Kungl. Maj:ts proposition angående medel för det nordiska ministerrådetssekretariatet i Oslo

Proposition 1974:91

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Kungl. Majrts proposition nr 91 år 1974 Prop. 1974r91

Nr 91

Kungl. Majrts proposition angående medel för det nordiska ministerrådssekretariatet i Oslo; given den 22 mars 1974.

Kungl Majrt vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av slalsrådsprolokoUet över handelsärenden, föreslå riksdagen alt bifalla de förslag om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen hem-stälh.

CARL GUSTAF

KJELL-OLOF FELDT

Propositionens huvudsakhga innehåll

I propositionen föreslås, att medel anvisas på riksstaten för budgetåret 1974/75 för att bestrida Sveriges andel av kostnaderna för det nordiska ministerrådssekretariatet i Oslo. Vidare lämnas en redogörelse för det nordiska samarbetet under år 1973 inom ministerrådets verksamhetsområde utom såvitt angår det kulturella samarbetet.

1 Riksdagen 1974. 1 saml. Nr 91

Prop. 1974r91

Utdrag av protokollet över handelsärenden, hållet inför Hans Majrt Konungen i statsrådet den 22 mars 1974.

Närvarande: statsministern PALME, ministern för utrikes ärendena ANDERSSON, statsråden STRÄNG, JOHANSSON, HOLMQVIST, ASPLING, BENGTSSON, NORLING, LÖFBERG, LIDBOM, FELDT, GUSTAFSSON, LEIJON, HJELM-WÄLLÉN.

Chefen för handelsdepartementet, statsrådet Feldt, anmäler efter gemensam beredning med statsrådels övriga ledamöter fråga om medel för det nordiska ministerrådssekretariatet i Oslo och anför.

1 prop. 1974rl (bil. 12 s. 16) har Kungl. Majrt föreslagit riksdagen att, i avvaktan på särskild proposition i ämnet, till Nordiska ministerrådssekretariatet för budgetåret 191 A/15 beräkna ett förslagsanslag av 1 145 000 kr.

Jag anhåller, att nu få ta upp denna fråga.

1. Inledning

Det nordiska ministerrådssekretariatet i Oslo inledde sin verksamhet den 1 juh 1973. Nordiska ministerrådet fastställde i maj 1973 förslag till budget för ministerrådssekretariatet för vart och ett av halvåren juh—december 1973, januari—juni 1974 och juli—december 1974.

Upprättandet av ministerrådssekretariatet godkändes av riksdagen den 25 maj 1973 (prop. 1973rl21, UU 1973rl3, rskr 1973r245). Samridigt anvisade riksdagen medel för att bestrida den svenska andelen av kostnaderna för sekretariatet under liden den 1 juh 1973 — den 30 juni 1974.

Fr. o. m. år 1975 införs en budget för ministerrådssekretariatet som omfattar ett budgetår som sammanfaller med kalenderåret. Beredningen av 1975 års budget ägde rum under perioden januari—mars i år inom Nordiska ministerrådet. Under denna behandling ägde överläggningar rum med Nordiska rådet beträffande vissa frågor rörande budgeten.

Den 11 mars 1974 fastställde Nordiska ministerrådet förslag till budget för sekretariatet för år 1975. Ministerrådet fastställde samtidigi ett förslag till tilläggsbudget för år 1974.

För svensk del innebär den budgetprocedur som tillämpats bl. a., att förslag inte har kunnat föreläggas riksdagen inom den tid som fastställts för anslagspropositioner. Budgetförslagen bör dock behandlas av vårrUcs-dagen. Det angivna förfarandet är i allt väsentligt delsamma som del som med riksdagens godkännande tillämpas i fråga om verksamhelsbudgeten för det nordiska kultursamarbetet (prop. I972rl30 s. 41, KrU 1972r24, rskr 1972r3l5).

I det följande kommer jag först att lämna en översiktlig redogörelse för det nordiska samarbetet under år 1973 inom ministerrådets verksam-

Prop. 1974r91                                                                          3

hetsområde utom beträffande det kulturella samarbetet. Därefter kommer jag att närmare redogöra för ministerrådets förslag avseende dels tiUäggsbudget för år 1974, dels budget för år 1975.

Chefen för utbildningsdepartementet kommer senare att anmäla frågan om 1975 års verksamhetsbudget för det nordiska kultursamarbetet m. m. och därvid redogöra för det nordiska samarbetet under år 1973 på det kultureUa området.

2. Det nordiska samarbetet under år 1973

Ministerrådets arbete har under år 1973 varit inrUctat på att genomföra del tidigare antagna nordiska handhngsprogrammet för industri-, energi-, regional- och miljöpolitik samt för lagstiftnings-, kultur- och transportområdena. Programmet omfattar både konkreta samarbetsprojekt och fortsatta utredningar på vissa områden.

Samtidigt har möjUghetema att utvidga samarbetet undersökts. De områden som härvid främst varit aktuella är arbetsmiljö-, turist- och konsumentområdena.

Organisation. Utbyggnaden av organisationen för regeringarnas nordiska samarbete har i det väsentliga genomförts under året. Ett tiotal ämbetsmannakommittéer arbetar nu under ministerrådet. Vid sidan av ställföreträdarkommittén finns sedan tidigare ämbetsmannakommittéer för kulturellt samarbete och för transportfrågor. Under året har nya ämbetsmannakommittéer upprättats för industri- och energipohtik, för samarbete inom byggsektorn, för regionalpolitik samt för arbetsmiljöfrågor. Nordiska kontaktorganet för mUjövårdsfrågor har ombildats tiU en ämbetsmannakommitté. Motsvarande beslut har fattats i fråga om socialpohtiska kommittén, kommittén för konsumentfrågor samt kontaktmännen för nordiskt lagstiftningssamarbete. Det nordiska arbetsmarknadsutskottet skall vid sidan av sina övriga uppgifter också fungera som en ämbetsmannakommitté.

Ministerrädssekretariatet i Oslo började sin verksamhet pä permanent basis den 1 juh 1973. Avtal mellan länderna om ministerrådets sekretariat och deras rättsliga ställning har undertecknats och trätt i kraft. Likaså har ny arbetsordning för ministerrådet och arbetsordning för sekretariatet i Oslo fastställts och trätt i kraft.

Allmänna frågor. Diskussion pågår om utformningen av kontakterna mellan Nordiska rådet och ministerrådet, särskilt såvitt gäller behandhngen av ministerrådets årliga berättelse och budgeten för ministerråds-sekretariatet i Oslo.

1 skrivelser till arbetsmarknadens parter har ministerrådet givit sin syn på frågan om samverkan med dessa vid utvecklingen av det nordiska samarbetet.

Nordiska rådets och ministerrådets sekretariat har satt igång en gemensam undersökning om behovet av och formerna för information om det nordiska samarbetet.

En arbetsgrupp  har tillsatts med uppgift att lägga fram förslag till

1* Riksdagen 1974. 1 saml Nr 91

Prop. I974r9l                                                                            4

regler om   offentlighetsprincipens  tillämpning på  nordiska  samarbetsorgan.

Bistånd till Island. Vid Nordiska rådets session i februari 1973 beslöts att det gemensamma nordiska biståndet till Island för återuppbyggnadsarbetet med anledning av vulkanutbrottet pä Vestmannaöarna skulle uppgå till sammanlagt 100 milj. danska kr. Av detta belopp svarar Sverige för 40 milj. danska kr. Äteruppbyggnadsarbetet har i stort sett fullföljts planenligt.

Samarbete i internationella organisationer Under EG-förhandUngarna har de nordiska regeringarna haft fortlöpande kontakter, senast under de norska förhandhngarna om ett handelsavtal. Samarbete har också etablerats beträffande de föreskrifter på kol- och stålområdet som utarbetas i anslutning till avtalen med CECA samt i fråga om de ursprungsregler som mgår i frihandelsavtalen med EG. Överläggningar har vidare skett i syfte att undvika att trafikförsäkringskontroll måste återinföras mellan Danmark och övriga nordiska länder. Ett nära samarbete har också ägt ram i fråga om förberedelser inför förhandlingar i GATT. 1 de internationeUa valutafrågorna har de nordiska ländernas samarbete fortsatt bl. a. i form av gemensam representation i internationella valutafondens styrelse och i det pågående arbetet inom den s. k. 20-kommittén med att reformera det internationella valutasystemet.

Lagstiftning, juridiskt samarbete. Samarbetet har under år 1973 fortsatt efter riktlinjerna i det program för de närmaste årens samarbete på lagstiftningsområdet som presenterades till Nordiska rådets 21 ra session 1973. En diskussion har ägt rum mellan Nordiska rådets juridiska utskott och justitieministrarna om principerna för planeringen av lagstiftningssamarbetet.

Socialpolitik. Ett utskott har tillsatts för att företa en allmän genomgång av den nordiska konventionen om social trygghet från år 1955. Samarbete pågår rörande utveckling av bättre tekniska hjälpmedel för handikappade. Förslag har lagts fram om att tillsätta en nordisk läkemedelsnämnd. Beslut har fattats om att tillsätta en arbetsgrupp med uppgift bl. a. att undersöka i vilka former ett samarbete beträffande upplysningsverksamheten om tobakens skadeverkningar kan förverkhgas. Vidare har ett förslag till organisation och uppgifter för ett nordiskt samarbetsorgan på narkotikaforskningens område lagts fram. De nordiska socialministrarna har beslutat att en nordisk konferens skall arrangeras år 1974 om samordnad verksamhet inom hälsovård och socialvård.

Arbetsmarknad. Nya rikthnjer har antagits för samarbetet mellan de nordiska ländernas arbetsförmedlingsmyndigheter. På grundval av erfarenheterna av det särskilda svensk-finska avtalet skall förslag utarbetas om en ytterligare utveckling av del nordiska förmedlingssamarbelet.

Arbetsmiljö. En särskild ämbetsmannakommitté har som nämnts inrättats för arbetsmiljöfrågorna. Ett program för det fortsatta samarbetet på detta område har fastställts. 1 programmet läggs särskild vikt vid en förbättrad information mellan länderna om utvecklingen pä arbetsmiljöområdet, vid relationerna tiU frivilhga arbetarskyddsorganisationer

Prop. 1974r91                                                                          5

och till arbetsmarknadens partsorgan samt vid samordning av de nordiska ländernas ståndpunkter i arbetsmiljöfrågor på det internationella planet.

MiUövård. En nordisk miljöskyddskonvention har utarbetats och sedermera undertecknats. Den träder i kraft vid årsskiftet 1974/75. Konventionen går ut på att man i de skilda nordiska länderna skall ta ömsesidig hänsyn vid tiUståndsprövning för miljöskadhg verksamhet. Ett slutligt förslag till konvention om skydd av den marina miljön i Östersjön har utarbetats. Mellan Sverige och Danmark pågår förhandlingar om föroreningssituationen i Öresund. Överenskommelse mellan Sverige och Finland har träffats om en samordning av forsknings- och utredningsarbetet rörande Bottniska viken. En särskild arbetsgrupp för avfallsfrågor har föreslagit att en nordisk avfallsbörs inrättas, genom vilken svårhanterligt avfall skall kunna förmedlas till företag där det kan användas produktivt eller eventuellt oskadliggöras. Gruppen arbetar vidare bl. a. med praktiska regler för hantering av problemavfall. Särskilda arbetsgrupper har under 1973 avgivit rapporter rörande samarbete i fråga om miljövårdsforskning oeh miljövårdsutbUdning. På den klassiska naturvårdens område har en rapport rörande skyddsvärda landskapsområden i Norden utarbetats.

Energi De nordiska regeringarnas kontakter om energifrågor av gemensamt intresse har intensifierats under den internationella energikrisen. Ministerrådet har beslutat att det inom ramen för den ämbetsmannakommitté, som nyhgen inrättats på detta område, skall sättas igång ett utredningsarbete för att belysa de nordiska ländernas energisituation. 1 samband härmed skall även behovet och möjhgheterna av en ytteriigare utbyggnad av samarbetet värderas. Ministerrådet har vidare beslutat utreda möjhgheterna av ett samarbete om att utnyttja de isländska energitillgångarna.

Nordiska fonden för teknologi och industrieU utveckling. Fonden började sin verksamhet den 1 juli 1973. En rad konkreta projekt studeras och beslut om stöd har i vissa fall fatlats. För att säkra fondens arbete på sikt har ministerrådet beslutat föreslå att fonden skall tillföras 10 milj. svenska kr. utöver tidigare beslutade 10 milj. kr.

Mätteknik, provning. Nordtest, det gemensamma nordiska organet på provnings- och kontrollområdet, har påbörjat sin verksamhet. Medel för driften har beviljats av fonden för teknologi och industriell utveckling. På det mättekniska området har en särskild arbetsgrupp tillsatts.

Byggsektorn. Aktiviteten har ökats i de nordiska samarbetsorganen pä byggområdet. Två särskilda projekt har startats, vilka går ut på samordning av det fortsatta utvecklingsarbetet med byggnormer samt tekniska standard- och kontraktsbestämmelser.

Regionalpolitik. De olika punkterna i det regionalpolitiska handlingsprogrammet har närmare analyserats i syfte att få fram förslag till åtgärder för att förverkliga programmet. Del har ännu endast i begränsad utsträckning varit möjligt att föreslå konkreta åtgärder. Forskning och utredning fortsätter på många punkter. En utredning angående det kommunala samarbetet över de nordiska riksgränserna har lagts fram under år 1973. 1 utredningen konstateras att det nuvarande gransk om-

Prop. 1974r9I                                                                           6

munala samarbetet vilar på ett oklart rättshgt underlag. Mot bakgrund härav har ministerrådet beslutat att ett förslag till nordisk konvention om gränskommunalt samarbete skall utarbetas.

Konsumentpolitik. Det har beslutats, att en ämbetsmannakommitté för konsumentfrågor skall upprättas och att ett nordiskt handhngspro-gram på konsumentområdet skall utarbetas.

Turistfrågor. En kommitté har tillsatts för att utreda frågor om nordiskt turislsamarbele. Den kartlägger kvarvarande restriktioner för resande och studerar möjhgheterna att förbättra marknadsföringen. Utredningsresultatet avses hgga till grund för en diskussion om det fortsatta nordiska samarbetet på turistområdet.

Biståndsfrågor. Arbetet med de gemensamma nordiska biståndsprojekten i ohka u-länder har fortsatt under år 1973. Detsamma gäller i fråga om det nordiska samarbetet inom ramen för internationella organ på biståndsområdet, såsom ECOSOC, UNDP, UNIDO och UNCTAD. En utredning om det fortsatta nordiska biståndssamarbetet och de lämpligaste formerna härför har tillsatts.

Transporter och kommunikationer. Inom ramen för verksamhetsprogrammet pä transport- och kommunikationsområdet har två omfattande projekt påböqats under år 1973. Det ena syftar till att utveckla för nordiska förhållanden lämpliga normer för beräkning av slitaget på vägarna. Det andra projektet siktar till en analys av tänkbara framtida kollektivtrafiksyslem. En arbetsgrupp har vidare tillsatts för att utreda frågor i samband med en utbyggnad av flygtrafiken på bl. a. Nordkalotten.

3. Ministerrådets förslag till tilläggsbudget för år 1974 m. m.

1 prop. 1973rl21 föreslog Kungl. Majrt riksdagen att dels godkänna upprättandet av det nordiska ministerrådssekretariatet i Oslo, dels anvisa ett förslagsanslag av I 145 000 kr. för att täcka den svenska andelen av kostnaderna för sekretariatets verksamhet under tiden den 1 juli 1973 — den 30 juni 1974. Som nämnts inledningsvis beslutade riksdagen den 25 maj 1973 i enlighet med propositionens förslag (UU 1973rl3, rskr 1973r245).

Vid Nordiska ministerrådets möte i Köpenhamn den 25 maj 1973 antogs ett förslag till budget för ministerrådssekrelariatet för perioden den 1 juh - den 31 december 1974 om ett belopp av 2 190 000 norska kr., avsett att täcka dels sekretariatets administrativa kostnader, dels kostnaderna för vissa nordiska samarbetsprojekt.

Med hänsyn till att verksamheten vid ministerrädssekretariatet senare utvecklats och fördjupats på en rad områden inom ramen för handhngsprogrammet för det nordiska samarbetet, beslöt ministerrådet vid möte i Köpenhamn den 11 mars 1974 att godkänna ett förslag till tilläggsbudget för år 1974 om 1 369 000 norska kr. Vid beräkningen av detta belopp gjordes avdrag för sekretariatets inkomster under år 1974 av räntor och av  avgifter  som de anställda har att erlägga  enligt särskilda  regler.  1

Prop. 1974r91                                                                          7

förslaget till tilläggsbudget ingår dels projektmedel beräknade till 834 000 norska kr., dels medel avsedda att täcka administrativa utgifter med ett tUl 286 000 norska kr. beräknat belopp och dels ett särskilt anslag om 249 000 norska kr. som i första hand är avsett alt täcka ofömtsedda pris- och löneökningar. Projektmedlen är avsedda för bl. a. projekt på transportområdet, turistområdet och det regionalpolitiska området samt inom byggsektorn.

Sekretariatet har för närvarande 21 personer anställda. HärtUl kommer fyra projektchefer, som avlönas av projektmedel. Vid beredningen av budgetförslaget har en noggrann prövning skett av behovet av ytterligare personal vid sekretariatet. Beloppet för administrativa kostnader i förslaget tiU tilläggsbudget är avsett att möjUggöra den personalförstärkning som bedömts nödvändig för att sekretariatet med rimliga anspråk på effektivitet skall kunna fullgöra sina utrednings- och servicefunktioner. Medel har beräknats för ytterligare två handläggare och en arkivarie.

4. Ministerrådets förslag till budget för år 1975

För år 1975 har ministerrådet den 11 mars 1974 antagit ett förslag till budget om 13 883 000 norska kr. Budgeten är beräknad i 1975 års prisläge. Jämfört med år 1974 innebär ministerrådets förslag för år 1975 en ökning med i runt tal 7,7 milj. norska kr.

I ministerrådets förslag om sammanlagt ca 13,9 milj. norska kr. avser 1,4 milj. projektmedel, 7,0 milj. dispositionsmedel, 5,3 milj. medel för administrativa kostnader och 0,2 milj. medel avsedda att täcka oförutsedda pris- och löneökningar.

Projektmedlen har tagits upp till i stort sett oförändrat belopp jämfört med är 1974. De är i första hand avsedda att läcka kostnaderna för pågående projekt inom byggsektorn, på det regionalpolitiska området samt på transport- och kommunikationsområdet. De medel till ministerrådets disposition, som ingår i budgeten, är avsedda att täcka kostnaderna under år 1975 för projekt, som ännu är under beredning.

5. Departementschefen

Vid Nordiska rådets session i februari 1973 presenterade ministerrådet ett nordiskt handlingsprogram för industri-, energi-, regional- och miljöpolitik samt för lagstiftnings-, kultur- och transportområdena. Programmet är avsett att efter hand utvidgas alt omfatta också andra områden, i första hand arbetsmiljö-, turist- och konsumentområdena.

Arbetet med att genomföra handlingsprogrammet har pågätt i drygt ett år. Konkreta samarbetsresullat kan nu redovisas på flera områden. Jag skall här bara nämna ett par exempel

Den 1 juh 1973 började den nordiska fonden för teknologi och industriell utveckhng sin verksamhet. Ministerrådet har föreslagit all fondens kapital skall utökas med 10 milj. svenska kr. för verksamhetsåret

Prop. 1974r91                                                                          8

1975. Chefen för industridepartementet har i prop. 1974rl (bil. 15 s. 162) föreslagit att medel anvisas på riksstaten för budgetåret 1974/75 för att bestrida den andel av detta belopp som skall tillskjutas av Sverige.

Ett nordiskt samarbetsorgan för materialprovning och kontroll har inrättats — Nordtest. Medel för driften har beviljats från fonden för teknologi och industriell utveckling.

På bL a. trafUcområdet och inom byggsektorn har konkreta samarbetsprojekt satts igång. På miljövårdsområdet har undertecknats en konvention mellan de nordiska länderna om ömsesidigt hänsynstagande -vid prövning av tillåtligheten av miljöskadlig verksamhet. Ett betydelsefullt instrument för det nordiska miljövårdssamarbetel har därmed tillskapats.

Beträffande samarbetet i övrigt får jag hänvisa till den utförliga redogörelse för vidtagna och planerade åtgärder som lämnats i ministerrådets berättelse om det nordiska samarbetet till Nordiska rådets session i år.

För att genomföra handhngsprogrammet krävs väl fungerande samarbetsorgan. En väsentlig förstärkning av organisationen av det nordiska regeringssamarbetet har därför genomförts. Under ministerrådet arbetar numera ett tiotal olika ämbetsmannakommittéer. Nya sådana kommittéer har inrättats för industri- och energipolitik, för samarbete inom byggsektorn, för regionalpolitik och för arbetsmiljöfrågor. Ministerråds-sekretariatet i Oslo började sin verksamhet den 1 juli förra året och har nu drygt 20 anställda.

Samverkan och samråd meUan ministerrådet och Nordiska rådet är ett viktigt inslag i det nordiska samarbetet. Behovet härav är särskilt stort i samband med utarbetandet av ministerrådets årliga berättelse till Nordiska rådet och ministerrådets budget. Diskussioner har därför inletts om hur samarbetet skall kunna byggas ut och förbättras.

Ministerrådet fastställde den 25 maj 1973 ett förslag till budget för ministerrådssekretariatet för andra halvåret 1974 om 2 190 000 norska kr. Rådet antog vidare den 11 mars 1974 ett förslag till tilläggsbudget för år 1974 om 1 369 000 norska kr. Vid beräkningen av detta belopp har avdrag gjorts för sekretariatets inkomster under år 1974.

När kostnaderna för år 1974 ursprunghgen beräknades, var arbetet inom ministerrådet i första hand inriktat på administrativa och organisatoriska frågor. Underlaget för planeringen av aktueUa samarbetsprojekl var vid denna tidpunkt svagt. Sedan dess har elt antal konkreta projekt kunnat färdigplaneras. Det är mot denna bakgrund ministerrådets förslag om tilläggsanslag för år 1974 får ses.

Genom ministerrådets förslag till tilläggsanslag blir det vidare möjligt att redan i år ge sekretariatet de personalresurser som behövs. Bl. a. kan särskilda handläggare anställas för informationsfrågor och för konsumentfrågor.

Ministerrådet fastställde den I I mars 1974 ett förslag till budget för ministerrådssekretariatet för år 1975 om 13 883 000 norska kr. Förslaget innebär en ökning i jämförelse med år 1974 med i runt tal 7,7 milj. norska kr.

Prop. 1974r9I                                                                           9

Det grundläggande planeringsarbetet när det gäller nya samarbetsprojekt utförs av de ämbetsmannakommittéer som arbetar under ministerrådet. I flera av dessa kommittéer pågår f. n. arbete med projekt, som beräknas kunna sättas i gång under år 1975. 1 flertalet fall är emellertid planeringsunderiaget ännu inle tillräckUgt för att ministerrådet skall kunna fatta beslut om genomförande. Ministerrådet har därför valt att i budgeten för år 1975 inte föreslå någon höjning av beloppet för projektmedel. 1 stället har tagits upp en särskild post för medel till ministerrådets disposition. Huvuddelen av ökningen från år 1974 - 7,0 milj. norska kr. — avser dessa medel, som sålunda är avsedda för samarbetsprojekt, som ännu befinner sig på planeringsstadiet.

Sekretariatets administrativa kostnader förutsätts öka med 0,7 milj. norska kr. till 5,3 milj. norska kr. eller med omkring 16%. Härigenom bhr det möjligt att tillföra sekretariatet viss ytteriigare personal även under år 1975.

Sekretariatets budget finansieras genom tillskott från medlemsstaterna enligt den fördelningsnyckel ministerrådet fastställt för gemensamt finansierade nordiska institutioner. Fördelningen för åren 1974-1976 är följander Danmark 22%, Finland 16%, Island 1%, Norge 16% och Sverige 45 %.

De sammanlagda kostnaderna för ministerrädssekretariatet i Oslo under tiden den 1 juli 1974 - den 31 december 1975 har i ministerrådets budgetförslag - häri inbegripet förslaget till tilläggsbudget för år 1974 -beräknats till 17 442 000 norska kr. Efter avdrag av sekretariatets inkomster beräknas kostnaderna tiU 16 892 000 norska kr. Sveriges andel (45 %) av dessa kostnader utgör 7 601 400 norska kr., dvs. enligt nuvarande växelkurs 6 188 000 svenska kr.

6. Hemställan

Jag hemställer att Kungl. Majrt föreslår riksdagen att

1.  godkänna den av Nordiska ministerrådet föreslagna ramen för budgeten för Nordiska ministerrådssekretariatet om 17 442 000 norska kr.,

2.  till Nordiska ministerrådsssekretariatet för budgetåret 1974/75 anvisa ett förslagsanslag av 6 188 000 kr.

Ärendet bör behandlas under riksdagens vårsession.

Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt förordnar Hans Majrt Konungen att till riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokoUetr

Britta Gyllensten