Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändring i förordningen (1954:519) angående kostnadsfria och prisnedsatta läkemedel m. m.
Proposition 1972:141
Nr 141
Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändring i förordningen (1954:519) angående kostnadsfria och prisnedsatta läkemedel m. m.; given Stockholm s slott den 27 oktober 1972.
Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över socialärenden, föreslå riksdagen att bifalla det förslag om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen hemställt.
Under Hans Majits
Min allemådigste Konungs och Herres frånvaro:
CARL GUSTAF
SVEN ASPLING
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen föreslås att ordination av vissa kostnadsfria förbruk ningsartiklar, som fortlöpande behövs på grund av allvarlig sjukdom eller efter behandling för sådan sjukdom, skall kunna utfärdas, förutom av läkare, av annan som socialstyrelsen har förklarat behörig därtill.
R iksdagen 1972. 1 sam i. N r 141
Förslag till
Lag om ändring i förordningen (1954:519) angående kostnadsfria och
prisnedsatta läkemedel m. m.
Härigenom förordnas, att 4 § förordningen (1954:519) angående kostnadsfria och prisnedsatta läkemedel m. m .1 skall ha nedan angivna lydelse.
| N uvarande lydelse | Föreslagen lydelse |
r
I den mån Konungen så förord nar, skall den som är o m fattad av sjukförsäkring enligt lagen (1962:
381)om allmän försäkring och vistas här i riket kostnadsfritt er hålla injektionssprutor, kanyler, katetrar, bandage och därmed jämförliga förbrukningsartiklar, som han fortlöpande behöver på grund av allvarlig sjukdom eller efter behandling för sådan sjuk dom. Bestämmelserna i denna för ordning om läkemedel äga motsva rande tillämpning på sådana för brukningsartiklar.
1den mån Konungen så förord nar, skall den som är o m fattad av sjukförsäkring enligt lagen (1962:
381)om allmän försäkring och vistas här i riket kostnadsfritt er hålla injektionssprutor, kanyler, katetrar, bandage och därmed jämförliga förbrukningsartiklar, som han fortlöpande behöver på grund av allvarlig sjukdom eller efter behandling för sådan sjuk dom. Bestämmelserna i denna för ordning om läkemedel äga motsva rande tillämpning på sådana för brukningsartiklar. F ö ru to m av lä kare eller tandläkare m å sådana förbruknin g sa rtikla r fö rskriva s av annan som socialstyrelsen fö r k la rat behörig därtill.
Denna lag träder i kraft den 1 ja ian 1973.
1 Förordningen om tryckt 1962:405.
Senaste lydelse av förordningens rubrik 1972:188. 2 Senaste lydelse 1972:188.
Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför Hans Kungl.
Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet på Stockholm s slott den 27
oktober 1972.
N ärvarande: statsministern PALME, ministern för utrikes ärendena WICKMAN, statsråden ANDERSSON, HOLMQVIST, ASPLING, NILS
SON, LUNDKVIST, GEIJER, ODH NO FF, BENGTSSON, NORLING, LÖFBERG, CARLSSON.
Chefen för socialdepartementet, statsrådet Aspling, anmäler efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledam öter fråga om ändrade bestäm m elser fö r fö rskrivn in g av kostnadsfria förb ru kn in g sa rtikla r vid sju k d o m och anför.
Riksdagen har på grundval av förslag i prop. 1972:24 (SoU 1972:14, rskr 1972:167) beslutat att vissa statsbidragsberättigade förbruknings artiklar som handikappade fortlöpande behöver på grund av allvarlig sjukdom eller efter behandling för sådan sjukdom fr. o. m. den 1 januari 1973 skall tillhandahållas genom apotek och finansieras genom sjukför säkringen enligt samma regler som gäller för kostnadsfria läkemedel. De förbrukningsartiklar det gäller är injektionssprutor och kanyler m. m. för diabetiker samt uppsamlingsanordningar för urin och avföring m. m. för personer som lider av urininkontinens, urinretention eller tarm inkontinens eller genom operation försetts med öppning i bukväggen för töm ning av urin eller tarminnehåll.
Med anledning av beslutet har efter förslag i prop. 1972:55, som likaledes antagits av riksdagen (SfU 1972:21, rskr 1972:140), bestämmel ser avseende sådana förbrukningsartiklar förts in i förordningen (1954:
519)angående kostnadsfria och prisnedsatta läkemedel m. m. (SFS 1972:188). Bestämmelserna, som tagits in i 4 § förordningen och som träder i kraft den 1 januari 1973, innebär att förbrukningsartiklar som här avses kostnadsfritt skall tillhandahållas den som är om fattad av sjukförsäkring enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring och vistas här i riket i den utsträckning Kungl. Maj:t förordnar och att bestämmel serna om läkemedel i förordningen skall äga motsvarande tillämpning på sådana förbrukningsartiklar. Det avsedda förordnandet har givits genom kungörelsen (1972:189) om kostnadsfria förbrukningsartiklar vid sjuk dom.
Den hänvisning som skett till bestämmelserna om läkemedel innebär bl. a. att förbrukningsartiklar som här avses måste förskrivas av läkare. Under förberedelsearbetet för genom förandet av det nya systemet för tillhandahållande av artiklarna har emellertid uppm ärksam m ats att de försäkrade som använder artiklarna inte alltid har anledning att regelbun det söka läkare på grund av sitt tillstånd. I det gällande distributionssyste met har de på senare tid kunnat få behövliga förbrukningsartiklar efter förskrivning av distriktssköterska. Även annan sjukvårdspersonal kan med
hänsyn till sin särskilda utbildning vara väl lämpad att ordinera bandagesatser m. m., vilka ofta måste specialkomponeras med hänsyn till den enskilda patientens förhållanden.
Det förefaller därför opåkallat att i dessa fall alltid kräva förskrivning av läkare och jag förordar att en särbestämmelse förs in i 4 § förord ningen för att göra det möjligt även för annan att förskriva kostnadsfria förbrukningsartiklar. Lämpligast synes vara att socialstyrelsen liksom i det nuvarande distributionssystemet får ange vem som skall vara behörig att förskriva olika slag av kostnadsfria förbrukningsartiklar. På detta sätt undviks också vissa övergångsproblem som annars skulle uppkom m a i sam band med att det nya systemet införs. Den föreslagna bestämmelsen bör träda i kraft den 1 januari 1973.
I fråga om diabetikerna gäller att dessa bör stå och också står under regelbunden läkarkontroll. De får sitt insulinbehov täckt genom förskriv ning av läkare enligt bestämmelserna om kostnadsfria läkemedel. Beträf fande sprutor och kanyler m. m. som behövs för injiceringen av insulinet innebar artiklarnas införande under bestämmelserna om kostnadsfria läkemedel att ordinationsrätten från att tidigare ha varit förbehållen tjänsteläkare utsträcks till att gälla alla läkare. Det är inte min avsikt att ordinationsrätten nu skall utsträckas ytterligare såvitt avser injektions sprutor och kanyler m. m. till diabetiker.
Under åberopande av det anförda hemställer jag att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att antaga inom socialdepartem entet upprättat förslag till lag om ändring i förordningen (1954:519) angående kostnadsfria och prisned satta läkemedel m. m.
Med bifall till vad föredraganden sålunda med instäm m ande av statsrådets övriga ledam öter hemställt förordnar Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten att till riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar.
Ur protokollet:
G u n n el A nderson
G ö teb o rg s O ffse ttry ck e ri AB. S th lm 7 2 .2 3 0 5 S