Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.
Kungl. Maj:ts
proposition nr 88 år 1972 Prop. 1972: 88
Nr 88
Kungl.
Maj:ts proposition med förslag till lag om ändring i lagen (1887: 42 s. 1)
angående handelsregister, firma och prokura; given Stockholms slott den 24 mars
1972.
Kungl.
Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över justitieärenden, föreslå riksdagen att bifalla det förslag om vars
avlåtande till riksdagen föredraganden hemställt.
GUSTAF ADOLF
CARL
LIDBOM
Propositionens
huvudsakliga innehåll
I
propositionen föreslås att myndighet som för handelsregister får möjlighet att
ur registret avföra firma som inte längre används i näringsverksamhet. Syftet
med lagändringen är att inför en modernisering av handelsregistren underlätta utgallring
av inaktuella firmor.
1
Riksdagen 1972.1 saml. Nr 88
Prop.
1972: 88
Förslag till
Lag om ändring i lagen (1887: 42 s. 1) angående
handelsregister, firma och prokura
Härigenom förordnas i fråga om lagen (1887: 42 s. 1)
angående handelsregister, firma och prokura
dels att 3 § skall ha nedan angivna lydelse,
dels att i lagen skall införas en ny paragraf, 21 a §, av
nedan angivna lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
3§i Har den anmälande icke iakttagit de föreskrifter, som
finnas för varje särskilt fall stadgade, eller innehåller anmälan annat än som
enligt lag må i registret intagas, skall registrering vägras.
Är sökanden med beslutet Är sökanden med beslutet
missnöjd, äge han, vid talans för- missnöjd, äge han, vid
talans för
lust, inom två månader från be- lust, inom två månader från be
slutets dag däröver anföra besvär slutets dag däröver anföra besvär
hos länsstyrelsen, om beslutet hos länsstyrelsen, om beslutet
meddelats av särskild registerfö- meddelats av särskild registerfö
rare, och mot länsstyrelsens be- rare, och mot länsstyrelsens be
slut hos kammarrätten. slut hos kammarrätten. / samma
ordning föres talan mot beslut om avförande enligt 21 a §.
21a §
Har rörande i handelsregister införd firma någon anmälan
till registret ej inkommit under de tio senaste åren och föreligger anledning
till antagande att innehavaren upphört med sin rörelse, skall
registreringsmyndigheten genom skrivelse till denne eller på annat lämpligt
sätt förhöra sig, huruvida näringen alltjämt utövas. Vinnes ej upplysning att
rörelsen fortfarande bedrives, skall myndigheten genom kungörelse så som i 4 §
sägs anmana innehavaren att låta sig avhöra inom sex månader från
> Senaste lydelse 1971: 1161.
Prop.
1972: 88
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
kungörelsens sista införande. Om ej före fristens utgång
upplysning erhålles att rörelsen alltjämt bedrives, skall rörelsen anses ha
upphört och firman avföras ur registret.
Föreligga tillförlitliga upplysningar om att innehavaren
upphört med sin rörelse och ej ämnar återupptaga den, får registreringsmyndigheten
utan att iakttaga föreskrifterna i första stycket andra punkten genast
förklara att rörelsen skall anses ha upphört och avföra firman ur registret.
Firmas avförande ur registret enligt denna paragraf skall
kungöras som i 4 § sägs.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1972.
Prop. 1972: 88
Utdrag
av protokollet över justitieärenden, hållet inför Hans Majrt Konungen i
statsrådet på Stockholms slott den 24 mars 1972.
Närvarande:
Statsministern PALME, ministern för utrikes ärendena WICKMAN, statsråden
STRÄNG, JOHANSSON, HOLMQVIST, ASPLING, NILSSON, LUNDKVIST, GEIJER, MYRDAL, ODH-NOFF,
MOBERG, BENGTSSON, NORLING, LÖFBERG, LIDBOM, CARLSSON.
Statsrådet
Lidbom anmäler efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter fråga
om ändring i lagen (1887: 42 s. 1) angående handelsregister, firma och prokura
och anför.
Gällande
bestämmelser m. ni. I 8 § lagen angående handelsregister, firma och prokura — i
det följande kallad firmalagen — föreskrivs att var och en som vill idka handel
eller annan näring, med vars utövande följer skyldighet att föra handelsböcker,
är pliktig att anmäla sin firma till införande i handelsregister. Från denna
skyldighet undantas dock näringsidkare som registreras i andra register,
exempelvis aktiebolag och ekonomiska föreningar. Enligt 16 § skall anmälan
göras till handelsregistret för den kommun där rörelsen drivs. Anmälan som
görs av enskild näringsidkare eller handelsbolag skall enligt 17 och 18 §§ utom
firman uppta bl. a. fullständigt namn och hemvist för näringsidkaren resp.
samtliga bolagsmän. I 21 § föreskrivs bl. a. att anmälan skall göras om sådan
ändring i registrerade uppgifter som avser annat än hemvist. Om det genom lagakraftvunnen
dom har förklarats att anmälan inte bort tas in i registret eller att
inskrivet förhållande ändrats eller upphört, skall anteckning därom göras i
registret på begäran av part. Anmälan eller anteckning som nu nämnts skall
enligt 4 § oför-dröjligen kungöras genom registreringsmyndighetens försorg.
Registreringsmyndighet är länsstyrelse eller särskild för viss kommun förordnad
registerförare.
Firmalagen
innehåller inte någon bestämmelse som ger registreringsmyndigheten möjlighet
att på eget initiativ gallra ut firmor som saknar aktualitet. Sådana regler
finns däremot i 173 a § lagen (1944: 705) om aktiebolag och 74 § lagen (1951:
308) om ekonomiska föreningar.
Prop.
1972: 88 5
Förslag
till ny lag om handelsregister. Firmautredningen har i betänkandet (SOU 1967:
35) Firmaskydd lagt fram förslag till ny lag om handelsregister. Förslaget
innebär bl. a. att handelsregistren helt skall sammanföras till länsstyrelserna
och där föras länsvis och inte som nu kommunvis. Den föreslagna lagen
innehåller särskilda regler om avförande ur registret av näringsidkare som har
upphört med sin verksamhet (22 §). Som motiv för förslaget i denna del anför
utredningen att de nuvarande registren innehåller ett mycket stort antal
registreringar för företag som har upphört eller aldrig börjat någon verksamhet.
Detta medför flera olägenheter. Registren blir ohanterliga och s. k. döda
firmor utgör inte sällan hinder för registrering av ny firma.
De
föreslagna reglerna är utformade efter förebild av 74 § lagen om ekonomiska
föreningar och innebär i korthet följande. Om näringsidkare inte under de
senaste tio åren har inkommit med någon anmälan till registret och det finns
anledning anta att han upphört med sin näringsverksamhet kan
registreringsmyndigheten avföra honom ur registret efter ett
kungörelseförfarande. Föreligger tillförlitliga upplysningar om att
näringsidkaren har upphört med verksamheten och inte ämnar återuppta den kan
myndigheten avföra honom ur registret utan föregående kungörelse.
Firmautredningens
betänkande har remissbehandlats. Därvid har i några yttranden även tagits upp
frågan om näringsidkare i administrativ ordning skall kunna avföras ur
handelsregistret. Förslaget om införande av sådana regler har uttryckligen
tillstyrkts eller lämnats utan erinran av länsstyrelserna i Stockholms,
Kalmar, Göteborgs och Bohus, Örebro och Gävleborgs län samt handelsregisterförarna
i Eskilstuna, Hagfors och Karlskoga. Även näringsfrihetsrådet förordar att man
tillskapar ett förfarande för att möjliggöra att s. k. döda firmor fortlöpande
avlägsnas ur registren. Förslaget har däremot kritiserats av handelsregisterförarna
i Lidingö, Sala och Boden. Handelsregisterföraren i Lidingö ifrågasätter om
förslaget är försvarligt från rättssäkerhetssynpunkt. Handelsregisterföraren i
Sala påpekar att registreringsmyndigheten endast kontrollerar att firman
skiljer sig från andra i samma handelsregister intagna firmor. Detta har
inedfört behov av s. k. spärrregistreringar och även i framtiden torde det
enligt hans mening finnas behov för aktiebolag att genom någon delägare i
handelsregister skydds-registrera med bolagets firma förväxlingsbara firmor.
Handelsregisterföraren i Boden anför, att det där finns flera firmor som
inregistrerats för 10—35 år sedan och som fortfarande är i verksamhet utan att
någon ändring har registrerats. Det skulle innebära stora förluster om en
sådan firma avregistrerades, och innan någon avregistrering sker bör därför en
nära släkting eller någon som har varit anställd i rörelsen mitist fem år
skriftligen intyga att rörelsen inte längre bedrivs.
Prop. 1972:88 6
Statskontorets
utredningar. Inom statskontorets påbörjades år 1967 en undersökning om
länsstyrelsernas organisation och arbetsuppgifter. Undersökningen berörde även
handelsregistrens innehåll och yttre skick. Mot bakgrund av
undersökningsresultatet och firmautredningens förslag gjordes åren 1969—1970
en förstudie som siktade mot bl. a. förslag till modernisering av de regionala
handelsregistren. Under utredningsarbetet, som ännu inte har lett till något
slutligt förslag, konstaterades att handelsregistren befinner sig i
jämförelsevis dåligt skick. Registren förs enligt otidsenliga metoder.
Registeruppgifterna är till stor del felaktiga eller ofullständiga, sannolikt
beroende på försummelser från de anmälningsskyldigas sida. Mer än 30 procent av
det till synes aktuella firmabeståndet — uppskattningsvis ca 500 000 firmor —
beräknas avse firmor som i realiteten har upphört (döda firmor).
Under
förstudien sattes i fråga om inte en genomgång av handels-registren snarast
borde komma till stånd för klarläggande av vilka firmor som har upphört. Varje
väg till modernisering av handelsregistren kunde antas kräva en genomgång samt
helst avförande av oanvända firmor. Det framhölls som speciellt angeläget att
en sådan genomgång utfördes hos de särskilda, lokalt verksamma registerförarna
innan en eventuell sammanföring av registren äger rum hos länsstyrelserna,
eftersom i så fall dessa registerförares platskännedom skulle kunna utnyttjas.
Föredraganden.
Det synes mig uppenbart att den konstaterade stora förekomsten av s. k. döda
firmor i handelsregistren medför betydande olägenheter. Den minskar avsevärt
registrens användbarhet för myndigheter och enskilda och gör
registreringsarbetet onödigt tungrott. Vidare kan det föreligga risk för att
registrering av en ny firma vägras under hänvisning till en tidigare
registrerad firma, trots att denna sedan länge faktiskt inte används.
Redan
av det nu anförda framgår att det föreligger ett klart behov av en genomgång av
handelsregistren och utrensning av inaktuella in-föringar. Härtill kommer dels
att en allmän modernisering av registren och omläggning till nya metoder är i
hög grad påkallade, dels att firmautredningens förslag till ny lag om
handelsregister, om det genomförs, innebär att vissa ändringar skall ske i
fråga om registrens förande. Med tanke på de förändringar som sålunda kan
väntas bli aktuella i en nära framtid är det av vikt att genomgången av registren
kan inledas så snart som möjligt, särskilt som erfarenheterna från modernisering
av andra register visar att detta arbete är tidsödande, inte minst med hänsyn
till de hänvändelser till allmänheten som erfordras. Jag räknar med att
registergenomgången kan ske inom ramen för de resurser som står till
länsstyrelsernas förfogande,
Prop. 1972: 88 7
Vissa
förberedelser for en genomgång av handelsregistren har redan vidtagits genom
statskontorets utredningar. För att den behövliga utrensningen av inaktuella införingar
skall kunna bedrivas med önskvärd effektivitet är det emellertid nödvändigt att
registreringsmyndigheterna har möjlighet att avföra firmaregistrering utan
föregående anmälan.
Jag
räknar med att senare i år lägga fram förslag till ny lagstiftning om firma och
handelsregister på grundval av firmautredningens betänkande. Mot bakgrund av
det förut anförda har jag emellertid, efter samråd med cheferna för handels-
och civildepartementen, kommit till den uppfattningen att de av
firmautredningen föreslagna och av remissinstanserna med få undantag
tillstyrkta reglerna om avförande ur handelsregistren av inaktuella införingar
bör genomföras redan nu. De invändningar som ett par remissinstanser har
riktat mot förslaget är enligt min mening inte av den art att de bör hindra
dess genomförande.
De
nya reglerna bör tas upp i en ny 21 a § i den gällande firmalagen och utformas
i nära anslutning till de bestämmelser som finns i lagarna om aktiebolag och
ekonomiska föreningar. För att avförande skall kunna ske bör krävas dels att
det under de tio senaste åren inte har kommit in någon anmälan rörande firman
till registret, dels att det finns anledning till antagande att firmahavaren
upphört med sin verksamhet. Om dessa förutsättningar är för handen bör registeringsmyn-digheten
på lämpligt sätt försöka utröna om firmahavaren alltjämt bedriver sin rörelse.
När tillförlitlig upplysning erhålls om att firmahavaren har upphört med
rörelsen och inte ämnar återuppta den, bör myndigheten genast kunna besluta
att firman skall avföras. I annat fall bör firmahavaren genom kungörelse anmanas
att låta höra av sig inom en frist av sex månader. Sker inte detta och kommer
inte heller på annat sätt till registreringsmyndighetens kännedom att rörelsen
fortfarande består, bör myndigheten kunna besluta om avförande. Kungörelse om åtgärden
bör utfärdas av myndigheten.
Kostnaderna
för kungörelseförfarandet bör — i likhet med vad som gäller enligt motsvarande
regler i lagarna om aktiebolag och ekonomiska föreningar — åvila statsverket.
Besvär
över beslut om avförande bör få föras i samma ordning som besvär över beslut om
vägrad registrering. Ett tillägg av denna innebörd bör tas upp i 3 § sista
stycket firmalagen.
De
nya reglerna bör träda i kraft den 1 juli 1972.
I
enlighet med det anförda har inom justitiedepartementet upprättats förslag till
lag om ändring i lagen (1887: 42 s. 1) angående handels-register, firma och prokura.
Jag
hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att antaga lagförslaget.
Prop. 1972: 88 8
Med
bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets övriga
ledamöter hemställt förordnar Hans Maj:t Konungen att till riksdagen skall
avlåtas proposition av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar.
Ur protokollet: Britta Gyllensten
MARCUS BOKTR. STHLM 1 972 7201 83