Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning om ändring i förordnhlgen (1960:258) om utjämningsskatt å vissa varor
Proposition 1973:191
Kungl. Maj:ts proposition nr 191 år 1973 Prop. 1973:191
Nr 191
Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning om ändring i förordnmgen (1960:258) om utjämnuigsskatt å vissa varor; given den 2 november 1973.
Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av slalsrådsprotokoUet över finansärenden, föreslå riksdagen att antaga det förslag om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen hemställt.
CARL GUSTAF
G. E. STRÄNG
Propositionens huvudsakliga innehåll
Som en följd av att kostnaderna för prisuljämningen för vissa livsmedelsprodukter minskal föreslås i propositionen dels att utjämningsskatten för vissa choklad- och konfektyrvaror, biscuits och wafers sänks från 50 lUl 40 öre per kg, dels att utjämningsskalten för öl av typ B (meUanöl) och starköl inte skall utgå under år 1974.
1 Riksdagen 1973. I saml. Nr 191
Prop. 1973:191
Förslag tiU
Förordning om ändring i förordningen (1960:258) om utjämningsskatt å vissa varor
Härigenom förordnas att 4 § förordningen (1960:258) om utjämningsskatt å vissa varor skall ha nedan angivna lydelse.
Nuvarande lydelse
För choklad- och konfektyrvaror som avses i 2 § a samt för biscuits och wafers utgår skallen med 50 öre för kilogram. I varans vikt inräknas sådant förefintligt emballage med vilket varor av ifrågavarande slag försäljes i detaljhandeln.
För öl av typ B utgår skatten med 4 öre för liter och för starköl med 5 öre för liter.
4§'
Föreslagen lydelse
För choklad- och konfektyrvaror som avses i 2 § a samt för biscuits och wafers utgår skatten med 40 öre för kilogram. I varans vikt inräknas sådant förefintligt emballage med vilket varor av ifrågavarande slag försäljes i detaljhandeln.
För öl av typ B utgår skatten med 4 öre för liter och för starköl med 5 öre för liter.
Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1974.
Under år 1974 skall utjämningsskatt för öl av typ B och för starköl ej utgå.
I Senaste lydelse 1972:800.
Prop. 1973:191
Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den 2 november 1973.
Närvarande: statsministern PALME, statsråden STRÄNG, ANDERSSON, HOLMQVIST, ASPLING, LUNDKVIST, GEIJER, ODHNOFF, MOBERG, BENGTSSON, NORLING, LÖFBERG, LIDBOM, CARLSSON, FELDT.
Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anmäler efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter fråga om sänkning av utjämningsskatten för vissa varor, m. m. och anför.
Inledning
I en tiU finansdepartementet den 3 oktober 1973 inkommen skrivelse har Industrins livsmedelsgmpp hemställt att utjämningsskalten för choklad- och konfektyrvaror, biscuits och wafers reduceras väsentligt samt att utjämningsskatten på maltdrycker tillfälligt avskaffas. Svenska bryggareföreningen har för egen del i skrivelser till finansdepartementet den 2 och 4 oktober anfört synpunkter på frågan om utjämningsskatten och prisutjämningen för mellanöl och starköl. Skrivelserna har remissbehandlats och yttranden har avgetts av generaltullstyrelsen, kommerskollegium, statens jordbruksnämd och riksskatteverket.
Gällande ordning
Uljämningsskatt utgår enligt förordningen (1960:258) om utjämningsskatt å vissa varor för choklad och konfektyrvaror (med vissa undantag), vissa biscuits och wafers samt öl av typ B (mellanöl) och starköl när varorna tillverkas yrkesmässigt för försäljning eller införs till landet. För mellanöl och starköl utgör skatten 4 resp. 5 öre för liter och för andra här avsedda varor 50 öre för kilogram.
Utjämningsskatten för choklad- och konfektyrvaror samt biscuits och wafers infördes år 1960 i syfte att täcka kostnaderna för den interna prisutjämning för vissa livsmedelsprodukler som dä inrättades. Genom prisutjämningen ges de inhemska producenterna möjlighet att få tillgång till råvaror för sin tillverkning till världsmarknadspris utan hinder av den högre prisnivån i Sverige som är en följd av jordbruksregleringen. Prisutjämningen avser råvarorna socker, glykos, feltvaror, mjöl, havregryn, ägg och mjölk. Utjämningsskatten utgick frän böqan med 50 öre, höjdes den 1 juli 1966 till 60 öre och sänktes den 1 april 1973 till 50 öre för kilogram. Ändringama var betingade av utvecklingen vad beträffar kostnadema för utjämningsbidragen.
För mellanöl och starköl infördes utjämningsskatt den 1 januari 1967 om 3 resp. 4 öre för liter. Samtidigt infördes intern rävaruprisutjämning
Prop. 1973:191 4
för malt av samma typ som hade tillämpats inom bl. a. choklad- och konfektyrområdet. Utjämningsskatten för mellanöl och starköl höjdes den 1 januari 1970 till 5 resp. 6 öre per liter och sänktes den 1 april 1973 tni 4 resp. 5 öre per liter. Även dessa åtgärder sammanhängde med ändringar i kostnaderna för prisutjämningen.
Prisutjämningen omfattar även senap, såser, soppor, frukostflingor och fiskkonserver. För dessa varor uttas emellertid inte någon utjämningsskatt. Dessutom förekommer extern prisutjämning i form av rörliga avgifter vid gränsen för ett antal livsmedelsindustriprodukter.
Skattskyldig tillverkare skall i princip månadsvis till riksskatteverket avge deklaration angående sin tillverkning av skattebelagda varor. I deklarationen yrkar tillverkaren samtidigt utjämningsbidrag för de råvaror som använts vid tillverkningen och för vilka han är berättigad att erhålla sådant bidrag. Riksskatteverket erhåller periodvis av jordbruksnämnden belopp motsvarande de prisutjämningsbidrag som tillgodoförts skattskyldiga.
Kostnaderna för råvaruprisutjämningen bestrids från förslagsanslaget till prisreglerande åtgärder på jordbrukets område. Kostnadema för innevarande budgetår har i augusti 1973 beräknats till 65 milj. kr., mot tidigare beräknade och anvisade 95 milj. kr.
Förslag och remissyttranden
Industrins livsmedelsgrupp hänvisar i sin skrivelse tiU den mycket kraftiga uppgång av världsmarknadspriserna på vissa centrala jordbruksråvaror som ägt rum under innevarande år. Detta har lett till avsevärt reducerade prisutjämningsbelopp för några av de viktigaste råvarorna vid tUlverkning av livsmedelsindustriprodukter. F. n. föreligger en markant skUlnad mellan utjämningsskatten och prisutjämningsbidragen per kg skattebdagd vara. Effekten härav har i praktiken blivit att berörda industrier fått vidkännas kostnadshöjningar som i många fall är av betydande storleksordning och som för vissa produkter i sista hand måste drabba konsumenten i form av ofrånkomliga prishöjningar. Kostnadshöjningarna för skilda produkter blir av varierande storleksordning beroende på råvarusammansättningen. Del påpekas vidare att endast en del av branschen omfattas av det nuvarande prisutjämningssystemet för biscuits och wafers, vilket i det nu inträdda läget medfört en snedvridning av den interna konkurrensen.
Det påpekas slutligen att det nuvarande höga prisläget på världsmarknaden av de flesta bedömare anses komma att bestå, åtminstone under hela nästa år.
Vad gäller mellanöl och starköl anför Svenska bryggareföreningen att svensk bryggeriindustri under tiden den 1 november 1972 - den 30 september 1973 har belastats med en icke avsedd beskattning på cirka 6,7 inUj. kr. som en följd av de sjunkande utjämningsbidragen. Utjämningsskatten framstår som en fördyrande produktskatt vid sidan av maltdrycksskatten. Vid nuvarande omsättning skulle den extra skattebe-
Prop. 1973:191 5
lastningen under de närmaste tolv månaderna komma att uppgå tOl i runt tal 12 milj. kr. vid oförändrade skatter och uljämningsbidrag. Bryggareföreningen anför vidare att det motiv som låg till grund för införandet av utjämningsförfarandet, nämUgen den utländska konkurrensen, fortfarande är lika starkt. För starköl och meUanöl låg importandelen av den svenska konsumtionen enligt senast tillgängliga årsstatistik vid 14,6 resp. 8,6 %. TiU följd av inträdet i EG kommer Danmark successivt att införa en tull på 10 % som kompensation för skillnaden mellan världsmarknadspriserna och priserna inom EG för de i öl ingående jordbruksråvarorna. Vissa tecken tyder enligt Bryggareföreningen på alt man söker väsentligt öka den danska maltdrycksförsäljningen i Sverige. Danmark svarar redan nu för ca 80 % av den totala ölimporten lill Sverige. Det anses i framställningen angeläget att ha kvar ett prisuljämningsförfarande som vid behov kan tas i anspråk för att kompensera svensk bryggeriinduslri för skillnaden mellan inhemska råvampriser och världsmarknadspriserna. Även om konstruktionen med ett prisutjämningsbidrag och en utjämningsskatt förutsätter vissa svängningar med över- och underkompensa-lion anses det nuvarande läget vara sådant att utjämningsskalten snarast bör anpassas efter utvecklingen, dock utan att prisutjämningssystemet som sådant slopas.
Statens jordbruksnämnd påpekar att prisutjämningsbidragen minskat, främst som en följd av sänkningen av prisutjämningsbeloppel för mjöl. För november 1973 beräknas bidragen bli 44 öre per kg för såväl choklad- och konfektyrvaror som biscuits och wafers. Under månaderna april och juni i år var bidragen 48 resp. 70 öre per kg för de nämnda varugrupperna. Minskningen i bidrag har således i första hand avsett biscuits och wafers. Å andra sidan har tillverkare av dessa varor tidigare erhåUit en överkompensation i förhållande tUl skatten. Nämnden räknar inte med alt några större ändringar av de prisutjämningsbelopp som fastställts för november kommer alt ske under återstoden av innevarande budgetår. Möjligen kan prisutjämningsbeloppen för torrmjölk och fettva-ror komma att höjas något medan utjämningsbeloppet för socker kan komma att minskas. Mot denna bakgrund anser nämnden att det nu inte finns skäl att sänka utjämningsskatten på choklad- och konfektyrvaror saml biscuits och wafers.
Beträffande mellanöl och starköl anför jordbruksnämnden att såväl införselavgiflen som prisutjämningsbidraget för malt har slopats som en följd av höjda världsmarknadspriser på korn och malt. Såvitt nämnden kan bedöma torde införselavgift inte komma att införas på malt under tiden fram till nästa sommar. Med hänsyn till ölimportens ringa andel av konsumtionen bedömer nämnden att importkonkurrensen inte har varit särskilt besvärande för den inhemska bryggeriinduslrin. Prisuljämningen bör därför avskaffas och utjämningsskallen slopas. Om framdeles en prisskillnad uppkommer mellan världsmarknadspriset och det inhemska priset på malt bör frågan om ett återinförande av systemet enligt nämndens uppfattning prövas mot bakgrund av då föreliggande konkurrenssituation.
Prop. 1973:191 6
Riksskatteverket ansluter sig till vad statens jordbruksnämnd föreslagit.
Kommerskollegium framhåller i sitt yttrande att en oförändrad skattesats om 50 öre per kg för choklad- och konfektyrvaror samt biscuits och wafers skulle ge ett överskott på ca 13 milj. kr. för nu innevarande budgetär sedan kostnaderna för prisutjämningen avdragits. Beräkningen är gjord med utgångspunkt i produktions-, import- och exportförhållanden under budgetåret 1972/73. Kollegiet påpekar att det framräknade överskottet vid den senaste skattesänkningen torde ha varit av ungefär samma storleksordning och föreslår att utjämningsskatten sänks för de nyss nämnda varorna till 40 öre per kg. Under förutsättning att den av jordbruksnämnden gjorda bedömningen rörande utvecklingen av utjämningskostnaderna visar sig riktig skulle ytterligare skatteändringar inte behöva aktualiseras under innevarande budgetår.
Även vad gäller mellanöl och starköl finner kollegiet det vara i överensstämmelse med tidigare tUlämpade principer att utjämningsskatten anpassas till den nya situationen. Eftersom något prisutjämningsbidrag f. n. inte utgår och denna situation kan väntas bli bestående fram till nästa sommar, föreslår kollegiet att utjämningsskatten t. v. suspenderas. Härigenom undvikes att skatten i strid med sitt syfte fungerar som en ren konsumtionsbeskattning. Däremot bör mellanöl och starköl kvarstå som prisutjämningsberättigade varor. Som skäl härför anger koUegiet - även om importkonkurrensen alltjämt är måttlig — alt intet principiellt nytt har inträffat sedan prisutjämningsförfarandel infördes den 1 januari 1967 utom det att en frihandelsregim avtalats för dessa varor i förhållande till EG. EnUgt det ingångna frihandelsavtalet har EG rätt att ta ut en schablonavgift för mellanöl och starköl som kompensation för kostnadsfördyring av råvaran. Avgiften utgår i form av en tull på 10 % som införs gradvis i Danmark och Storbritannien mot EFTA-länderna. Den svenska bryggeriindustrins konkurrenter i EG, främst Danmark, tillförsäkras härigenom ett slags permanent prisuljämningsförfarande. Om och när prisutjämningsbidrag åter börjar utgå bör enligt kollegiets uppfattning givetvis uljämningsskatt återinföras.
Generaltullstyrelsen framhåller i sitt remissyttrande att inga invändningar finns — från de synpunkter tullverket närmast har att bevaka — mot en justering av utjämningsskatten med hänsyn till inträffade och förutsedda väsentliga prisändringar på råvaror.
Departementschefen
Den nu gällande ordningen för prisutjämning på vissa livsmedelsprodukter infördes vid EFTA:s upprättande och sammanhänger med det förhållandet att tullarna på en rad manufakturerade livsmedel har avvecklats, medan skyddet för råvarorna inom ramen för jordbruksregleringen kvarstår. Genom prisutjämningen undanröjs den särskilda kostnadsbelastning på grund av jordbruksregleringen, som annars kunde
Prop. 1973:191 7
missgynna svenska producenter i konkurrens med utländska företag. Producenterna kompenseras för skillnaden mellan den svenska prisnivån och världsmarknadsprisema. För finansieringen av bidragskostnaderna uttas en särskild utjämningsskatt som f. n. uppgår till 50 öre per kg för choklad- och konfektyrvaror, biscuits och wafers samt 4 och 5 öre per Uler för mellanöl resp. starköl.
Den höjning av världsmarknadspriserna som har skett under senare lid har medfört alt utjämningsbidragen sjunkit. För mellanöl och starköl lämnas f. n. inget bidrag alls.
Företrädare för den svenska industrin hemställer att utjämningsskalten för choklad- och konfektyrvaror, biscuits och wafers reduceras väsentligt samt att utjämningsskatten på maltdrycker tillfälligt avskaffas. Det förutsätts att maltdryckerna kvarstår som prisutjämningsberättigade varor. Statens jordbruksnämnd förordar att skatten på mellanöl och starköl liksom prisutjämningsförfarandel avskaffas och att ingen ändring görs för andra varor. KommerskoUegium anser att utjämningsskalten på choklad- och konfektyrvaror samt biscuits och wafers nu kan sänkas från 50 till 40 öre per kg och att skatten på mellanöl och starköl bör suspenderas t. v.
För egen del anser jag att en justering av utjämningsskalten nu är motiverad. En förhållandevis kraftig, sänkning av uljämningsbidragen har skett till en nivå, som kan förväntas bli i stort sett oförändrad fram tiU nästa års spannmålsskörd. Med hänsyn tiU de beräkningar som föreligger över skatteutfall och utjämningskostnader för den närmaste tiden — vilka givetvis bör innefatta såväl produktion som import — förordar jag att utjämningsskatten för choklad- och konfektyrvaror samt biscuits och wafers sänks från 50 öre för kilogram lUl 40 öre för kilogram fr. o. m. den 1 januari 1974 samt att någon utjämningsskatt på öl av typ B (meUanöl) och starköl inte tas ut under år 1974. För dessa maltdrycker bör prisutjämningsbidrag även i fortsättningen medges när prisförhållandena motiverar det.
Hemställan
Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att antaga inom finansdepartementet upprättat förslag till förordning om ändring i förordningen (1960:258) om utjämningsskatt å vissa varor.
Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt förordnar Hans Maj:t Konungen att till riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga lUl detta protokoll utvisar.
Ur protokoUet: Britta Gyllensten
GOTAB 73 5373 S Stockholm 1973