, platsen tilldelats.
Eller också bör platsen besättas med den, vilken upptagits såsom efterträdare
till den, som av angivna skäl icke kan ifrågakomma, och i övrigt så
som örn denne sistnämnde blivit vald och därefter avgått. Även om onekligen
vissa skäl tala för sistnämnda alternativ, synes det mig dock med nuvarande
ordning bäst överensstämma, att efterträdarenamn för den, sorn ej blivit vald,
icke kommer i betraktande. Vid sådant förhållande har jag ansett mig böra
stanna vid att förorda det förra alternativet. Skulle å partiets valsedlar icke
finnas något namn avseende själva riksdagsmannavalet, torde nytt val böra
anställas.

Vad beträffar den yttre formen för den nya röstsammanräkningen lärer, i
likhet med vad nu gäller i fråga örn ny röstsammanräkning vid riksdagsmans
avgang i förtid utan att platsen övergår till annan valkrets, Konungens befallningshavande
böra äga att — sedan Kungl. Majit jämlikt § 28 riksdagsordningen
förordnat örn ledighetens fyllande — vid offentlig förrättning föranstalta
örn sammanräkning för utseende av riksdagsman och örn sammanräkningen
meddela underrättelse.

Med hänsyn till det nära samband, som råder mellan de i riksdagsordningen
och de i vallagen givna stadgandena i hithörande ämnen, torde lämpligen formligt
beslut örn ändring i vallagen böra ske redan vid årets riksdag, givetvis under
förutsättning att ändring av riksdagsordningen i överensstämmelse med
Kungl. Maj :ts förslag varder av riksdagen i grundlagsenlig ordning beslutad.

I enlighet med de av mig nu angivna grunder föreslår jag ändring av § 7
riksdagsordningen samt 12 och 25—28 §§ i vallagen.»

Departementschefen uppläser härefter dels förslag till ändrad lydelse av § 7

riksdagsordningen, dels ock förslag till lag om ändrad lydelse av 12 och 25_

28 §§ lagen den 26 november 1920 (nr 796) om val till riksdagen samt hemställer,
att förstnämnda förslag måtte föreläggas riksdagen till prövning i
grundlagsenlig ordning och att förslaget till ändringar i vallagen måtte under
angiven förutsättning av riksdagen antagas.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan förordnar Hans Kungl. Höghet KronprinsenRegenten,
att till riksdagen skall avlåtas proposition av den
lydelse, bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:
Azel Wennerholm.

Stockholm 1932. Kungl. Boktryckeriet P. A. Norstedt & Söner.

320597