Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.
Kungl. Maj:ts proposition nr 17 år 1974 Prop. 1974:17
Nr 17
Kungl. Maj:ts proposition med förslag tUl lag om
ransonering av stadsgas; given den 25 januari 1974
Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda
utdrag av statsrådsprotokollet över handelsärenden, föreslå riksdagen att
bifalla det förslag om vars avlåtande till riksdagen föredragande
departementschefen hemställt.
CARL GUSTAF
KJELL-OLOF FELDT
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen föreslås som komplettering till allmänna
ransoneringslagen (1954:280) en tidsbegränsad lag, som bl. a. gör det möjligt
att vid ransonering av stadsgas ta ut en särskild avgift när för mycket gas
förbrukats.
Riksdagen 1974. 1 saml Nr 17
Prop. 1974:17
Förslag till
Lag om ransonering av stadsgas
Härigenom förordnas följande.
1 § Föreskrives med stöd av allmänna ransoneringslagen (1954:280)
reglering i fråga om stadsgas, skall ägare eller innehavare av gasverk vidtaga
åtgärder för regleringens genomförande enligt anvisningar av myndighet som Kungl.
Maj:t bestämmer.
Förbrukare av stadsgas och förvaltare av fastighet får av
myndighet som avses i första stycket åläggas avläsnings- och
uppgiftsskyldighet.
2§ Kungl. Maj:t kan vid reglering som avses i I §
förordna, att förbrukare av stadsgas, som tagit ut mer gas än han har rätt
till, skall erlägga särskild avgift, överuttagningsavgift, för den mängd gas
som uttagits utöver den medgivna.
Överuttagningsavgift utgår enligt grunder, som Kungl. Maj:t
bestämmer, och tiUfaller staten.
Föreligger särskilda skäl, kan Kungl. Maj:t befria
förbrukare från påförd överuttagningsavgift.
Överuttagningsavgift uppbäres och redovisas enligt
bestämmelser som Kungl. Maj:t meddelar.
3
§ Underlåter
förbrukare att i föreskriven ordning erlägga överuttagningsavgift, får
myndighet som avses i I § besluta att han skall avstängas från uttagning av
stadsgas under viss tid. Har sådant beslut meddelats, skall ägaren eller
innehavaren av gasverket avstänga förbrukaren i enlighet med beslutet.
4
§ Den som uppsåtligen
eller av grov oaktsamhet underlåter att fullgöra vad som bestämts av myndighet
enligt I § eller 3 § andra punkten dömes till böter eller fängelse i högst sex
månader.
Till samma straff dömes den som uppsåtligen eller av grov oaktsamhet
lämnar felaktig uppgift vid fullgörandet av skyldighet som avses i I § andra
stycket, om ej gärningen är belagd med straff i brottsbalken.
5 § Bestämmelserna i denna lag om ägare eller innehavare
av gasverk
skall i fråga om kommunalt gasverk tillämpas på föreståndaren.
Denna lag träder i kraft dagen efter den då lagen enligt
därpå meddelad uppgift utkommit från trycket 1 Svensk författningssamling och
gäller till utgången av november 1974.
Prop. 1974:17
Utdrag av protokollet över handelsärenden, hållet inför
Hans Maj:t Konungen i statsrådet den 25 januari 1974.
Närvarande: statsministern PALME, statsråden STRÄNG, HOLMQVIST,
ASPLING, GEIJER, BENGTSSON, NORLING, LÖFBERG, LIDBOM, CARLSSON, FELDT, SIGURDSEN,
GUSTAFSSON, ZACHRISSON, LEIJON, HJELM-WALLÉN.
Chefen för handelsdepartementet, statsrådet Feldt, anmäler
efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter fråga om viss
lagstiftning angående ransonering av stadsgas och anför.
Bränslenämnden har i framställning den 8 januari 1974
anhållit om lagstiftning som möjliggör dels att s. k. överuttagningsavgift kan
tas ut vid stadsgasransonering, dels att avläsnings- och uppgiftsskyldighet kan
åläggas i samband med sådan ransonering. Som bakgrund härtill framhåller
nämnden att det — med hänsyn till att olJe- och elransoneringarna kan medföra
ökad förbrukning av stadsgas utöver verkens produktions- och leveranskapacitet
och med hänsyn till det osäkra försörjningsläget vad gäller råvaror för stadsgasframställning
- synes ofrånkomligt att snart införa någon form av kvotransonering beträffande
stadsgasen. För att en sådan ransonering skall få avsedd effekt krävs enligt
nämndens mening att förbrukare som förbrukar mer gas än han har rätt till kan
förpliktas erlägga s. k. överuttagningsavgift för den stadsgas han förbrukat
utöver den medgivna. Svenska gasföreningen har i skrivelse den 14 januari 1974
meddelat, att föreningen inte har någol att erinra mot de framlagda förslagen.
Under andra världskriget gällde i Sverige lagen (1941:925)
om reglering av förbrukningen av elektrisk kraft och gas. Den gällde till en början
t. o. m. den 30 juni 1943, men giltighetstiden förlängdes sedermera med ett år
i sänder, sista gången t, o. m, den 30 juni 1949. Med stöd av denna lag kunde Kungl.
Maj;t, eller efter bemyndigande av Kungl. Maj:t statens bränslekommission,
meddela föreskrift om fördelningen och användningen i övrigt av gas alstrad
vid gasverk, om tillgången på gas inte förslog för att tillgodose behovet. Kungl.
Maj:t kunde vidare förordna, att förbrukare skulle vara skyldig att erlägga en öveiförbrukningsavgift,
om han tog ut större gasmängd än han hade rätt till enligt meddelad föreskrift.
Behov av att tillämpa lagen på gasområdet uppstod först från hösten 1944,
Föreskrifter utfärdades om inskränkningar i rätten att använda gas för vissa
ändamål, bl. a. för beredning av varmvatten. Allmän gasransonering infördes med
stöd av lagen genom kungörelse den 6 april 1945, Ransoneringen hävdes slutligt
från den 17 december 1946.
Numera kan bestämmelser om reglering av stadsgas utfärdas
med stöd av allmänna ransoneringslagen (1954:280). 1 kungörelsen (1973:1077) om
tillämpning av allmänna ransoneringslagen har Kungl, Maj:t med
Prop. 1974:17 4
riksdagens samtycke (prop. 1973:203, FöU 1973:28, rskr
1973:367) förordnat, att 2-5 §§ i lagen skall äga tillämpning t. o. m. den 30
november 1974. Kungörelsen (1973:1080) om ransonering av flytande bränsle, m. m.
innehåller regleringsföreskrifter, som även avser stadsgas. I 2 § kungörelsen
föreskrivs, att bl. a. stadsgas får saluhållas, utbjudas mot vederlag,
överlåtas, förvärvas eller användas endast enligt bestämmelserna i kungörelsen
eller av bränslenämnden i övrigt givna föreskrifter. Med stöd härav har
bränslenämnden meddelat vissa föreskrifter avseende användning av stadsgas, bl.
a. om förbud att använda sådan gas för uppvärmning av bostad i vissa fall.
Överträdelse av bestämmelser utfärdade med stöd av
allmänna ransoneringslagen medför ansvar. Däremot saknas möjlighet att
föreskriva annan påföljd.
Stadsgas
förekommer f. n. i tolv svenska kommuner, nämligen Eskilstuna, Göteborg,
Helsingborg, Karlskrona, Landskrona, Lund, Malmö, Norrköping, Stockholm,
Västerås, Ystad och Örebro. Det totala antalet abonnenter är ca 408 000 med en
sammanlagd förbrukning av ca 270 milj. m'' per år. Mer än hälften av såväl
antalet abonnenter som förbrukningen hänför sig till Stockholm. Till Göteborg
hänför sig ca 20 % och till Malmö ca 1 O %. Flertalet abonnenter - ca 390 000 —
är hushåll, där gasen används för matlagning. Dessas sammanlagda förbrukning
uppgår dock endast till omkring 70 milj. m' per år. En andra grupp omfattande
ca 15 000 abonnenter använder gas för värmeändamäl, t. ex. för
varmvattenberedning eller uppvärmning av villor, och har en årsförbrukning på
ca 100 milj. m''. Resterande ca 3 000 abonnenter finns inom industri och
hantverk och har en årlig förbrukning av omkring 100 milj. m''. Tio av de
berörda kommunerna har egen produktion av stadsgas, medan två får gas från
närbelägna kommuner. Samtliga gasverk är numera helt beroende av
mineraloljeprodukter för sin råvaruförsörjning. Som råvaror förbrukar gasverken
årligen omkring 109 000 ton lättbensin och 23 500 ton gasol. Om inte
situationen på oljemarknaden försämras, beräknar gasverken att förefintliga lager
och utlovade leveranser av lättbensin bör täcka behovet t. o, m. april 1974 för
att upprätthålla en gasproduktion av normal omfattning. När det gäller tiden
därefter samt i fråga om gasol är läget mera ovisst.
Efterfrågan
på stadsgas ökar med all sannolikhet kraftigt i och med att restriktioner för olje-
och elförbrukningen genomförs genom att de konsumenter sorn har möjlighet till
detta söker ersätta de båda andra värmekällorna med gas. Tecken härpå har redan
iakttagits. Under tiden för den sparkampanj för energi som bedrivits i december
1973 har en ökning av gasförbrukningen noterats, vilken för Stockholms del
beräknats till ca 10% över den normala. Särskilt bedöms att ett varmvattenförbud
skulle medföra risk för väsentligt ökad gasförbrukning. Möjligheterna att möta
en hastigt ökad gasförbrukning är begränsade. Skulle en kökiperiod infalla
samtidigt med ett varmvattenstopp bedöms allvarliga distribulionsstörningar
kunna uppstå. Det är således möjligt, att restrik-
Prop. 1974:17 5
tioner för olje- och elförbrukningen måste kompletteras
med en effektiv reglering också av stadsgasförbrukningen. Jag anser, att vår
beredskap att snabbt genomföra en sådan bör höjas.
Allmänna
ransoneringslagen gäller förnödenheter av alla slag och kan således i och för
sig användas för att genomföra en gasransonering. Med stöd av lagen kan
föreskrivas bl. a., att förnödenhet får användas endast för de ändamål, på de
villkor och med de begränsningar som föreskrivs av Kungl. Maj:t eller myndighet
som Kungl. Maj:t bestämmer. Den som överträder föreskrift eller villkor som
meddelats med stöd av lagen kan dömas till dagsböter eller fängelse i högst sex
månader. En effektiv ransonering av gas kan emellertid knappast erhållas med
mindre möjligheter finns att ålägga förbrukare, som tagit ut mer gas än de
haft rätt till enligt meddelade föreskrifter, att erlägga särskild avgift. Jag
förordar därför, att riksdagen föreläggs ett förslag till lag, varigenom de
befogenheter allmänna ransoneringslagen ger kompletteras med möjligheter att
ta ut sådan överuttagningsavgift. Lagen bör härutöver innehålla föreskrifter om
avläsnings- och uppgiftsskyldighet för förbrukare samt vissa straffbestämmelser.
Lagen kommer därmed i väsentliga avseenden att överensstämma såväl med de
regler som gällde för gasransoneringen under 1940-talet, som med den nu
gällande lagen (1973:901) om reglering av förbrukningen av elektrisk kraft.
Lagen bör träda i kraft så snart som möjligt och gälla så länge allmänna
ransoneringslagen äger tillämpning, dvs. till utgången av november 1974.
Med hänsyn
till lagstiftningens karaktär följer av allmänna regler att i lagen föreskrivna
avgifter kan tas ut och straff utmätas även efter det att lagen upphört att
gälla, om överträdelse ägt rum under den tid lagen gällde.
Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl.
Maj:t föreslår riksdagen
att antaga inom handelsdepartemenetet upprättat förslag
till lag om ransonering av stadsgas.
Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande
av statsrådets övriga ledamöter hemställt förordnar Hans Maj:t Konungen att till
riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga till detta protokoll
utvisar.
Ur protokollet: Gunnel Anderson