Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.
Kungl. Maj:ts
proposition nr 127 år 1971 Prop.
1971:127
Nr 127
KungL
Majits proposition med förslag till lag om ändring i taxerings-förordningen
(1956:623); given Stockholms slott den 8 oktober 1971.
Kungl.
Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över finansärenden, föreslå riksdagen att bifalla det förslag om vars avlåtande
till riksdagen föredragande departementschefen hemställt.
Under
Hans Maj:ts Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:
CARL GUSTAF
G.
E. STRÄNG
Propositionens
huvudsakliga innehåll
I
propositionen föreslås att länsstyrelsen i Stockholms län får utse två eller
flera taxeringsnämnder att fullgöra de uppgifter som nu ankommer på den för
riket gemensamma taxeringsnämnden. Vidare föreslås att mer än ett kronoombud
skall kunna utses i samma taxeringsnämnd.
1
Riksdagen 1971.1 saml. Nr 127
Prop.
1971:127
Förslag till
Lag om ändring i taxeringsförordningen (1956: 623)
Härigenom förordnas, att 4 §, 6 § 1 mom., 7, 9 och 63 §§
taxeringsförordningen (1956: 623)1 sj]} ha nedan angivna lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse ,
4 §
I län skola finnas lokala taxeringsdistrikt och särskilda
taxeringsdistrikt.
Lokalt taxeringsdistrikt skall utgöras av kommun eller del
av kommun. När särskilda skäl därtill äro, må dock två eller flera kommuner
sammanföras till ett lokalt taxeringsdistrikt.
För varje lokalt taxeringsdistrikt skall finnas en lokal
taxeringsnämnd, som har att verkställa taxering inom distriktet, i den mån
detta icke ankommer på annan taxeringsnämnd enligt vad nedan i denna paragraf
sägs.
I fögderi skall finnas minst ett särskilt
taxeringsdistrikt, inom vilket särskild taxeringsnämnd verkställer taxering av
fysiska personer, dödsbon och familjestiftelser, vilkas inkomstförhållanden med
hänsyn till förvärvskällans art eller eljest äro av mera invecklad beskaffenhet.
I län skall finnas ett eller flera särskilda
taxeringsdistrikt, där särskild taxeringsnämnd verkställer taxering av andra
skattskyldiga än fysiska personer, dödsbon och familjestiftelser.
En taxeringsnämnd i Stock- Länsstyrelsen i Stockholms län
holms län förordnas årligen av förordnar
årligen i Stockholm en
lånsstyrelsen att, utöver nämnden för
riket gemensam taxerings-
eljest tillkommande göromål, så- nämnd eller,
om det behöves fle-
som en för riket gemensam taxe- ra sådana
taxeringsnämnder att
ringsnämnd (den g emensa in- verkställa
dels taxering till stat-
m a taxeringsnämnden) lig inkomstskatt och statlig förmö-
verkställa dels taxering till statlig genhetsskatt
av skattskyldiga, som
inkomstskatt och statlig förmögen- sakna
hemortskommun i riket,
hetsskatt av skattskyldiga, som sak- ävensom
av sådana i 17 § förord
na hemortskommun i riket, även- ningen om
statlig inkomstskatt och
som av sådana i 17 § förordning- 17 §
förordningen om statlig tör
en om statlig inkomstskatt och mögenhetsskatt
omförmälda skatt-
17 § förordningen om statlig för- skyldiga,
som jämlikt 20 och 39 §§
mögenhetsskatt omförmälda skatt- folkbokföringsförordningen
skola
skyldiga, som jämlikt 20 och 39 §§ mantalsskrivas
i Storkyrkoförsam-
folkbokföringsförordningen skola lingen i
Stockholm, dels ock taxe-
mantalsskrivas i Storkyrkoförsam- ring
till kommunal inkomstskatt,
lingen i Stockholm, dels ock taxe- som
skall ske för gemensamt korn-
ring till kommunal inkomstskatt, munalt ändamål,
som skall ske för gemensamt kom
munalt ändamål.
' Förordningen omtryckt 1971: 399.
Prop.
1971:127 3
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
Taxering, som verkställes av Taxering, som verkställes av en
den
gemensamma taxeringsnämn- för riket gemensam nämnd, anses
den, anses
äga rum å särskild ort äga rum å särskild ort och i sär-
och i
särskilt taxeringsdistrikt. skilt
taxeringsdistrikt.
6 §
1 mom. Ordförande i taxe- 1 mom. Ordförande i taxe-
ringsnämnd
förordnas av länssty- ringsnämnd förordnas av länssty
relsen senast den 30 november året relsen senast den 30 november året
näst före taxeringsåret. Därvid ut- näst före taxeringsåret. Därvid ut
ses tillika, om ej förordnande med- ses tillika, om ej förordnande
delats enligt 2 mom., en person meddelats enligt 2 mom., en eller,
att i egenskap av kronoombud om särskilda skäl föreligga, högst
vara ledamot i nämnden. tre personer att i
egenskap av
kronoombud
vara ledamöter i
nämnden.
Övriga ledamöter väljas på sätt i 3 mom. stadgas under
december månad för nästföljande år.
7 §
I taxeringsnämnd, som icke åtnjuter biträde av
taxeringsassistent, skall ordföranden, utöver vad i denna förordning eljest angives,
huvudsakligen hava till uppgift att
1)
tillhandahålla
allmänheten blanketter till deklarationer med mera dylikt,
2)
lämna
deklarations- eller uppgiftsskyldig de upplysningar som finnas erforderliga
för deklarations- eller uppgiftsskyldighetens fullgörande,
3)
då
deklarationsskyldig begagnar honom i 23 § medgiven rätt att muntligen avgiva
upplysningar till ledning för egen taxering, å blankett införa upplysningarna
och därå taga uppgiftslämnarens underskrift,
4)
mottaga
och granska dekla- 4) mottaga och granska deklarationer,
uppgifter och andra rationer, uppgifter och andra
handlingar, dock att länsstyrelsen handlingar, dock att länsstyrelsen må medgiva, att deklarationer av må medgiva, att vissa deklaratio-enkel
beskaffenhet efter ordfö- ner
efter ordförandens bestämrandens bestämmande granskas al- mande granskas allenast av kro-lenast
av kronoombudet, noombud,
5)
i erforderlig
omfattning vidtaga åtgärder för att införskaffa felande deklarationer,
uppgifter och andra handlingar,
6)
i övrigt med
den befogenhet, som i sådant avseende tillkommer honom, utöva kontroll till
ledning för en noggrann och tillförlitlig taxering,
7)
leda
taxeringsnämndens arbete och vid sammanträdena föra ordet,
8)
vara
föredragande i taxeringsnämnden,
9)
ombesörja
erforderliga göromål av expeditionen art, i den mån dessa icke ankomma på
annan,
10) lämna annan taxeringsmyndighet
ävensom lokal skattemyndighet erforderliga underrättelser och uppgifter, samt
11) avgiva yttranden i besvärsmål,
ti Riksdagen 1971.1 saml. Nr 127
Prop. 1971:127
Nuvarande
lydelse
Föreslagen
lydelse
|
Kronoombudet har till åliggande särskilt
1) att,
oavsett den ordföranden tillkommande granskningsskyldigheten, granska alla
inkommande självdeklarationer, uppgifter och andra handlingar, dock att länsstyrelsen
må medgiva, att deklarationer av enkel beskaffenhet efter ordförandens
bestämmande granskas allenast av denne, samt
|
9 §
Kronoombud har till åliggande särskilt
1) att, oavsett den ordföranden tillkommande
granskningsskyldigheten, granska alla inkommande självdeklarationer, uppgifter
och andra handlingar, dock att länsstyrelsen må medgiva, att vissa
deklarationer efter ordförandens bestämmande granskas allenast av denne, samt
2) att, i den mån sådant må vara erforderligt och av
ordföranden påkallas, biträda honom under ta.xeringsarbetet.
63 §
|
Beslut
om taxering, så ock annat beslut, som innefattar avgörande i sak, må icke
fattas av taxeringsnämnd, såvida icke ordföranden och minst två eller, i
taxeringsnämnd vars distrikt omfattar mer än en kommun, minst tre andra
ledamöter äro tillstädes. Dock skall den omständigheten att ledamot har att
avträda vid behandling av viss taxering icke utgöra hinder mot att beslut
fattas rörande denna taxering.
|
Beslut om taxering, så ock annat beslut, som innefattar
avgörande i sak, må icke fattas av taxeringsnämnd, såvida icke ordföranden
och minst två eller, i taxeringsnämnd vars distrikt omfattar mer än en kommun,
minst tre andra ledamöter äro tillstädes; Vid fattande av beslut på sammanträde
i taxeringsnämnd med flera kronoombud får endast ett kronoombud deltaga i
omröstningen. Dock skall den omständigheten att ledamot har att avträda vid behandling
av viss taxering icke utgöra hinder mot att beslut fattas rörande denna
taxering.
Annat nämndens beslut än i första stycket sägs må fattas
av ordföranden ensam.
Anser
taxeringsnämndens ordförande eller taxeringsassistent att taxering bort åsättas
annorlunda än taxeringsnämnden beslutat, skall han på deklaration eller därvid
fogad handling angiva den taxering, han ansett bÖra åsättas, ävensom i
protokollet anteckna de fall, i vilka detta skett.
Annan
ledamot än ordföranden äger, om han deltagit i taxeringsnämndens beslut,
anföra reservation mot beslutet. Reservation skall anmälas innan sammanträdet
avslutas samt, om den närmare utvecklas, avfattas skriftligen och avgivas sist
vid justeringen av protokollet.
Av nämnden
anlitad sakkunnig och lappfogde äga att beträffande taxering, vid vars
handläggning de biträtt, i enahanda ordning anteckna särskild mening till
protokollet.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1972.
Prop.
1971:127
Utdrag
av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten
i statsrådet på Stockholms slott den 8 oktober 1971.
Närvarande:
statsministern PALME, statsråden STRÄNG, JOHANSSON, HOLMQVIST, ASPLING,
NILSSON, LUNDKVIST, GEIJER, MYRDAL, ODHNOFF, MOBERG, BENGTSSON, NORLING, LÖFBERG,
LIDBOM, FELDT.
Chefen
för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anmäler efter gemensam beredning
med statsrådets övriga ledamöter fråga om ändring i taxeringsförordningen
(1956: 623) och anför.
Den
gemensamma taxeringsnämnden
I
varje län skall finnas lokala taxeringsdistrikt och särskilda taxerings-distrikt
(4 § taxeringsförordningen).
För
varje lokalt taxeringsdistrikt finns en lokal taxeringsnämnd som verkställer
taxering inom distriktet, i den mån det inte ankommer på annan taxeringsnämnd.
Inom
de särskilda taxeringsdistrikten gäller en viss fördelning av arbetsuppgifterna.
I varje fögderi finns minst ett särskilt distrikt där en särskild
taxeringsnämnd verkställer taxering av fysiska personer, dödsbon och
familjestiftelser med inkomstförhållanden av mera invecklad beskaffenhet. I
varje län finns vidare särskilda distrikt där särskild taxeringsnämnd
verkställer taxering av aktiebolag och ekonomiska föreningar.
För
taxering i vissa fall förordnar länsstyrelsen i Stockholms län årligen en för
riket gemensam taxeringsnämnd (den gemensamma taxeringsnämnden). Denna
taxeringsnämnd har att utöver det vanliga arbetet i lokal taxeringsnämnd
taxera även skattskyldiga som saknar hemortskommun i riket samt sådana i 17 §
förordningen (1947: 576) om statlig inkomstskatt och 17 § förordningen (1947:
577) om statlig förmögenhetsskatt angivna skattskyldiga som enligt 20 och 39 §§
folkbokföringsförordningen (1967: 198) skall mantalsskrivas i
Storkyrkoförsamlingen i Stockholm. Sistnämnda bestämmelse åsyftar de tjänstemän
med familjer som vid tjänstgöring utomlands vid svensk beskickning eller lönat
konsulat i skattehänseende anses bosatta här i riket.
Den
gemensamma nämnden beslutar också taxering till kommunal inkomstskatt för
gemensamt kommunalt ändamål. För sådant ändamål taxeras bl. a. uUändska bolag
som utan fast driftställe driver rörelse i
Prop. 1971:127 6
riket
[57 § 1 mom. c) kommunalskattelagen (1928: 370)], av fysisk person som haft
inkomst av tjänst under tid då han inte varit bosatt här samt av de tjänstemän
vid svensk beskickning eller lönat konsulat som nyss nämnts (69 §).
Taxering,
som verkställs av den gemensamma taxeringsnämnden, anses äga rum på särskild
ort och i särskilt taxeringsdistrikt.
Riksskatteverket
har i en framställning till chefen för finansdepartementet föreslagit en
ändring av 4 § taxeringsförordningen. Ändringen syftar till att länsstyrelsen i
Stockholms län får möjlighet att, om så behövs, förordna flera
taxeringsnämnder för att fullgöra de uppgifter som nu ankommer på den
gemensamma taxeringsnämnden.
Till
grund för framställningen ligger en skrivelse från skattechefen i Stockholms
län. I skrivelsen anförs bl. a. Sedan gammalt har den lokala taxeringsnämnden
inom Storkyrkans taxeringsdistrikt också fungerat som gemensam taxeringsnämnd.
Denna anordning har emellertid visat sig alltmer olämplig beroende framför allt
på den stora ansvällningen av personer som skall taxeras i gemensamma
distriktet. Innevarande år har sålunda i detta distrikt taxerats ca 9 500
skattskyldiga. Den starka ökningen av skattskyldiga i distriktet — ökning har
skett med 2 000 skattskyldiga i år och ytterligare kraftig ökning befaras nästa
år — beror dels på ökad avflyttning till udandet, dels på att man ute i landet
numera mera strikt iakttar bestämmelserna om rätt taxeringsort för personer
som tillfälligt vistas i landet, exempelvis praktikanter. En uppdelning på
åtminstone två distrikt är därför erforderlig. Vidare synes anknytningen till
distrikt där taxering sker av i Storkyrkoförsamlingen boende personer mindre
lämplig.
Sådana
skattskyldiga som saknar anknytning till viss ort i Sverige taxeras f. n. i ett
enda distrikt, det gemensamma taxeringsdistriktet. Uppgifterna i riksskatteverkets
framställning visar att antalet skattskyldiga av denna kategori vuxit starkt
och att det möter administrativa svårigheter att även i fortsättningen hänföra
samtliga till ett taxeringsdistrikt. Jag delar därför riksskatteverkets
uppfattning att det bör öppnas möjlighet att dela upp det gemensamma
distriktet och därigenom fördela arbetet på flera taxeringsnämnder. Uppdelning
bör kunna ske redan från och med 1972 års taxering. En ändring av, angivna
innebörd bör göras i 4 § taxeringsförordningen.
Kronoombuden
I
taxeringsförordningen finns bl. a. följande bestämmelser om arbetet i lokal taxeringsnämnd.
Lokal
taxeringsnämnd består av en ordförande, ett kronoombud samt kommunvalda
ledamöter. Ordföranden och kronoombudet förordnas av
Prop.
1971:127 7
länsstyrelsen medan övriga ledamöter väljs av fullmäktige
i vederbörande kommun (6 §), Ordföranden i lokal taxeringsnämnd skall bl. a.
mottaga och granska deklarationer, uppgifter och andra handlingar.
Länsstyrelsen får emellertid medge att deklarationer av enkel beskaffenhet
efter ordförandens bestämmande granskas allenast av kronoombudet (7 § 4),
Kronoombudet har till uppgift bl, a. att, oavsett den ordföranden tillkommande
granskningsskyldigheten, granska alla inkommande självdeklarationer, uppgifter
och andra handlingar. Länsstyrelsen får dock medge att deklarationer av enkel
beskaffenhet efter ordförandens bestämmande granskas endast av denne (9 §).
Ordföranden — och i viss mån även kronoombudet — kan själv på nämndens vägnar
besluta i frågor rörande den formella handläggningen. Beslut om taxering och
annat beslut som innefattar avgörande i sak får dock inte fattas av
taxeringsnämnd, såvida inte ordföranden och minst två — i vissa fall minst tre ■—
andra ledamöter är tillstädes (63 §).
JO har i
skrivelse den 30 augusti 1971 i anledning av inspektion av länsstyrelsen i
Stockholms län uppmärksammat vissa förhållanden i samband med taxeringen i
första instans i Stockholm. Därvid har JO bl. a. framhållit att det förekommit
att flera kronoombud utsetts för samma taxeringsnämnd. I skrivelsen heter det
vidare.
Den i Stockholm tillämpade ordningen inger inte blott
formella betänkligheter. Den förefaller också vara i sak olämplig.
Uppdelningen av granskningsarbetet mellan ordförande och två eller flera
kronoombud synes ha medfört att taxeringsdistrikten blivit större än vad som
eljest varit möjligt. Den samlade arbetsmängden i varje distrikt har blivit
mycket stor, vilket medfört uppenbara svårigheter för de kommunvalda
nämndledamöterna att aktivt deltaga i taxeringsarbetet. Det har t. ex. inte
varit möjligt att i erforderlig utsträckning ta upp tveksamma frågor för
diskussion vid sammanträdena. De kommunvalda ledamöternas inflytande på
taxeringsarbetet har som en följd därav blivit begränsat. Systemet med flera
kronoombud som var för sig ensamma granskar deklarationer och andra handlingar
måste vidare göra det svårt för taxeringsnämndens ordförande att hålla sin hand
över och leda taxeringsarbetet i dess helhet. Detta medför i sin tur risk för att
olikformad praxis uppkommer inom nämnden och för andra olägenheter. Eftersom
kronoombuden i regel inte är lika erfarna och skickliga som ordförandena —
enligt länsstyrelsen motiveras ju systemet med flera kronoombud bl. a. av att
alltför få personer är beredda att ta på sig ansvaret som ordförande — måste
vidare systemet med att låta kronoombuden i stor omfattning ensamma svara för
granskningen vara ägnat att sänka kvaliteten på taxeringsarbetet. Under min
verksamhet som JO har jag också kunnat konstatera, att många materiella och
formella fel som begåtts av lokala taxeringsnämnder i Stockholm berott på den
långt drivna uppdelningen av arbetet i förening med bristande samverkan mellan
kronoombud och ordförande.
Jag vill ytterligare framhålla, att om flera kronoombud
tillåts närvara vid taxeringsnämnds sammanträde, risken ökar för att de kommunvalda
ledamöterna hamnar i minoritet. Det skulle t. o. m. kunna in-
Prop.
1971:127 8
träffa att nämnden formellt sett är domför trots att ingen
kommunvald ledamot är tillstädes (jfr reglerna i 63 § taxeringsförordningen).
Om det överhuvud skall få förekomma att flera kronoombud utses, bör det därför
åtminstone tillses att inte mer än ett ombud deltar vid handläggningen av
varje ärende,
I
betraktande av den stora betydelse som taxeringen i första instans har för den
enskilde medborgaren måste det anses klart otillfredsställande att man inom
Stockholm tillämpar en ordning som avviker från den i taxeringsförordningen
angivna och därtill i sak framstår som olämplig. Att systemet uppkommit och
fått fortbestå har tydligen berott främst på svårigheten att få lämpliga
personer att åtaga sig uppdrag som ordförande i taxeringsnämnd. Jag saknar
anledning betvivla, att länsstyrelsen gjort vad den kunnat för att främja
rekryteringen och jag vill överhuvud inte lägga någon enskild befattningshavare
till last att förhållandena blivit sådana som de nu är.
Erfarenheten har visat att det, i synnerhet i Stockholm,
varit svårt att rekrytera ett behövligt antal lämpliga
taxeringsnämndsordförande. Man har därför sedan länge varit hänvisad till att
anlita kronoombud för granskningsarbete i större omfattning än vad lagstiftaren
avsett. Dessa förhållanden, som nödvändiggjorts av tungt vägande praktiska
skäl, kan inte lösas utan en betydande reformering av taxeringsarbetet.
Statskontoret har i juni 1970 avlämnat en rapport till Kungl. Maj:t med vissa
principförslag rörande organisationen av taxeringen i första instans. Rapporten
har remissbehandlats och övervägs f. n. av regeringen. Det förefaller
emellertid lämpligt att avvakta det betänkande som inom kort skall avges av
utredningen om definitiv källskatt. Först härefter kan ställning tas till mer
omfattande ändringar av taxeringsarbetets utformning i första instans. I
avvaktan härpå får därför nu som ett provisorium vissa smärre ändringar göras
i taxeringsförordningen. Jag föreslår därför att, om särskilda skäl föreligger,
högst tre kronoombud skall kunna utses för samma taxeringsnämnd samt att de
skall kunna utföra visst granskningsarbete. F. n. gäller att endast
deklarationer av enkel beskaffenhet kan få granskas bara av kronoombudet. Denna
bestämmelse bör inte längre finnas i taxeringsförordningen. Det slutliga ansvaret
för taxeringsarbetet skall självfallet åvila taxeringsnämndens ordförande.
Skulle det visa sig behövligt kan i administrativ ordning närmare föreskrifter
utfärdas rörande arbetsfördelningen.
Mina
förslag påkallar även ändrade omröstningsregler. Vid beslutssammanträde med
sådan taxeringsnämnd, där flera kronoombud utsetts, skall likväl endast ett av
kronoombuden få deltaga. Detta torde överensstämma med vad som tillämpats i
praktiken i distrikt där flera kronoombud utsetts. Taxeringsnämnd blir således
inte beslutför utan att åtminstone en kommunvald ledamot är närvarande. Mina
nu framlagda förslag föranleder ändringar i 6 § 1 mom., 7, 9 och 63 §§
taxeringsförordningen.
Prop.
1971:127
Hemställan
Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl.
Maj:t föreslår riksdagen
att antaga inom finansdepartementet upprättat förslag till
lag om ändring i taxeringsförordningen (1956: 623).
Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande
av statsrådets övriga ledamöter hemställt förordnar Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten
att till riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga till detta
protokoll utvisar.
Ur protokollet: Britta Gyllensten
MARCUS BOKTR, STHLM H7I /I0H2