Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändring i lagen (1964:63) om kommunal beredskap

Proposition 1971:42

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Kungl. Majits proposition nr 42 år 1971 Prop. 1971: 42

Nr 42

KungL Maj:ts proposition med förslag till lag om ändring i lagen (1964: 63) om kommunal beredskap; given Stockholms slott den 12 februari 1971.

Kungl. Maj:t viU härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över civUärenden, föreslå riksdagen all bifalla det förslag om vars avlåtande lill riksdagen föredragande departementschefen hemslälll.

GUSTAF ADOLF

SVANTE LUNDKVIST

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås lagändring som gör det möjUgl alt bestämma statsbidrag vid kommunal beredskapsplanläggning, som sker första gången, med hänsyn tUl en schablonmässigt beräknad kostnad för planläggningen i stället för som f. n. efter utredning om den verkliga kostnaden.

Riksdagen 1971.1 saml. Nr 42

Prop. 1971:42

Förslag till

Lag om ändring i lagen (1964: 63) om kommunal beredskap

Härigenom förordnas, atl 16 § lagen (1964: 63) om kommunal beredskap skaU ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

16 §

Har kommun jämUkt 7 § upprättat särskild plan, som godkänts av länsstyrelsen, äger kommunen erhålla statsbidrag med 90 procent eller den större del av planlägg-ningskostnadens belopp som Konungen medgiver, allt i den mån kostnaden kan anses skälig.

Har kommun jämlikt 7 § upprättat särskild plan, som godkänts av länsstyrelsen, äger kommunen erhåUa statsbidrag med 90 procent eller den större del av planlägg-ningskoslnadens belopp som Konungen medgiver, aUt i den mån kostnaden kan anses skälig. När plan första gången upprättas, skall planläggningskostnaden beräknas efter grunder som Konungen fastställer. Kommunen äger dock erhålla statsbidrag enligt första punkten, om kommunen gör framställning därom till länsstyrelsen inom två månader från den dag då kommunen fick del av förordnandet om planläggningen.

Deima lag träder i krafl dagen efter den, då lagen enligt därå meddelad uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

Prop. 1971:42

Utdrag av protokollet över civilärenden, hållet inför Hans Majrt Konungen i statsrådet på Stockholms slott den 12 februari 1971.

Närvarande: Statsministern PALME, ministem för utrikes ärendena NILSSON, statsråden STRÄNG, ANDERSSON, HOLMQVIST, ASPLING, SVEN-ERIC NILSSON, LUNDKVIST, GEIJER, MYRDAL, ODHNOFF, MOBERG, BENGTSSON, NORLING, LÖFBERG, LIDBOM, CARLSSON, FELDT.

Chefen för civildepartementet, statsrådet Lundkvist, anmäler efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter fråga om schablonmässig beräkning av statsbidraget för kostnad för kommunal beredskapsplanläggning och anför.

I lagen (1964: 63) om kommunal beredskap (ändrad 1966: 104) regleras kommunemas uppgifter under civilförsvarsberedskap, skyldigheten för kommun all planlägga och vidta andra förberedelser avseende den kommunala beredskapen samt organisationen och finansieringen av verksamheten.

Enligt 7 § första stycket lagen om kommunal beredskap åligger det kommun all efter förordnande av länsstyrelsen upprätta och anta särskild plan med redovisning av kommunens beredskapsförberedelser saml underställa länsstyrelsen planen för godkännande. Länsstyrelsen äger, enligt paragrafens andra stycke, under viss förutsättning förordna om revision av kommunala beredskapsplaner. För kommuns kostnad för upprättande av plan som godkänts av länsstyrelsen utgår enligt 16 § samma lag statsbidrag med 90 % av skälig planläggningskostnad. Kungl. Maj:t kan dock bestämma atl bidrag skall utgå med större del av skälig kostnad än 90 %. Rätlen lill statsbidrag för kostnader för kommunal beredskapsplan är alltså - i fråga om både plan som upprättas första gången och revision av plan - beroende av om länsstyrelsen förordnat alt planen skall redovisas till länsstyrelsen för godkännande.

Genom beslut den 15 mars 1968 uppdrog Kungl. Maj:l åt riksnämnden för kommunal beredskap alt låta verkställa provplanläggning av den kommunala beredskapen. Enligt beslutet fick riksnämnden i uppgift bl. a. all senast den 1 juni 1970 inkomma tiU Kungl. Maj:l med en beräkning av stalsbidragskoslnaderna för genomförande och vidmakthållande av en kommunal beredskapsplanläggning. RUcsnämnden skulle därvid bl. a. undersöka möjligheterna atl med bibehållen bidragsnivå utge på schablonmässiga grunder beräknade statsbidrag för kommunernas planläggningskoslnader.

Riksnämndens erfarenheter och förslag med anledning av den verkställda provplanläggningen har redovisats i nänmdens promemoria den

Prop. 1971:42 4

20 maj 1970 »Provplanläggning av den kommunala beredskapen 1968-1970». I fråga om gmndema för statsbidragen anför riksnämnden i promemorian all nuvarande ordning enligt vilken bidrag utgår för de verkliga kostnadema i den mån dessa är skäliga - vilken ordning förulsätler all kostnaderna för olika delplaner och göromål anges noggrant - fört med sig vissa problem. Den ganska omfattande tids- och kostnadsredovisning som är nödvändig har sålunda i många provplanlägg-ningskommuner varit besvärande för den planläggande personalen. Det för en kommun i regel omfattande blankellmalerialel har senare måst granskas av länsstyrelsen som har att bedöma skäligheten av de redovisade kostnadema. Viss granskning av uppgifter har slutligen skett i riksnämnden i samband med medelsfördelningen. En övergång till elt syslem med schablonmässigt beräknade statsbidrag skulle medföra administrativa vinster, låt vara atl storleken av dessa inle kan bestämmas närmare. Schablonmässigt beräknade statsbidrag skulle med hänsyn till del anförda vara alt föredra. En ytterligare fördel med ell sådant syslem är all del lorde vara ägnat att underlätta olika statliga organs planerings- och budgeteringsarbelen och därvid ge dem möjlighet all med större säkerhet än tidigare anvisa medel för viss önskad beredskapsplanläggning. Slutligen kan kommunernas uppläggning och genomförande av planläggningsarbetet väntas få en rationell inriktning om ell syslem med schablonbidrag Införs. En förutsättning för övergång till ett system med schablonersättningar är dock enligt riksnämnden alt delta får en rättvis och samtidigt för kommunerna tillräckligt attraktiv utformning.

Riksnämnden har gjort vissa undersökningar av vilka faktorer som påverkar planläggningskostnadema. Nämnden har därvid inle funnit något samband med kommunens beredskapsslruklur eller liknande faktorer. Den enda faktor som nämnden funnit vara av betydelse är kommunens invånarantal i fredstid.

Nämnden redovisar ett förslag tiU 90-procentigl schablonbidrag grundat på en koslnadsprognos för samtliga kommuner i landet som ännu inte genomfört planläggningen. Totalkostnaderna torde enligt nämnden ha kunnat beräknas med ganska hög grad av sannolikhet. För enskUda kommuner kan dock relativt stora avvikelser från de beräknade kostnaderna förekomma. De i förslagel upptagna schablonbidragen kan sålunda för 75 % av kommunema väntas motsvara minst 90 % av kommunemas faktiska planläggningskoslnader, medan bidragen för 25 % av kommunema kan väntas undersliga 90 % av nämnda kostnader. Med hänsyn lill del sagda bör enligt nämndens mening kommun, som anmäler önskemål därom inom viss tid, kunna få ersättning med lägst 90 % av redovisad verklig kostnad som är skälig i släUet för schablonersättning. Med de schablonbidrag som riksnämnden föreslår anser sig emellertid nämnden ha skäl anta att kommunerna allmänt godtar schablonersättningar.

Prop. 1971:42 5

Riksnämnden framhåller att det i och för sig från administrativ synpunkt skulle vara önskvärt att också statsbidrag lUl revision av kommunala beredskapsplaner kunde beslämmas enligt schablonmässiga grunder. Nämnden har dock funnit del omöjligt alt utarbeta någon schablonregel som tUlgodoser rimliga anspråk på skälighet då det gäller all bestämma storleken av statsbidrag för planrevision. Därför förordar nämnden alt i fråga om statsbidrag liU kostnader för planrevision hittills gäUande bidragsordning skall tiUämpas.

Riksnämnden föreslår på grund av det anförda all statsbidrag till kommunerna för beredskapsplan, som upprättas första gången, skall ulgå med ett schablonmässigt beräknat belopp. Dock skall enligt förslaget kommun ha möjlighet alt, inom en månad efter det kommunen mottagit planläggningsförordnande, tUl länsstyrelsen anmäla önskemål om ersättning för verklig kostnad.

Över riksnämndens promemoria har efter remiss yttranden avgelts av civUförsvarsstyrelsen, socialstyrelsen, statens vägverk, sjöfartsverket, transporlnämnden, riksrevisionsverket, centrala folkbokförings- och uppbördsnämnden, skolöverstyrelsen, statens jordbruksnämnd, statens naturvårdsverk, överstyrelsen för ekonomiskt försvar, statens valtenfaUs-verk, länsstyrelserna i Stockholms, Södermanlands, Kronobergs, Malmöhus, Göteborgs och Bohus och Jämtlands län samt Svenska kommunförbundet.

Av remissinstansema uttalar sig riksrevisionsverket, skolöverstyrelsen, överstyrelsen för ekonomiskt försvar, vattenfallsverket, samtliga länsstyrelser och kommunförbundet direkt för riksnämndens förslag om schablonmässigt beräknade statsbidrag. Övriga remissinstanser har ingen erinran mot förslaget. I den mån remissinstanserna motiverar sin ståndpunkt sker det i aUmänhet genom åberopande av samma skäl som riks-nämnden anfört. Länsstyrelsen i Stockholms län anför för sin del.

Systemet med schablonersättning är administrativt enkelt och kommer tveklöst alt reducera administrationskostnaderna. Det torde inle vara möjligt all med fog hävda atl schablonersällning skulle vara ofördelaktig för staten genom all den skulle leda lill onödigt höga kostnader. Alt bedöma vad som kan anses vara skälig kostnad för en viss planläggning är en utomordentligt svår uppgift eftersom del inle finns några säkra kriterier. Det lorde inle finnas något direkt samband mellan kostnaden för planläggningen och planens kvalitet. I de fall schablonersällning skulle visa sig ofördelaktig för en kommun behöver della därför inle återspeglas i planen. Planens kvaUtet torde huvudsakligen hänga samman med planläggningsledarens kvalitet. Med hänsyn härtUl viU länsstyrelsen förorda del föreslagna systemet med schablonersättningar. Länsstyrelsen ifrågasätter dock om inle den föreslagna frislen om en månad är alltför kort. Länsstyrelsen bör möjligen liUäggas befogenhet att förlänga frislen till högst tre månader. Därigenom bereds kommunen bättre möjlighet alt överblicka vilket alternativ som är fördelaktigast.

Prop. 1971:42                                                          6

Vid planläggningen av den kommunala beredskapen är del angelägel all sådana metoder används alt personal och andra resurser inle tas i anspråk i onödan. Den av riksnämnden nu avslutade provplanläggningen har genomförts med bl. a. della mål för ögonen. Därvid har bland åtskilliga andra sätt att göra rationaliseringsvinster visats på möjligheten alt förenkla förfarandet i fråga om kommunernas statsbidrag. Jag delar riksnämndens och samtliga remissinstansers uppfattning alt rationaliseringsvinster kan göras om statsbidragen, när plan upprättas första gången, fastställs på gmndval av en schablonmässig beräkning av kommunernas kostnader i stället för som f. n. efter utredning i varje särskUl faU av kommunernas faktiska kostnad. Möjlighet bör därför öppnas att tiUämpa en sådan ordning. Härför krävs ändring i bestämmelserna om statsbidrag för planläggningskostnader i 16 § lagen om kommunal beredskap, enligt vUkel lagmm statsbidraget skaU utgöra viss del - 90 % eUer mer - av kommunens kostnad, i den mån den är skälig. Som riksnämnden ulan gensaga från remissinstansema anfört bör emellertid kommun som viU ha statsbidrag på gmndval av sina faktiska kostnader fortfarande ha rätt tiU del. Av praktiska skäl bör dock krävas alt kommunen inom två månader från del kommunen fått del av planläggnings-förordnandet gör framstäUning härom.

Del bör ankomma på Kungl. Maj:t alt fastställa grunder för beräkningen av statsbidraget för de fall sådant inte skall ulgå på grundval av de faktiska kostnaderna. Under förutsättning all slalsmaklema godtar den ordning som jag förordat nu, avser jag att föreslå Kungl. Maj:t att fastställa sådana grunder i huvudsaklig överensstämmelse med det förslag härom som riksnämnden utarbetat och som i allt väsentligt lämnats ulan erinran av remissinstanserna.

Lagändringen bör träda i krafl snarast möjligt.

Under åberopande av del anförda hemställer jag all Kungl. Maj:l föreslår riksdagen

alt antaga inom civUdepartementet upprättat förslag tUl lag om ändring i lagen (1964: 63) om kommunal beredskap.

Med bifaU liU vad föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt förordnar Hans Maj:t Konungen att till riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga lill detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Britta Gyllensten