Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.
Kungl.
Majrts proposition nr 52 år 1972 Prop. 1972: 52
Nr 52
Kungl.
Maj:ts proposition angående medelstillskott till AB Asea-Atom; given Stockholms
slott den 10 mars 1972.
Kungl.
Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över industriärenden, föreslå riksdagen att bifalla det förslag om vars avlätande
till riksdagen föredragande departementschefen hemställt.
GUSTAF ADOLF
RUNE
B. JOHANSSON
Propositionens
huvudsakliga innehåll
I
propositionen föreslås att staten under 1972 lämnar ett medelstillskott om 30
milj. kr. till AB Asea-Atom, som kommer att få ett motsvarande medelstillskott
från ASEA. Bolaget bedriver utveckling, tillverkning och försäljning av kärnreaktorer
och reaktorbränsle. Aktiekapitalet uppgår till 60 milj. kr. varav staten och
ASEA äger lika stora delar.
1
Riksdagen 1972.1 saml. Nr 52
Prop.
1972: 52
Utdrag
ur protokollet över industriärenden, hållet inför Hans Maj:t Konugnen i
statsrådet på Stockholms slott den 10 mars 1972.
Närvarande:
statsministern PALME, ministern för utrikesärendena WICKMAN, statsråden STRÄNG,
JOHANSSON, HOLMQVIST, ASPLING, NILSSON, GEIJER, ODHNOFF, MOBERG, BENGTSSON, NORLING,
LÖFBERG, LIDBOM, FELDT.
Chefen
för industridepartementet, statsrådet Johansson, anmäler efter gemensam
beredning med statsrådets övriga ledamöter fråga angående medelstillskott till
AB Asea-Atom och anför.
Inledning
I
november 1968 träffade staten och Allmänna Svenska Elektriska Aktiebolaget
(ASEA) ett konsortialavtal om samarbete på reaktor- och bränsleområdet. Avtalet
gäller t. o. m. utgången av år 1979. Det innehåller ett åtagande från statens
sida att forsknings- och utvecklingsresurserna vid AB Atomenergi skall kunna
användas för att stödja svensk industris kommersiella verksamhet på
atomenergiområdet.
Enligt
avtalet skulle det nya bolaget Asea-Atom börja sin verksamhet den 1 januari
1969. Huvudkontoret skulle ligga i Västerås. Vidare föreskrev avtalet att
huvuddelen av personalen vid ASEA:s atomkraftverksamhet och Atomenergis
personal vid bränsleelementfabriken i Stockholm skulle överföras till Asea-Atom.
Även viss utrustning, patent- och licensrättigheter samt inneliggande order
hos ASEA och Atomenergi på reaktor- och bränsleområdet skulle överföras till
det nya bolaget. Undantag gjordes dock för Marviken-projektet.
Asea-Atom
fick genom detta arrangemang överta beställningarna på Oskarshamnsverkets
första aggregat och den första reaktorn till Ringhals.
Avtalet
förutsatte att Asea-Atom skulle arbeta som huvudleverantör av reaktorsystem
utan större egna tUlverkningsresurser, bortsett från bränsleelementproduktionen.
Bolagets leveranser av reaktoranläggningar baseras således väsentUgen på
underleverantörer. Principen om fri konkurrens fastslogs i avtalet genom
föreskrift att bolaget vid leveranser skall infordra anbud från sådana svenska
och utländska leverantörer som kan ge de fördelaktigaste villkoren. Vid
marknadsföring utomlands avsågs Asea-Atom utnyttja ASEA:s
utlandsrepresentation.
Aktiekapitalet
i Asea-Atom fastställdes till 60 milj. kr., varav parterna skall äga hälften
vardera. Staten skulle för sina aktier betala en
Prop. 1972: 52 3
överkurs
av 60 "/o, dvs. 18 milj. kr. utöver aktiernas parivärde, med hänsyn till
storleken av de värden som från vardera sidan avsägs bli tillförda bolaget. Det
föreskrevs vidare att ordförandeskapet i styrelsen skulle alternera mellan de
båda aktieägarna. Genom att ASEA tiUför-säkrades ordförandeskapet vid
bolagsstämman skapades fömtsättningar för att låta Asea-Atom ingå i ASEA:s koncembalansräkning.
Ä andra sidan föreskrevs i avtalet att vissa väsentliga beslut kräver enighet
mellan aktieägarna.
Vid
anmälan av konsortialavtalet i prop. (1968: 169) framhöll föredragande
statsrådet att föreningen av Atomenergis och ASEA:s verksamhet för utveckling
och projektering av kommersiella reaktorer skulle medge
rationaliseringsvinster och ett effektivt utnyttjande av landets resurser på
reaktor- och bränsleområdet. Vidare framhölls att den valda samarbetsformen
utgjorde en lösning av frågan om kommersiell exploatering på ett område där
den industriella verksamheten baseras på stora statliga utvecklingsinsatser.
Mot bakgrund av den väntade marknadsutvecklingen bedömdes ett engagemang i
exploateringen på lång sikt företagsekonomiskt motiverat för statens del. Även aUmänna
industripolitiska skäl talade för en fördjupad samverkan mellan staten och industrin
på detta område. Riksdagen godkände förslagen (SU 1968: 199, rskr 1968: 408).
Asea-Atoms
verksamhet 1969—1971
1
enlighet med konsortialavtalet började Asea-Atom 1969 sitt första verksamhetsår
som självständigt bolag. Det engagerades omedelbart i förhandlingar om
reaktorleveranser till olika kraftverksprojekt inom och utom landet. Det visade
sig därvid att bolaget hade begränsade möjligheter att ställa realsäkerhet för
sina åtaganden i samband med leveranser. Detta utgjorde en betydande nackdel i
konkurrensen med utländska reaktorleverantörer, av vilka flertalet bedriver
omfattande verksamhet även på andra områden och kan ställa säkerhet i form av inteckningsbara
tUlgångar. Asea-Atom hemställde därför om en särskild garanti från
aktieägarnas sida till ett belopp av 500 milj. kr., fördelat med hälften
vardera på staten och ASEA.
Såvitt
avser statens åtaganden underställdes garantifrågan riksdagen i en proposition.
I denna föreslogs att garantin skulle få formen av en förbindelse att intill
ett belopp av 500 milj. kr. tillskjuta medel som kunde visa sig erforderliga
utöver bolagets egna tillgångar för att bolaget vid var tid skulle kunna
fullgöra sina förpliktelser. Förslaget godkändes av riksdagen (prop. 1969:
101, SU 1969: 99, rskr 1969: 245). Inom ramen för riksdagens bemyndigande har
en statlig garanti av 250 mUj. kr. utfärdats. ASEA har stäUt en motsvarande
garanti.
Utveckhngen
på den internationella kärnkraftmarknaden har under
Prop.
1972: 52 4
de senaste åren präglats av stora variationer i
beställningsvolymer och priser. Behovet av referensanläggningar har lett till
att en del tidigare order tagits till priser som inte ger skälig täckning för
risktagande och utvecklingsinsatser.
Priserna på nya anläggningar började stiga 1969.
Prisökningarna fortsatte under åren 1970 och 1971. Lönenivån steg och många
komponenter blev dyrare. Utökade säkerhetskrav förde med sig extra kostnadsökningar
och ledde iiven till att beställningarna blev mer omfattande än tidigare.
Aggregatstorlekarna tenderade att växa.
Asea-Atom fick i april 1969 order pä en andra reaktor med
bränsle till Oskarshamns kärnkraftstation. Några månader senare fick bolaget en
i det närmaste identisk order för leverans till det nya Barsebäcksverket norr
om Malmö. Bolagets första fyra reaktorbeställningar kunde värderas till mer än
1 miljard kr., exkl. bränslet. Reaktorerna var planerade för en sammanlagd
effekt av ca 2 300 MWe.
Hösten 1971 placerade statens vattenfallsverk en ny order
hos Asea-Atom på reaktordelen och bränslet till det första aggregatet på cirka
900 MWe vid Forsmarks kärnkraftstation. Ordervärdet uppgår tUl ca 440 milj. kr.
Till detta kommer att bolaget f. n. har option på leverans av ytterligare två
aggregat till resp. Barsebäck och Forsmark.
Asea-Atom har kunnat bygga ut sin verksamhet avsevärt
sedan den 1 januari 1969. Personalstyrkan har mer än fördubblats fram till årsskiftet
1971/72 då den uppgick till 739 personer. Den totala orderingången har varit
följande.
1969 ca 485 milj. kr.
1970 ca 34 milj. kr.
1971 ca 466 milj. kr
Asea-Atom hade den 31 december 1971 inneliggande order
till ett värde av ca 1,5 miljarder kr.
Värdet av bolagets omsättningstillgångar steg från 471
till 622 milj. kr. fr. o. m. den 31 december 1970 t. o. m. den 31 december
1971. Värdet av anläggningstillgångarna ökade under samma tid från 34 till 44
milj. kr. Häremot står kort- och långfristiga skulder på 441 resp. 604 milj.
kr. Faktureringen har under de tre första verksamhetsåren uppgått till
sammanlagt 34,4 milj. kr.
Asea-Atoms utvecklingsarbete är till stor del knutet till
beställda reaktorer. Man arbetar emellertid även med en långsiktig utveckling
av lättvattenreaktorer m. m. Bolaget deltar vidare i studier av snabbreaktorer,
reaktorbränslen och bränslematerial tillsamman med bl. a. AB Atomenergi. Asea-Atom
har uppfört en ny anläggning i Västerås för tillverkning av bränsleelement och
speciella reaktorkomponenter. Leveranserna omfattar bl. a. ersättningsbränsle
och zircaloyboxar för bränsleelement.
Asea-Atoms första kommersiella kärnkraftverk, Oskarshamn
1, har
Prop.
1972: 52 5
liksom
flertalet andra större kärnkraftanläggningar drabbats av förseningar under
uppförandet. Sena leveranser från underleverantörer och fel på konventionella
komponenter, exempelvis pumpar och ventiler, har varit de viktigaste orsakerna
till förseningarna.
Bränsleladdningen
i Oskarshamnsverket avslutades under januari 1971. Utmatning av elektrisk kraft
förekom första gången under augusti
1971
och i januari 1972 uppnåddes
leveranseffekten. Den 6 februari
1972
kunde man vid Oskarshamnsverket
gå över till kraftproduktions-drift. Reaktorns regleregenskaper har varit goda
och i fråga om reaktorfysikaliska data har överensstämmelsen mellan beräknade
och uppmätta data varit utmärkt. Omfattande prov av säkerhetsfunktioner m. m.
har kunnat genomföras medframgång.
Framställningar
om medelstillskott till Asea-Atom
Asea-Atom
har den 7 mars 1972 gjort framställningar till ägarna, staten och ASEA, om
medelstillskott till bolaget under 1972. Man har därvid åberopat de höga etableringskostnader
bolaget haft under den första treårsperioden för att kunna hävda sig i en hård
internationell konkurrens, där endast ett litet antal företag kan mobilisera
tillräckliga resurser för att uppträda som självständiga tillverkare av
reaktorer och bränsle. Man har också från bolagets sida hänvisat till de
väntade förlusterna i samband med leveransen av kärnkraftverket Oskarshamn 1.
Kostnaderna
för utveckling av reaktorsystem, komponenter och reaktorbränsle bedömer Asea-Atom
som höga och ofta förenade med omfattande och dyrbart experimentellt arbete
samt verifikationsprovning innan ett utvecklingssteg kan introduceras i
kommersiell skala. Även marknadsföring och direkt anbudsgivning är mycket tids-
och kostnadskrävande på grund av det omfattande tekniska material som ingår i
ett reaktoranbud. Vid anbud för export tillkommer dessutom kostnader för
utredningar och modifikationer för anpassning till lokala säkerhets-och
förläggningskrav. Asea-Atom har varit aktivt engagerad i omfattande
utvecklingsarbete och marknadsföring i Sverige och utlandet. Bolaget räknar
också i fortsättningen med betydande kostnader för vidareutveckling av
reaktorsystem och komponenter.
Asea-Atom
har hemställt att vardera aktieägaren skall lämna bolaget ett medelstillskott
om 30 milj. kr. under år 1972. ASEA har i skrivelse till Asea-Atom förklarat
sig villigt att tillskjuta 30 mUj. kr. under förutsättning bl. a. att staten
gör motsvarande tillskott.
Departementschefen
För
att kunna hävda sig på den mycket hårda internationella kärnkraftmarknaden
måste en reaktor- och bränsletillverkare förfoga över stora tekniska resurser
och en högt kvalificerad personal. Detta beror
Prop. 1972: 52 6
bl.
a. på de mycket höga säkerhetskrav som måste ställas på kärnkraftverken.
Asea-Atom
har nu färdigställt Sveriges första kommersiella kärnkraftverk, Oskarshamn 1.
Efter mycket noggranna provningar, bl. a. från säkerhetssynpunkt, kunde man
övergå tUl kraftproduktionsdrift den 6 februari 1972. Anläggningen blev omkring
ett och ett halvt år försenad. Detta kommer att medföra förluster på ordern
för Asea-Atom. Förseningar har emellertid varit vanliga vid leverans av
kärnkraftverk även i andra länder. Ofta har kostnaderna ökat på grund av
skärpningar i kraven på säkerhet under byggnadstiden. Därtill har prisnivån,
särskilt på vissa tyngre komponenter, stigit avsevärt sedan början av 1969. Ar-betskostnadema
har också ökat. En del äldre order har också tagits i hård konkurrens meUan
företagen under en period när prisnivån var pressad.
Asea-Atom
har fått omfattande beställningar och har förmått att med begränsade ekonomiska
medel göra ett gott arbete och leverera en för företagets framtida verksamhet
betydelsefull referensanläggning i Oskarshamn.
Svensk
kraftindustri har visat stort förtroende för bolaget. Detta kunde den 31
december 1971 uppvisa inneliggande order till ett värde av ca 1,5 miljarder kr.
Det finns anledning att se med optimism på möjligheterna att ytterligare öka
verksamhetsvolymen. Genom att svensk industri i betydande utsträckning
levererar komponenter tUl Asea-Atoms kärnkraftanläggningar får beställningarna
hos Asea-Atom en påtaglig sysselsättningseffekt för landet.
Verksamheten
vid Asea-Atom är väsentlig för den svenska utvecklingen på kraftförsörjningens
område. Bolaget kommer att svara för leverans av reaktorer och bränsle tUl ett
flertal svenska anläggningar. Det är ur energipolitisk synvinkel mycket
angeläget att bolaget har de ekonomiska resurser som krävs för att leveranserna
till de svenska kraftverken skall kunna fullgöras utan förseningar.
Asea-Atoms
resursbehov har varit föremål för överläggningar mellan ägarna. Bolaget har
anmält behov av medelstillskott från staten med 30 milj. kr. under 1972. ASEA,
som i likhet med staten är hälftendelägare i Asea-Atom, har förklarat sig
villigt att tUlskjuta motsvarande belopp under förutsättning att de av båda
aktieägarna utställda garantierna att tillskjuta högst 500 milj. kr. reduceras
med summan av de aktuella tillskotten.
Jag
finner att Asea-Atom bör erhålla det begärda meddstUlskottet om 30 milj. kr.
från staten. Som följd härav bör statens förbindelse att till bolaget
tillskjuta högst 250 mUj. kr. reduceras med nämnda belopp.
Jag
vill erinra om att riksdagen nyligen förelagts förslag till lag om ändring i
kommunalskattelagen (prop. 1972: 13). I denna proposition
Prop. 1972: 52 7
berörs
bl. a. frågan om avdragsrätt för ASEA vid inkomstbeskattningen för bidrag som
bolaget lämnar tUl Asea-Atom fr. o. m. den 1 juli 1972. Under åberopande av vad
jag anfört i det föregående hemställer jag, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att
till Medelstillskott till Aktiebolaget Asea-Atom för budgetåret 1972/73 under
trettonde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av 30 000 000 kr.
Med
bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets övriga
ledamöter hemställt förordnar Hans Maj:t Konungen att till riksdagen skall
avlåtas proposition av den lydelse bilaga till detta protokoU utvisar.
Ur
protokollet: Britta Gyllensten
MARCUS BOKTR. STHLM 1 972 7201 74