Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om utbetaIning av pristillägg för kött

Proposition 1974:165

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Kungl, Maj:ts proposition nr 165 år 1974 Prop. 1974:165

Nr 165

Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om utbetalning av pristillägg för kött; given den 25 oktober 1974.

Kungl, Maj:t vill härmed, under åberopande av bUagda utdrag av statsrådsprotokollet över jordbmksärenden, föreslå riksdagen att bifalla det förslag om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen hemstäUt.

CARL GUSTAF

SVANTE LUNDKVIST

Propositionens huvudsakliga innebåll

Med anledning av prisstoppet och livsmedelssubventionerna för köttvaror utgår ersättning tiU jordbraket bl. a. i form av pristillägg för slaktkroppar av nötkreatur, häst och svin sora godkänts vid veterinärbesiktning. Pristilläggen utbetalas av statens jordbraksnärand, I propositionen föreslås skyldighet för köttbesiktningsbyråer och offentliga slakthus samt för privata kontrollslakterier och fristående sanitetsslaktavdelningar att medverka vid utbetalningen av pristiUäggen,

1    Riksdagen 1974.1 saml. Nr 165

Prop. 1974:165 2

Förslag till

Lag om utbetalning av pristillägg på kött

Härigenom förordnas som följer.

1    § I denna lag förstås med pristUlägg sådant prisstöd av statsmedel som utgår i form av särskilt tillagg på kött enligt föreskrifter som meddelats av regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, av statens jordbruksnämnd.

2    § Köttbesiktningsbyrå, offentligt slakthus, kontrollslakteri eller fristående sanitetsslaktavdelning skall i samband med köttbesiktning som avses i lagen (1959: 99) om köttbesiktning m. ra. utbetala pristillägg av medel som statens jordbruksnämnd ställer tiU inrättningens förfogande. För pristillägg som utbetalats skall redovisning avges till jordbmksnämnden.

3    § När pristillägg utgår efter köttets vikt, skall inrättning som avses i 2 § väga köttet i saraband med besiktningen. Vid sådan vägning skall användas våg som justerats enligt lagen (1971: 1081) om bestämning av volym och vikt.

4    § Inrättning som avses i 2 § är skyldig att föra sådana anteckningar och ha sin bokföring så ordnad, att kontroU av beräkning och utbetalning av pristUläggen kan ske. Statens jordbruksnämnd får granska bokföringen och i övrigt utöva den kontroll som nämnden finner behövlig.

5 § Mot beslut av inrättning som avses i 2 § om utbetalning av pristUl-
lägg får talan ej föras.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1975.

Prop. 1974:165

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet den 25 oktober 1974.

Närvarande: statsministern PALME, ministern för utrikes ärendena ANDERSSON, statsråden STRÄNG, HOLMQVIST, ASPLING, LUNDKVIST, GEIJER, BENGTSSON, NORLING, LÖFBERG, CARLSSON, ZACHRISSON, LEIJON, HJELM-WALLÉN.

Chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Lundkvist, anmäler efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter förslag till lag om utbetalning av pristillägg på kolt och anför.

Inledning

Statens jordbruksnämnd har i skrivelse den 8 mars 1974 föreslagit att en lag om utbetalning av pristillägg för kött utfärdas som föreskriver skyldighet för kommunal köttbesiktningsbyrå och offentUgt slakthus samt för privat kontrollslakteri att medverka vid utbetalning av pristill-lägg för kött. Jordbruksnämnden har bifogat förslag till en sådan lag.

Efter remiss har yttranden över förslaget avgetls av Kooperativa förbundet. Köttbranschens riksförbund, Sveriges slakteriförbund och Svenska kommunförbundet.

Jordbruksnämndens lagförslag torde få fogas till statsrådsprotokollet som bilaga.

Nuvarande ordning

Allmänt pristUlägg för kött infördes den 1 juli 1969 som en försöksverksamhet och utgick tUl en början endast för kött av får och lamm. Därefter har området för pristUlägg successivt utsträckts. Sedan den 26 november 1973 utgår således pristillägg för nötkött och sedan den 1 januari 1974 även för kött av häst. De sistnämnda pristUläggen är motiverade av det fr. o. m. den 1 januari 1973 gällande prisstoppet pä vissa livsmedel. Efter riksdagens beslut om ökade livsmedclssubvcntioner infördes den 25 mars 1974 allmänt pristillägg även för fläsk. På grund av nämnda utvidgningar och på grund av marknadsutvecklingen har pristUläggen nu kommit att uppgå till avsevärda belopp, för första halvåret 1974 ca 100 milj. kr.

Pristillägg utbetalas tUl producenter i samband med alt köttet besiktigas enligt lagen (1959:99) om kötlbesiktning m. m. (ändrad senast 1971: 1114). Sådan besiktning kan ske vid köttbesiktnmgsbyrå, offentiigt

Prop. 1974:165 4

slakthus, kontrollslakteri eller fristående sanitetsslaktavdelning. Enligt 1 § köttbesiktningskungörelsen (1968:406, ändrad senast 1971:1269) skall kommun inrätta köttbesiktningsbyrå för köttbesiktningsverksam-het. Med kontrollslakteri avses enHgt 2 § nämnda kungörelse slakteri-inrättning som statens livsmedelsverk på begäran av slakthusets innehavare ställt under offentlig kontroll. Har kommun inrättat kontrollslakteri, kallas det offentiigt slakthus. Besiktning kan i viss utsträckning också ske vid sanitetsslaktavdelning som är fristående från offentligt slakthus eller kontrollslakteri (6 § köttbesiktningskungörelsen). Taxa för köttbesiktningen beslutas av kommunens fuUmäktige (13 § 1 mom. lagen om köttbesiktning ra. m.). F. n. finns i landet ca åttio köttbesiktningsbyråer, två offentliga slakthus, femtio kontrollslakterier och sex fristående sanitetsslaktavdelningar. Kontrollslakterierna och de fristående saniletsslaktavdelningarna är privatägda, medan de offentiiga slakthusen och besiktningsbyråerna som nämnts är kommunala. Beträffande besiktningsbyråerna gäller vidare att medan de tidigare alltid drevs av kommunalanställd personal, det numera förekommer att de drivs av privata slakteriföretag för kommunens räkning.

Jordbruksnämndens förslag och remissyttrandena

Jordbmksnämnden erinrar om att i samband med jordbmkets prisreglering och prisstoppet på köttvaror vissa pristUlägg utbetalas genom närandens försorg. Pristilläggen betalas ut i samband med besiktning av köttet vid köttbesiktningsbyrå, offentligt slakthus eller kontrollslakteri. Nämnda inrättningars befattning med utbetalningen av pristilläggen har hittills fungerat utan författningsstöd. I samband med att pristilläggen efter hand höjts tUl raera betydande belopp föreligger emellertid enligt jordbmksnämndens mening behov av en lag, som reglerar förhållandet mellan nämnden å ena sidan och de kommunala organ och privata företag å andra sidan som skall betala ut pristilläggen. I lagen bör också föreskrivas skyldighet för de berörda inrättningarna att väga besiktigat kött på justerad våg, att redovisa till jordbmksnämnden för utbetalade pristillägg och att föra anteckningar och räkenskaper om pristilläggen.

I en i ärendet ingiven promeraoria utvecklar jordbruksnämnden närmare motiven för sitt förslag. Nämnden anför att så länge slaktdjursavgift uttogs enligt 7 § förordningen (1967: 340) med vissa bestämmelser om prisreglering på jordbrukets område, uppbars dessa avgifter av besiktningsinrättningarna. Pristilläggen kunde då — i vart fall så länge de inte utgick för fläsk — i allmänhet avräknas från slaktdjursavgifterna, och någon medelsöverföring från jordbruksnämnden behövde i regel inte göras. Enligt föreskrifter som nämnden meddelade i anslutning till slaktdjursavgiften var besiktningsinrättningarna vidare skyldiga att väga djurkropparna, vilket kom väl till pass även vid utbetalning av pristill-

Prop. 1974:165                                                         5

lägg. Sedan allmänt pristillägg den 25 mars 1974 införts också på fläsk och slaktdjursavgifter fr. o. m. den 1 juli 1974 t. v. inte tas ut, resulterar avräkningarna oftast i ett saldo i vederbörande besiktningsinrättnings favör. I samband med all beslut fattades om att slaktdjursavgifter t. v. inte skall tas ut, befriades vidare besiktningsinrättningarna från skyldigheten att väga besiktigade djurkroppar. Sedan andra halvåret 1974 fungerar därför besiktningsinrättningarna raera påtagligt som distributörer av medel från jordbruksnämnden. Det finns emellertid enligt nämnden ingen anledning att anta alt de ändrade förhållandena skall behöva innebära någon förändring beträffande hittillsvarande praxis såvitt avser utbetalningen av pristillägg. Jordbmksnämnden anför att den sedan länge har ett gott samarbete med de olika besiktningsinrättningarna, vilka i regel ser arbetet med pristilläggen som en service för sina kunder. Nämnden förskotterar också de medel som väntas utgå som pristUlägg.

Remissinstanserna har inte någonting att erinra mot jordbmksnämndens lagförslag. Sveriges slakteriförbund understryker emellertid vikten av att näranden ges tillfredsställande resurser för att kontroUera lagens efterföljd samt övervaka att pristUläggen utbetalas på slaktkroppar som t. ex. är putsade på samma sätt, oberoende av var I landet slakten har skett. Svenska kommunförbundel förutsätter att de kommunala köttbe-siktningsbyråerna för utbetalning av pristillägg tillförs medel i rätt tid och i erforderlig utsträckning.

Departementschefen

Fr. o. ra. den 1 januari 1973 gäller prisstopp på vissa livsmedel. Fr. o. ra. den 1 april 1974 har dessutora direkta prissänkningar företagits för en del av de livsraedel sora omfattas av prisstoppet. Ersättning tUl jordbruket för dess förluster till följd av prisstoppet och de företagna prissänkningarna utgår av statsmedel, vilka utbetalas av statens jordbruksnämnd. Ersättningen för mejcrivaror läranas genom att nämnden utbetalar medel direkt till Föreningen för mejeriprodukter, ekonomisk förening. Ersättningen för köttvaror utbetalas på ett något annorlunda sätt. Ersättning för dessa varor lämnas dels genom utbetalningar till Svensk kötthandel, förening u. p. a., dels i form av pristillägg för slaktkroppar av nötkreatur, häst och svin, Jordbraksnäranden har funnit det praktiskt alt utbetala pristilläggen till de besiktningsinrättningar som enligt lagen (1959: 99) om köttbesiktning ra, m, är behöriga att utöva besiktning, nämligen kommunala köttbesiktningsbyråer och offentliga slakthus samt privatägda kontrollslakterier och fristående sanitetsslaktavdelningar. Dessa besiktningsinrättningar betalar sedan i sin tur ut pristiU-läggen till producenterna.

Systemet med pristillägg på kött resulterade inte i några nettoutbetalningar till köttproducenterna förrän under senare delen av 1973, Dess-

Prop. 1974:165                                                         6

förinnan uttogs näraligen av köttproducenterna s. k. slaktdjursavgifter, vilka användes för att bekosta jordbrukets exportförluster på kött och fläsk. Genom att jordbruksnämnden under 1973 successivt sänkte slaktdjursavgifterna,  erhöll köttproducenterna kompensation för uteblivna prisstegringar på grund av prisstoppet. I allmänhet kunde pristUläggen avräknas från  slaktdjursavgifterna,  och någon medelsöverföring från jordbmksnämnden behövde i regel inte ske. I och med de ökade livsmedelssubventionerna fr. o. m. den 1 april 1974 och de övergångsåtgärder som då vidtogs av jordbruksnämnden blev utbetalningarna från jordbruksnämnden i form av pristillägg i allmänhet större än inbetalningarna i form av slaktdjursavgifter. Fr, o. m. den 1 juli 1974 tas t. v. inga slaktdjursavgifler ut, vilket medfört att besiktningsinrättningarnas roll som utbetalare av de från jordbruksnämnden utgående pristilläggen blivit alltmer framträdande. Jordbraksnäranden anser därför att det föreligger behov av en lag som reglerar förhållandet mellan nämnden å ena sidan och de kommunala och privata besiktningsinrättningarna å den andra. Dessa bör nämligen enligt nämnden även i fortsättningen handha den direkta utbetalningen av pristilläggen till producenterna. I ett av jordbmksnämnden utarbetat lagförslag föreskrivs skyldighet för kommunal köttbesiktningsbyrå och offentligt slakthus samt för privat kontrollslakteri att medverka vid utbetalning av pristillägg för kött. I saraband härmed föreslås skyldighet för vederbörande inrättning att väga besiktigat kött på justerad våg, att redovisa till jordbruksnämnden för utbetalade pristUlägg samt att föra anteckningar och räkenskaper om pristilläggen. Jordbmksnämndens förslag har lämnats utan erinran av remissinstanserna. Även jag anser att möjlighet liksom hittills bör finnas att låta de besiktningsinrättningar som är behöriga att utöva köttbesiktning enligt 1959 års lag om köttbesiktning ra. m. medverka också vid utbetalning av pristillägg. De inrättningar som avses är köttbesiktningsbyråer, offentliga slakthus, konlrollslakierier och fristående sanitetsslaktavdelningar. Skyldigheten bör anges i lag. Lagen bör utformas i huvudsaklig överensstämmelse med jordbruksnämndens förslag. Pristilläggen utbetalas av vederbörande inrättning av medel som jordbmksnämnden ställer till dess förfogande. Nämnden bör, som Svenska kommunförbundet förutsatt i sitt reraissytttande, tUlställa inrättningarna behövliga medel i god tid innan utbetalningarna skall verkställas. För utbetalade pristillägg bör inrättningen avge redovisning tiU jordbmksnämnden. Inrättningen bör vara skyldig att föra sådana anteckningar och ha sin bokföring så ordnad att jordbruksnämnden kan utöva kontroU av pristUläggen. Nämnden bör ha rätt att för denna kontroll granska inrättningarnas bokföring och i övrigl utöva sådan kontroU som nämnden anser behövlig. När prislill-lägg ulgår efter köttets vikt, bör inrättningen vara skyldig att väga költet i samband med besiktningen. Vid vägningen bör användas våg som justerats enligt reglerna i lagen (1971: 1081) om bestämning av volym

Prop. 1974:165                                                         7

och vikt. Mot beslut av vederbörande inrättning om utbetalning av pristillägg bör talan inte få föras. Med anledning av Sveriges slakteriförbunds remissyttrande vUl jag framhålla att jag bedömer jordbruksnämndens resurser vara tillräckliga för att kontrollera lagens efterföljd och likformiga tUlämpning. Del bör ankomma på nämnden att meddela närmare föreskrifter för tillämpningen av lagen. Lagen bör träda i kraft den 1 januari 1975.

Hemställan

Under åberopande av det anförda hemställer jag att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att antaga inom jordbruksdepartementet upprättat förslag till lag om utbetalning av pristillägg på kött.

Med bifall tUl vad föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt förordnar Hans Maj:t Konungen att till riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga tUl detta protokoll utvisar.

Ur protokoUet: Britta Gyllensten

Prop. 1974:165

Bilaga Statens jordbruksnämnds förslag

Förslag till

Lag om utbetalning av pristillägg för kött

Härigenom förordnas som följer.

1 § Med pristillägg avses i denna lag sådant pristUlägg för kött som
utgår på grund av föreskrift som meddelats av Konungen eller, efter
Konungens bemyndigande, av statens jordbmksnämnd.

Med köttbesiktningsbyrå förstås i denna lag inrättning som avses i 6 § lagen (1959: 99) om köttbesiktning m. m. Vad i denna lag sägs om köttbesiktningsbyrå gäller även offentligt slakthus och kontrollslakteri.

Med besiktning avses i denna lag den kontroll av färskt kött som ankommer på köttbesiktningsbyrå.

2    § Köttbesiktningsbyrå skaU i samband med besiktning utbetala pristUlägg av medel som jordbmksnämnden ställer till dess förfogande. För utbetalade pristillägg skall byrån avge redovisning till jordbruksnämnden.

3    § När pristillägg utgår efter köttets vikt, skaU köttbesiktningsbyrån väga köttet i samband med besiktningen.

Vid sådan vägning skall användas våg som justerats enligt reglema i lagen (1971: 1081) ora bestäranlng av volym och vikt.

4    § Köttbesiktningsbyrån är skyldig att föra sådana anteckningar och ha sin bokföring så ordnad, att kontroll angående pristilläggen kan ske. Jordbmksnämnden äger granska bokföringen och i övrigt utöva den kontroU som nämnden finner behövlig.

5    § Närraare föreskrifter om tiUämpningen av denna lag meddelas av statens jordbruksnämnd.

Denna lag träder i kraft den 1 april 1974.

MARCUS BOKTR. STOCKHOLM 1974     740191